Tillväxtverket
Brevlådor vid grusväg

Pengars adress och värdet av var du bor

Vissa frågor är grundläggande. Vill du gifta dig med mig? Finns gud? Eller, för oss fiskeintresserade, vad är ditt personbästa på gädda? I mitt arbete med landsbygd är frågan framför andra: Var bor du?

Statistiskt sett kan vi belägga hur plats spelar roll. Säg mig var du bor, och jag ska säga dig hur långt du har till närmsta postombud, din digitala uppkopplingshastighet eller sannolikheten för att dina barn ska plugga vidare efter gymnasiet.

I arbetet med landsbygdsfrågor är ett av målen att platsen du bor på inte ska begränsa dina möjlig­heter. Att det ska finnas likvärdiga förutsättningar att driva företag, arbeta, bo eller ta del av samhällets välfärdstjänster – oavsett om du bor i stan eller i landbygd.

Förutom plats spelar givetvis pengar också en framträdande roll. Och betydelsen av var pengar bor blir då också central.

Det finns en radhuslänga med utgiftsområden

Statens budget är indelad i 27 utgiftsområden, vilket ska skapa goda förutsättningar för resultat­styrning, uppföljning och utkrävande av ansvar. Enkelt uttryckt betyder det att resurser för till exempel miljö, militär och migration hålls åtskilda. Varje krona har ett givet hem i den där radhus­längan av utgiftsområden.

En följd av indelningen (som i grunden är bra – samhället är komplext och vinner på specialisering även om vi behöver balansera dess baksidor) är att så kallade sektorsövergripande frågor inte självklart har ett eget hem, utan får knacka dörr och hoppas på en plats i gästrummet. Detta gäller bland annat den nationella landsbygdspolitiken. I statens budget för 2020 nämns den i hela 14 av de 27 utgiftsområdena. Trots det skulle jag vilja säga att en politik utan ett utgiftsområde framstår som hemlös. Och möjligtvis lite mindre viktig.

Myndighetsövergripande samverkan

Indelningen i 27 utgiftsområden får effekter även hos oss myndigheter, där insatser som finansieras av olika utgiftsområden ogärna samsas i samma verksamhetsplan eller mötesagenda.

Därför känns det riktigt bra att Tillväxtverket nu bildat en myndighetsövergripande samverkans­grupp som ett svar på våra uppdrag för landsbygder. Vi är 15 medarbetare från 9 enheter och 3 orter, som förhoppningsvis löser myndighetens uppdrag bättre när vi pratar med varandra och lär av varandra. Oavsett var pengarna kommer ifrån, eller vilken fråga vi diskuterar. 

Inom vår samverkan finns både stort och smått, här finns det långsiktiga rygg mot rygg med det som ska göras klart helst redan idag. Insatser som berör digitalisering (av företag) och kompetens­försörjning. Insatser som regional planering och kommersiell service. Och inte minst insatser för att en rejäl skara myndigheter ska bli bättre på att synliggöra och hantera de behov och möjligheter som finns på landsbygderna. Allra närmast i tid levererar vi förslag på indikatorer för hur utvecklingen på landsbygderna ska följas upp i budgetpropositionen 2021.

Som om inte detta vore nog är ett särskilt område för samverkan hur vi kan stärka vår kunskap för att utveckla landsbygdsperspektivet i hela myndighetens verksamhet.

Bredden av frågor utmanar. Men gör också varje dag meningsfull.

Nu är frågan, vart vi är på väg?

Minst lika intressant som var du bor eller var pengarna kommer ifrån är naturligtvis vart vi är på väg. Själv sitter jag i detta nu på ett tåg.

Nedstänkta fönster och översvämmade åkrar med sångsvanar sådär djuriskt omedvetna om att vattnet både är kallt och smutsigt. Jag på väg hem till Frösön efter ett dagslångt möte med Sveriges lantbruksuniversitet, där vi delat kunskap med varandra och diskuterat hur den kan komma bäst till nytta.

Och kanske kan den här dagen få bli till en statusrapport över riktningen i vårt långsiktiga landsbygds­uppdrag. Framåt. Möte för möte. Från plats till plats. Just idag resulterade det i flera tänkbara områden för samverkan. Mest värt resan är en idé om hur vi kan nyttja den kompetens som finns på universitetet för att höja kunskapsnivån om landsbygdsfrågor och regional utveckling hos de 21 myndigheter vi jobbar med att utveckla. Spännande, åtminstone i byråkrat­världen.

Andra möten i närtid sker med till exempel Lindesbergs kommun och Landsbygdsnätverket, och inom kort medverkar jag vid en nationella träffar med Bygdegårdarnas riksförbund och Landsbygds­utvecklare i kommuner och regioner.

Varje möte spelar roll

Jag vill i övrigt passa på att be om ursäkt för mitt förra blogginlägg om löpning. Skrytsam var jag. Dessutom otydlig. Jag bryr mig inte om löpning i sig. Kilometertider och pulsklockor lämnar mig fullständigt oberörd. Det är effekten jag vill åt. Träningspass läggs till träningspass för att jag ska orka fiska längre in på natten när ljuset äntligen återvänt – eller bara vara funktionell i vardagen.

Och likadant tänker jag om samverkan och alla de möten som följer i dess spår - oavsett om det sker i vårt myndighetsövergripande arbete eller som idag med Sveriges lantbruksuniversitet.

Aldrig samverkan för sin egen skull. Varje möte spelar roll. Varje möte som steg mot utveckling och något större.

Här finns blogginlägget Att ta sig an löpning och landsbygderöppnas i nytt fönster
Läs mer om Landsbygdsuppdragetöppnas i nytt fönster
Läs mer om arbetet med att utveckla företagsklimatet i kommuneröppnas i nytt fönster

Klas Fritzon

Koordinator för landsbygdsuppdrag. För att lyckas i rollen lyfter Klas fram det stora beroendet av andra. Det är tillsammans vi gör skillnad, hävdar han på gränsen till tröttsamt ofta.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300