Tillväxtverket
Stockholm skärgård.

Utegym och eltaxi när ön själv väljer

Öarna i Stockholm skärgård skiljer sig mycket och har olika behov. Länsstyrelsen ordnade därför träffar med 13 öar, där de boende själva satte agendan för utveckling. En kooperativ eltaxi, minibutik och utegym blev några av resultaten.

Faktaruta

Invånare

På de utpekade öarna bor 3 800 personer

Projektägare

Länsstyrelsen Stockholms län

Projekttid

Mars 2019

Total kostnad

2 937 000 kronor

Kontakt

Tereze Säll Patwary, Länsstyrelsen Stockholm

Telefon: 010-223 10 0

E-post: fornamn.efternamn.efternamn@lansstyrelsen.se

På 30 sekunder

I projektet Ö för ö i Stockholms skärgård samlade länsstyrelsen olika aktörer och individer för att identifiera de lokala behoven av service och samordna resurserna. Med en praktiskt fokuserad metod hittade man utvecklingsidéer, skapade projekt och kopplade dem till strategidokument och finansiärer. Det lokala perspektivet fick komma först och resultatet blev flera projekt, bättre samverkan och mer kunskap om skärgårdens utmaningar och möjligheter.

Om projektet

– Det började med att det kom klagomål på posthanteringen i skärgården, berättar Tereze Säll Patwary som jobbar med utvecklingsfrågor på länsstyrelsen i Stockholm.

En enkät visade att det fanns stora skillnader mellan hur det fungerade i olika områden och på olika öar. Det blev tydligt att skärgården inte enbart kan ses som en enhetlig yta, utan handlar om enskilda platser.

Där föddes idén om att samla personer och aktörer ö för ö för att utgå från förutsättningarna på platsen och fokusera på de utvecklingsidéer som hade lokalt stöd.

– Genom att samla alla i samma rum får man reda på direkt om något går att fixa, vem som gör vad och det blir mer tryck i processen än om man ska leta runt mellan olika instanser, säger Tereze Säll Patwary.

I projektet Ö för ö samlades lokala aktörer tillsammans med beslutsfattare och möjliggörare från bland annat kommun, region och länsstyrelse på 13 skärgårdsöar. Huvudpersonerna var de som bor och verkar på varje plats som fick göra sina röster hörda och fick verktyg för att genomföra de idéer som de ville driva vidare.

Varje ö-träff varade två dagar och sedan följde länsstyrelsen upp hur det gick för de olika initiativ som startats, och tipsade om vägar vidare och kontakter med andra med erfarenheter från liknande projekt. Några av idéerna som genomfördes var ett eltaxikooperativ och en mini-butik på Ornö och ett utegym på Utö.

– Det som varit så bra med metoden är att den är öppen. De som är med på träffen sätter agendan. Den andra sidan av myntet är att det kan bli spretigt, men det har också visat att allt hänger ihop. Det har lockat till engagemang, och stolthet, säger Tereze Säll Patwary.

Ingenting slår den lokala drivkraften.

Aktiviteter

Projektet har genomfört processer på 13 öar i fyra steg.

  • Inventering. Länsstyrelsen inventerade varje ö så att deltagarna skulle ha relevant information att utgå ifrån på workshopen där olika förslag på förändring och projekt skulle utarbetas.
  • Ö-träff. Så många som möjligt av de myndigheter, organisationer och individer som är drivande för utveckling på den aktuella ön bjöds in till en gemensam workshop på plats. Under workshopen diskuterade man tillsammans inventeringen och deltagarna tog fram projektplaner där olika parter är aktiva utifrån sina respektive intressen och funktioner. Idéerna som prioriteras högst fick hjälp av länsstyrelsen att utvecklas.
  • Uppföljning. Efter ö-träffarna skickade projektkansliet ut en utvärdering tillsammans med en enkel dokumentation av vad som hänt och information om de projektidéer som prioriterats. Samtidigt uppdaterades materialet om ö-träffen på projektets webbplats.
  • Förvaltning. Projektkansliet arbetadelöpande med att förvalta Ö för ö. I arbetet ingick löpande kommunikation med projektledarna för att hjälpa till att föra arbetet vidare, från projektidé till genomfört projekt, och uppdatering av webbplatsen som fungerade som samarbetsplattform.

Resultat och lärdomar

  • Genom Ö för ö har förståelsen för hur samhällen i skärgård ökat. Dels hos de olika organisationer som varit medbjudna till träffarna, dels mellan lokala aktörer. Genom att träffas har man skapat relationer, haft trevligt tillsammans och fått en bild av varandras verksamheter och hur det en part gör hänger samman med vad andra gör på platsen.
  • Flera projekt startades – de drivs av lokala krafter och har i flera fall fått finansiering eller annat stöd från parter som var med i processen. Det ledde bland annat till ett eltaxikooperativ, att en mini-butik öppnade på Ornö och att Utö byggde ett utegym.
  • Genom processen har skärgårdsbor kunnat lära av varandra. Både i konkreta projekt och i mer omfattande visionsarbeten för öar har det funnits gemensamma punkter där olika projektgrupper har kunnat samverka och byta erfarenheter.
  • De utmaningar som kom upp i flera lokala processer kunde länsstyrelsen ta tag i. Till exempel prövade man en lösning på pakettransporter med skärgårdsbåtarna, såg över avfallshanteringen och skapade en gemensam ansökningspott där projekt i skärgården kan få finansiering från flera källor med en ansökan.
  • Efter att projektet avslutades har Länsstyrelsen Stockholm gått vidare med samma arbetssätt på fastlandet.

Fördjupa dig

På länsstyrelsens webbplats för projektet kan du läsa mer om hur de gått tillväga och vilka projekt som är aktuella.

Läs mer om projekten här.