Tillväxtverket
En flicka balanserar på en trädstam i en skog.

Att balansera det genomsnittliga

Kanske är min insikt bara medelmåttig. Den om att vi bör vara misstänk­samma mot alla genomsnitt. Det är föga tröst att sjön är nio meter djup i genomsnitt, när jag precis kört på grund. Det är föga tröst att åtta av tio hushåll i din region har tillgång till fiber, när du inte har.

Genomsnitt förför. Vem faller inte för siffror som förenklar tillvaron och gör världen enklare att förstå? Och dessutom finns tillgängliga för alltifrån hur ofta vi ligger med varandra till innovationstakten inom enskilda branscher. Kom dock ihåg att en siffra över ett genomsnitt – vilket som helst – bara är en version av verkligheten.

Vi måste orka med flera parallella perspektiv

En utmaning i den version av verkligheten vi lever i sedan några månader, är att orka med parallella perspektiv. Att bygga nytt samtidigt som vi bekämpar branden. Inom vårt arbete med landsbygdsinsatser är fokus till stora delar på det långsiktiga. Och mycket handlar om att balansera det genomsnittliga. Å ena sidan vill vi lyfta fram hur förut­sättningar skiljer sig åt mellan olika geografier, till exempel vad gäller tillgång till bred­band och olika typer av samhällsservice. Å andra sidan vill vi trycka på den enskilda platsens betydelse och undvika grova generaliseringar som skapar konflikter där det inte finns några.

Här är några ögonblicksbilder från det långsiktiga

1. Vårt arbete med att bygga indikatorer och uppföljning av utvecklingen på svenska landsbygder fortsätter. Till budgetpropositionen 2021 handlar det bara om några få indikatorer. I ett senare skede om fler mått och djupare analyser, till exempel vad gäller synergier mellan landsbygder och städer.

Vi lovar inte en full färgpalett, men där mycket vanligtvis är svart eller vitt, vill vi tillföra åtminstone några nyanser. En sådan sak är att vi skiljer mellan olika typer av landsbygder och olika typer av städer. Det i sig skapar bättre underlag både för kommande insatser och politiska prioriteringar.

2. Vi arbetar vidare med 21 myndigheter som av regeringen ses som särskilt betydelse­fulla för regional utveckling och möjligheten att nå det landsbygdspolitiska målet. I fokus står deras (o)förmåga att förstå och adressera de utmaningar och möjligheter som finns i olika typer av geografier.

En kartläggning vi genomfört under våren visar att många av dessa myndigheter har i uppdrag att verka över hela landet, men har generellt sett en vag upp­fattning om hur deras verksamhet faktiskt faller ut i olika typer av geografier. Att synlig­göra är inte bra nog, men ett bra första steg. Det positiva? Att det finns utvecklings­potential – också hos Tillväxtverket.

3. Där jag bor verkar sommaren banne mej vara på gång – även om våren uteblev detta år. Också i byråkratvärlden stiger temperaturen. En ny sjuårig så kallad programperiod inom de europeiska strukturfonderna väntar runt hörnet. Fonderna kommer lastade med många miljarder som går till olika typer av stöd och utvecklingsinsatser för både närings­liv och samhälle.

Vi bistår också Näringsdepartementet i arbetet med att ta fram en ny nationell strategi för regional tillväxt, som blir vägledande för utvecklingsarbetet i regionerna fram till 2030. Hur den typen av strategier och program synliggör skillnader mellan olika typer av geografier har stor betydelse. Att bygga det långsiktiga ramverket utifrån nationella eller regionala genomsnitt riskerar definitivt att leda större delen av resurserna till platser som är mycket avlägset belägna från våra landsbygder.

Att frukta det genomsnittliga med hjälp av statistik

Mina tankar om det genomsnittliga fick ny näring när jag läste Factfulness av bort­gångne folkhälsoprofessorn Hans Rosling, tidigare i vår. Boken är inte ny, men innehållet fortfarande briljant i sin självklarhet. Med hjälp av statistik och berättelser från sitt arbetsliv hjälper han oss att se bortom genomsnitt och andra siffermässiga fallgropar. Han målar upp en värld som på område efter område faktiskt blir bättre. Barna­dödlig­heten minskar. Färre lever i extrem fattigdom. Mer natur skyddas.

Budskapet är som ett bakvatten i den brusande älv av nedslående nyheter som dagligen sköljer över oss.

Ta vara på landsbygders kraft

Tillväxtverket arbetar med att Sveriges landsbygder ska få mer kraft. Det gör vi tillsammans med företag, myndigheter och organisationer. Här kan du läsa om satsningar, bland annat kring att digitalisera små företag och att skapa nya besöksmål genom vandrings- och cykelleder.

Klas Fritzon

Koordinator för landsbygdsuppdrag. För att lyckas i rollen lyfter Klas fram det stora beroendet av andra. Det är tillsammans vi gör skillnad, hävdar han på gränsen till tröttsamt ofta.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300