Tillväxtverket
En ung kvinna och man dansar i ett kök.

Om dans och lands­bygdsdynamit

Visst var sedelklämman snygg. Men mest av allt var jag 18 år och såld på idén att (synliga) pengar var lika med framgång. Sedelklämman har jag gjort mig av med för längesedan. Men i mitt arbete för livskraftiga landsbygder verkar jag i ett system som fortfarande tjusas av pengar. Fast jag köper det inte.

Förutom sitt verkliga värde bär pengar också på en tung symbolik. Inte bara för osäkra tonåringar utan också i samhället som helhet. Inom den nationella landsbygdspolitiken riskerar det att stjäla fokus från annat som behöver göras. Missförstå mig inte. Jag ser gärna mer pengar som riktas mot möjligheter i landsbygderna.

Men problem uppstår när till exempel pengar för bredband i landsbygder eller en tillfällig finansiering av järnvägsunderhåll ses som landsbygdspolitiska framgångar. Det blir något av ett moment 22 där den typen av ”satsningar” blir exempel på att det existerar en urban norm. Där behov på landsbygder ses såpass särskilda att de hanteras med separata pengar under en landsbygdspolitisk etikett, och inte som del av en nationell strävan att leverera grundläggande förutsättningar för utveckling i hela landet.

Det behövs klassiskt byråkratiskt grovarbete

Jag antar att det är lika oglamoröst som att vika tvätt, men för mig är det klassiskt byråkratiskt grovarbete som är den landsbygdspolitiska dynamiten.

Vi – det offentliga Sverige – behöver bli bättre på att förstå hur offentlig verksamhet landar i både landsbygder och städer. Utveckla uppföljning och analys, stärka våra processer för att hantera geografiska perspektiv som en del av det vardagliga. Göra det transparent hur vi väger insatser mot varandra. Vad betyder en ny lag för människor på olika platser i landet? Är det skolan i landsbygd eller centralort som ryker för att budgeten ska gå jämnt upp – och vad betyder det för barnen som blir långpendlare? Hur når våra stöd företag i både landsbygder och städer lika bra? Idag saknar vi till stor del dessa svar – men kanske ännu mer själva frågorna.

Egentligen ganska enkelt. Med tänkbart svåra konsekvenser. För i takt med att vi når nya insikter – behöver vi också utveckla verksamheten och kanske också se över hur resurser fördelas.

Förutom att ligga som grund för prioriteringar och policyutveckling har den typen av insatser också en så kallad formativ effekt som inte ska underskattas. Där det ena leder till det andra.

Som på en hemmafest under den där perioden med sedelklämma. Den som en gång höjde pulsen i en galendans där i köket, gjorde det antagligen snart igen. Och kanske till och med bjöd upp när tempot väl sänktes.

Landsbygdslabb ska göra landsbygd till vardag

En kartläggning vi genomfört under 2020 visar att det bara finns ett par trevande exempel hos våra nationella myndigheter där vi systematiskt hanterar geografiska perspektiv i verk­sam­heten. Aningen bättre ser det ut på regional och kommunal nivå, men klart är att det finns stor utvecklingspotential inom hela systemet.

Som en följd av det genomför Tillväxtverket tillsammans med 21 andra myndigheter ett särskilt Landsbygdslabb i vinter. Tillsammans ska vi utforska möjligheter för att bli bättre på att få in ett landsbygdsperspektiv i vår verksamhet – och hitta metoder det svänger om. Framåt löv­sprickningen vill vi ha lärdomar som kan bli en del av det vardagliga.

Tillväxtverket har genom sin samordnande roll inom den nationella landsbygdspolitiken en viktig uppgift att driva på utvecklingen. Men många andra är minst lika viktiga. Regeringen har naturligtvis en unik roll. Den håller i taktpinnen. Den kan styra oss andra genom till exempel strategier, uppdrag eller särskilda återrapporteringskrav.

Men vi kan inte dansa ensamma.

Fler måste ut på dansgolvet.

Så, får vi lov?

Många vill läsa om landsbygder

Avslutningsvis vill jag tacka dig som tog del av mitt förra inlägg – det mest lästa på Tillväxtverkets blogg just nu. Väldigt kul och på många sätt logiskt att landsbygdsfrågor intresserar, det handlar ju trots allt om större delen av Sverige. /Klas

Stämmer bilden av landsbygder?

I veckan lämnade Tillväxtverket in rapporten Städer och landsbygder - forskning, fakta och analys till regeringen.

Sverige beskrivs ofta i termer av stad och land. Beskrivningarna sker inte sällan i motsatspar som vinnare och förlorare, centrum och periferi, och framtid och dåtid. Frågan är om bilden stämmer? Läs gärna mer i rapporten.

Klas Fritzon

Koordinator för landsbygdsuppdrag. För att lyckas i rollen lyfter Klas fram det stora beroendet av andra. Det är tillsammans vi gör skillnad, hävdar han på gränsen till tröttsamt ofta.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300