Tillväxtverket

Nytt förslag för transport­systemet - så tycker Tillväxt­verket

Trafikverket har tagit fram ett förslag till nationell plan för transportsystemet för åren 2018–2029. Den ger förslag inom den statliga infrastrukturen på väg, järnväg samt sjö- och luftfart. Tillväxtverket är en av instanserna som lämnat synpunkter.

Isaac Karlsson

Vi ställde tre frågor till Isaac Karlsson, områdesansvarig för det tematiska kunskapsstödet om hållbara transporter, IKT och bredband, som deltagit i arbetet med remissvaret.

Vill du kort sammanfatta Trafikverkets förslag?

– Förslaget innebär åtgärder i transportinfrastrukturen för drygt 600 miljarder kronor. Det är 100 miljarder mer än i den plan som gäller nu mellan 2014 och 2025. Trafikverket föreslår att ungefär hälften ska användas för att utveckla transportsystemet medan resterande delar ska gå till drift, underhåll och återinvesteringar av statliga vägar och järnvägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.

– När förslaget togs fram ville regeringen att Trafikverket skulla hantera en rad stora samhällsutmaningar, som att förbättra förutsättningarna för näringslivet, omställningen till ett fossilfritt samhälle och investeringar för ett ökat bostadsbyggande.

Vad tycker Tillväxtverket om förslaget?

– Förslaget innehåller många viktiga och nödvändiga satsningar för transportsystemet i Sverige. Samtidigt finns det områden där vi på Tillväxtverket vill se ett mer kraftfullt agerande, i synnerhet när det gäller satsningar som tydligt påverkar förutsättningarna för företagens konkurrenskraft.

– Även om det rör sig om betydande summor är det viktigt att understryka att en stor andel av medlen redan är bundna i tidigare beslutade investeringar men som fortsätter under kommande period. Vårt remissvar kan sammanfattas i fem punkter:

  1. När staten planerar infrastrukturen, ska näringslivsperspektivet vara tydligare. Ett effektivt transportsystem, oavsett trafikslag, är en förutsättning för framtidens konkurrenskraftiga företag.
  2. Nya stambanor behöver byggas ut i betydligt snabbare takt än vad Trafikverket föreslår och med finansiering utanför den nationella planen.
  3. Även om förslaget innehåller flera bra och konkreta åtgärder för att utveckla transportsystemet på landsbygden, anser vi inte att förslaget skapar de rätta förutsättningarna för näringslivet i alla delar av landet.
  4. Förslaget tar ett stort grepp kring digitaliseringens möjligheter, vilket vi på Tillväxtverket är mycket positiva till.
  5. Sverige har under perioden 2000–2013 investerat en lägre andel av transportinfrastruktur än genomsnittet för OECD, vilket har en negativ påverkan på näringslivets internationella konkurrenskraft. Därför är det positivt med större anslag för transportsystemet.

Tillväxtverket arbetar ju för att stärka företagens konkurrenskraft. Varför är då transportsystemet så viktigt?

– Infrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi, en ökad befolkning, förbättrade möjligheter till pendling, besök och ökad sysselsättning. Om företagen ska kunna verka i hela landet krävs ett väl fungerande transportsystem.

Attraktiva miljöer och tillgänglighet prioriteras särskilt i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Attraktiva miljöer skapas genom god tillgänglighet till arbetsmarknad, service, kultur, natur och fritidsaktiviteter. Ett sätt att skapa god tillgänglighet är att säkerställa effektiva och hållbara transportsystem.

Tillväxtverket arbetar för att främja en tillväxtskapande samhällsplanering och inom det området samarbetar vi bland annat med Trafikverket för att utveckla kunskap om transportsystemets betydelse för regional tillväxt och näringslivet. Till skillnad från andra myndigheter kan vi på Tillväxtverket ta ett unikt och samlat grepp om samhällsplanering och näringslivsutveckling.

Är du nyfiken på hur vi arbetar med hållbara transporter, IKT och bredband?

Läs mer på sidan för de tematiska kunskapsstöden

Innehållsansvarig: Olof Billebo