Tillväxtverket

Tankesmedja som vänder och vrider på hållbar tillväxt

Hållbar utveckling i det regionala tillväxtarbetet. Hur når vi det på smartast sätt? Det ville Tillväxtverkets tankesmedja gräva djupare i och satsar flera dagar på en diskussion som kan ta oss längre.

Vår kollega Anna Ebenmark (i mitten) leder tankesmedjan där Maria Berglund, Region Jämtland Härjedalen och Fredrik Rangstedt, Naturvårdsverket deltar.

Vår kollega Anna Ebenmark (i mitten) leder tankesmedjan där Maria Berglund, Region Jämtland Härjedalen och Fredrik Rangstedt, Naturvårdsverket deltar.

Förra året fick vi regeringens uppdrag att föreslå hur hållbarhetsarbetet i den regionala tillväxtpolitiken kan bli starkare. Hur kan styrning från regering och myndigheter jacka i regionernas arbete på ett smartare sätt? Anna Ebenmark som håller i trådarna har använt ett nytt sätt att fånga in kunskap längs vägen. Nämligen en tankesmedja.

– Jag funderade mycket på hur vi kan få tid att tänka i nya spår. Tipset om tankesmedja fick jag från Reglab. Jag skickade ut en fråga till regionerna och åtta tackade ja och även forskare och andra myndigheter deltar i arbetet, vilket jag är mycket glad för, säger Anna Ebenmark.

I tankesmedjan har Anna använt metoden backcasting. Den har jobbat med att identifiera krav för en hållbar framtid och ser därefter var gapet mellan nu och den önskvärda framtiden finns. Vad är det vi behöver göra för att få till förflyttningen så fort det bara går?

Tankar om en regional utveckling med många bottnar

Maria Berglund, från Region Jämtland Härjedalen och Fredrik Rangstedt från Naturvårdsverket har deltagit i tankesmedjans två omgångar, tre dagar under våren och tre dagar under hösten. De är mycket nöjda med att äntligen få tid till diskussioner om frågor kring hållbarhet och en regional tillväxt med många bottnar.

– Regionerna jobbar med många frågor med social och miljömässig dimension. Det nya är att hålla ihop det. Fler och fler regioner utgår nu helt från Agenda 2030 i sin styrning, säger Maria Berglund.

Nu är det mer fokus på de övergripande målen om hållbar utveckling, vilket gör att regionerna blir modigare i att testa nya idéer.

– Det är innovation för oss och vi kan stolt visa upp det vi gör och inte hålla på att jämföra oss med andra regioner. När vi har hållbarhetsarbetet som utgångspunkt för den regionala tillväxtpolitiken, kommer vi bort från stuprören, är en röst från tankesmedjan.

Vad menar vi med hållbarhet - på riktigt?

Ett samtal handlade om att förtydliga hållbarhetsdimensionen. Vad är hållbarhet? Vad är det inte? Eller som en deltagare sammanfattar det: Vi skriver in hållbart i alla dokument just nu, men vad betyder det? Vi måste lyfta upp målkonflikter tydligt, både nationellt och regionalt för att se vad valen leder till. Alla framställs som vinnare i omställningen men alla kommer inte att bli happy. Varför det? Jo, för att det handlar om omställning, alltså förändring.

– Det behöver vi förtydliga för att kunna göra vägval och verkstad på regional nivå. Det är en komplex fråga och låt det också vara det, säger Fredrik Rangstedt.

Genom denna metod, tycker Anna att det blivit tydligt att det är styrningen av den regionala tillväxtpolitiken och det regionala tillväxtarbetet som det glappar kring när det gäller hållbarhetsarbetet. Mycket upplevs idag otydligt och okonkret.

Tänk hållbarhet redan från start

– Tankarna är nu mycket tydligare kring vad som skulle behövas för att stärka hållbarhetsarbetet inom den regionala tillväxtpolitiken. Det har verkligen varit en bra process. I början trodde jag att det skulle landa i förslag om hur regeringsuppdrag skulle kunna utformas men nu diskuterar vi på en annan nivå, nämligen själva verktygen för den nationella styrningen. Det tror jag är riktigt bra.

Styrningen måste gå mot ett hållbart samhälle och kan inte komma på slutet. Att diskussionen handlar om hållbar utveckling är ingen slump. Regionerna har regionalt utvecklingsansvar för både tillväxt och utveckling.

– När det gäller den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling så handlar det inte bara om ekonomiskt kapital, utan även om humankapital och infrastruktur. Den ekonomiska dimensionen blir en kraft för att nå hållbara utveckling och kunna tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina, säger Anna Ebenmark.

Satsa på styrning som också ger utrymme för tillit

Tillit, det är ordet som återkommer i alla samtal med regionerna just nu. Tilliten måste finnas mellan regionen och staten. Regionerna upplever annars att det blir onödigt detaljerad styrning.

– Om man vågar lita på att regionerna löser uppgiften på det sätt som är mest effektivt för dem, så ligger det också i linje med det regionala självstyret och därmed bejakar det de demokratiska valen i regionerna. Det utrymmet måste nationell nivå skapa, säger Anna Ebenmark.

Den 15 februari ska Tillväxtverket lämna in förslaget om att stärka hållbarhetsarbetet i den regionala tillväxtpolitiken. Därefter delar Anna gärna med sig av sina erfarenheter att arbeta med tankesmedja.

Vi arbetar med att göra själva styrningen mer hållbar

Tillväxtverket kommer troligen att föreslå förändringar på systemnivå. Det gäller exempelvis formen för en ny nationell strategi för den regionala tillväxtpolitiken, ändringar i förordningen för regionalt tillväxtarbete och kompletterande arbetssätt inom det regionala tillväxtarbetet.