Tillväxtverket
kvinna man och vindraftverk

Fred och klimat på EU:s framtidsbord 

EU är ett fredsprojekt. Det kom till efter andra världskriget och grundtanken var att om man flätar samman ländernas ekonomi kommer alla att ha intresse av att behålla fredliga relationer med varandra.

Så långt har projektet lyckats. Det är förstås omöjligt att säga exakt hur mycket 70 år av fred betyder ekonomiskt. Och för företagen. Men det är ändå värt att hålla det i minnet när det återigen är dags att diskutera vad EU ska finansiera de kommande åren.

Danskarna har gjort precis det. Alltså räknat ut hur mycket de tjänat på att vara med i EU. Det berättade de stolt för oss när vi var där. En dansk genomsnittsfamilj går 65 000 danska kronor med vinst varje år tack vare EU. BNP är 5 procent högre än den skulle ha varit om inte Danmark hade ingått i EU:s inre marknad utan i stället omfattats av WTO:s regler. 578 000 danska arbetsplatser, fördelade över hela landet 2014, var direkt kopplade till export av varor och tjänster inom EU:s inre marknad. Det betyder ungefär 20 procent av den samlade arbetskraften i Danmark.

Även om jag inte har sett samma fiffiga kalkyl för Sverige, borde det stå till på liknande sätt. EU är ju vår viktigaste marknad. Och vi är, som Danmark, ett exporterande land.

Långtidsbudgeten kan mäta på andra sätt

EU-kommissionen lade den 2 maj fram sitt förslag till ny långtidsbudget för åren 2021 –2027. Det är första budgeten efter Brexit och innehåller ett stort hål som förväntas fyllas av pengar från bland annat Sverige. Sannolikt väntar tuffa förhandlingar.

De allra största posterna är EU:s gemensamma jordbrukspolitik och sammanhållningspolitiken. Ingen av dessa rubbar man enkelt. Det är alltid svårt, politiskt, att dra ner. Och hur blir det med Regionalfonden i Sverige? Det är fortfarande inte tydligt. EU-kommissionen vill utveckla de fattigaste regionerna, så att de kommer i kapp. Det är ju poängen med sammanhållningspolitiken. EU ska hålla samman. Sverige tillhör den redan utvecklade delen och kan klara sig ändå. Men i förslaget antyder EU-kommissionen att flyktingmottagande, arbetslöshet och gleshet också ska räknas in. Gleshet har vi i alla fall. Och flyktingar. Kanske räcker det för att få behålla stöd från Regionalfonden i hela Sverige även efter 2021.

Den inre marknaden ska fungera bättre. Företag borde kunna dra ännu större nytta av att vi har en gemensam marknad med 500 miljoner invånare, jämfört med USA:s 325 miljoner. Det kommer ett nytt Inre marknadsprogram, som vi på Tillväxtverket ska titta särskilt noga på.

EU borde koppla klimatet till ekonomisk utveckling

Hållbarhet är också viktigt. EU-kommissionen ska lägga fram ett ”tankepapper” i höst någon gång. Det handlar om hur EU ska leva upp till Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål.

Jag lyssnade på den norske professorn Jan Fagerberg på en stor EU-konferens i Tallinn i december förra året. Han pratade om EU och klimatfrågan och visade hur lite som hänt de senaste åren, och hur, rent ut sagt dåliga vi är på att minska koldioxidutsläppen. EU borde koppla klimatfrågan till ekonomisk utveckling, sa han. Endast då kan man slå två flugor i en smäll och både hindra fortsatt klimatkris och skapa arbetstillfällen.

– Genom satsningar på IT och förnybar teknik har vi en chans att förbättra Europas ekonomiska läge utan att orsaka större skada på klimatet och kanske till och med komma till rätta med en del effekter som redan skett, sa Jan Fagerberg.

Jag ser fram emot EU:s tankepapper i höst. Kanske får Jan Fagerberg vara med och påverka skrivningarna. Det vore mycket bra!

Ett EU som går före och blir bäst i världen på att ta hand om och förebygga klimatförändringar – det har chansen att lyckas med det mesta! Även freden.

Just nu pågår Mitt Europa, där EU öppnar dörrar till EU-projekt. I Sverige finns över hundra platser att besöka över hela landetlänk till annan webbplats.

Här finns en guide till EU-program i Sverige.länk till annan webbplats

Här kan du läsa mer om Regionalfondens arbete för klimatsmart regional tillväxt i Sverigelänk till annan webbplats.

Tillväxtverkets seminarium: Hur påverkar EU:s nya långtidsbudget Sverige?länk till annan webbplats

Maria Evertsson

Maria Evertsson

Arbetar med EU-frågor på Tillväxtverket, främst med koppling till företag samt innovation. 

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300