Tillväxtverket
Bredbandskoppling

Hur ska vi få ett uppkopplat Sverige 2025?

År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till ett snabbt bredband. Men vem ska bygga bredbanden i de områden där det inte är lönsamt? Här kommer EU in i bilden.

Rätten till snabbt bredband som en del av vår infrastruktur handlar om vår rätt till samhällsnyttiga tjänster. Men det räcker inte med att konstatera att det är en rättighet, det ska byggas och investeras också. Framför allt ska investeringen betalas av någon och vem vill göra det när det inte går att räkna hem någon vinst, eller när man inte ens vet om man får tillbaka pengarna man investerat? Det är här olika former av statsstöd kommer in i bilden.

För att få fart på investeringarna har Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) satsat nästan 700 miljoner mellan 2014-2020 på utbyggnaden av bredbandsnät i glesa landsbygder i Övre Norrland, Mellersta Norrland och Norra Mellansverige. Stödet har alltså gått till bredband i mer glest befolkade områden som på grund av för höga byggkostnader inte har kunnat byggas på kommersiell väg.

Bredband är en viktig del i Sveriges infrastruktur och genom Regionalfondens stöd har anslutningspunkterna för de lokala näten flyttats närmare företag och hushåll i orter, byar och mindre samhällen. Pengarna har alltså möjliggjort en anslutning med hög hastighet (minst 100 megabit) till en rimlig kostnad.

Ett avgörande stöd

I en del kommuner har EU-stödet, ibland tillsammans med annat stöd, inneburit att så mycket som 98 procent av invånarna numera har tillgång till minst 100 megabit bredband i sekunden. Finansieringen har alltså varit avgörande i att Sverige har tagit ett rejält kliv framåt för att uppfylla regeringens bredbandsstrategi, som handlar om att erbjuda företag och hushåll möjlighet till snabb uppkoppling, något som blir allt viktigare hela tiden.

Samhällsnyttiga tjänster som trygghetslarm, myndighetskontakter, personlig service, näthandel, betaltjänster och socialt nätverkande kan förverkligas. Men nu kan också människor i högre grad uppfylla den förväntan som finns på att vi ska närvara på internet. Både som privatpersoner och företag.

Regionalfondens stöd har bland annat gått till stora aktörer som Skanova, AC-Net och GlobalConnect AB (tidigare IP Only) och större regionala samverkansprojekt där kommunala stadsnätsbolag har ingått som parter. Men också till mindre aktörer. En byanätförening från Kallbygden i Jämtland tillhör en av de minsta aktörerna som sökt och fått finansiering för att bygga ett lokalt nät som ansluter till det så kallade stomnätet.

Problem och nyttor

Problem då? Visst finns de. Bland annat har projekten hittat sällsynta, fridlysta arter av djur eller växter i områden där man har tänkt att gräva ner fibern. Detta har satt käppar i hjulen för den tänkta dragningen av nätet. Väderförhållanden, brist på material och arbetskraft samt tillståndsprocesser som har tagit orimligt lång tid är andra svårigheter som projekten stött på.

Men de som dragit nytta av att bredbanden har byggts är många fler. Vi har hört historier om desperata människor som tidigare har fått sin internetuppkoppling borttagen, men som nu har fått tillbaka den och dessutom med en högre kvalitet. Där finns lantbrukare som kan digitalisera större delen av sin verksamhet och produktion och företag som kan stanna kvar på den lilla orten. Där finns också en besöksnäring som kan erbjuda ett större och mer lockande utbud av service och tjänster. Och så en annan sak som har kommit att bli viktigare än någonsin - möjligheten till ett bra fungerade distansarbete.

Regeringens bredbandsstrategi

  • År 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
  • År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.
  • År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.
Alice Levén

Anneli Norman

Handläggare i Norra Mellansverige. Har varit involverad i bredbandshanteringen sedan starten 2015 och handlägger alla bredbandsprojekt i programområdet Norra Mellansverige. Tycker om att arbeta med (lite annorlunda) områden som bredband och statsstöd.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Behandling av personuppgifter

    Om du fyller i personuppgifter i kommentaren så sparas de hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.