Tillväxtverket

Islossning för klimatsmarta projekt

I de nio program, inom den regionala fonden som Tillväxtverket ansvarar för, finns medel på cirka 2,8 miljarder kronor (inklusive privat medfinansiering) för investeringar genom klimatsmarta projekt. Mellersta Norrland har tilldelats 146 miljoner, och programmet arbetar nu aktivt med att hitta koldioxidsnåla tillväxtmöjligheter i regionen. 

John Wallon

Utvecklingen av nya klimatsmarta produkter och tjänster är viktigare än någonsin. Det är något som EU-kommissionen och Tillväxtverket tagit fasta på.

Vi ställde några frågor till John Wallon om regionalfondens satsningar inom koldioxidsnål ekonomi.

Hej John Wallon, enhetschef på programkontoret Mellersta Norrland!

Hur går det med investeringarna och söktrycket inom detta relativt nya område?

Vi fick en mycket trög start inom insatsområdet för en koldioxidsnål ekonomi. Dels var det få ansökningar och dessutom valde strukturfondspartnerskapet att prioritera stora infrastrukturella projekt inom bredbandsutbyggnad och hållbara transporter istället. På senare tid har det dock blivit bättre fart, men relativt mycket återstår att besluta om. I dagsläget har Mellersta Norrland beviljat 8 projekt och knappt tolv miljoner kronor inom insatsområdet.

Programperioden för koldioxidsnål ekonomi pågår mellan 2014 och 2020. Vad upplever du är programperiodens stora utmaning respektive fördel i din region?

Det är första programperioden som insatser för en koldioxidsnål ekonomi finns med i de regionala programmen. Den stora utmaningen i Mellersta Norrland har varit att det inte finns några erfarna projektägare för denna typ av projekt i regionen. En annan utmaning är statsstödsreglerna som gör att det är svårt att finansiera privata aktörer och dess gröna investeringar. Detta i kombination med att det finns mer lättillgängliga medel i form av t.ex. Klimatklivet resulterade i en trög start för oss. På den positiva sidan kan nämnas att bägge de regionalt utvecklingsansvariga organisationerna tycker att frågan är viktig och att Tillväxtverket nu har kontinuerliga dialoger med organisationerna i syfte att skapa bra projekt.

100+ projekt har hittills beviljats inom insatsområdet koldioxidsnål ekonomi. I Mellersta Norrland har ni gått från fem projekt till åtta på bara ett halvår. Vad har föranlett detta lyft tror du?

Främsta anledningen till att vi fått fler projekt beviljade är att vi inrättat ett snabbspår för förstudier. Det vill säga att det går att söka förstudiemedel direkt hos oss när man kommit på en bra idé. Ansökningarna har sedan snabbt behandlas av oss och sedan gått vidare för prioritering hos det så kallade presidiet, en gruppering om fyra personer som leds av strukturfondspartnerskapets ordförande. En annan anledning är de dialoger som kontoret och Tillväxtverket för med regionalt utvecklingsansvariga i respektive län. Detta har resulterat i att fler ansökningar om genomförandeprojekt kommer in. Vi hade också en särskild informationsdag på temat koldioxidsnål ekonomi den 1 februari i år där bland annat Klimatsynk deltog.

Hur har plattformen Klimatsynk.se stöttat ert arbete med koldioxidsnåla investeringar?

Klimatsynk medverkade aktivt på vår informations- och inspirationsdag för Tematiskt område 4: Koldioxidsnål ekonomi, som hölls i våra lokaler den 1 februari i år. De presenterade vad som finns att tillgå på webbplats klimatsynk.se och hade också bjudit in projektet KTP Energi från Dalarna som fick presentera hur de gått tillväga för att skapa ett intressant projekt. Vidare har Klimatsynk varit behjälpliga med att ”konsulta” handläggarna på enheten Mellersta Norrland genom att läsa och ge sina synpunkter på inkomna ansökningar.

Vi blickar framåt. Övergången till en koldioxidsnål ekonomi blir allt viktigare. Hur arbetar regionalfonden med området koldioxidsnål ekonomi efter 2020?

Svår fråga att svara på. I dagsläget jobbar vi främst med att motivera och argumentera för sammanhållningspolitiken (SHP) i stort och ännu inte enskilda prioriteringar inom SHP. Men om regionalfonden ska användas för att möta klimatutmaningarna och EU:s målsättningar inom klimatområdet, bör det vara betydligt mer inriktat på kraftfulla investeringar för att stimulera både tillgång och efterfrågan av klimatvänliga lösningar. Med investeringar avses implementering av nya innovativa klimatlösningar.