Tillväxtverket

2. Platsutveckling

Här kan du läsa om Myndighetsgruppen för turism och besöksnärings arbete inom platsutveckling.

Samhällsplanering och fysiska förutsättningar har stor påverkan på besöksnäringens utveckling. Tillgängliga markområden för olika ändamål, men också visuella uttryck, transporttillgänglighet och tillgången till service påverkar platsers attraktionskraft och potential som besöksmål. Hur mark- och vattenanvändning utvecklas och hanteras inom ramen för den samhällsplaneringen är därför nyckelfrågor.

Coronapandemin bidrog till ett ökat fokus på platsens betydelse. På vissa platser minskade besökarantalet till följd av restriktioner och ett ökat utbud av digital handel och service som alternativ till butiker och kontor. På andra platser ökade besökstrycket till följd av ett ökat intresse för natur- och kulturupplevelser, ett ökat inhemskt resande och en ökad nyttjandegrad av fritidshus.

På sina ställen har naturområden och kulturmiljöer belastats hårt, beredskapen för att hantera nya och ökade besökarflöden har inte alltid funnits på plats och det har uppstått intressekonflikter mellan besökare och markägare. Även om många beteenden återgår efter pandemin kommer sannolikt också många nya vanor att bestå.

Under en följd av år har destinationsutveckling med besökare som tydlig målgrupp varit vägledande för utveckling av turism och besöksnäring. En grundläggande tanke med platsutveckling är att utgå från ett bredare målgruppsperspektiv som söker synergier mellan insatser för besökare, lokalbefolkning, företag och investeringar. Synergierna kan vara ekonomiska, sociala och miljömässiga. Synsättet innebär en mer aktiv samverkan mellan olika aktörer och intressen kring målsättningar, resursfördelning, markanvändning, infrastruktur och tjänsteutbud.

Med ett breddat perspektiv ökar också förutsättningarna för en koordinerad styrning och planering, där myndigheter, regioner och kommuner behöver utveckla arbetssätt och processer som länkar samman olika aktörer och målsättningar.

Klustersamverkan, samverkan mellan aktörer som särskilt berörs och engageras av utveckling av ett avgränsat område, till exempel ett besöksmål, kan vara ett effektivt sätt att arbeta för att inte greppa över en alltför stor uppgift. Här är destinationsorganisationerna viktiga samarbetspartners för myndigheterna. [1]

Myndighetsgruppen ska prioritera insatser som:

  • ser till platsens utvecklingspotential som helhet, ur flera perspektiv; besökarnas, de boendes, företagens och investerarnas,
  • utvecklar platser, destinationer och kluster kopplade till starka natur- och kulturvärden och/eller landsbygdsutveckling och lokal mat,
  • utvecklar och implementerar kunskap och metoder som tydligare inkluderar och förklarar turism och besöksnäring i samhällsplaneringen, samt bidrar till att identifiera aktörer, roller och ansvar,
  • utvecklar och sprider kunskap om investeringsfrämjande inom turism och besöksnäring.

Planerad gemensam aktivitet

Fördjupning i begreppet platsutveckling och myndigheternas roller i arbetet (2021-2024)

Genomföra en kunskapsöversikt och beskrivning av begreppet platsutveckling och dess innebörd för utveckling av turism och besöksnäring. Vilka är de avgörande skillnaderna mot destinationsutvecklingsperspektivet och vilka konsekvenser för ett nytt perspektiv med sig? Studien inkluderar en analys av myndigheternas möjlighet att bidra i arbetet och stimulera ett platsbaserat samspel för en mer hållbar utveckling.

Syfte: Skapa större kunskap om och samsyn runt begreppet hos berörda parter, en stabil bas för fortsatta insatser och en möjlighet att agera och kommunicera mer samordnat i platsutvecklingsarbete.

Kunskapsöversikt över natur- och kulturturism (2021-2024)

Kartläggning av aktuell forskning och kunskap om kultur- och naturturismens betydelse, omfattning, struktur, utveckling och framtida potential och utmaningar. Bland annat genom målgruppsanalyser och analys av kulturarvets synlighet i besöksnäringsstrategier.

Syfte: Ge en samlad bild av och synliggöra kultur-/naturturismens värde för destinationen, platsen och den lokala samhällsutvecklingen samt ringa in behov, utmaningar och möjligheter för en växande natur- och kulturbaserad turism samt klargöra roller och ansvar i en sådan utveckling.

[1] Hur utvecklar vi hållbara turistdestinationer? Erfarenheter och slutsatser från regeringsuppdraget Hållbar destinationsutveckling 2012–2015, Tillväxtverket 2017.