Tillväxtverket

En hållbar livsmedels­sektor kräver forskning och innovation

Tillväxtverket och Jordbruksverket har nyligen lämnat ett gemensamt förslag till regeringen om en ny handlingsplan (från 2020) för livsmedelsstrategin. Det har varit ett års intensivt arbete, men hur skönt det än känns att trycka på sänd-knappen så innebär det inte ett avslut. I stället är det ett startskott för en förändring som måste ske.

Nödvändig omställning

Insikten att vi måste producera och konsumera livsmedel på ett annat och mer hållbart sätt än tidigare har nog drabbat oss alla. Vi måste alla på olika sätt bidra till att minska klimatpåverkan. Från den livsmedelsproducerande aktören, till butikshandlaren, kocken och den matglada konsumenten, men i vilken utsträckning vi förändrat våra val varierar. Klart är i alla fall att det finns ett ökat intresse för det vegetariska och växtbaserade segmentet och det finns också studier som visar att allt fler väljer ekologiskt och framför allt svenska animalieprodukter, med en relativt hög standard gällande djurskydd och antibiotikaanvändning.

Satsa på forskning och innovation

Men denna omställning kräver nya innovativa tjänster och produkter som inte finns idag. Internationellt sett har tyvärr den svenska livsmedelssektorn ett lågt innovationsindex och detta måste förbättras. Satsningar på kunskap och innovation är därför centrala och helt avgörande för att vi ska kunna få en långsiktigt hållbar omställning. Det krävs också behovsmotiverad forskning i nära samarbete med branschen. Och det är just forskning och innovation som vi prioriterat högst i vårt förslag till handlingsplan. Under perioden 2020-2025 föreslår vi en satsning på 120-175 miljoner kronor per år på just forskning, innovation och andra kompetenshöjande åtgärder. Eftersom forskning tar tid gäller det att vara uthållig och tänka långsiktigt. Det är glädjande att företagen inom sektorn signalerar en vilja att öka sina egna FoI-investeringar och nu gäller det för det offentliga att matcha det.

Tvärvetenskapligt perspektiv

Här gäller det även att ha ett tvärvetenskapligt perspektiv. Visst är det viktigt med en hållbar livsmedelskedja, men livsmedel måste ses som en del av ett system där samverkan med andra sektorer också spelar en stor roll. Det kan exempelvis vara fråga om it- och telekom, förpackningsindustrin, maskintillverkning med mera. Satsningarna behöver därför breddas framöver och i större utsträckning inkludera andra sektorer och branscher. Av den anledningen föreslår vi att det etableras ett innovationsforum för ökad samverkan mellan det offentliga och privata och mellan olika sektorer. En ökad kraftsamling bland de svenska aktörerna är också viktigt för att kunna nyttja möjligheterna i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, där mycket finansiering finns att hämta. Samtidigt pågår förberedelserna för en ny forskningsproposition och även där behöver livsmedelsforskningen prioriteras.

Hållbarhet på export

Glädjande nog är den svenska livsmedelsproduktionen redan idag relativt miljö- och klimateffektiv internationellt sett. Detta är både en möjlighet och utmaning för de svenska företagen som kan skapa hållbara mervärden som konsumenter, nationella och internationella, är beredda att betala för. De största tillväxtmöjligheterna finns på utländska marknader och här gäller det att svenska livsmedelsföretag får det stöd de behöver i sin internationalisering.

Det är viktigt att företagen tillåts vara drivande i omställningen till ett hållbart livsmedelssystem. Och för att företagen ska kunna vara drivande krävs regelverk som inte missgynnar den svenska produktionen i förhållande till internationella produkter. Livsmedel är ett minst sagt regeltungt område (av goda anledningar) och därför måste offentliga aktörer i så hög utsträckning som möjligt hjälpa företag att göra rätt. Det behövs fortsatta regelförenklingar och ett ökat företagsperspektiv i det offentligas verksamhet, som ju ska skapa förutsättningar för företag att göra jobbet.

Samverkan, samverkan – och samordning på det

För att lyckas med omställningen måste vi dra åt samma håll och lära av varandra. Behovet av samverkan är stort och gäller alla nivåer: nationell, regional och lokal. Mellan privata och offentliga aktörer. Mellan olika akademier och sektorer. Men det här med samverkan är inte helt lätt. Det krävs en bättre samordning av aktörer och av pågående och kommande initiativ och processer, och därför föreslår vi att regeringen ger ett samordningsuppdrag till någon av de nationella myndigheterna. Med en drivande myndighet som arbetar mot livsmedelsstrategins mål skulle genomförandet kunna stärkas, insatser styras och ge större effekt.

Så kom igen! Startskottet har gått och det gäller oss alla oavsett om vi är företag, organisationer eller myndigheter. Nu kör vi!

Läs slutrapporten:

Uppdrag att föreslå åtgärder till handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin 2020-2022länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Alice Levén

Anna Wikström

Anna är projektledare för "Uppdraget att föreslå åtgärder till handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin", Tillväxtverket.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300