Tillväxtverket

1. Öka kunskapen om platsen

Första tipset

Utgå ifrån platsen och funktionen den fyller i förhållande till uppgiften som ska lösas. För att planera strategiskt och utifrån ett helhetsperspektiv behöver planeringen bygga på gemensam kunskap om platsen och dess sammanhang.

Tänk på det här!

Reflektera utifrån platsens geografiskt specifika utmaningar och möjligheter.

  • Hur definierar vi vad som är platsen och hur tar vi tillvara kunskapen om den?
  • Hur tydliggör vi och hanterar de utmaningar och möjligheter som vi får, när vi utvecklar vår kunskap om platsen?

Hur har andra gjort?

Region Skåne kartlade värdeskapande stadskvaliteter

Projektet Tillväxtskapande stadskvaliteter i Skåne leddes av Region Skåne och resulterade i en gemensam bild av hur offentliga och privata sektorer tillsammans kan skapa stadsmiljöer som stärker attraktionskraften och bidrar till hållbar utveckling.

Målet var att utveckla gemensam kunskap om vilka stadskvaliteter som bidrar till attraktivitet, vilket har betydelse för de människor och företag som vill bo och verka i Skåne. Region Skånes förhoppning var att ge kommuner och exploatörer ett gemensamt språk, en ökad förståelse och en starkare samverkan i stadsutvecklings- och exploateringsfrågor. I projektet deltog Region Skåne, Sveriges Byggindustrier Syd samt kommunerna Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Simrishamn och Tomelilla.

Projektet ville öka förståelsen för stadsutveckling och attraktivitet samt kopplingen till näringslivets förutsättningar. I huvudsak baserades projektet på en statistisk analys av stadskvaliteter i fem skånska tätorter. För att diskutera och ta tillvara värden utifrån kvalitativa perspektiv genomförde projektet även en workshopserie med projektdeltagarna som ägde rum på olika platser i de deltagande kommunerna. För att integrera ett kvalitativt perspektiv gjorde projektet även enkätundersökningar med medborgare i de berörda kommunerna.

Projektet undersökte städer, tätorter och kommuner med olika förutsättningar. Underlaget togs fram när det fanns ett stort behov av kunskap om vad som skapar attraktivitet vilket ökade potentialen för genomslag kopplat till det pågående arbetet med Regionplan för Skåne.

Projektet anlitade en konsult, som använt samma metodik tidigare i flera andra regioner och orter, vilket gjorde resultaten jämförbara. Den gemensamma lärandeprocessen var uppskattad bland deltagarna som visat stort intresse för slutprodukten.

Porträttbild på en man

Jesper Borgström

”Vår analys visar att en tillgänglig, tät, gåvänlig och rekreativ blandstad är kvaliteter som efterfrågas oavsett storlek på tätorten. Det handlar om att om att skapa närhet mellan olika funktioner i staden, både urbana och rekreativa, för att skapa de kvaliteter som genererar attraktivitet och tillväxt. De stadskvaliteter som skapar en attraktiv och blandad stad bidrar även till en långsiktigt hållbar stad som gynnar bostads- och kontorsmarknaden, kommersiell service, handel, restauranger och invånare.

Jesper Borgström, projektledare, Region Skåne

Region Gävleborg utforskade sin funktionella geografi

Mellan 2016 och 2019 utvecklade Region Gävleborg ny kunskap för att skapa samsyn om regionens rumsliga strukturer, funktioner och samband. Utgångspunkten var länets största stad och regionala centrum Gävle, med dess funktioner och ömsesidiga beroenden till omgivande orter, dels utifrån rollen som regional motor, dels som utpekad nod med storregionala funktioner i en snabbt växande och allt mer sammanlänkad storstadsregion i östra Mellansverige.

Arbetet bestod av ett gemensamt kunskapsbyggande ihop med lokala och regionala aktörer genom ett tiotal seminarier och workshops. De rapporter, verktyg och manualer som projektet tog fram inkluderar:

  • Gävleborgs funktionella geografi (rapport)
  • Näringslivslivets struktur, dynamik och konkurrenskraft (rapport)
  • Tillgänglighet med kollektiva färdmedel (rapport, GIS-verktyg och manualer)
  • Bostadsmarknad och bebyggelseplanering i Gävleborg (ppt-rapport, GIS-verktyg och manualer)

Genom projektet fick länets kommuner, ihop med regionala aktörer som länsstyrelsen, handelskammaren, högskolan, trafikverket och regionen möjligheten att tillsammans lyfta blicken och tänka lite större i sin fysiska planering genom att fokusera på funktionella sammanhang och länkar mellan människors fritid, boende och arbeten över administrativa kommun- och regiongränser.

Vid sidan av det kunskapsbyggande som gjorts gemensamt är också ett resultat från arbetet att det rumsliga och funktionella perspektivet har fått en tydlig plats i Gävleborgs nya regionala utvecklingsstrategi och som ska beaktas i allt regionalt utvecklingsarbete. Med detta finns också en bra grund till att skapa tydligare koppling mellan den regionala utvecklingsstrategin och de kommunala översiktsplanerna.

Bild på en man

Olof Linde

Projektet har gjort att vi fört in och utvecklat en gemensam begreppsapparat tillsammans med medverkande aktörer. Vi har höjt kunskapsnivån i samtalen och kunnat prata mer ledigt kring begrepp som regionförstoring, funktionella samband, ortshierarkier, flerkärnighet och arbetsmarknadsregioner. Ny kunskap och nya begrepp skapar nya perspektiv, dimensioner och höjd i de regionala samtalen och det regionala utvecklingsarbetet.

Olof Linde, Region Gävleborg