Tillväxtverket

Bred palett i Tillväxtverkets krisarbete för besöksnäringen 

Aldrig tidigare har världens turism och besöksnäring stått inför en liknande utmaning. Tillsammans måste vi nu fortsätta utveckla näringen för en framtid efter covid-19.

Paralleller kan givetvis dras till exempelvis terrorattentatet mot World Trade Center 2001 och finanskrisen 2007-2008 – händelser som fick stora konsekvenser för resandet i världen. Men läget nu är något annat, med dels stängda gränser och hårda restriktioner för att minska smittspridningen, dels en eskalerande ekonomisk kris där människor snabbt blir osäkra och rädda att konsumera. För turismen och alla dess företag är det som om någon stuckit in en pinne rakt in i ekrarna på hjulet som får ekonomin att snurra. Bara inom hotell och restaurang varslades över 14 000 anställda om uppsägning under perioden 1 mars – 5 april. Varseltakten är enligt Arbetsförmedlingen nu högre än under finanskrisen med totalt cirka 50 000 varsel i hela ekonomin under perioden, trots regeringens krispaket.

En pandemi har funnit på listan över väsentliga risker för samhället och för den globala turismen under lång tid, där tidigare virusutbrott varit indikationer på vad som komma skulle. Risken finns även beskriven i besöksnäringens egen Strategi 2020. Men under många år har vi trots den vetskapen förlitat oss på en fortsatt stark och växande turism, i linje med internationella prognoser. En pandemi är inget vi kan påverka. Många av oss har nog tänkt att ansvaret att hantera den frågan ligger främst i andra samhällssektorer. Turism har aldrig räknats som samhällskritisk verksamhet, många gånger inte ens som en samhällsviktig näring. Analyser saknas över vad som händer om människor från en vecka till en annan nästan helt slutar resa, besöka nöjesparker eller gå på restaurang, och vad samhället ska göra då. Det har varit alltför ofattbart för att ens föreställa sig. Tills nu.

Internationellt samarbete med ökat fokus på en robust ekonomi

Stämningen vid OECD:s digitala turismkommittémöte den 1 april 2020 var dämpad – samtidigt som det blev uppenbart att kommittén spelar en viktig roll som samordnare och med stöd för policyutveckling. Rekordmånga deltagare från hela världen vittande om ett akut läge och berättade om omfattande krispaket och policyåtgärder. Totalt kopplade 150 regeringstjänstemän och experter upp sig runt det virtuella bordet. Några länder gör sig redan nu redo för att sjösätta återuppbyggnadspaket, men menar samtidigt att turismen nog aldrig blir sig riktigt lik. En klar majoritet ger sitt stöd för att främja återuppbyggnaden av en mer hållbar besöksnäring, som också måste handla om ekonomisk uthållighet, robusthet och ökad riskmedvetenhet. Med Corona-krisen har det blivit kristallklart att utan ekonomisk hållbarhet finns ingen social hållbarhet i besöksnäringen. Utan företag, inga jobb. Utan företag, ingen regional utveckling.

Många här i Sverige lyfter nu fram att riskspridning mellan olika typer av resande och en ökad robusthet måste betyda att vi jobbar mer med närmarknader och den inhemska marknaden, även långsiktigt. Det är en fråga som väckts på allvar i debatten mot bakgrund av behovet av en grön omställning i hela näringslivet, och som nu ytterligare accentueras. Här tror jag att vi behöver lyssna mer på våra destinationer och deras erfarenheter och tankar.

Tillväxtverket central myndighet under och efter krisen

Tillväxtverket har en central roll i samband med Corona-krisen. Vi arbetar just nu med ett av de största regeringsuppdragen vi hittills fått, nämligen att handlägga stödet för korttidsarbete som omfattar de flesta svenska företag. Den 7 april öppnade möjligheten att ansöka och runt 200 handläggare har allokerats enbart för detta. En annan viktig insats för myndigheten är att ta fram underlag till Regeringskansliet för bedömning och utveckling av ytterligare krisåtgärder för landets företag och regioner. Vi sammanställer företags- och branschstatistik och lyssnar av olika branscher och deras redogörelser om företagens situation. Syftet är att så snabbt som möjligt få fram träffsäkra insatser. Tillväxtverket lämnar input i form av fakta och förslag, regeringskansliet bereder, politiken förhandlar och beslutar.

Vi arbetar också med att se bortom den närmaste krishorisonten. Hur får vi snurr på hjulen igen när smittspridningen lägger sig? För besöksnäringen är detta en avgörande fråga, och något som vi på Tillväxtverket vill diskutera med näringen, med regionala aktörer och med andra myndigheter. Under många år har vi och många andra jobbat med att etablera väl fungerande nätverk som stöd i utvecklingen av svensk turism och besöksnäring. Det regionala nätverket för turism, Svensk Turism, Besöksnäringens myndighetsgrupp, SNDMO (Swedish Network of Destination Management Organisations), Storstadsnätverket, det nordiska samarbetet inom turism och andra internationella arenor är viktiga exempel på detta. Tillväxtverket har också tagit initiativ till ett regionalt samarbetsforum för turism och besöksnäring och ansvarar för referensgruppen för turismstatistik. Alla dessa nätverk sätter vi stort värde på, och ser fram emot att ta hjälp av, och hjälpa, för att vi tillsammans ska kunna ta vid och fortsätta utveckla svensk turism och besöksnäring i livet efter covid-19.

Erika Rosander

Erika Rosander

Erika Rosander, utvecklings- och samordningsansvarig Turism och besöksnäring, Tillväxtverket.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300