Tillväxtverket
Två barn med tygtrasor går på en väg med en pil framåt.

Decenniet för handling är nu

Samtidigt som jorden håller på att få kronisk feber finns också ett fönster av möjligheter inom den regionala utvecklingspolitiken. Om vi sätter hållbar utveckling och samhällsutmaningarna i fokus kan vi bidra till en bättre framtid.

Det här är sista decenniet som vi har för att vända utvecklingen, sa Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson på Reglabs årskonferens förra året. Vi är den sista generationen som faktiskt kan göra något åt klimatförändringarna. Det lät ödesmättat och tungt.

Det är lite som att vi först nu när jorden håller på att få kronisk feber inser att det behövs förebyggande åtgärder, och att det innebär andra typer av insatser, innovationer och nya sätt att leva på än vi är vana vid. Vi vet alla hur det känns att ha två graders feber. Det är ingen som direkt är på topp då. Energinivåerna är låga och en vill mest bara vila och vara ifred. Lyckas vi inte med Parisavtalet så kommer jorden snart befinna sig där. I ständig feber. Det är svårt att till fullo överblicka konsekvenserna av det.

Öppna fönster för en hållbar utveckling

För att kunna vända utvecklingen behövs förändringar. En del större än andra. När det gäller den regionala utvecklingspolitiken så är det flera fönster som just nu står öppna. En ny programperiod inom EU med mycket medel som ska investeras och forma den framtida samhällsutvecklingen. Men även en ny nationell strategi för hållbar regional utveckling. Det öppnar upp möjligheten att kunna bidra till något annat än det vi har idag.

Utöver detta tänker jag att en viktig förutsättning för att möjliggöra en förändring också handlar om ett annat förhållningssätt. Det kan låta som en torftig förändring när jorden snart har hög feber. Men det är en förändring som många gånger är svårare, och kan ha mer effekt, än en tror. Jag tänker att vi exempelvis behöver komma bort från att betrakta hållbarhetsfrågor som ett perspektiv eller en aspekt av något. Hållbar utveckling och de komplexa samhällsutmaningarna behöver vara en utgångspunkt för arbetet snarare än ett perspektiv på arbetet.

För att kunna tillgodose dagens och kommande generationers behov krävs fungerande samhällssystem som ger förutsättningar för mänsklig utveckling. Vilken typ av samhällsstruktur som överlämnas till framtida generationer beror i hög utsträckning på hur mänskligt skapat kapital investeras idag. Exempelvis ger dagens forskning och utveckling i ny teknik också konsekvenser för vilka teknikval framtida generationer kan och inte kan göra. Det handlar också om hur vi förhåller oss till de könsnormer och maktstrukturer som håller oss kvar i ett system som vidmakthåller ojämställdheten och ojämlikheten i samhället. De vägval vi gör idag och imorgon påverkar framtida generationers möjligheter att göra sin val.

Tankesmedja för att tänka nytt

Vi behöver tänka och göra på nya sätt i vårt arbete med att lösa samhällsutmaningar. I en tankesmedja, som Tillväxtverket hade inom regeringsuppdraget att lämna förslag på hur arbetet med hållbarhet kan stärkas inom den regionala utvecklingspolitiken, vände och vred vi på just dessa frågor. Vi såg ett behov av att justera i hela kedjan. Det handlade inte bara om nya metoder eller ökad kunskap. Utan ett behov av en styrning som sätter samhällsutmaningarna som politiken ska lösa i centrum.

I slutändan föreslog vi sex rekommendationer till regeringen. Förslagen handlar om att det behövs en annan riktning, andra beslut, andra arbetssätt och en annan uppföljning än idag. På så sätt kan hållbarhetsarbetet inom den regionala utvecklingspolitiken stärkas.

Kursen är inställd på en hållbar framtid

Att göra på nya sätt kan innebära motstånd. Gör vi på nya sätt och investerar annorlunda än idag innebär det att resurser kommer att omfördelas. Det är när skrivningar om en hållbar utveckling börjar genomföras i form av insatser som också målkonflikterna blir synliga och kännbara. Det innebär att vägen till en hållbar utveckling inte kommer upplevas rosenskimrande av alla. Det kommer vara taggigt, tungt och jobbigt också. Motstånd är sällan lätt att handskas med. Då kan det vara bra att påminna sig om att det många gånger är i motståndet som också förändringen sker. Tankar och idéer behöver mötas och nötas mot varandra för att finna nya vägar till utveckling.

Nu behöver vi gemensamt kraftsamla för att förhindra att vår planet insjuknar i en kronisk febersjukdom vars konsekvenser vi inte kan överblicka. Det är dags att sätta kurs mot framtiden.

Tillväxtverkets förslag för att stärka en hållbar utveckling

Tillväxtverket släpper i dagarna populärversionen Decenniet för handling är nu - Så kan hållbarhetsarbetet inom den regionala utvecklingspolitiken stärkas. Den bygger på tidigare nämnda regeringsuppdrag. Där kan du på ett lättöverskådligt sätt ta del av våra förslag för en stärkt hållbar regional utveckling.

Till rapporten Decenniet för handling är nu

Till nyheten om Decenniet för handling är nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Anna Ebenmark

Anna Ebenmark

Anna Ebenmark arbetar med regional utveckling på Tillväxtverket, främst med fokus på nationell styrning och hållbar utveckling.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Behandling av personuppgifter

    Om du fyller i personuppgifter i kommentaren så sparas de hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.