Tillväxtverket

Satsningar på 43 mdr i höstbudgeten

Idag överlämnade regeringen budgetproposition för 2018 till riksdagen. Det är regeringens sista budget för den här mandatperioden. Budgeten innehåller satsningar för drygt 43 miljarder och flera förslag berör Tillväxtverket.

Vi tittar främst på de så kallade utgiftsområdena 19 (Regional tillväxt) och 24 (Näringsliv). Här är ett axplock av budgetens innehåll och några viktiga förslag för oss.

Vilka är de stora nyheterna?

Budgeten innehåller ett stort antal satsningar inom allt från jobb och utbildning till militär, polis och klimat. De satsningar som berör flest är fr.a. höjt barnbidrag med 200 kronor, höjt studiebidrag och sänkt skatt för pensionärer. Sammantaget innebär förslaget ett något sänkt skattetryck med skattesänkningar på ca 10 miljarder och skattehöjningar på ca tre miljarder, t.ex. på visst sparande och flygresor.

En jobbsatsning på totalt 4,3 miljarder innehåller bl.a. 18 000 studieplatser i Kunskapslyftet och etableringsinsatser för nyanlända som innebär skyldighet att delta i insatser som rustar för arbete, en utbildningsplikt för nyanlända samt uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser och satsningar på företagande för utrikes födda kvinnor. Den här satsningen inkluderar också 500 miljoner kronor till kommuner och landsting som anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Man ersätter också fem olika anställningsstöd med en ny stödform, s.k. Introduktionsjobb.

Vilka förändringar berör Tillväxtverket?

Satsningar på växande företag utgörs framför allt av att växa-stödet för den först anställde utvidgas till att också omfatta aktiebolag, lättnader i beskattning av personaloptioner och ökad trygghet för företagare genom en sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) under uppbyggnaden av företaget.

Regeringen ökar också insatserna för smart industri. Anslaget för smart industri på regional nivå ökar med 20 miljoner kronor och ett automationsprogram för små och medelstora företag får ytterligare 20 miljoner kronor 2018 och 30 miljoner kronor per år 2019–2021.

När det gäller verksamt.se är det regeringens långsiktiga mål att företagare enkelt och med hjälp av en hög grad av automatisering ska kunna få personligt anpassad information och vägledning helt digitalt. Därför satsar också regeringen på en förstärkning av Tillväxtverkets och Bolagsverkets arbete med verksamt.se med fem miljoner kronor 2018 och 13 miljoner kronor från 2019.

Ytterligare 50 miljoner kronor per år under 2018–2020 satsas på sociala företag och sociala entreprenörer, utöver de insatser som redan görs för att främja socialt företagande. Sociala företag har som främsta syfte att försöka lösa olika samhällsutmaningar, ofta genom sociala innovationer eller med alternativa affärsmodeller.

En Hela Sverige-satsning på 1,2 miljarder 2018 inkluderar insatser för service och goda levnadsvillkor i hela landet, företagande och utbildning i hela landet och bättre vägar och kollektivtrafik i hela landet. Här ingår utbyggnaden av regionala exportcentra till samtliga län så att företag runt om i hela landet ska ges möjlighet att kunna nå fler kunder på världsmarknaden.

Det ges även stöd för industrin på regional nivå, främst med fokus på digitalisering. Nya och bättre lokala servicekontor ska utvecklas, bland annat tio nya servicekontor i socialt utsatta områden och i landsbygdsregioner som i dag saknar servicekontor, till en kostnad av 80 miljoner kronor 2018 som ökas till 185 miljoner kronor fullt utbyggt 2021. I Hela Sverige-satsningen ingår också en ökning av 1:1-anslag med 500 miljoner kronor 2018, 1 500 miljoner 2019 och 2 500 miljoner 2020 och ska användas till en långsiktig satsning på socioekonomiskt och strukturellt eftersatta kommuner och områden i hela Sverige.

Stöd till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden läggs inom utgiftsområde 19 och medel tillförs anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under 2018-2020. Anslaget beräknas öka med två miljarder från 2018 till 2020. Med satsningen vill regeringen stärka kommunernas eget arbete för att förbättra förutsättningarna i de områden som har störst behov. Insatsen är viktig för att Sverige socialt och ekonomiskt ska hålla ihop och den bidrar till en hållbar utveckling i såväl städer, tätorter samt gles- och landsbygder i hela Sverige.

För att förbättra kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden utökar regeringen utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan med 1 100 platser inom 2018. Fullt utbyggt 2022 innebär förslaget dock en ökning med nästan 14 000 nya platser utöver dagens cirka 30 000 platser.

Det görs också en satsning på förbättrad matchning på arbetsmarknaden via stärkt integrationsperspektiv i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Det så kallade 1:1-anslaget ökar med sju miljoner 2018 och 12,5 miljoner per år 2019-2020 för detta ändamål.

På det digitala området inrättas också en ny digitaliseringsmyndighet med uppgift att samordna och stödja den förvaltningsövergripande digitaliseringen. Den nya myndigheten avses att inrättas under 2018 och ska samordna den nationella digitala infrastrukturen och frågor som t.ex. utbytet av registerinformation, s.k. grunddata, och annan information som behövs för att tillhandahålla tjänster inom den offentliga sektorn. Regeringen genomför också en ny satsning på öppna data och datadriven innovation inom den offentliga förvaltningen.

Hur är läget i svensk ekonomi?

Svensk ekonomi går mycket bra. Vi har de senaste två åren haft en av de allra

högsta BNP-tillväxttakterna i Europa. Aktiviteten är fortsatt hög och tillväxten väntas bli 3,1 procent 2017. Arbetsmarknaden går starkt och nästa år förväntas arbetslösheten sjunka under sex procent. Samtidigt har många företag svårt att hitta utbildad arbetskraft, vilket riskerar att hämma tillväxten och fler utrikesfödda måste snabbare komma in på arbetsmarknaden.

En fortsatt global återhämtning och inte minst en stark utveckling på den viktiga europeiska marknaden bidrar till den positiva utvecklingen och ökad export. Reformutrymmet för 2018 bedömer regeringen därför vara 40 miljarder samtidigt som man betalar av ungefär lika mycket på statsskulden, som blir den lägsta sedan 1977.

Innehållsansvarig: Ulf Savbäck