Tillväxtverket
eu-logotyp

React-EU

React - EU är en insats inom EUs regionalfond som ska stärka näringslivets förmåga till omstart och omställning efter coronapandemin.

Coronapandemin har lett till en djup ekonomisk kris i Sverige. Bruttonationalprodukten (BNP) sjönk med 8 procent under andra kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal. Nedgången var
bred men tyngdes särskilt av minskad export och hushållskonsumtion. Fallet i Sveriges BNP är det största för ett enskilt kvartal sedan 1980. Här nedan beskriver vi hur insatsen React-EU är utformad samt några av effekterna av pandemin i Sverige.

Resultat som Sverige försöker uppnå med unionens stöd

Insatserna ska som helhet bidra till att konkurrenskraften i företagen ökar och till att företag och regioner får möjlighet att återhämta sig snabbare efter krisen. Upplägget ska hantera krisens effekter utifrån varje regions förutsättningar, behov och utmaningar.

Företag och regioner ska ställa om och komma starkare ur krisen

Insatserna inom React-EU ska stärka förutsättningarna för utveckling, konkurrenskraft
och hållbar tillväxt. Ansatsen är att de insatser som görs via React-EU ska vara framåtblickande
och möjliggöra att företag, aktörer inom det företagsfrämjande systemet, regioner och Sverige kan ställa om och komma starkare ur krisen. Insatserna som görs inom ramen för React-EU ska också brygga över till nya satsningar i kommande programperiod, och därmed skapa mervärden och större nytta av medlen.

Insatsen ska vara efterfrågad regionalt

Ytterligare en ambition är att stödet från React-EU ska vara regionalt anpassat och svara mot regionalt efterfrågade insatser. Det ska skapa största möjliga nytta samtidigt som insatserna snabbt behöver nå företagen. Genom stödet ska företag och aktörer inom främjande­systemet få verktyg att fortsätta arbetet för att öka konkurrenskraften, utveckla regionen och främja innovation efter coronakrisen.

Digital och hållbar omställning

De resultat som ska uppnås inom insatsområdet är en hållbar omställning i de företag och regioner som drabbas av krisen och lågkonjunkturen. Fokus ligger på att påskynda och stärka företagens digitala omställning som en bärande del i affärsutvecklingen. Fokus ligger också på den gröna omställningen och övergången till en cirkulär ekonomi genom ökad resurs­effektivitet och hållbara lösningar, som även bidrar till att nå FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030.

Stöden ska stärka företagens förmåga att förändra och ställa om

React-EU medlen syftar till att stärka:

  • den digitala omställningen. Det inkluderar stöd till företag för att påbörja, genomföra eller öka takten i en digital transformation och arbetet med att utveckla affärsmodeller.
  • omställningen till en grön och koldioxidsnål ekonomi genom digital utveckling, nya affärs­möjligheter, utvecklade affärsmodeller och innovationer kunskapen och användningen av automatisering och robotisering samt stärkt produktionskompetens. Det inkluderar stöd till företag att utveckla kunskap om automationslösningar som i ett nästa steg kan bidra till ökade investeringar i automation och robotar.
  • företagens internationalisering. Pandemins påverkan på internationella värdekedjor är ett faktum. Insatser ska ge stöd för att stärka företagen i värdekedjorna och ekosystemen för att möta nya utmaningar.
  • omställningen till cirkulära flöden och ökad resurseffektivitet. Det inkluderar bland annat stöd till utveckling av företags affärsmodeller och samarbeten för att nå samhällets krav med utgångspunkt i de globala målen för hållbar utveckling.
  • teknikutveckling och omställning i snabbväxande, kunskapsintensiva företag, som spelar en viktig roll för stärkt digitalisering och grön omställning.
  • aktörerna i det företagsfrämjande systemet, där utbud, nationella och regionala metoder och verktyg behöver anpassas efter regionala förutsättningar samt kunna nå en bredd av företag och företagare.
  • särskilt drabbade sektorer med stor betydelse för regionen såsom besöksnäringen kan med fördel erbjudas olika affärs- och produktutvecklande insatser.
  • regionernas pågående arbete med styrkeområden och smart specialisering. För att snabbt nå ut till företagen bör insatserna utgå från välbeprövade och etablerade nationella och/eller regionala metoder och verktyg för affärsutveckling och innovation. Stöd kan exempelvis utgöras av finansiella stöd direkt till företag genom affärsutvecklings­checkar eller genom rådgivning, coachning och andra företagsspecifika insatser som svarar mot företagens behov och utmaningar.

Vägledande principer för urval av insatser

Det övegripande målet för insatsen är att stärka företagens konkurrenskraft och regionernas förutsättningar för hållbar tillväxt, grön och digital omställning samt att möjliggöra för ett robust främjarsystem som stärker företagens omställningsförmåga.

Det innebär att företagsfrämjande insatser ska bidra till att överbrygga krisens effekter och stärka förutsättningarna för företag att ställa om. Insatserna ska avspegla den regionala kontexten, utifrån definierade styrkeområden inom smart specialisering och övriga strategier för hållbar regional utveckling och tillväxt. Det är angeläget att insatserna samordnas regionalt för att skapa mervärden med redan pågående insatser och ESF-rådets satsningar inom React-EU.

För att säkerställa att insatserna inom React-EU kommer de mest drabbade regionerna till del har en fördelningsnyckel tagits fram. Fördelningsnyckeln utgår från parametrarna; regionens storlek (antal sysselsatta), förändring (%) av lönesummor och arbetslöshet efter pandemin samt regionens kapacitet och förmåga till återhämtning (utbildningsnivå).

Dessa parametrar ger tillsammans en bild av läget och utifrån den kan medlen indikativt fördelas. Senast tillgängliga data kommer att användas för att få en aktuell bild av krisen i de olika regionerna.

Insatserna ska bidra till en grön och koldioxidsnål omställning som leder till hållbara
samhällsnyttiga tjänster, produkter och processer samt beakta EUs gröna giv (The
European Green Deal).


Exempel på utmaningar

Företag och branscher i behov av omställning med utgångspunkt i regionala
och globala utmaningar.

Exempel på möjligheter

Potential för framtida konkurrenskraft, omställning och utvecklingspotential
ur ett globalt perspektiv.

Exempel på behov

Digitalisering, ökad resurseffektivitet, utvecklade internationaliseringsstrategier.

Små och medelstora företag är den slutliga målgruppen för insatserna. Företagsnyttan
är beroende av insatsernas affärsmässiga relevans. Därför är det relevant att redogöra
för insatsernas affärsmässiga påverkan och för hur företagsnytta uppnås. För
genomförandet är följande aktörer primära ägare av insatser: regioner, kommuner,
företagsfrämjande aktörer (offentliga och privata), branschorganisationer och övriga
aktörer som finns på en nationell, regional och lokal nivå.

Av relevans är också organisatorisk kapacitet hos projektägaren. Det ska finnas tillräcklig
ekonomisk styrka, uthållighet för att klara åtaganden som insatsen förutsätter. Erfarenhet
hos projektägaren och kompetens inom området är viktiga parametrar. För att
en insats ska kunna prioriteras ska förankring hos medverkande aktörer redovisas med
till exempel samverkansavtal, skriftliga överenskommelser eller liknande.

Följande principer ska vara vägledande för urval av insatser:

  • Stärker företagens omställningsförmåga och möjlighet till att möta krisens effekter
    regionalt, nationellt och internationellt.
  • Bidrar till företagens affärsutveckling genom ökad digital transformation och
    därmed stärkt konkurrenskraft på regionala, nationella och internationella
    marknader.
  • Avspeglar den regionala kontexten och regionernas styrkeområden (smart specialisering)
    samt adresserar företagens utmaningar, möjligheter och behov
    kopplade till krisen.
  • Bidrar till Sveriges mål om koldioxidneutralitet genom grön omställning som
    bidrar till hållbara tjänster, produkter och processer
  • Organisatorisk kapacitet, erfarenhet och kunskap hos projektägaren och förankring
    hos samverkanspartners.
  • Förhåller sig till och ligger i linje med Agenda 2030.

Hårt drabbade branscher

De branscher som drabbades hårdast i början av krisen var branscher som påverkas
av social distansering, som besöksnäringen, resebranschen, sport- fritids- och nöjesverksamhet. De branscherna är är sysselsättningsintensiva och är också överrepresenterade i storstadsregionerna och i regioner där besöksnäringen dominerar .

Men krisens omfattning gör att även andra branscher, inte minst de som i hög utsträckning exponeras mot andra marknader drabbas hårt. Detta får stor betydelse för Sverige som har en begränsad inhemsk marknad och är beroende av handel. Exempelvis är tillverkningsindustrin viktig för svensk ekonomi på grund av dess stora andel av näringslivets förädlingsvärde och betydelse för Sveriges BNP. Tillverkningsindustrin drabbades också hårt i början av krisen, men har sedan hämtat sig något.

Många av de hårt drabbade små- och medelstora företagen ingår i värdekedjor, exempelvis som leverantörer av tjänster till tillverkningsindustrin eller en del av en upplevelsebaserad näring knuten till en viss plats. De är av stor betydelse för den lokala och regionala utvecklingen. Om delar i kedjan försvinner påverkas även företag, branscher och service som inte är lika omedelbart påverkade av krisens effekter. Kedjeeffekterna kan påverka attraktionskraft och tillväxt i hela landet, och kommer ta lång tid att bygga upp igen. Detta är en särskilt viktig faktor för landets alla landsbygder.

Ökande arbetslöshet

Arbetslösheten ökade i alla programområden under början avcoronakrisen. Sett till ökningen i antalet arbetslösa mellan första och tredje kvartalet 2020 är det Västsverige, Stockholm och Östra Mellansverige som är hårdast drabbade. Samtidigt finns det kommuner och lokala arbetsmarknader som drabbats hårt av krisen även i regioner som haft en relativt låg ökning av arbetslösheten. Det finns även relativt stora regionala skillnader inom de flesta regioner.

Sett till lönesummans utveckling mellan andra halvåret 2019 och första halvåret 2020
var det Småland med öarna som hade sämst utveckling, medan utvecklingen var bäst i
Stockholm. Återhämtningsförmågan mätt som befolkningens utbildningsnivå är starkast
i storstadsregionerna. Samtidigt finns det socioekonomiskt utsatta områden i storstads- regionerna som troligen kommer att ha svårare att återhämta sig.

Enligt en Raps-prognos (regionalt analys- och prognossystem) som Tillväxtverket gjort
av effekterna av pandemin så drabbas storstadslänen hårdare än övriga län när detgäller minskad Bruttoregionalprodukt (BRP) och sysselsättning.

Information om utfallsindikatorer

Samtliga indikatorer ska spegla insatser relaterade till coronakrisen

  • Antal företag som får stöd
  • Antal företag som får bidrag
  • Antal företag som får annat än ekonomiskt stöd
  • Antal organisationer som får stöd
  • CV24 Antal företag som får stöd i annat än bidrag för att bättre klara av de effekter som coronakrisen medfört
  • CV26 Antal företag som får bidrag för att bättre klara av de effekter som covid-19 medfört
  • CV47 Antal organisationer som får stöd för att bättre klara av de effekter som coronakrisen medfört
  • Resultatindikator; Omsättning i små och medelstora företag med utgångsvärde mars
    2020