Tillväxtverket
eu-logotyp

Vill du veta mer om EU:s regional­­fond i Sverige?

Kommer vi att nå målen inom regionalfondsprogrammet? Påverkar Brexit nästa långtidsbudget? Och hur tycker Tillväxtverket att genomförandet av nuvarande programperiod har gått? Här får du samlad information om Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Frågor och svar om regionalfonden och EU:s föreslagna långtidsbudget

Vad är EU:s långtidsbudget 2014-2020?

EU:s långtidsbudget 2014-2020 uppgår till cirka 1 000 miljarder euro fördelat på flera olika budgetposter. De enskilt största budgetposterna är EU:s jordbrukspolitik ochEU:s sammanhållningspolitik (närmare 75 procent).

EU:s sammanhållningspolitik är EU:s regionalpolitik med syfte att minska/utjämna skillnader mellan Europas olika regioner. Sammanhållningspolitiken utgör cirka en tredjedel av den total budget och består bland annat av EU:s regional- och socialfond. Sverige, som i ett EU-perspektiv är ett relativt rikt land, får rätt lite stöd jämfört med mindre utvecklade regioner i östra Europa och vissa delar i södra Europa. Av de regionalfondsmedel som kommer till Sverige fördelas mest medel till norra Sverige. Mer om EU:s budget finner du härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad innebär regionalfondsprogrammen i Sverige 2014-2020?

  • I Sverige finns åtta regionala program och ett nationellt regionalfondsprogram.
  • Total budget 2014-2020: cirka 8 miljarder kronor.
  • Beviljat stöd: cirka 7 miljarder.
  • Utbetalt stöd: cirka 3 miljarder.
  • Antal beviljade projekt: cirka 700 stycken.

(Siffrorna ovan anger läget i programmen till och med 30 april 2019.)

Vilka typer av projekt finns i de svenska regionalfondsprogrammen?

I Sverige handlar det främst om investeringar i kommunikationer, innovation, digitalisering och företagande som skapar bättre förutsättningar för näringsliv, företagare, boende och besökare i Sverige.

Vilka huvudtyper av projekt eller investeringsområden finns det?

  1. Forskning och innovation – universitet eller andra forskningsmiljöer som i samarbete med näringslivet utvecklar nya varor och tjänster.
  2. It – bredbandsinvesteringar i marknadskompletterande infrastruktur, utveckling av nya digitala lösningar, främja digitalisering i företag.
  3. Konkurrenskraft i små och medelstora företag – kapitalförsörjning, export- och investeringsfrämjande, destinationsutveckling, företagsspecifik rådgivning och coachning.
  4. Klimat – utveckla innovativa och miljövänliga lösningar som begränsar den globala klimatuppvärmningen bland annat energieffektivisering och förnybar energi.
  5. Transporter – förstudier och investeringar i kollektivtrafik, hamnar, vägar, järnvägar, rese- och logistikcentrum.

Vilka generella krav ställer vi på de organisationer som får stöd av oss och hur kontrollerar vi så att pengarna används som det är tänkt?

Merparten av alla beviljade stöd går via så kallade intermediärer, det vill säga organisationer som kanaliserar stöd i form av kapital, tillgänglighet till transporter, bredband, coachning, rådgivning eller andra tjänster till företag.

Kontrollen sker primärt hos stödmottagarna i samband med ansökningar om utbetalningar samt läges- och slutrapporter. Kontrollen består i att kostnaderna är stödberättigade och aktiviteterna projektrelevanta. Därutöver sker kontroller av både Ekonomistyrningsverket och EU:s revisorer.

Kommer vi att nå målen i regionalfondsprogrammen?

Om inget oväntat händer i vår omvärld kommer Sverige att nå merparten av de övergripande politiska målen till år 2020, bland annat för sysselsättning och klimat. En del av målen handlar om genomförande och kortsiktiga resultat, exempelvis hur många företag som insatserna ska nå. Tillväxtverket bedömer att merparten av dessa mål kommer att nås.

Vad innebär EU:s långtidsbudget 2021-2027?

Den nya långtidsbudgeten efter år 2020 är ännu inte beslutad utan förhandlingar pågår mellan medlemsstaterna och väntas blir klar tidigast hösten 2019.

  • EU-kommissionen föreslår en budget på 1,11 procent av EU-ländernas samlade BNI. (Kostnaderna ökar i termer av BNI från 1,0 % till 1,11 %)
  • Totalt är budgeten mer än 1000 miljarder euro under en sjuårsperiod.
  • Budgeten är trots Brexit ungefär lika stor som i nuvarande programperiod.
  • Det föreslås dock omprioriteringar i budgeten. Lite mindre till EU:s jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik och lite mer till frågor som berör migration, gränsskydd, säkerhet, försvar, forskning och klimat.
  • EU-kommissionens nya budgetförslag innebär att den svenska EU-avgiften kan öka med 15 miljarder kronor om året. En höjning med 35 procent. (En minskning till 1 % leder till att budgeten minskar med ca 10 % vilket motsvarar 100 miljarder euro)

På vilket sätt kommer EU:s nästa långtidsbuget påverka regionalfondsmedel riktade till Sverige?

Beslutet bestäms på två nivåer, först på EU-nivå och i nästa steg hos den svenska regeringen.

  1. På EU-nivå får vi veta hur mycket EU-medel som Sverige får. Det handlar om långtidsbudgeten storlek, hur den ska finanserias och vad som ska prioriteras.
  2. Nästa steg avgörs av vår svenska regering det vill säga hur de svenska EU-medlen ska fördelas mellan olika regioner i Sverige.

Påverkar Brexit budgeten?

Nej, inte som förslaget på långtidsbudget ser ut just nu. Den långtidsbudget som förhandlas baseras på att Brexit genomförs och att britterna varken finansierar eller tar del av de investeringar som sker i kommande programperiod.

Vilka lärdomar tar vi med oss från innevarande programperiod?

Tillväxtverket bedömer att nuvarande programgenomförande funkar relativt bra. De medel som är avsatta kommer ut i systemet och bidrar till utveckling inom dom områden som är politiskt prioriterade. Samtidigt visar erfarenheter och utvärderingar på behov av förändring och ett ökat fokus på effektivitet och mer långsiktiga resultat inför kommande programperiod.

Vad ser Tillväxtverket för utvecklingsbehov?

  • Ökad mål- och resultatstyrning för projekten för mer långsiktigt hållbara effekter.
  • Vidareutveckla arbetet med effektlogiker och målstyrning i programmering och utlysningar där prioriteringar, aktiviteter, indikatorer, mål och resultat hänger ihop och leder till önskad förändring och mer varaktiga effekter.
  • Stärk smart specialisering i regionerna, alltså att fortsätta utveckla sina styrkeområden, och öka samarbetet över regiongränser.
  • Utvärderingar från pågående programperiod visar på behovet av att utveckla arbetet med strategier för smart specialisering. Regionernas styrkeområden behöver definieras utifrån en internationell kontext och det behöver ske ett ökat samarbete över regiongränser för att uppnå bättre resultat och mer långsiktiga effekter. Olika typer av projekt och insatser bör i högre utsträckning komplettera och förstärka varandra snarare än att konkurrera med varandra.
  • Stärk den samlade regionala genomförandekapaciteten, ägarskapet och lärandet.
  • Ett effektivt genomförande av regionalfondsprogrammen kräver ett fokus på platsers specifika förutsättningar och regionala aktörers förmåga att stärka företagens konkurrenskraft. Viktigt att fortsätta utveckla det regionala ledar- och ägarskapet och att förstärka dialog och lärande mellan olika geografier och nivåer.
  • Förenkla genomförandet och minimera administrativa tidstjuvar.
  • Regelverket och tillämpningen av detta måste bli enklare, effektivare och mer flexibelt i alla steg i genomförandet från programmering till rapportering.

Finns det fler EU-fonder än Regionalfonden?

Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF, är en av de fyra europeiska struktur- och investeringsfonderna i Sverige som ska förverkliga Europa 2020-strategin för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner i Europa.

Här är de fyra fonderna i Sverige och ansvarig myndighet:

  • Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF. Förvaltas av Tillväxtverket.
  • Europeiska socialfonden, ESF. Förvaltas av Svenska ESF-rådet.
  • Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU. Förvaltas av Jordbruksverket.
  • Europeiska havs- och fiskefonden, EHFF. Förvaltas av Jordbruksverket.

Europeiskt territoriellt samarbete

Europeiskt territoriellt samarbete, även kallat Interreg, handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Interreg-programmen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och programmen har olika förvaltande myndigheterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Mer om EU:s regionalfonder i Sverige

Under Inspiration och resultat hittar du artiklar och filmer om regionalfondsfinansierade projekt och deras betydelse för Sveriges regioner.

Under Rapporter om programmen finns rapporter och utvärderingar om regionalfondsprogrammen.

Här kan du läsa blogginlägget Varför Bryssel tur och retur? - Åtta nyttor med EU.

Hur fördelas pengarna inom EU?

Se film om EU-stödet nedan.