Tillväxtverket

Nämnden för hemslöjdsfrågor – en myndighet i tiden

I hörnet på plan 4 i Tillväxtverkets lokaler i Stockholm sitter en av Sveriges minsta myndigheter. Vad vet du om dem?

Två medarbetare på Nämnde för hemslöjdsfrågor.

Ingela Lindqvist och Friedrike Roedenbeck.

På en undanskymd plats i Tillväxtverkets Stockholmskontor håller en av Sveriges minsta myndigheter till. Nämnden för hemslöjdsfrågor, eller ”Slöjdarna” som somliga på Tillväxtverket säger, blev en självständig myndighet redan 1981. Trots att de funnits så länge och medarbetarna ofta deltar i konstlotteri och andra KUL-aktiviteter, är det många som inte vet vad de egentligen gör.

Vad arbetar NFH med?

NFHs (Nämnden för hemslöjdsfrågor) uppdrag går ut på att främja slöjdande, omvärldsbevaka, bevara traditionellt hantverk och samverka med regionala hemslöjdskonsulenter, civilsamhället och andra myndigheter. De informerar, utbildar och delar årligen ut bidrag.

Under 2018 kommer man dela ut 9,1 miljoner kronor till olika projekt, föreningar och organisationer. Prioriterade områden i år är vidgat deltagande, hållbarhet, kulturarv, barn och unga, minoriteter samt kulturella och kreativa näringar.

Trendigt att slöjda

NFH är på många sätt en myndighet i tiden. Slöjd har blivit trendigt, inte minst bland unga. Den som tar en promenad på Södermalm har goda möjligheter att stöta på en hipster som täljer på en träsked. På tunnelbanan ser man inte sällan någon som stickar, istället för att kolla FB i telefonen.

Slöjden har alltid engagerat en stor andel av svenskarna. På senare år har också slöjd och skapande hantverk fått en del av medialjuset. Slöjdcaféer och nätsajter har dykt upp som svampar ur marken. Gerillastickare, som pryder offentliga platser med egenskapade textilier, har blivit ett begrepp. De flesta av oss slöjdar antingen själva eller känner någon som gör det.

Miljöfrågor och hållbarhet i centrum

Intresset för slöjd har ökat i takt med engagemanget för miljöfrågor. Miljön är den enskilt viktigaste frågan bland unga människor och att slöjda är ett bra sätt att återanvända, återvinna och bruka material som redan finns på ett vettigt sätt.

Internet och sociala medier har också gjort sitt för att sprida intresset för både slöjdande och hållbarhetstänkande. Att unga människor spenderar så mycket tid på nätet betyder inte att de väljer bort traditionellt hantverk. Många webbsidor som handlar om stickning har miljontals följare.

Slöjden i näringslivet

Slöjden kommer att spela en allt större roll i framtidens näringsliv. Klas Rabe, som jobbar med kreativa och kulturella näringar på Tillväxtverket, tror att intresset kommer att öka för slöjdare och så kallade ”makers” i näringslivsutvecklingen. Redan nu finns ett växande antal unga entreprenörer som driver företag med fokus på hantverk, som ofta tillverkar sina produkter från återvunna eller lokalproducerade råvaror.

Ett exempel på det ökade miljöintresset och suget efter det unika, är att efterfrågan på svenskproducerad ull stigit markant på senare tid. Allt fler människor vill ha möjlighet att köpa lokalproducerade produkter som tillverkats på ett ansvarsfullt sätt.

Klas Rabe

Klas Rabe

Stora tillväxtmöjligheter

Enligt Klas Rabe finns det många gemensamma nämnare mellan slöjdföretagen och andra mindre företag inom kulturuttryck som design, konsthantverk och formgivning. Inte minst ur ett företags- och affärsutvecklingsperspektiv. Samhällets digitalisering driver även fram effekter inom dessa områden, och i spänningsfältet mellan digitalt och analogt uppstår många spännande innovationer.

Här finns också en gemensam agenda för Tillväxtverket och NFH - att underlätta för nya företag med fokus på just hantverk och slöjande.

NFH satsar på slöjdentreprenörer

NFH har länge arbetat för att underlätta för den här kategorin av företag. Myndigheten anordnar varje år en konferens och flera seminarier som riktar sig till företagare och entreprenörer som arbetar med slöjdverksamhet.

- Redan idag har NFH ett 60-tal hemslöjdskonsulter och utvecklare, som är anställda av exempelvis länsmuseum och föreningsliv, med uppdrag att underlätta och stödja lokalt kultur- och näringsliv med koppling till slöjd och hantverk, säger Friedrike Roedenbeck som är kanslichef på NFH.

Slöjdföretagen vill växa

Enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet som tagits fram av Tillväxtverket, så tror de kulturella och kreativa företagen mer på ökad omsättning och lönsamhet framåt än vad genomsnittet av företag i Sverige gör. Mycket tyder på att företagen inom den kreativa och kulturella sektorn har goda förutsättningar att bli ett allt större nav för tillväxt och entreprenörskap.

Slöjd, hantverk och återvinningstänk engagerar allt fler. Många har också kunskaperna och engagemanget som krävs för att göra slöjden till mer än en hobby. Slöjd och hantverk har goda möjligheter att ta en större plats i näringslivet och på sikt skapa nya arbetstillfällen, inte minst på landsbygden. NFHs utmaning består i mångt och mycket att nå ut till dessa grupper.

Visste du att:

  • Mer än 50 procent av Sveriges befolkning ägnar sig åt slöjdande i någon form.
  • Hemslöjd är det enda kulturområde som är större på landsbygden än i städerna.
  • Könsfördelningen är väldigt jämlik, lika många män som kvinnor slöjdar.
  • Andelen butiker som säljer lokalt producerade slöjdartiklar har blivit allt fler, inte minst på nätet.
  • Helt vanligt pyssel med det egna huset eller att till exempel bygga en skateboard räknas också som slöjande.

Tillväxtverket är värdmyndighet för NHF, för att slöjd är kultur och näring. Kansliet sitter därför i våra lokaler. Vi ansvarar för lokaler, ekonomi- och personaladministration, utrustning och viss administrativ service.

Text: Jenny Franzén