Tillväxtverket

Ledningsgrupp 13 mars: Intern rörlighet och EU2020+

Vid sitt möte den 13 mars diskuterade ledningsgruppen hur den interna rörligheten kan öka och Tillväxtverkets syn på nästa period med EUs sammanhållningspolitik och den regionala utvecklingsfonden. Ett positionspapper är under arbete.

Ledningsgruppens möte

Delar av ledningsgruppen deltog från Livsmedelsverket

Problem med tågtrafiken gjorde att Mattias Åsander, Moa Hjertson och Lars Wikström deltog i ledningsgruppens möte från Uppsala. Mattias och Moa som bor i Uppsala hade fått vända på väg mot Stockholm, Lars valde att åka direkt från Arlanda till Uppsala där de tre sammanstrålade på Livsmedelsverket. Fungerade bra det också.

Den interna rörligheten är jämförelsevis stor men kan bli större

Moa Hjertson, HR-chef, var med på mötet bland annat för att diskutera intern rörlighet med ledningsgruppen. Under 2017 bytte 16 personer tjänst permanent inom Tillväxtverket, 30 personer hade tillfälliga placeringar på en annan del av myndigheten än den där man hade sin grundtjänst. Det är jämfört med andra myndigheter ganska höga tal.

– Internt byte av sakområde, roll eller ansvar är en viktig utvecklingsmöjlighet och ska uppmuntras, betonade gd.

Det är också ett sätt för myndigheten att effektivt ta tillvara den samlade kompetensen, menade ledningsgruppen och diskuterade åtgärder som kan stimulera till ökad rörlighet. Moa fick i uppdrag att samla ihop idéerna och komma tillbaka med konkreta förslag.

Ett positionspapper om EU 2020+ är snart klart

Arbetet med en ny flerårig budget för EU pågår. Inför förhandlingarna om en ny period inom sammanhållningspolitiken och de regionala strukturfondsprogrammen har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag på positionspapper. Det beskriver vad Tillväxtverket med sin stora erfarenhet inom området ser bör vara viktiga svenska ingångsvärden i förhandlingarna. Vivianne Yllenius (Regioner) har varit projektledare. Det har också funnits en styrgrupp och ett arbetsutskott till ledningsgruppen.

Några delar av de föreslagna positionerna är att sammanhållspolitiken bör omfatta hela EU, större fokus på resultat, smart specialisering som utgångspunkt och stärkt samordning mellan fonder. Positionspappret ska presenteras för Näringsdepartementet den här veckan. När det är gjort går det att informera mer om innehållet.

Vad betyder Brexit för våra regioner?

Avslutningsvis presenterade Christina Nyström (Analys) ett analysunderlag under utveckling som beskriver konsekvenserna av Brexit för olika delar av Sverige. Tanken är att informationen successivt ska byggas ut och ajourhållas allt eftersom steg tas i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien, och villkoren kring utträdet klarnar.

En bild över hur stor andel av länens totala varuexport som går till Storbritannien visar att Norrbotten är det län som ligger i topp med cirka 14 procent. Uppsala län är ur det här perspektivet minst sårbart vid en Brexit.

Jättebra kunskapsunderlag, tyckte ledningsgruppen.

- Det blir perfekt att ha med i våra kommande regionala dialoger, menade Lars Wikström.

Länens Brexit-exponering

 

Vid pennan: Aslög Odmark (GD-stab)