Tillväxtverket

Dialogmöte om smart speciali­sering

Hur ser glesbygdens speciella förutsättningar ut och vilket processtöd behöver regionala aktörer för att nå framgång i arbetet med smart specialisering? Hur kan universitet, forskning, kluster och plattformar nyttjas på bästa sätt? Behöver vi specialisera oss eller är diversifiering modellen? Det var några av de frågor som var på tapeten när Tillväxtverket bjöd in till dialog om smart specialisering.

Dialogmöte Smart specialisering

Så ser Tillväxtverket på smart speciali­sering

Patrik Sällström, regionchef Norra Sverige och Tim Brooks, chef för avdelningen Företag från Tillväxtverket inledde dagen med att berätta om Tillväxtverkets roll i arbetet med smart specialisering. De gav också sin syn på de speciella förutsättningarna för norra Sverige.

Vikten av att våga göra strategiska vägval och använda regionens styrkeområden för att skapa internationell konkurrenskraft var något som Patrik Sällström lyfte särskilt. Han såg också ett problem i att få de regionala strategierna att slå igenom i det vardagliga arbetet.

Tim Brooks pratade om export- och riskkapitalstrategier och hur man kan använda dem för att ge klara och tydliga budskap om en regions styrkeområden till beslutsfattare. Enligt Tim kan just det underlätta för stora internationella investerare att ta beslut om investeringar.

Dialogmöte Smart specialisering

Strategiska insatser, uppföljning och utvärderingar

Anders Lindholm från Näringsdepartementet pratade om att öka fokuset på innovation och att det finns behov av tydliga ramverk. Strategiska insatser och selektiva arbetssätt ger ett bättre resultat menade han och lyfte hur det kan bidra till konkurrenskraft även under lågkonjunkturer.

Att ha en bred syn på innovation, förmåga att se utanför regionen och att kraftsamla kring uppföljning och utvärdering var några av de saker som Zofia Tucinska från Mid Sweden European såg som centrala i arbetet med smart specialisering. Zofia berättade också om EU-kommissionens roll och hur de ser på det framtida arbetet.

Glesbygdens förutsättningar

Glesbygden har speciella förutsättningar menade Jukka Teräs från Nordregio och visade på exempel från norra Finland.  En strategi passar inte alla utan att vi behöver arbeta med dem utifrån de regionala förutsättningarna. Jukka Teräs såg hellre att man bör hitta tydliga nischer snarare än att rikta in sig på breda teman.

Tillväxtverkets Maria Helle introducerade den kartläggning som gjorts över nationella insatser och som tar fasta på styrkeområden i de olika regionerna.

Diskussioner och förslag

Under eftermiddagen fortsatte diskussionerna utifrån förmiddagens föredrag och det genererade ett antal förslag som handlade om att:

  • kunna tillåta mer experimenterande och uppmuntra till att söka efter nya metoder för utveckling
  • kunna få ett handfast processtöd som hjälper till att driva processer och som inte bara bidrar med pengar utan även med personella resurser,
  • arbeta i båda riktningarna så att det inte enbart är företag som kontaktar universitet i sökandet efter nya lösningar utan att även universitet kan kontakta företag med idéer om nya lösningar eller förbättringar av befintliga arbetssätt
  • göra det lättare att övervinna de långa avstånden i glesbygden genom virtuella kluster.

Avslutningsvis lyftes vikten av att alla aktörer hittar sina olika roller, också med uppmaningen att vi aldrig kan bli bättre än vad vi lyckas mobilisera kring.