Tillväxtverket

Regelrådets årsrapport klar

Hur står det till med konsekvensutredningsarbetet hos svenska regelgivare, dvs hur väl har olika regelgivare utrett konsekvenser av regler som kan få betydande effekter för företag? Svaret finns i Regelrådets årliga rapport.

I årets rapport framgår att den största förbättringen i konsekvensutredningsarbetet finns hos kommittéer, där andelen godtagbara konsekvensutredningar uppgår till 65 procent, jämfört med 39 procent året innan. Förvaltningsmyndigheterna uppvisar däremot ett försämrat resultat, där uppgår andelen godtagbara konsekvensutredningar till 59 procent, jämfört med 79 procent under 2017. Lägst andel godtagbara resultat har utredningar som är upprättade internt på Regeringskansliet, även om deras resultat har förbättrats något sedan förra året.

Regelrådets årsrapport innehåller statistik som visar på kvaliteten på konsekvensutredningar som Regelrådet har yttrat sig över. I rapporten finns även en beskrivning av det internationella arbetet inom RegWatchEurope som Regelrådet var ordförande för under 2018.

Hela årsrapporten finns att ta del av på Regelrådets webbplatslänk till annan webbplats

Enheten Bättre regler ger råd och stöd vid konsekvensutredningar på Tillväxtverket

Regelrådet granskar konsekvensutredningar

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket som har till uppgift att granska och yttra sig över hur väl olika regelgivare har utrett konsekvenser av regler som kan få betydande effekter för företag, dvs kvalitén på konsekvensutredningar. Departement och myndigheter ska remittera de förslag till nya och ändrade regler som kan få sådana effekter till Regelrådet. Regelrådet inrättades år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Regelrådet består av fem ledamöter som utses av regeringen.