Tillväxtverket

Rehabilitering

Att förebygga ohälsa och främja hälsa är viktigt för oss alla och det varierar från person till person hur vi gör för att må bra. Men ibland blir vi ändå sjuka, och kanske under en längre tid. Då blir det viktigt med rehabilitering.

När du blir sjuk
När du blir sjuk tar du kontakt med din chef och berättar hur du mår. Ni följer sedan upp vid behov, beroende på hur lång sjukfrånvaro det handlar om.

När startar en rehabilitering?

  • Om du är sjuk längre än 30 dagar
  • Vid upprepad korttidsfrånvaro, det vill säga om du har ca 6 sjuktillfällen eller mer, under de senaste 12 månaderna. Innan eventuell rehabiliteringsåtgärd kan du med fördel använda mallen "Uppföljningssamtal vid korttidsfrånvaro" som du hittar bland wordmallarna i mappen #HR. I ett sådant samtal med medarbetaren får du en tydligare bild av orsakerna till korttidsfrånvaron.
  • Om det finns andra anledningar till att du själv eller din chef vill göra en rehabiliteringsutredning

Sjukskrivning är en aktiv åtgärd
Sjukskrivning ska vara en aktiv åtgärd som (i kombination med råd och stöd) bidrar till att en individ kan använda sin förmåga trots eventuella begränsningar. Det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med en sjukskrivning så det blir en del av vård och behandling.

Viktigt med samarbete och regelverk
För att en rehabilitering ska lyckas krävs det att olika roller samarbetar och planerar för återgång i arbete. Det är även viktigt att det finns regelverk som ger stöd i rehabiliteringsprocessen. Som arbetsgivare ska vi på Tillväxtverket alltid förhålla oss till Socialförsäkringsbalken, Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Vi ska

  • arbeta förebyggande, främjande och vara aktiva i vårt rehabiliteringsansvar, samt skapa förutsättningar för återgång i arbete
  • vara drivande, planera och har en aktiv dialog tillsammans under hela sjukskrivningsprocessen
  • vara tydliga med vilka alternativ som finns inom den ordinarie verksamheten
  • lämna de upplysningar som Försäkringskassan efterfrågar i sin utredning

Roller och ansvarsfördelning under rehabiliteringen

Medarbetaren
Ansvarar för att lämna de upplysningar som behövs för att bedöma arbetsförmågan och klarlägga behovet av rehabilitering, samt att efter bästa förmåga ta egna initiativ och aktivt medverka i sin rehabilitering.

Arbetsgivaren
Ansvarar för att planera och genomföra arbetsanpassning och rehabiliteringsåtgärder samt att i samråd med medarbetaren lämna upplysningar till Försäkringskassan. Chefen ansvarar för rehabiliteringen och kan ta stöd av HR.

Hälso- och sjukvården
Ansvarar för att ställa diagnos, ge medicinsk behandling och rehabilitering – inkluderar ställningstagande till om sjukskrivning är rätt åtgärd. Beskriver hur sjukdomen och dess konsekvenser påverkar medarbetarens förmåga till arbete.

Försäkringskassan
Ansvarar för att utreda och bedöma arbetsförmågans nedsättning och rätten till sjukpenning samt ger stöd till den försäkrade genom att verka för att rätt åtgärder vidtas i rätt tid av rätt aktör. Vid behov klarlägger FK den försäkrades förutsättningar för återgång i arbete och samordnar åtgärder av arbetslivsinriktad rehabilitering med andra aktörer.

Fackliga ombud och Skyddsombud
Finns som stöd till medarbetaren om han/hon önskar det.

Företagshälsovård
Ansvarar för att vid behov erbjuda rätt stöd till medarbetaren och samverka med arbetsgivaren för god planering och återgång i arbete. Olika aktörer inom FHV har tillsammans med FK ett ansvar att följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering.

Arbetsförmedlingen
Ansvarar för platsförmedling och vägledning, arbetslivsinriktad rehabilitering, utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser.

Kommunen
Ansvarar för social rehabilitering, till exempel behandling av missbruksproblem, familjerådgivning och anordning av sysselsättning.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan gör en bedömning av arbetsförmågan hos en medarbetare och att bedömningen förändras beroende på hur länge sjukperioden pågått. Vi som arbetsgivare behöver förstå och förhålla oss till dessa "bedömningsgränser", för att se vad vi kan göra för att främja en snabb och säker återgång i arbete.

Dag 0 – 90

Under de första 14 dagarna utges sjuklön från arbetsgivaren. Därefter blir det ett ärende hos Försäkringskassan som kommer att bedöma arbetsförmågan och de tittar särskilt på vilken typ av aktivitetsnedsättning det handlar om.

Bedömningen görs i förhållande till ordinarie arbete och om det till exempel går att arbeta 25, 50 eller 75%.

Arbetsanpassningsåtgärder kan bli aktuellt, till exempel

  • förändrade arbetsuppgifter
  • hjälp med prioritering
  • möjlighet till avbrott i arbetet
  • särskilda hjälpmedel/arbetshjälpmedel
  • andra arbetstider
  • arbeta ostört/avskilt
  • socialt stöd
  • handledning
  • särskilda arbetsinstruktioner
  • särskilda säkerhetsåtgärder i förhållande till ev funktionsnedsättning

Dag 91 – 180 

Efter 3 månaders sjukskrivning, bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till annat arbete än ordinarie. Försäkringskassan kan be arbetsgivaren om ett arbetsgivarutlåtande för att bedöma vilka arbeten som kan bli aktuella istället. Arbetsgivaren har dock ingen skyldighet att skapa nya arbeten, utan endast skyldighet att erbjuda lediga befintliga tjänster som passar medarbetarens kompetens och förmåga. Skulle annan ledig tjänst inte finnas fortsätter Försäkringskassan att bedöma arbetsförmågan i förhållande till ordinarie tjänst.


Dag 181 - 365

Efter 6 månaders sjukskrivning, bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan utifrån normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. I praktiken kan det innebära att hela Sveriges arbetsmarknad kan bli aktuell.

Med normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden avses:
Vanliga arbeten på arbetsmarknaden där en försäkrads arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast full omfattning. Ett sådant arbete innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos en arbetstagare. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska inte längre den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständigheter beaktas.

Det kan också bli aktuellt med arbetsträning tillbaka i ordinarie arbete. Arbetsträning sker under max tre månader om inte annan särskild planering har avtalats. Under dessa tre månader sker en successiv upptrappning i arbetstid tills medarbetaren når ordinarie arbetstid igen.

I särskilda fall kan bedömningen efter 180 dagar skjutas upp av Försäkringskassan. Det kan ske vid till exempel deltidsarbete eller om ny operation planeras.


Dag 365 -

Efter 1 år kan Försäkringskassan göra bedömningen att rätten till sjukpenning upphör, om utredningen visar att medarbetaren kan klara ett annat arbete på den Svenska arbetsmarknaden. Försäkringskassan kan dock göra undantag om det anses oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden, till exempel om hen är svårt sjuk.

Alternativ till sjukskrivning - andra stödåtgärder

Arbetsplatsnära stöd
Som arbetsgivare kan vi få bidrag för utredande insatser som syftar till att förebygga sjukfall och underlätta för medarbetare att komma tillbaka i arbete. Det är en form av arbetsförmågebedömning och bidraget är max 7000 kr/per insats.

Allmänt och särskilt högriskskydd
Om man är sjuk 10 gånger eller mer under en 12 månadersperiod eller om man har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man troligen måste vara borta från arbetet minst 10 gånger om året tillsvidare, då kan man ansöka om allmänt eller särskilt högriskskydd. Då har man ingen karensdag utan kan få sjuklön redan från första dagen i sjukperioden.

Sjukpenning i förebyggande syfte
Förebyggande sjukpenning betalas ut för att man ska kunna gå på en medicinsk behandling eller rehabilitering som gör att man inte blir sjuk eller bidrar till att sjukskrivning blir kortare. För att få förebyggande sjukpenning ska en läkare ordinera en medicinsk rehabilitering eller behandling och skriva ett läkarutlåtande.

Arbetshjälpmedel
För att en medarbetare med funktionsnedsättning eller sjukdom ska kunna arbeta, kan arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen behövas. Som arbetsgivare kan man ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel från Försäkringskassan. Det kan till exempel bli aktuellt när en medarbetare behöver hjälp att återgå i arbete efter en längre tids sjukskrivning eller om en medarbetare med bestående funktionsnedsättning behöver hjälp att klara av sitt arbete. Bidraget är högst 50 000 kr.

Sjukersättning
Det kan man få om det finns en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Gäller nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel för all överskådlig framtid. Alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms i så fall vara uttömda.

Mer information
Du kan läsa mer om olika stödåtgärder på Försäkringskassans websidor för arbetsgivare. Där finns även bra tips och råd, blanketter och kontaktinformation, se nedan rubrik.

Försäkringskassans webbsidor för arbetsgivare

Titta gärna på Försäkringskassans egna sidor för arbetsgivare. Där finns många bra tips och råd, blanketter och kontaktinformation mm.

Försäkringskassans websidor för arbetsgivarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stöddokument att använda under rehabiliteringen

Om det blir aktuellt att göra en rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbetet, eller det behövs en dokumentation över eventuella insatser, hittar du underlag för det bland wordmallarna i mappen #HR.

Chefen startar rehabiliteringsåtgärd med Företagshälsovården

I en rehabiliteringsprocess kan det bli aktuellt att ta hjälp av Företagshälsovården. De ansvarar för att vid behov erbjuda rätt stöd till medarbetaren och samverka med oss som arbetsgivare för god planering och återgång i arbete.

För att starta ett samarbete med FHV, ringer du som chef till Previas växel 0771-23 00 00. Där får du hjälp med att komma i kontakt med rätt person på Previa, på den ort som är aktuell.

Att tänka på i samtalet med Previa:

  • Förklara ditt ärende och beskriv så tydligt som möjligt vad som hänt och vad ni eventuellt redan har prövat för att underlätta återgång i arbete.
  • Många gånger är det bra att fråga efter ett gemensamt uppstartsmöte hos FHV. Vid ett sådant möte träffas du som chef, din medarbetare och lämplig kompetens från FHV, för att bestämma vilken åtgärd som behövs, hur den ska planeras samt hur den ska följas upp.
  • Det är viktigt att det blir tydligt vilken återkoppling du kan få som chef. Naturligtvis ska sekretess beaktas mellan FHV och medarbetare, men som arbetsgivare och chef behöver du få tillräcklig återkoppling för att hinna förbereda och främja återgång i arbete på bästa sätt.
  • Dokumentera olika möten och insatser och använd vid behov de stöddokument som finns för det, se underlag bland wordmallarna i mappen #HR.

Rehabiliteringsplan för återgång i arbete - nya regler från 1 juli 2018

Reglerna om arbetsgivarens rehabiliteringsplan finns i 30 kap socialförsäkringsbalken. Lagförslaget innebär att det läggs till en ny paragraf.

Från och med 1 juli 2018 införs en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete

Planen gäller för de arbetstagare som varit frånvarande i 30 dagar på grund av arbetsoförmåga och som kan antas vara frånvarande från arbetet mer än 60 dagar.

Upprättande av rehabiliteringsplan

Planen ska utgöra ett stöd för såväl arbetstagare som arbetsgivare i rehabiliteringsarbetet. Utformningen av planen ska vara på ett sådant sätt att den verkligen stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen samt att den är lätt att följa upp. Om uppföljningen av planen innebär att den behöver revideras, ska arbetsgivaren se till att det sker.

Ibland kan det vara svårt för en arbetsgivare att senast dag 29 i sjukperioden göra ett antagande om att arbetstagaren kommer vara borta från arbetet mer än 60 dagar. I så fall gäller följande:

  • Om man först tror att individen kommer vara tillbaka i arbete före dag 60, och det framkommer senare att sjukfallet kommer passera dag 60, ska man omgående upprätta en plan.
  • Om det föreligger oklarheter kring hur arbetsförmågan kommer se ut dag 60, är huvudregeln att man ska upprätta en plan.
  • Om man mot bakgrund av arbetstagarens hälsotillstånd anser att återgång inte är möjlig, behöver arbetsgivaren inte upprätta en plan. Om medarbetarens hälsotillstånd senare förbättras, ska en plan upprättas.


Skyldigheten att upprätta rehabiliteringsplan för återgång i arbete gäller också arbetstagare som är sjukfrånvarande när lagen träder i kraft.

Om en arbetstagare på den 29 juni 2018, har varit frånvarande på grund av nedsatt arbetsförmåga under minst 60 dagar eller kan antas ha en nedsatt arbetsförmåga under minst 60 dagar räknat från och med dagen då arbetsförmågan blev nedsatt, ska arbetsgivaren upprätta en plan.

Om arbetstagare är sjukfrånvarande när lagen träder i kraft, behöver planen inte vara upprättad förrän den 30 september 2018.

Sektion 3

Innehåll till sektion 3.