Tillväxtverket

Skogens hjältar i fokus i projektet SMART innovation

Testplattformar för utveckling av framtidens smarta skogsmaskiner och en förbättrad innovationsmiljö. Det är några av resultaten från projektet SMART Innovation.

Kung Carl XVI Gustaf tittar i en VR-kamera.

Kung Carl XVI Gustaf fick prova en VR-kamera som presenterade realistiska upplevelser av stora fordon som arbetade i skogen under Skogens dag 2017. Fotograf: Patrik Trädgårdh

SMART Innovation är ett samverkansprojekt mellan Skogstekniska klustretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Sverige är världsledande när det gäller tillverkning av skogsmaskiner och komponenter till skogsmaskiner. Projektet har som mål att intensifiera samverkan mellan de tio medverkande skogsmaskinsföretagen och universiteten i regionen (SLU, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet) och stödjs av EU regionala utvecklingsfond med 6,2 miljoner kronor. Tanken är att öka antalet innovationer och bibehålla den världsledande positionen även i framtiden. Genom att genomföra ett antal samverkansprojekt, så kallade testbäddar, ska kunskap tas fram som kan ligga till grund för utveckling av maskiner som är skonsammare, mer miljövänliga och som underlättar arbetet för maskinförarna eller kanske på sikt helt tar bort behovet av deras insats.

- Vår utmaning är att stärka vår konkurrenskraft inom skogsbruket, säger Lena Jonsson som är projektledare på Skogstekniska klustret och arbetar med SMART Innovation. Men det är också viktigt att se till att skogsbruket sker på ett miljömässigt hållbart sett och att arbetsmiljön för skogens hjältar, våra skogsmaskinförare, förbättras.

Uppbyggnad av fysiska eller virtuella miljöer

- Vår arbetsmodell för att ta fram den kunskap som behövs är att företag och forskare genomför testbäddsprojekt tillsammans, fortsätter hon. Det går till så att vi söker upp företagen och hör vad deras utmaningar är och hjälper dem att formulera sina frågeställningar. Sedan sammanför vi dem med experter inom den akademiska världen för vidare diskussion. Det kan resultera i att vi bygger upp experimentriggar, fysiska eller i virtuell miljö, där en viss funktion testas. Det kan exempelvis vara ett redskap med smart styrning som gör det enklare för operatören att lasta stockar utan att skada träd som står runt omkring. Forskarens roll i ett sådant projekt kan vara att ta fram algoritmerna och sedan bygger vi en testbädd där algoritmerna kan valideras i verkligheten. I andra projekt kan det vara så att forskare kan hjälpa till att utvärdera resultat från testbäddarna.

Ett av delmålen har varit att initiera 15 testbäddar. Projektet avslutas under hösten 2018 och fram till nu har man fått fram 11 stycken, vilket ses som mycket tillfredsställande. Bland testbäddarna kan nämnas en terrängfordonsplattform att arbeta med för vidare utveckling, smarta redskap, VR -tillägg, koncept för snabbladdning av planteringsaggregat och gjutna tallrikar till harvar som håller bättre och ger bättre markberedning än de tidigare svetsade tallrikarna.

- Projektet har blivit en stor succé bland studenter och doktorander som kan komma i kontakt med skogsmaskinföretagen och tillsammans med dem verka för lösningar på reella problem, säger Lena Jonsson. Och företagen är tacksamma för att få hjälp med att utveckla nya idéer.

Ökad kunskap om jämställdhet

När SMART Innovation går i mål är det förväntade resultatet att Skogstekniska klustrets ordinarie verksamhet har expanderat till att kunna genomföra och medfinansiera fler testbäddsprojekt i samarbete med akademin. Projektet ska också leda till ökad kunskap om jämställdhet hos företagen. Tre av företagen i Skogstekniska klustret har via projektet exempelvis fått möjlighet att arbeta med jämställdhet och mångfald på sina företag med hjälp av en webbutbildning som tillhandahållits av en konsult. Målet är att klusterföretagen ska vara ett föredöme i branschen vad gäller jämställdhet, vilket är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen och konkurrenskraften.

- Vi har kommit en god bit på väg, fortsätter Lena. Doktorander och institutioner inom högskolor och universitet kommer nu till oss för att samarbeta. Vi har lyckats i arbetet med att upparbeta kanaler och utforma en samverkansinfrastruktur som kan leva även efter det att projektet har gått i mål.

Skogstekniska klustret

Tillsammans driver tio medlemsföretag teknikutvecklingsprojekt i det som kallas Skogstekniska klustret. Det bildades 2010 med syftet att genom samarbete hitta ett kostnadseffektivt sätt att gemensamt lösa de tekniska utmaningar som finns inom skogsbranschen. Detta sker genom samverkan mellan företag i norra Sverige och akademisk FoU och på så sätt blir klustret en nyckelaktör för dialog mellan de som kommer att påverka framtidens skog och uppfinna morgondagens skogsmaskin. Skogstekniska klustret kopplar samman företagen med forskare och hjälper till att få fram finansiellt stöd till olika utvecklingsprojekt.

VR i skogen ger tids- och miljöbesparingar

När Kung Carl XVI Gustaf besökte Skogens Dag i januari 2017 fick han testa en VR-kamera som presenterade realistiska upplevelser av stora fordon som arbetade i skogen.

Det var en demoversion av den VR-applikation som Oryx Simulations har utvecklat för skogsindustrin i samarbete med Skogstekniska klustret inom projektet SMART Innovation. Då var projektet ”VR i skogen” fortfarande i sin linda men nu har det resulterat i flera nya produkter som kommer att effektivisera både utbildning och forskning inom skogsnäringen. Anders Hedvall är utvecklare och projektledare på Oryx Simulations i Umeå och var den som demonstrerade VR-verktyget för Hans Majestät.

- Syftet med projektet ”VR i skogen” är att med gemensamma krafter få grundteknologin på plats, säger han. Vi arbetar för att sänka tröskeln för klusterföretagen Komatsu Forest, Vimek och Log Max att erbjuda VR-lösningar på sina utbildningssimulatorer.

Även Skogforsk som är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut har under hela projektets gång varit intresserade. VR-applikationer som visualiserar skogsmaskiner och deras miljöer innebär bland annat stora tids- och miljöbesparingar i skogsindustriella utbildningar.

Under skogmässan Elmia Wood 2017 presenterades VR-verktyget för branschen och en lösning som finns som en ”add-on” till Komatsu Forests simulatorer. Det blev startskottet på den fortsatt expansiva fasen.

Oryx Simulations är ett företag sprunget ur det VR-labb som redan på 1990-talet fanns vid Umeå universitet. Sedan den första skördarsimulatorn tillsammans med Komatsu Forest har de vuxit till en ledande internationell aktör inom sitt område.

Företaget skapar realistiska upplevelser av stora fordon i arbete. Deras simulatorer används i operativa utbildningar, i byggandet av virtuella prototyper och i marknadsföringssyfte på stora branschmässor.

– VR-teknikens snabba utveckling under de senaste fem åren har till stor del drivits av spelmarknaden, förklarar Anders Hedvall. Detta har även öppnat dörrar för business-applikationer.

Han poängterar att projektet med ”VR i skogen” inte hade varit möjligt att driva på egen hand.

– Omsättningen i skogsnäringen är lägre än i övriga industrisegment som vi arbetar med och därför är också innovationsprojekt svåra att motivera på egen hand. Det här samarbetet med skogstekniska klustret och projektet SMART Innovation var katalysatorn och gjorde det möjligt att dra ingång så pass snabbt. Vi har haft möjlighet att bolla idéer, att hitta lämpliga personer till projektets referensgrupp och forskare har hjälpt till att utvärdera hur VR-tillägget upplevs jämfört med ett vanligt simulatorsystem.

Fakta om projektet

Programområde: Övre Norrland
Projekttid: 2015-08-01-2018-11-30  
Stödmottagare: Skogstekniska Klustret Ekonomisk Fören 
Beviljat stöd från EU:s regionala utvecklingsfond (SEK): 6 205 956