Tillväxtverket

EU2020+

EU-flaggor på bordet

Här samlar vi övergripande information som ska ge dig förståelse för arbetet med att planera inför nästa programperiod (2021-2027) inom EU:s strukturfonder.

Nyhetsflöde – interna artiklar 

Nyhetsflöde – externa artiklar

Internt stöd för arbetet

Om EU2020+

Nyheter i förslaget till förodning för 2021-2027

Här kan du läsa ett urval av nyheter och förändringar i förslaget till ny CPR (benämning på den allmänna övergripande förordningen) och ny ERUF-förordning för 2021-2027.

Gemensamt regelverk för fler fonder

Den gemensamma förordningen omfattar liksom tidigare Regionalfonden, Socialfonden, Sammanhållningsfonden och Havs- och fiskerifonden. Nytt är att Jordbruksfonden inte omfattas av den gemensamma förordningen. Några nya fonder har lagts till och det är en Asyl- och migrationsfond, en fond för inre säkerhet och ett instrument för Gränser och visum.

Policy objectives

Det föreslås fem olika policy objectives (PO), varav Sverige ska avsätta 85 procent av medlen till PO 1, Ett Smartare Europa (innovation, digitalisering, stöd till små och medelstora företag) och till PO 2, Ett Grönare Europa (implementering av Paris-avtalet, energiövergång, investeringar i förnybar energi, bekämpa klimatförändringen).

Räkenskapsfunktion i stället för attesterande myndighet

En ny funktion ersätter attesterande myndighet, ändrat från “certifying authority” till "the accounting function" (art. 70). Funktionen ska ansvara för att upprätta och lämna in utgiftsdeklarationer, upprätta och hålla räkenskaper och räkna om beloppen till Euro. Andra delar som rör attestering är borttagna.

Automatisk dataöverföring

Förvaltande myndighet ska se till att det sker en automatisk dataöverföring till kommissionen sex gånger per år och den ska även publiceras direkt på webben (art. 37). Den automatiska dataöverföringen ska även omfatta finansieringsinstrumenten.

De uppgifter som ska överföras överensstämmer till stora delar med den nuvarande art. 112-rapportering som görs tre gånger per år. Nytt är att alla delar ska finnas med vid varje tillfälle. Nya uppgifter som ska rapporteras är aktivitetsindikatorer och resultatindikatorer (art. 37.2 b).

Rapportering

En slutrapport ska göras år 2031 och ska publiceras på webben (art. 38). Framstegsrapporten och de årliga genomföranderapporterna är borta.

Förvaltande myndighets uppgifter, (art. 66-69)

Projekturval

Förtydligande om att Förvaltande myndighet ansvarar för att göra projekturvalet (art. 66.1 a). Grundläggande rättigheter och hållbar utveckling är nya urvalskriterier (art. 67.1).

Resultatfokus

Ökat fokus på resultat och nya kriterier och förfaranden för att välja ut insatser (art. 67). En nyhet är att det uttryckligen står i förodningen att de projekt som väljs ut ska ha det bästa förhållandet mellan stödbelopp, de aktiviteter som genomförs och uppnåendet av målen (art. 67.3 c).

Riskbaserad granskning

Nytt är också att det uttryckligen står att förvaltningskontrollerna ska vara riskbaserade och proportionella mot den identifierade risken, enligt definitionen i en riskhanteringsstrategi (art. 68.2). Kontroller ska fortfarande ske både genom administrativa kontroller (skrivbordskontroller) och på plats-besök. Tidigare gällde att varje ansökan om utbetalning ska genomgå en administrativ kontroll, det kravet finns inte längre.

Utbetalning till stödmottagare

Kravet, på att utbetalningar ska ske inom 90 dagar, finns kvar men däremot verkar undantagen, dvs. då det är okej för medlemsstaten att överskrida 90 dagar, inte finnas med längre (art. 68.1 b).

Förvaltningsförklaring

Ansvarer kvarstår då det gäller att upprätta förvaltnings­förklaring. Årliga sammanfattningen finns inte längre med (art. 68.1 f).

Proportionalitet i förvaltnings- och kontrollsystemet

En nyhet är att medlemsstaten kan ansöka om proportionalitet i förvaltnings- och kontrollsystemet och får då följa nationella regler (art. 77). Det går att ansöka om det finns ett effektivt system sedan två år tillbaka (art. 78).

TA-medel

TA-medel föreslås att beräknas som en schablon (2,5 % för ERUF) på stödberättigande utgifter i utgiftsdeklarationen (art. 31). Det innebär en stor förändring som förväntas minska den administrativa bördan kring TA-hanteringen. Schablonen skiljer sig mellan de olika fonderna och är lägst för ERUF.

Eventuellt kommer det finnas möjlighet till ytterligare TA (art. 32) som "financing not linked to costs" enligt art. 89 men det är osäkert hur detta ska fungera.

Förenklade redovisningsalternativ

Det kommer bli ett ökat fokus på användandet av förenklade redovisningsalternativ (art. 48-51). En nyhet är att det går att stödja projekt även utanför en medlemsstat och även utanför EU under
förutsättning att projektet ändå bidrar till målen i programmen, (art 57.4).

Indikatorer

I syfte att säkerställa resultaten i programmen har de EU-gemensamma indikatorerna behållits och utvecklats. Det har dessutom införts EU-gemensamma resultatindikatorer (ERUF-förordningen art. 7).

Ökat krav på transparens och synlighet, loggan

Förvaltande myndighetens rapportering ska publiceras på webben för att öka transparensen och visa på resultat.

Det föreslås att samma logga ska användas för alla EU-fonder och det visuella intrycket avgör dess storlek stället för millimeter-bestämmelser (bilaga VIII till CPR).

Utvärdering

Det ställs krav på extern utvärdering och att det ska finnas en utvärderingsplan (art. 39). EU-kommissionen ska göra en utvärdering 2024 (art. 40) och Förvaltande myndighet ska göra en utvärdering per program som ska vara klar 2029 (art. 39.2). Ex ante-utvärdering har tagits bort. Ex-post samt Mid-term ska EU-kommissionen ansvara för (art. 40).

Räkenskaper och utbetalningar

En förenkling föreslås då det gäller förskott, enbart en typ av förskott gäller och inte som i nuvarande programperiod då uppdelningen var i inledande och årliga förskott (art. 84.2).

Fyra fasta deadlines för betalningsansökningar. Tidigare har vi kunnat göra detta hur många gånger som helst och när som helst (art. 85.1). Bedöms inte påverka.

N+3 blir N+2. Vilket kommer att ställa högre krav på utbetalningstakten (art. 99.1).

EU-kommissionen kan ta fram förenklingsalternativ även för återbetalning till medlemsstaterna (art. 88.1). Om det blir så finns möjlighet för medlemsstaten att få utbetalningarna av EU:s finansiering baserad på förenklade redovisningsalternativ (klumpsumma, enhetskostnader eller schablon) istället för utifrån faktiska utbetalningar i programmet. Det här kräver en begäran från medlemsstaten genom en särskild mall (art. 88.2).

Utbetalning av förskott till finansieringsinstrument kan ske med upp till 25 procent av fondens storlek. Sedan ska löpande redovisning ske av stödberättigande utgifter och förskottet ska räknas av det sista räkenskapsåret. Det innebär en löpande utbetalningstakt i stället för i fyra trancher.

Resultatramverk

Medlemsstaten ska ta fram ett resultatramverk med indikatorer, delmål och mål som ska kunna mäta vilka resultat som uppnåtts (art. 12). Utformning ska ske enligt principen om sund ekonomisk förvaltning (FR art. 33).

Resultatreserven ska innehålla även resultatindikatorer enligt ERUF-förordningen (art. 12.2). Det finns ingen finansiell indikator i resultatramverket vilket är en förbättring jämfört med nu då den inte mäter resultat och den finansiella indikatorn överlappar N+3 (art. 12 ERUF-förordningen).

Programmeringsprocessen

Varje program ska göra en redovisning av ett antal utmaningar, bland annat kopplat till market failure, country specific recommendations och andra rekommendationer som riktas till medlemsstaten. Detta blir svårt att uppnå om man har samma programupplägg som idag - det vill säga regionala program - eftersom rekommendationer etc. ligger på MS-nivå/makorregional nivå. Talar för nationellt program (art. 17.3).

Överföring av medel mellan investeringsprioriteringar

Art. 19.5 öppnar upp för att medlemsstaterna själva, med vissa begränsningar, får flytta över medel från en investeringsprioritering till en annan utan att EU-kommissionen behöver blandas in.

Överföring av medel mellan de olika fonderna

Art. 21 ger medlemsstaterna möjlighet att begära en överföring av medel från en fond till en annan fond eller till ett finansieringsinstrument.

Ny förordning rörande en europeisk gränsöverskridande mekanism

Förordningen syftar till att komma till rätta med de legala och administrativa hinder som kan finnas i EU:s gränsregioner, där olikheterna i de olika ländernas rättssystem gör det svårt för individer, företag och myndigheter att interagera över gränserna. Detta ska ske genom införandet av "the Mechanism", vilken ska vara frivillig för medlemsstaterna att använda. Medlemsstater som inte redan har väl fungerande system för att hantera problemen kan välja att använda sig av den här mekanismen.

Mekanismen öppnar upp för två olika lösningar. Antingen ett European cross-border self-executing Commitment (ECBS) genom vilket en medlemsstats lagar och regler inom ett visst område förklaras gälla i den andra medlemsstaten, eller ett European cross-border Statement (ECS) genom vilket den ena medlemsstaten åtar sig att genom egna lagstiftningsåtgärder se till att den andra medlemsstatens regler blir tillämpliga i de medlemsstaten. Det är i dagsläget osäkert hur Sverige och Tillväxtverket ska jobba med denna mekanism.

Nyheter i förslaget om Interreg

  • Interreg föreslås få en mindre budget, cirka 10 procent mindre jämfört med innevarande period.
  • Det kommer inte finnas några maritima gränsöverskridande program i fortsättningen. Istället fokuserar man på landbaserade gränser och gränsområden med fast förbindelse. Detta förslag kan komma att beröra ett antal pågående gränsöverskridande program med maritim vattengräns, till exempel Interreg South Baltic och Interreg Central Baltic.
  • Från 3 ”ben” till 5 komponenter. De 3 olika programformer som finns idag med gränsregionala program, transnationella program och interregionala program görs om till att bli 5 komponenter där gränsregionalprogram är komponent 1, transnationella program komponent 2, program som berör EU ytterområden blir komponent 3 samt att komponent 4 och 5 blir interregionalt samarbeten med fokus på innovation och smart specialisering.
  • Finansieringsgraden kommer bli lägre inom Interreg, maximalt 70 procents finansiering från EU inom Interreg jämfört med nuvarande 85 procent.

Broschyr om regelverket i korthet

EU-kommissionens broschyr som presenterar det nya regelverket i korthetlänk till annan webbplats