Tillväxtverket

Vad är egentligen ett ”bra” projekt?

Den 23 november träffades Tillväxtverkets regionala enhetschefer tillsammans med ESF-rådets dito och huvudsekreterarna i strukturfondspartnerskapen för att gemensamt resonera och diskutera kring frågan ”Vad är ett bra projekt?”.

Deltog gjorde även en representant för Statens Jordbruksverk. Bakgrunden till arrangemanget har varit ett av huvudsekreterarna påtalat behov av erfarenhetsutbyte och lärande mellan strukturfondspartnerskapen och förvaltande myndigheter.

Deltagare på workshop

Tillväxtverket deltar på huvudsekreterarnas nätverksmöten och har på så vis en direkt kontakt med samtliga sekreterare utöver den som sker genom respektive regionalt kontor.

- Det finns ett stort värde av att ha den kontakten med sekreterarna. De har en viktig roll i sitt arbete inom strukturfondspartnerskapen och utgör därmed en viktig kontakt för oss som förvaltande myndighet säger Anna Ebenmark, som ansvarar för kontakten med nätverket idag.

Tre huvudfrågor diskuterades under dagen ”Vad är ett bra projekt?”, "Genomförande/mobilisering” samt ”Olika typer av projekt”. Några av de reflektioner som kom fram var:

  • Projekt kan vara lyckade på exempelvis individnivå men inte på strukturnivå men det är svårt att mäta strukturfrämjande insatser.
  • Bra projekt vs en bra projektportfölj. Vad är viktigast?
  • En del projekt måste vara kortsiktiga och andra långsiktiga och det behöver tydliggöras från uppstart vad ett specifikt projekt förväntas vara – ett kortsiktigt eller ett långsiktigt dito?
  • Vikten av att bygga program som ”håller ihop” men ändå är flexibla så att det går att styra mot regionala utmaningar.
  • Våga avslå projekt – det kan höja kvaliteten.
  • Viktigt få med politiker och regiondirektörer - åka runt och prata om nyttan med att söka medel.
  • Vid mobilisering är det viktigt att gå ut brett, som till exempel Stockholmsmodellen. Det finns en risk att enbart arbeta med "trygga projektägare". Samtidigt finns det ett dilemma med små aktörer och civilsamhället. De är viktiga att få med men riskerar att krocka med regelverk. Våga vara modigare i tolkningar av regelverket.
  • Det saknas många gånger ett sammanhållet regionalt lärande. Det sker istället på många olika sätt idag - men vem håller ihop det? Hur samla goda metoder/processer/resultat?
  • Det finns en målkonflikt i vem eller vad ett projekt är bra för. Vem är det egentligen som ska vara nöjd med ett projekt? Kommissionen? Regeringen? Förvaltande myndigheter? Regionalt utvecklingsansvarig? Individen? Alla kan inte bli nöjda men vem syftar det här projektet till att göra nöjd? Våga prioritera.