Tillväxtverket
Kramfors stad.

Mental karta vände känslan i Kramfors

Kramfors brottades med minskande befolkning och svikande stolthet, samtidigt som vissa samhällen höll på sin ort för starkt. Då valde kommunen att kartlägga invånarnas attityder. Det har gett resultat.

Faktaruta

Invånare

18 000

Projektägare

Kramfors kommun

Projekttid
Cirka 200 timmar

Total kostnad
Cirka 100 000 kronor

Kontakt

Andreas Gylling, Kramfors kommun

E-post: fornamn.efternamn@kramfors.se

På 30 sekunder

  • Kramfors kommun har en liten centralort och flera tätorter och byar med egna starka identiteter.
  • För att vända flerkärnigheten till en styrka ville kommunen knyta samman kommundelarna och få byar och orter att samverka mer.
  • Kommunen utvecklade en metod som kartlägger hur människor rör sig, varför olika platser besöks och hur kommunorganisationen fungerar - en mental karta.
  • Mer än 200 personer intervjuades, och resultatet förvånade. Den mentala kartan visade en sammanhållen kommun, utan de skarpa mentala barriärer som många länge hade talat om.
  • Den mentala kartan blev startskottet för kommunens attityd- och värderingsarbete.

Om projektet

Kramfors kommun jobbade under flera år för att stärka den lokala attraktionskraften. Med hjälp av innovativa metoder lyckades de måla upp en tydligare bild av vad invånarna själva tycker om sin kommun och grannbyarna. Det gav verktyg för att arbeta med attityder, öka samarbetet och stärka vi-känslan inom hela kommunen. Projektledaren Andreas Gylling berättar om den mentala kartan som en viktig pusselbit i arbetet.

– Det kortsiktiga målet var att skaffa oss kunskap om hur orterna förhåller sig till varandra, säger Andreas Gylling.

Ett annat mål var att få fram mjuka värdena som tankar och åsikter hos medborgarna, och veta mer om hur man upplever kommunen.

– Den kollektiva kunskapen som finns i kommunen är väldigt värdefull. Medborgarna är experter på sin egen livsmiljö, därför måste vi lyssna på dem för att skapa engagemang och stolthet för Kramfors. Först när vi vet hur invånarna själva tänker kan vi ändra vårt förhållningssätt, och därmed få en riktning för nästa steg när vi ska skapa attraktionskraft, säger Andreas Gylling.

Den mentala kartan visar vilka orter som är mest besökta och vad man gör där, vilka orter som är viktiga för handel och service och vilka områden som har fokus på natur och rekreation. Den tydliggör vilka platser som hör ihop, vilka barriärer som finns och varför. Dessutom visar den mentala kartan hur stolt invånaren var över den egna bygden och över kommunen som helhet. Detta banade väg för att nå det långsiktiga målet, nämligen att hitta nya vägar att bli mer attraktiva.

– Vi vill få fler som upptäcker vår kommun och väljer att flytta hit. Då måste vi själva vara goda ambassadörer för vår kommun och region, och att de som besöker Höga kusten gärna återvänder.

Först när vi vet hur invånarna själva tänker kan vi ändra vårt förhållningssätt.

Aktiviteter

  • Idéerna förankrades tidigt hos den politiska ledningen.
  • Den mentala kartan avgränsades till Kramfors kommun som geografisk yta. För att få delta i studien behövde respondenten antingen vara fast boende eller ha fritidshus i Kramfors kommun.
  • Kommunen utvecklade en intervjuguide, med frågor och tillhörande kartmaterial.
  • Kunskapen samlades in genom strukturerade djupintervjuer med invånare på olika platser, till exempel på marknader.
  • 203 personer med jämn fördelning kvinnor och män, samt i ålder, intervjuades.
  • Kommunen analyserade svaren, som resulterade i en mental karta och en rapport om synen på kommunorganisationen hos olika målgrupper.
  • Kommunen använde sedan den mentala kartan som utgångspunkt för ett förändringsarbete kring attityder och värderingar.

Resultat och lärdomar

  • Den mentala kartan hade inte bara ett modellvärde utan kommunen kunde få ut mer information och kunskap än vad som var tanken från början.
  • Resultatet bekräftade förhållanden som till viss del var kända. Mer intressant var utfallet som motbevisar uppfattningen om Kramfors är en delad kommun med starka mentala barriärer.
  • SCB:s senaste medborgarundersökning visade en attityd- och värderingsförändring sedan arbetet påbörjades, med stoltare invånare som var mer positivt inställda till kommunen som organisation (index för invånare som rekommenderar andra att flytta till Kramfors kommun ökade från 52 till 57, och index för insyn och inflytande över kommunens verksamhet ökade från 33 till 38).
  • Ett tips till andra är att jobba digitalt och använda geografiska informationssystem (GIS) i så stor utsträckning som möjligt.
  • Även om det går att genomföra intervjuer digitalt förespråkar kommunen trots allt ett personligt möte, inte minst eftersom det blir mer naturligt att ställa följdfrågor.