Tillväxtverket

Arbetsmiljö

Här hittar du information som rör din arbetsmiljö.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturligt del i verksamheten.

Genom följande metodik, som är ett kontinuerligt hjul, bryr vi oss om våra fysiska- psykologiska- och sociala arbetsförhållanden:

  1. Undersök arbetsförhållandena
    - Hur har vi det?
  2. Bedöm risker
    - Finns risker för ohälsa?
  3. Åtgärda risker som framkommit
    - Gör eventuellt en handlingsplan, vad ska vi göra?
  4. Kontrollera och följ upp genomförda åtgärder
    - Vad gjorde vi?

I föreskriften "Systematiska arbetsmiljöarbete 2001:1",länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan vi läsa att det gäller för alla arbetsgivare, och att vi ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Arbetsmiljölagenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster beskriver också vilka allmänna skyldigheter som finns och att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Våra skyddsombud har även en viktig roll.

Hur kan vi arbeta med vårt systematiska arbetsmiljöarbete?
Arbetsmiljön finns med i allt vi gör och handlar om "hur vi mår och hur det går". När chef och medarbetare har enskilda avstämningsmöten eller enhetsmöten finns möjlighet att uttrycka till exempel kompetens- eller resursbrist vilket påverkar arbetsförhållandena och vår arbetsmiljö. De årliga medarbetarsamtalen blir viktiga och möjligheten att uttrycka eventuell oro då vi har skyddsronder eller genomför riskbedömningar. Vi arbetar även med arbetsmiljö i rehabiliteringsprocesser, ergonomi och då vi anmäler arbetsskador. 

Vi är varandras arbetsmiljö och har en skyldighet att samverka för allas bästa.

Arbetsmiljökommittén

Tillväxtverkets arbetsmiljökommitté består av representanter från både arbetsgivare och arbetstagare och är ett forum för samverkan kring arbetsmiljöfrågor. Kommittén samverkar i planering av förbättringar i arbetsmiljön samt lämnar förslag till Tillväxtverkets ledning.

Skyddskommitténs uppdrag och ansvarPDF

Ledamöter i arbetsmiljökommittén

Moa Hjertson: Ordförande
Annika Paulsson: Sekreterare och arbetsmiljöansvarig HR-strateg
Anna Johansson: Arbetsgivarrepresentant
Maria Helle: Huvudskyddsombud
Sean Black: ST-ledamot
Richard Cohen: Saco-ledamot

Adjungeras i lokalfrågor (fysisk arbetsmiljö):

Homan Sadat

Adjungeras i IT-frågor (vår IT-miljö):

Nader Svärd

Skyddsombud

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, men det systematiska arbetsmiljöarbetet sker med stöd av HR i samverkan mellan skyddsombud och chefer.

Skyddsombuden företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor och vakar över eventuella risker för ohälsa. Om ett skyddsombud anser att något behöver åtgärdas ska hon/han i första hand vända sig till närmaste chef.

På Tillväxtverket har vi utsett skyddsombud för olika enheter/ ansvarsområden och vi har även ett huvudskyddsombud, Maria Helle, som samordnar de lokala skyddsombudens verksamhet och uppdrag.

Skyddsorganisationen är anpassad efter omorganisationen som trädde i kraft 1 januari 2018. Det kan finnas flera skyddsombud som representerar samma enhet, beroende på hur många orter enheten finns på samt om det avser fysisk- och digital arbetsmiljö eller psykosocial arbetsmiljö.

För den fysiska och digitala arbetsmiljön finns det kontorsansvariga skyddsombud (KA) som täcker samtliga medarbetare på en ort – oavsett enhetstillhörighet.

Skyddsombud ansvarsfördelning 2018PDF

Arbetsmiljörond

Arbetsmiljöronder genomförs varje år någon gång mellan mars och maj. Det är ett tillfälle där du som medarbetare har möjlighet att framföra synpunkter på din organisatoriska-, psykosociala- och fysiska arbetsmiljö.

Enhetschef, skyddsombud och medarbetare är med vid ronden.

För att säkerställa att ronderna utförs på ett systematiskt och likvärdigt sätt finns särskilda interna regler samt underlag för protokoll och handlingsplan.

Som medarbetare svarar du först, enskilt och anonymt, på en enkät som innehåller frågor inom olika arbetsmiljöområden. Under rubriken Dokument finns dokument som visar vilka frågor som ingår i enkäten. 

Policy och riktlinjer

Tillväxtverkets interna regler om arbetsmiljöronder

Dokument

Enkätfrågor ArbetsmiljörondPDF

Arbetsmiljörond - protokoll och handlingsplanWord

Skyddsombud ansvarsfördelning, se fliken Skyddsombud

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Därför har Arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som började gälla från och med 31 mars 2016. De nya och tydligare reglerna stödjer oss som arbetsgivare att förebygga ohälsa på arbetsplatsen, och gör det lättare för oss att göra rätt.

På Tillväxtverket ska vi arbeta systematiskt med vår arbetsmiljö genom bland annat medarbetarsamtal och enkäter samt kontinuerliga avstämningar i den centrala arbetsmiljökommittén, men vi ska även ha en kontinuerlig dialog på varje kontor för att synliggöra arbetsmiljön i vårt dagliga arbete.

Dokument

Information om AFS 2015:4PDF

Vägledning från ArbetsmiljöverketPDF

Arbetsmiljöföreskrift 2015:4PDF

Guide för uppföljning av organisatorisk och social arbetsmiljöPDF

Friskfaktorer i arbetslivet - KASAM, ett verktyg för planering och stöd

KASAM står för "känsla av sammanhang" i tillvaron, och är en teori framtagen av sociologen Aaron Antonovsky. Enligt honom avgör känslan av sammanhang hur en individ klarar av stressituationer, och detta är i sin tur avgörande för hälsotillståndet.

Människor som har en mening har stöd att klara av vardagen. Man vet förväntningar och förstår sammanhang. De som har möjlighet att hantera situationen klarar sig bäst. Detta sammantaget ger en känsla av kontroll.

KASAM är uppbyggt av tre delar, som inte ska ses som separata, utan det är i samspelet mellan dessa som känslan av sammanhang uppstår och ett bättre välmående.

  • Meningsfullhet
    Vi vet vart vi är på väg och vill engagera oss i arbetet. För att vi ska må bra är det också viktigt att vi upplever de utmaningar vi ställs inför som värda att investera energi i. Människor som försöker hitta en mening med de olyckliga händelser han/hon ställs inför, mår bättre än de som inte gör det
  • Begriplighet
    Vi förstår vilka krav som ställs på oss och hur de skall bemötas. Människor mår bra av en struktur och regelbundenhet i sina liv. Vi vill kunna förutsäga händelser och om något överraskar oss så vill vi ändå kunna förklara det. Människor som är bra på att göra händelser i livet begripliga förblir i högre utsträckning friska.
  • Hanterbarhet
    Vi har tillräckligt med resurser och kan använda dessa på ett effektivt sätt. När omvärlden ställer krav på oss och när olyckliga händelser inträffar är det viktigt att vi inte ser oss själva som hjälplösa offer. Det är viktigt att individen upplever att han/hon har resurser för att hantera motgångarna. Människor som upplever att de kan hantera livet blir mer motståndskraftiga emot ohälsa.

KASAM - Ett verktyg för planering och stöd
Vi ska komma ihåg det vi gör som är bra! Teorin ger många verktyg i främjande hälso- och arbetsmiljöarbete.

  • Meningsfullhet
    Motivation -> visioner, mål, rimlig lön, förmåner
    Värderingar -> etik och moral, centrala värderingar, rättvis behandling
    Positiva upplevelser -> relation till arbetskamrater och chef, trevlig miljö, humor
    Variation i arbetslivet -> trivselaktiviteter, självkänsla
  • Begriplighet
    Kunskap om -> omvärlden, branschen, företagets historia och organisation, arbetsinnehållet, arbetsmiljön, egna rollen, förändringar
    Feedback från -> chefen, arbetskamraterna, kunderna
  • Hanterbarhet
    Resurser och stöd -> material och verktyg, människor, tydlig organisation, klara riktlinjer
    Påverkansmöjligheter -> arbetstakten, arbetets planering, beslut
    Kompetens -> yrkeskunnande, social kompetens, kommunicera
    Ork -> fysisk ork, psykisk ork, distansering, pauser

Medarbetarundersökning

På Tillväxtverket genomförs medarbetarundersökningar som grund vartannat år. Undersökningen är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och utgör ett ledningsverktyg för att utveckla och styra organisationen mot Tillväxtverkets mål att vara en attraktiv arbetsgivare.

Likabehandling

Likabehandlingsarbetet på Tillväxtverket

I linje med förändringarna i Diskrimineringslagen 2017 har vi inte längre en likabehandlingsplan men ni hittar istället här vår samlade dokumentation kring vårt systematiska likabehandlingsarbete.

Att likabehandlingsarbetet är en inkluderad del i det ordinarie arbetet ser vi såväl som en självklarhet som en framgångsfaktor.

2017:

Under 2017 har vi arbetat framförallt med följande processer som vi sett som prioriterade i likabehandlingsarbetet:

Vår 2017

  • Kartläggning av processer, där möjlighet att stärka likabehandlingsarbetet varit störst, har resulterat i åtgärder inom rekrytering, arbetsmiljöutbildning, skyddsronder och självklart den obligatoriska lönekartläggningen.
  • Rekryteringsprocess granskad, utvecklad och kvalitetssäkrad utifrån ett antidiskriminerings/likabehandlingsperspektiv
  • Rekryteringsutbildning med ett likabehandlingsperspektiv genomförd
  • Skyddsrondsprotokollsmallen granskad och uppdaterad utifrån ett antidiskriminerings/likabehandlingsperspektiv

Höst 2017

  • Arbetsmiljöutbildningen granskad och genomförd utifrån ett antidiskriminerings/likabehandlingsperspektiv
  • Lönekartläggning genomförd. Åtgärdsplan framtagen.

2018:

Vår 2018

  • För att fortsätta knyta samman likabehandlingsarbetet med arbetsmiljöarbetet kommer Likabehandlingsfrågorna att tas upp på arbetsmiljökommittén löpande under året som en stående punkt. Fokus kommer att vara att identifiera eventuella riskområden på ett systematiskt sätt.

Höst 2018

  • Likabehandlingsfrågorna inkluderas i nya medarbetarundersökningen och hela undersökningen granskas utifrån ett likabehandlingsperspektiv.
  • Övriga åtgärder inom likabehandling under året kommer att planeras utifrån ovan nämnde kartläggning

Likabehandling grundas på Diskrimineringslagen som ska motverka diskriminering på grund av:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Ergonomi och hjälpmedel

För att avleda eventuella besvär som värk i nacken eller ryggen, ska i första hand justeringar göras på arbetsplatsen, till exempel genom ändrad inställning på stolen, bildskärmens placering, höjden på skrivbordet och liknande.

Några tips från ergonomen

Ergonomiska tips

Så här ställer du in kontorsstolen

Klicka på länkarna nedan och få tips om hur du kan ställa in HÅG- och RH-stolarna på ett sätt som passar dig.

HÅG-stolenlänk till annan webbplats

RH-stolenlänk till annan webbplats

Instruktionerna kommer från leverantörerna och visar även fler funktioner än vad våra stolar har.

Ergonom från företagshälsovården...

Vid behov kan en ergonom från företagshälsovården hjälpa till.
Telefonnummer till Previas vxl är 0771-23 00 00 (du kan läsa mer under "Företagshälsovård"). Ergonomen skriver en rapport som överlämnas till berörd chef samt HR-enheten. Rapporten blir sedan ett bedömningsunderlag för eventuella inköp av ergonomiska hjälpmedel.

...och beställning av ergonomiska hjälpmedel

För att kunna beställa ergonomiska hjälpmedel krävs en rekvisition och ditt val av ergonomiprodukt gör du via blanketten "Ergonomiprodukter Atea".

Båda underlagen finns bland wordmallarna i mappen #HR.

Beskriv i rekvisitionen, anledningen till din beställning, och uppge vilket hjälpmedel som du har behov av. Chef och HR skriver under och Intern service ombesörjer sedan beställningen. Läkarintyg kan efterfrågas. 

Beställning av ergonomiska hjälpmedel bekostas av ansvarig enhet med undantag för vissa IT-relaterade ergonomiska hjälpmedel, som bekostas av IT. Generellt kan man säga att "allt som går att kopplas in i datorn", bekostas av IT.

Riktlinjer ergonomiska hjälpmedel

Terminalglasögon och hörselkåpor

Terminalglasögon

Terminalglasögon är särskilt anpassade för arbete vid bildskärm och betraktas som ett arbetsredskap. Terminalglasögon är anpassade för ett synavstånd på 40-70 cm, det vill säga avståndet mellan dig och skärmen.

Arbetsgivaren bekostar vid behov synundersökning och inköp. Andra typer av glasögon är inte klassade som arbetsredskap även om du använder dem i ditt terminalarbete.

Tillväxtverket avropar ramavtal som staten tecknat med Synoptik. Önskar du andra bågar än de som ingår i avtalet står du själv för merkostnaden.

Du väljer själv vilken Synoptik butik du vill gå till, men du måste ha med dig en påskriven rekvisitionsblankett. Sådan blankett får du om du mejlar till personal@tillvaxtverket.se. Boka för säkerhets skull tid med butiken i förväg. Fakturan skickas till Tillväxtverket.

Synoptiks webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hörselkåpor

Hörselkåpor finns att få om du kontaktar Intern service. De brukar ha ett lager eller så hjälper de dig med en beställning. Kostnaden faktureras sedan din enhet varför det är viktigt att du stämmer av med din chef innan. Ingen rekvisition behövs.

Allergier och överkänslighet

Vi är alla en del av våra kollegors arbetsmiljö, så tänk på det här.

Citrusfrukter

Ta gärna för dig av frukten på kontoret. Tänk bara på att inte äta citrusfrukter vid din arbetsplats eller i konferensrummen, utan endast i anslutning till våra kök. Vi har kollegor som är allergiska.

Parfym och andra starka dofter

På våra kontor visar vi även hänsyn för dem som är allergiska och överkänsliga mot starka dofter. Vi är försiktiga med till exempel parfym, kroppsvårdande produkter, tvätt- och sköljmedel.

Kontakt

Arbetsmiljö - HR-strateg Annika Paulsson, 9162

Rekvisition för terminalglasögon - mejla till personal@tillvaxtverket.se