Tillväxtverket
Bild på sidor i en kalender

När ska vi ner i det kalla vattnet igen?

Svenska badvatten är i regel väldigt kalla. Men vi vet alla vad man ropar till vännerna på bryggan efter de första panikartade andetagen: Det är skönt när man varit i ett tag!

Detsamma gäller den öppna marknadsekonomin, där hård konkurrens och en ständig omvandling råder. Det är i det kalla vattnet som det är tryggast att befinna sig i det långa loppet. Den insikten har varit avgörande för Sveriges framgångsrika företagande, tillväxt och välfärd.

Nu görs undantag från viktiga principer

Det senaste halvåret har vi dock fått göra undantag från denna filosofi. Den ekonomiska förstörelse som följt av de åtgärder som krävts mot pandemin har inte varit kreativ som i creative destruction, utan riskerat slå ut normalt sett livskraftiga företag. Pandemin kan betraktas som en naturkatastrof och finanspolitiska åtgärder i form av företagsstöd och korttidspermittering har varit motiverade.

I vanliga fall utformas finanspolitiska åtgärder i Sverige med stöd av ett antal grundläggande principer. I krisläget görs undantag från flera av dessa. Några av de principer som vi nu riskerar att kompromissa med är kostnadseffektivitet, budgetdisciplin och samhällsekonomisk effektivitet.

Kostnadseffektivitet

Generella företagsstöd är inte särskilt kostnadseffektiva. De träffar brett och blint och därmed blir kostnaden per faktiskt räddat företag högre än med mer riktade åtgärder. Detta eftersom vissa företag hade klarat sig utan stödet, och andra inte överlevt trots stödet. För gruppen företag däremellan är stödet livsavgörande, och det är alltså den gruppen som faktiskt räddas från att gå under. Här kan dock hävdas att det i konkurrenshänseende vore än mer snedvridande om de mest livskraftiga företagen inte skulle få stöd under krisen, och därmed tappa sina relativa fördelar. Och givet krisens svårförutsägbara karaktär kan man också av rättviseskäl hävda att alla drabbade ska stödjas på samma sätt.

Budgetdisciplin

Sedan den stora men långsiktigt välgörande 90-talskrisen har Sverige ett stramt budgetregelverk. Vi har numera ett så kallat skuldankare på 35 procent av BNP och EU:s stabilitets- och tillväxtpakt föreskriver en offentlig skuld på högst 60 procent av BNP. Det är rimligt att vi närmar oss EU:s 60-procentsgräns när Corona-krisen ska summeras. Sedan gäller det att minska skulden, som andel av BNP, inför nästa kris.

Samhällsekonomisk effektivitet

Corona-krisens hastiga förlopp och stora kraft har gjort det nödvändigt med den typ av övervintringsåtgärder som korttidspermitteringen innebär. Här gäller det dock att inte slå sig till ro. Krisen gör att konsumtion och efterfrågan förändras snabbare än normalt. Vissa branscher kommer att växa medan andra kommer att minska. Avgörande är då att arbetskraften hittar till de nya och växande delarna av ekonomin och att kompetensutveckling sker.

Att betala friska personer för att varken arbeta eller studera leder på sikt till stora välfärdsförluster för både individ och samhälle. Om det pågår för länge kan det hindra en rationell strukturomvandling och effektiv resursallokering.

Någon gång måste undantagen upphöra

Principerna om kostnadseffektivitet, budgetdisciplin och samhällsekonomisk effektivitet har bidragit till en ekonomisk struktur och en statsfinansiell situation som gjort oss mer motståndskraftiga än många andra europeiska länder. Det gör det möjligt för oss att finansiera stora krisåtgärder utan att hamna i en skuldkris. Principerna kommer att vara lika viktiga i framtiden. Någon gång måste därför undantagen från dem upphöra. Annars blir kostnaderna för stora, både statsfinansiellt och i form av utebliven strukturomvandling.

Långsiktigt måste statliga åtgärder ge mer än de kostar - bara så kan vi förbereda oss för nästa kris

För att lyckas i omställningen framöver måste åtgärderna från det offentliga vara smart utformade, så att de ger mer positiv effekt på tillväxten än vad de kostar. Då minskar statsskulden räknad som andel av BNP och vi blir förberedda för nästa kris. Och för det framgångsrika exportlandet Sverige är det särskilt viktigt att så snart som möjligt komma tillbaka till en fungerande global marknadsekonomi med öppna gränser och hård konkurrens.

Panta rei, allt flyter och förändras. Bara den som prövar att simma i det nya vattnet lär sig hur man gör det på bästa sätt.

Kristian Seth

Kristian Seth är Analyschef på Tillväxtverket sedan den 1 januari 2020. Han kommer senast från tjänsten som chef för EU-budgetenheten på Finansdepartementet.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300