Tillväxtverket

Verktyg och mallar för att skriva bättre

Det finns mycket kunskap om att skriva bra texter. Här hittar du verktyg och mallar som kan hjälpa dig i ditt skrivande.

Skrivregler, ordböcker och utbildning

Svenska skrivregler

I den digitala versionen av Svenska skrivreglerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (länken fungerar bara för medarbetare på Tillväxtverket) hittar du svar på många vanliga frågor. Använd innehållsförteckningen som guide eller sök direkt. Här finns regler och råd om bland annat

  • stor och liten bokstav
  • rubriker och stycken
  • punktuppställningar, tabeller och diagram
  • val av ord- och böjningsformer
  • hop- och särskrivning av uttryck som för sent och i dag
  • skrivtecken som kolon, snedstreck, tankstreck och tre punkter.

Myndigheternas skrivregler

Ska man skriva var eller vart? De eller dem? Innan eller före? Och får man använda ordet hen?Myndigheternas skrivreglerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är till för alla som skriver inom myndigheter, kommuner och annan offentlig verksamhet. Boken ger råd och tips om hur man väljer ton och perspektiv, hur man planerar, disponerar och gör texten överskådlig. Många praktiska exempel visar hur en text kan göras läs- och läsarvänlig.

Vissa mycket vanliga typer av texter i arbetslivet behandlas i egna avsnitt, till exempel protokoll, rapporter och och beslut.

Svenska Akademiens ordböcker

Om du är osäker på ett enskilt ords stavning eller betydelse - sök i Svenska Akademiens ordböckerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågelådan

Institutet för språk och folkminnens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns mycket bra information om språk och skrivande. Frågelådan länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterger svar på många språkfrågor.

Kontrollera din text med Lix

Lix står för läsbarhetsindexlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och är ett värde på hur långa ord och meningar du använder i din text. Lix är en av de faktorer som påverkar hur lätt det är att läsa en text. Ett högt lix-värde visar när en mening börjar bli för lång, och när du har använt lite för många långa ord.

Fördelen med lix är att det är enkelt att mäta och man får ett objektivt svar. Däremot spelar det förstås ingen roll om orden är korta om man ändå inte förstår dem, eller att meningarna är korta om de står i fel ordning.

Svarta listan

Svarta listanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster från Regeringskansliet hjälper oss att hitta välja enklare ord och fraser när vi skriver. Ordlistan tar upp ord som ger ett stelt och byråkratiskt intryck och föreslår ord som vi kan använda istället.

Att skriva bättre – utbildning

Vill du träna på att skriva bättre? Webbutbildningen Att skriva bättrelänk till annan webbplats är en grundläggande utbildning i klarspråk för alla som skriver. Du kan gå igenom hela materialet som en sammanhängande utbildning eller bara titta på de avsnitt som passar dig just nu.

Ett tiotal myndigheter har tillsammans tagit fram utbildningen.

Tillväxtakademin: Klarspråk - hur gör man?

Missade du Tillväxtakademin om Klarspråk i december eller vill friska upp minnet? Här kan du se den inspelade föreläsningenlänk till annan webbplats.

Ställ en fråga på medarbetarsidorna

Har du en fråga om språket eller om hur vi ska skriva på Tilllväxtverket? Troligtvis finns det fler kollegor som undrar samma sak som du. Ställ din fråga på sidan Språktipset så besvarar vi den efter bästa förmåga. Vi publicerar sedan svaret så att fler får ta del av kunskapen.

Mallar och olika typer av texter

Skriva webbtexter

När man skriver för webben är det extra viktigt att skriva effektivt, kort och konkret. Du kan aldrig berätta allt. Var därför noga med vilken information som ska vara med. Länka hellre.

I Internetstiftelsen i Sveriges guide Skriva för webbenlänk till annan webbplats lär du dig anpassa sina texter för nätet och vad du ska tänka på för att fånga läsarnas uppmärksamhet.

Svara på läsarnas frågor

Vilka frågor har läsaren? Svara på dem!

Exempel på vanliga frågor om att ansöka om stöd:

  • Kan jag få det här stödet om jag ansöker?
  • När ska jag ansöka?
  • Hur gör jag för att ansöka?

Exempel på andra frågor att besvara i olika texter:

  • Vad finns här, som jag kan använda för min verksamhet?
  • Vad vinner jag på att göra det här?
  • Hur har andra gjort? Vad blev bäst?
  • Hur gör jag för att komma igång?

Skriv vem texten vänder sig till

Tillväxtverket har mer än bara en typ av läsare. Skriv vilka texten riktar sig till, så vet varje läsare om det är relevant att fortsätta läsa.

Skriv ur läsarnas perspektiv

Läsarna vill veta vad som gäller för dem, inte hur Tillväxtverket arbetar. Skriv alltså ur läsarnas perspektiv.

Exempel: Du kan få stöd … i stället för Vi ger stöd …

Tala direkt till läsaren

Använd du-tilltal eller direkta uppmaningar.

Exempel: Ansök senast den 15 april. Du kan fylla i blanketten på skärmen.

Tala om vem som gör något

Tala alltid om vem som gör något i texten.

Exempel: Tillväxtverket och länsstyrelserna samråder regelbundet.

Stryk bakgrundsinformationen och börja med det viktigaste

Läsaren vill veta vad som gäller här och nu, inte hur det var tidigare. Tumregel: Ge bakgrund eller sammanhang i en enda mening.

Skriv det viktigaste först - kom direkt till saken. Det läsarna vill veta ska stå först. Läsarna vill veta slutsatsen först, därefter argument och bakgrund. Om olika läsare vill veta olika saker - skriv olika texter, eller åtminstone olika stycken med vägledande mellanrubriker.

Förtydliga med konkreta exempel

Konkreta exempel gör det betydligt lättare för läsarna att förstå hur du tänker. Utgå från läsarnas frågor.

Skriv rubriker som sammanfattar eller förtydligar

En rubrik ska sammanfatta eller förtydliga ett avsnitt av texten på ett konkret sätt. Skriv rubriker i uppmaningsform för att texten ska vara tydlig med vad du rekommenderar att läsarna ska göra. Använd annars påstående- eller frågeform. När rubriken är skriven i frågeform måste avsnittet direkt ge ett tydligt svar på frågan i rubriken.

Skriv korta ingresser som kan stå för sig själva

En ingress ska ge en sammanfattning av texten. Ingressen ska snabbt ge läsarna tillräcklig med information för att avgöra om de vill läsa vidare. Skriv korta ingresser, max tre rader. Ofta hamnar ingressen helt ensam på en puffsida, så se till att den går att läsa och förstå i sig själv.

Dela in texten i många stycken

Läsaren ska inte behöva möta en ordvägg. Dela därför in texten i många stycken. Använd mellanrubriker och andra sätt att underlätta för läsaren att överblicka din text.

Använd punktlistor för uppräkningar. Då syns informationen extra tydligt och blir mycket lättare att läsa. Resten av texten blir också lättare att strukturera.

Länka vidare på ett användbart sätt

När du länkar vidare, se till att läsarna hamnar på ett bra ställe där de direkt kan fortsätta läsa eller hitta vad de söker.

Skriv länkarna så att användarna förstår vart länken leder även när den är lyft ur sitt sammanhang.

Undvik länkar med ordet Läs... Länka i stället de viktigaste orden i meningen.

Sökoptimera texten så att läsarna hittar rätt

Många hittar till våra webbplatser via sökmotorer, till exempel Google. Därför måste du hjälpa sökmotorerna att prioritera din text så att den hamnar högt upp vid en sökning.

Välj ut några viktiga ord som du tror att läsarna använder och kontrollera att de står på olika ställen i texten. Se särskilt till att de står i menyer och rubriker, men också i ingressen och brödtexten. Och gärna i länken också.

Just huvudrubriken på sidan lägger sökmotorerna extra vikt vid. Därför har du mycket att vinna på att läsarnas ord finns med där.

Använd även sökord som inte är helt korrekta

I texten ska du se till att använda de ord som läsarna brukar söka på, även om det inte är helt rätt ord i din mening. Annars finns en risk att läsarna inte hittar till rätt text.

Skriv så att man kan läsa på mobilen

Vi har mycket att vinna på att skriva mer effektivt, så att besökarna kan läsa bra även på en liten skärm som mobilen eller surfplatta. Sikta på att sidans viktigaste information eller slutsatser finns i de första fyra meningarna.

Skriva en rapport

Tips när det gäller språket finns i Skrivregler för längre texterlänk till annan webbplats . Ta gärna också chansen att gå utbildning i klarspråk.

Rapport till regeringen

Hur du ska förbereda och skriva rapporten står i Instruktion för hur du skriver en rapport till regeringen.länk till annan webbplats Mall för rapport till regeringen hittar du i Word i mappen Rapporter.

Rapport som ska bli publikation

Mall för rapporter hittar du i Word i mappen Rapporter.

Svara på en remiss

Hur du ska förbereda och skriva remissvar beskrivs i Svara på remisslänk till annan webbplats.

Skriv svaret i Tillväxtverkets brevmall som finns i Word, under mina mallar.

Tidigare remissvar

Skriva en utlysning

Om du ska skriva en utlysningstext behöver du strukturera texten efter ett antal förbestämda rubriker. Här finns fler tips och länk till mall.

Avropa klarspråk från konsult

När du avropar konsult för att skriva texter kan du använda den här texten i ditt avrop:

För att göra vår webb och våra publikationer mer tillgängliga, arbetar vi med att få ner läsbarhetsindex under 50. Att skriva klarspråk är en del av det arbetet.

De texter ni levererar till oss ska därför vara skrivna i klarspråk. Läs mer i kapitlet ”Att skriva klarspråk” i Myndigheternas skrivregler.

På våra öppna medarbetarsidor finns också konkret vägledning.

Om ni levererar i andra format utöver Tillväxtverkets rapportmall, ska de vara utformade så att de motsvarar officiella riktlinjer för webbplatser i offentlig sektor när det gäller tillgänghet.

Tillväxtverkets kommunikationsenhet kan svara och ge vägledning om det finns frågor.