Tillväxtverket

Krisen visar vad butiken betyder

På väg in i matbutiken blir jag stående framför anslagstavlan. En cykelannons, en ensam vante, veckans erbjudande och en lapp om vaccinbokning. Ett anslag om hur många som får vistas i butiken. Allt är som vanligt, ändå inte.

Det är när krisen inträffar som man märker hur viktigt något är. Det senaste året har pandemin synliggjort behovet av robusta samhällsstrukturer, och att snabbt kunna anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Ska samhället fungera behövs en stadig grund och där är grundläggande service en del.

Det är bra att det finns en matbutik inom rimligt avstånd till där man bor oavsett om det är pandemi eller inte. Och ska servicen fungera i kris måste den fungera i vardagen.

Jag hoppas att uppmärksamheten riktas till dessa frågor också framåt. För det är mycket enklare att bygga vidare på det som finns och fungerar än att bygga nytt.

Robusta samhällen - i vardag och kris

I vår har Tillväxtverket släppt den nya publikationen Kommersiell service ger robustare samhälle. Den bygger på intervjuer med företrädare för kommuner, myndigheter och andra organisationer och ger deras bild av hur en fungerande kommersiell service hänger ihop med ett robust och resilient samhälle som kan hantera störningar, och hur servicen kan stärkas innan det krisar.

Hur ser det då ut med den kommersiella servicen? Den bild som kommunerna ger av hur tillgången till service utvecklats stämmer med vad vi ser i vårt eget geografiska analysverktyg Pipos. Dagens situation för den grundläggande servicen i landsbygder är stabil, men i flera områden på en minimi-nivå. Det finns liksom inte några extra butiker på landet. Lägger en butik ned blir avståndet till nästa långt. Alla aktörer som finns behövs. Men vi ser också att det särskilda driftsstöd som infördes 2016 har bromsat upp nedläggningen av service. Det är ett långsiktigt stöd till små dagligvarubutiker i särskilt utsatta landsbygder där det är svårt att vara lönsam på kommersiella grunder.

Butiken är mer än en lokal affär

Spelar servicen någon roll? Svaren i intervjuerna är samstämmiga. Kommersiell service som matbutiker, mackar och postombud är oerhört viktiga för att platser ska kunna hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. I många landsbygder fyller butiken inte bara den självklara funktionen att tillhandahålla varor, paketutlämning och mediciner. Butiker och drivmedelsstationer är också nav för information och viktiga sociala knytpunkter. Att kunna hantera en störning bygger mycket på att vi har ett nätverk och ett socialt sammanhang, att vi kan ta del av information.

För att det ska finnas tillgång till service är det många aktörer som behöver samverka. Kunderna behöver handla, butiken behöver vara effektiv, kommunen behöver ha en tydlig plan och region, länsstyrelse och stat bidra med sina insatser och ekonomiska stöd. Det är viktigt att ha en strategi som pekar ut viktiga områden och hur man kan hantera de svagheter som finns. Vi tar så klart med oss dessa insikter i Tillväxtverkets uppdrag att stödja regionerna i regionala serviceprogram. Programmen finns just för att kunna samordna olika aktörer och olika insatser som tillsammans kan göra skillnad för tillgången till service.

En sådan insats är driftsstöden till särskilt sårbara butiker i serviceglesa områden, och de stöd till investeringar i moderna frysar, energieffektivisering eller utveckling av butiker och drivmedelsstationer som länsstyrelserna och regionerna förfogar över. Men de ekonomiska stöden är bara en del.

Vad är egentligen kommersiell service?

Kommersiell service är dagligvarubutiker, drivmedelsstationer samt ombud för post/paket, apotek och betaltjänster. Läs gärna mer här

Har du nya idéer om hur man kan utveckla servicen i landsbygder är du välkommen att söka medel till pilotprojekt från Tillväxtverket. För kris eller inte – den grundläggande servicen är viktig för att det ska finnas möjlighet att leva, arbeta och driva företag på alla platser.

Här finns rapporten Kommersiell service ger robustare samhälle

Här kan du söka pengar för att driva pilotprojekt inom service

Fem tips om vad en kommun kan göra för mer service

  1. Skapa handlingsberedskap genom en sårbarhetsanalys. Tillväxtverket har tagit fram ett verktyg där kommuner och andra offentliga aktörer kan följa utvecklingen av tillgänglighet till service, och faktiskt göra scenarioanalyser som visar vilka konsekvenser bortfall eller tillkomst av en butik eller en mack skulle ge. Läs mer om verktyget Pipos här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. Möjliggör att bli en offentlig kund. Gör som Arvika kommun och öppna upp matupphandlingar för lokala handlare genom att skilja ut småkök från storkök och se över leveransvillkoren.
  3. Lyft betydelsen av den lokala servicen genom lokalekonomiska analyser eller genom handla-lokalt-kampanjer. I Dellenbygden gav det en viktig ögonöppnare. Läs mer i Utvecklingsguiden.
  4. Teckna samverkansavtal om utökad service genom att anpassa Örnsköldsviks kommuns koncept för servicepunkter. Det stärker butikens roll som mötesplats. Läs mer i Utvecklingsguiden.
  5. Se helheten. Service är en viktig del i en större struktur – se till att tänka på service när ni planerar bredband, kollektivtrafik, näringslivsstrategi eller översiktsplan.

Liv Edström

Arbetar med tillgänglighet till kommersiell service, och handlar så mycket som möjligt i de butiker hon vill ha kvar.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Behandling av personuppgifter

    Om du fyller i personuppgifter i kommentaren så sparas de hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.