Tillväxtverket

Klimat­anpassning av Höga kusten leden

Ett steg i Tillväxtverkets arbete är att säkerställa att finansierade projekt har en plan för klimatanpassning. Projektet Kulturarv Höga Kusten leden har analyserat hur ett förändrat klimat påverkar leden och identifierat risker och åtgärder för att leden ska kunna drivas långsiktigt.

tjej vandrar på Höga kusten leden

Den 13 mil långa Höga Kusten-leden som invigdes 1984 sträcker sig genom hela världsarvet med samma namn, från Hornöberget i söder till Örnsköldsvik i norr. Leden är indelad i 13 etapper, vilka är en unik blandning av både skärgård och skog med spännande naturområden med rik flora och fauna. Här finns flera aktiviteter, avstickare och unika naturupplevelser att ta del av: djupa skogar, höga kalottberg, utsiktsberg och klippkuster, klapperfält, badvikar och naturskyddsområden.

Skyddad natur

Vandringsleden passerar genom tre naturreservat, Skuleberget, Balesudden och Hörnsjön samt Skuleskogens Nationalpark. Skuleskogen skyddades som nationalpark år 1984. Stora delar av nationalparken ingår sedan år 2006 även i Europeiska Unionens nätverk av naturskyddade områden, Natura 2000.

Valt klimatscenario för analys

Klimatscenarier beskriver möjliga utvecklingar av klimatet. De är forskarnas svar på frågor om hur klimatet kan bli i framtiden och tas fram genom en lång kedja av antaganden och beräkningar. Dessa RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways) bygger på antaganden om hur växthuseffekten förstärks, så kallad strålningsdrivning. Tre scenarier används: RCP2,6; RCP4,5 och RCP8,5.

RCP2,6 är ett scenario som förutsätter en kraftfull klimatpolitik där koldioxidutsläppen kulminerar runt år 2020 för att sedan minska. Det är det scenario som ligger närmast ambitionerna i klimatavtalet ifrån Paris. RCP4,5 representerar ett scenario där strategier för reducerade växthusgasutsläpp medför att strålningsdrivningen stabiliseras. RCP8,5-scenariet innebär ökande koldioxidutsläpp.

Projektet valde att använda RCP 4,5, ett mellanscenario. Detta val grundar sig i att RCP 8,5 vilar på många osäkerheter, det är ett svårbedömt scenario.

Klimatförändringar i Västernorrland

En analys från Länsstyrelsen av temperaturen i Västernorrlands län för perioden 1961 - 1990 visar att medeltemperaturen var 1.9 grader C. För perioden 1991-2008 var medeltemperaturen 2.9 grader C, det vill säga 1 grad högre än i den föregående 30-årsperioden. Motsvarande analys av medelnederbörden i Västernorrlands län för perioden 1961 - 1990 ger att den var 659 mm/år. För perioden 1991-2008 var medelnederbörden 716 mm/år, det vill säga nästan 9 % högre än i den föregående 30-årsperioden.
Årsmedeltemperaturen beräknas öka successivt under det innevarande århundradet i Västernorrlands län. Mot slutet av seklet visar klimatscenarierna en temperaturökning på omkring ca 5 ◦C jämfört med dagens förhållanden. Temperaturökningen är accentuerad under vinterperioden (ca 6-7 ◦C ökning) men framträder under alla årstider.
Årsmedelnederbörden för Västernorrlands län kan förväntas öka under perioden fram till år 2100, i medeltal cirka 20 %. Störst ökning av nederbörden väntas ske under vinterhalvåret.

Risker för Höga kusten leden

Klimatförändringar som identifiertas kan innebära följande:

  • Ras och skred. Höga Kusten har finkorniga jordar som blir porösa vilket ökar risken för ras.
  • Branta lutningar
  • Översvämning pga. den ökade nederbörden
  • Ökade vattenflöden i bäckar och åar
  • Risk för igensatta trummor
  • Höga temperaturer sommartid
  • Varmare vintrar med mer regn
  • Längre vegetationsperioder

Åtgärder för vandringsleden

Ett långsiktigt arbete för att klimatanpassa vandringsleden behöver inledas. Arbetet kan bestå av följande:

  • Inventera trummor och passager över bäckar och broar, dessa behöver ha en dimension som klarar av ökade flöden.
  • Säkra leden så vattnet inte tar nya vägar som kan förstöra leden – kan behöva undvika blöta partier
  • Skötsel – perioder med mycket regn skapar ökade behov av rensning av trummor och dylikt
  • Markslitage ökar när det är fuktigt längre – mer spänger eller markförstärkande åtgärder behövs
  • Ökat underhåll då växtsäsongen är längre, mer röjning
  • Säkra dricksvattentillgången
  • Håll koll på områden där det finns risk för fästingar – kartlägg områden där fästingar trivs
  • Be besökare rapportera om fästingar. Informera om fästingar till vandrare
  • Eldning – titta var det finns möjlighet att på säkert sätt laga sin mat – se nationell standard om säkra eldstäder
  • Hur hantera eldstäder och ved – informera snabbt via appar och dylikt vid eldningsförbud
  • Skydd mot väder och vind, fler ”vindskydd” – utformade för att säkra även skydd mot sol och värme
  • Tänk på placeringen av skydden, inte hamna i vattensamlingar
  • Förebygg halka genom spänger med hönsnät, armeringsjärn eller dylikt
  • Förebygg tjälskador på anläggningar
  • Skapa möjlighet att torka kläder och skor i vindskydd och stugor på säkert sätt

Länkar

Stöd för klimatanpassning av cykel- och vandringsleder