Tillväxtverket

Budget­propositionen 2017

Vi tar en särskild titt på områden, inom budgetpropositionen 2017, som ligger nära vår verksamhet – bäst i världen på digitalisering, mer resurser till bredbandsutbyggnad och regional hänsyn i lokalisering av statliga myndigheter.

Kompetensförsörjning och yrkesutbildning

Regeringen understryker vikten av att fortsatt stödja det regionala kompetensförsörjningsarbetet och stärka samverkan och dialog mellan aktörer med regionalt utvecklingsansvar samt berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Vidare kan satsningar med bäring på Tillväxtverkets arbete med integration och kompetensförsörjning noteras. Det gäller t.ex. en utbyggd och regionaliserad yrkesutbildning för vuxna (yrkesvux) till ca 27 750 platser 2019 och en utbyggnad av lärlingsvux till ca 3 150 platser 2019.

För att yrkesvux ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som motsvarar de behov som finns i olika regioner är det lämpligt att utbildningarna både planeras och genomförs på regional nivå, av flera kommuner i samverkan. Regeringen avser därför att utveckla formerna för en regionaliserad yrkesutbildning för vuxna.

Ökade resurser till bredbandsutbyggnad

Det befintliga stödet till bredbandsutbyggnad inom landsbygdsprogrammet ökas med 850 miljoner kronor, från 3,25 miljarder kronor till 4,1 miljarder kronor. Förutsättningar för arbete och försörjning för kvinnor och män ska finnas i alla delar av landet och landsbygderna behöver ett livskraftigt och diversifierat näringsliv. Det kräver att bredbandsutbyggnaden stärks i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas.

Sveriges landsbygder har stora möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Sverige har dock sedan länge saknat en sammanhållen landsbygdspolitik. Därför arbetar nu en parlamentarisk kommitté med att ta fram förslag till hur en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder bör utformas. Betänkandet ska lämnas senast den 31 januari 2017.

Spridning av statliga myndigheter

Regeringen tydliggör i propositionen det man tidigare indikerat, att spridningen av statliga myndigheter ska öka. Man ska verka för att i första hand nya myndigheter lokaliseras utanför Stockholms län.

Samtidigt ska arbetet med att omlokalisera myndigheter fortsätta och en stödfunktion för omlokaliseringar inrättas på Kammarkollegiet Regeringen ska också utveckla myndighetsstyrningen så att regionala hänsyn beaktas i större utsträckning. Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka funktioner inom de statliga myndigheterna som kan vara lämpliga att bedriva samordnat i staten och utanför storstäderna.

Indelningskommitténs förslag om ny länsindelning, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och för landstingen den 1 januari 2019, ska regeringen ta ställning till efter att ha inhämtat remissinstansernas synpunkter.

Växa-stöd och stora innovationssatsningar

I beskrivning av näringslivspolitiken lyfts mycket av Tillväxtverkets verksamhet och insatser fram, bl.a. verksamt.se och arbetet med enklare företagande och satsningen på digitala tjänster till företagare inom restaurangbranschen.

Många av de områden som Tillväxtverket arbetar med är också fortsatt prioriterade, t.ex. internationalisering, miljödriven tillväxt och cirkulär ekonomi. Här nämns också ett uppdrag att i samråd med Arbetsförmedlingen utarbeta ett tvärsektoriellt program med insatser som stimulerar arbetsintegrerade sociala företag.

Den reform som direkt riktar sig till företag är det s.k. Växa-stödet. Det är ett stöd som riktar sig till enskilda näringsidkare för att de ska våga ta steget att anställa sin första medarbetare. De som inte har någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, får nedsatta arbetsgivaravgifter för den anställde under de första tolv månaderna.

Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas på den del av ersättningen till den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. För en enskild näringsidkare som betalar en månadslön på 25 000 kronor till den anställde innebär förslaget att lönekostnaden minskar med ca 5 300 kronor per månad eller ca 16 procent. Reglerna föreslås gälla t.o.m. den 31 december 2021. Förslagets offentligfinansiella kostnad beräknas uppgå till 407 miljoner kronor 2017.

När det handlar om resursförstärkningar är det dock framför allt innovationsområdet som är i fokus med en satsning på 845 miljoner kronor. Satsningen innehåller i viss mån delar som varit kända sedan tidigare. Vissa åtgärder återfinns exempelvis i nyindustraliseringsstrategins handlingsplan samt de samverkansområden för innovation som Innovationsrådet presenterade i somras. Det handlar bland annat om att stimulera investeringar i affärsidéer med hög kunskapshöjd och internationell marknadspotential.

Tillväxtverket är inte direkt berörd av någon satsning men de tangerar Tillväxtverkets verksamhet (såsom projekt och satsningar inom ERUF). Det finns därför säkerligen anledning att vara i nära kontakt med genomförandet. Vinnova är den aktör som erhåller flest riktade satsningar. Vinnovas anslag för finansiering av forskning och innovation ökar med ca 300 mkr, främst med anledning av deras ledande roll i regeringens fem samverkansprogram.

Här finns också initiativet Testbädd Sverige som ska stödja offentliga aktörer att tillsammans med näringslivet testa nya lösningar. 500 miljoner kronor avsätts till testsamverkan inom strategiska innovationsområden, vilket hanteras av Vinnova och Formas. Här finns också ett ökat anslag till Vinnova på 90 miljoner kronor för ökad attraktivitet inom life science och 75 miljoner kronor från och med 2018 och ytterligare 25 miljoner kronor från och med 2019 för att Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen i Sverige.

Bäst i världen på digitalisering

Regeringen har som mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige placerar sig högt i internationella jämförelser men målet utmanas av att andra länder går starkt framåt. Internationella jämförelser visar också att offentlig sektor tappar fart.

Det finns därför ett fortsatt behov av insatser för att stärka digitaliseringen av det offentliga Sverige inom programmet Digitalt först. Därför föreslår en ökning av anslaget för genomförandet av en ny digitaliseringspolitik om 10 mkr per år 2017-2020. För att stärka styrningen över myndighetsgränser överväger regeringen att utse en aktör med samlat ansvar för digitalisering i offentlig sektor.

Digitalisering är, tillsammans med life science och miljö- och klimatteknik, ett centralt område för att möta samhällsutmaningar och ett identifierat område för de samverkansprogram som regeringen initierat. Regeringen bedömer att Sverige behöver förnya sina ansträngningar och se över sin politik på det digitala området.

Innehållsansvarig: Ulf Savbäck