Tillväxtverket

Så stärker kommunerna företagsklimatet

Nu är kommunerna inne på fjärde året där dem får ett statsbidrag för att stärka företagsklimatet och det pågår hela 500 aktiviteter. Det vittnar om ett stort engagemang att hitta nya vägar för att stärka företagsklimatet. Vad är det då för aktiviteter som kommunerna väljer att satsa på?

Flera av kommunerna stärker sina organisationer genom att anställa personal. Det handlar främst om tjänster som kan klassas som generella näringslivsfunktioner så som näringslivsutvecklare och näringslivsstrateger. Dessa tjänster har enligt kommunerna haft stor betydelse för kommunernas möjlighet att leverera en god service till företagen, speciellt för de mindre kommunerna där i flera fall näringslivsfunktionen kunnat dubbleras tack vare statsbidraget.

Det har också anställts kommunikatörer, samhällsplanerare, landsbygdsutvecklare och specialister inom kompetensförsörjning och digitalisering. Kommunerna beskriver ofta att de rekryterat den kompetens som krävs för att stärka servicen utifrån företagens upplevda behov.

Pandemin har påverkat samtliga kommuners arbete med att stötta näringslivet och flera av kommunerna menar att de extra resurserna varit avgörande för att dem har kunnat stötta och hjälpa företagen som drabbats. Så här skriver en av kommunerna i sin senaste lägesrapport:

Statsbidraget har gett kommunen möjligheten att vara närvarande och snabbfotad i kontakten med lokala företag under pandemin, vilket vi tror är en bidragande faktor till att kommunens näringsliv klarat sig relativt bra.

Vad har kommunerna gjort för statsbidraget?

Utifrån kommunernas lägesrapporter har Tillväxtverket delat in insatserna i följande områden:

Grundläggande företagsservice

Förutom att kommunerna stärkt upp bemanningen hos näringslivsfunktionerna handlar många av aktiviteterna om att skapa mötesplatser där kommunen och näringslivet kan skapa en större förståelse för varandras förutsättningar. Det är alltifrån att arrangera företagsfrukostar till ett ökat fokus på att besöka företagen och på så sätt lära mer om vad företagen behöver för att kunna utvecklas.

Mycket av dessa insatser gjordes även innan kommunerna fått ta del av detta statsbidrag men det är tydligt att kommunerna höjt tempot och på så sätt stärkt relationen med näringslivet. Under pandemin har de flesta mötesplatserna skett digitalt även fast en del kommuner rapporterar om utomhusmöten med företag.

Många av kommunerna jobbar också för att förbättra kommunikationen till företagen genom att stärka sin närvaro i olika digitala kanaler. Att kommunerna i stor utsträckning väljer att stärka sin grundläggande service till företagen speglar behovet av resurser för att möta företagen i deras vardag.

Exempel på aktiviteter

  • Skapande av mötesplatser, till exempel företagsfrukostar och branschträffar
  • Kompetensutveckling av egen personal på näringslivskontoren
  • Näringslivsundersökningar för ökad kunskap om företagens behov
  • Ökat antal företagsbesök
  • Införande eller förstärkning av företagslots
  • Kommunikationsinsatser till exempel via sociala medier eller genom nyhetsbrev
  • Stödinsatser till företag under pandemin som till exempel marknadsföring av lokal handel

Inspirerande exempel

Läs om när Orsa kommun ökade antal deltagare från 100 till 500 genom att ställa om sin företagsfrukost från en fysisk till digital mötesplats. 

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är en gemensam utmaning för alla 39 kommuner. Den demografiska utvecklingen tillsammans med ett för flera kommuner negativt födelse- och flyttnetto gör att utbudet av arbetskraft för arbetsgivarna försvagas. Kommunerna använder en del av statsbidraget till insatser som på kort och lång sikt ska förbättra kompetensförsörjningen.

De vanligaste aktiviteterna handlar om olika insatser för att marknadsföra vilka jobb- och utbildningsmöjligheter som finns på orten. Vi hittar också goda exempel på hur samverkan mellan skolan och näringslivet stärks genom statsbidraget. Flera kommuner har anammat konceptet arbetsmarknadskunskap som klär på elever kunskap om den lokala arbetsmarknaden på ett sätt som ska inspirera eleverna att intressera sig för de yrken som finns i området.

Andra viktiga insatser har handlat om att ta reda på företagens behov av kompetens som underlag till planering av insatser tillsammans med utbildningssektorn.

Exempel på aktiviteter

  • Mötesplatser med tema kompetensförsörjning
  • Marknadsföring av jobb- och utbildningsmöjligheter på exempelvis digitala mässor och via sociala medier
  • Arbetsmarknadsinsats för människor långt från arbetsmarknaden
  • Näringslivsundersökning för att ta reda på företagens behov av kompetens
  • Utveckling av lärcentrum

Inspirerande exempel

Läs om hur Östersunds kommuns näringslivsundersökning gav dem en god bild över företagens kompetensbehov.

Digitalisering

Coronapandemin har påskyndat den digitala omställningen i samhället och så även för kommunernas näringslivsarbete. Mycket av dem mötesplatser som skett fysiskt har ställts om till digitala vilket fått många kommuner att investera i bättre utrustning för digitala möten.

Vidare fortsätter kommunerna på sin interna digitaliseringsresa för att förbättra servicen till företagen genom att införa och utveckla e-tjänster som effektiviserar ansökningar om lov och tillstånd.

Flera av regionerna har infört digitala plattformar som kommunerna kan använda sig av vilket underlättar införandet av e-tjänster. Flera kommuner har också anslutit sig till den nationella tjänsten Serverat som ytterligare förenklar för företag som söker tillstånd inom restaurangbranschen.

Andra aktiviteter handlar om att utveckla digitala system och utveckling av digitala kanaler som kommunernas webbplatser och sociala medier.

Exempel på aktiviteter:

  • Utbyggnad av bredband på landsbygderna
  • Utveckling av webbplatser
  • Utveckling av e-tjänster och digital ärendehantering
  • Uppgradering av digital utrustning på Lärcentrum och för webbsändningar
  • Kompetensutveckling inom digitalisering för företag

Inspirerande exempel

Läs om Ånge kommuns pilotprojekt om hur digitalisering kan ge smartare snöröjning. 

Det företagsfrämjande systemet

Kommunernas näringslivsfunktion har en viktig roll i det företagsfrämjande systemet som nätverksaktör och genom att guida företagen genom den djungel av olika stöd som finns tillgängliga.

Förutom att stärka sin egen förmåga att kunna erbjuda stöd och rådgivning beskriver kommunerna aktiviteter där de samverkar med andra aktörer som Almi, Nyföretagarcentrum, Industriella utvecklingscentra-bolag (IUC) och den regionala utvecklingsaktören för att bland annat stötta företag med kompetens- och affärsutveckling.

Finansiering och samarbete med Nyföretagarcentrum och insatser för att stärka unga människors entreprenörskap är också vanliga aktiviteter som kommunerna lyfter.

Exempel på aktiviteter

  • Stöd till och samverkan med andra företagsfrämjare
  • Insatser för att främja nyföretagande
  • Kompetensutvecklande insatser för företag inom till exempel upphandling och affärsutveckling

Inspirerande exempel

Läs mer om Bodens kommuns satsning på att stötta företag med sin Tillväxtresa.

Kultur och attityder till företagande

Företagens upplevelse av kommunens service och myndighetsutövning har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Därför är det glädjande att många av kommunerna gör insatser för att stärka servicen till företagen genom att involvera de verksamheter som har företagskontakter.

Flera av kommunerna har valt att gå Sveriges kommuner och regioners (SKR) utbildning Förenkla Helt Enkelt. Ett annat liknande utbildningskoncept som flera av kommunerna har arbetat med är Tillväxt och tillsyn. Utbildningarna syftar till att skapa en mer effektiv myndighetsutövning.

Förutom dessa utbildningar görs fler insatser i kommunerna som stärker samordningen mellan samhällsbyggnadsfunktionen och näringslivsfunktionen med syfte att förbättra servicen till företagen.

En annan vanlig aktivitet som för kommunen närmare företagen är olika typer av näringslivsgalor där företagen får en trevlig mötesplats och en chans att uppmärksammas för sina viktiga insatser. Under pandemin har dock dessa insatser fått ställas in eller ställas om till digitala möten.

Exempel på aktiviteter

  • SKRs utbildning Förenkla helt enkelt som stärker näringslivsperspektivet i kommunens myndighetsroll
  • Tillväxt- och tillsyn – utbildning med fokus på att göra det enkelt för företag som är i kontakt med kommunen
  • Digitala och fysiska näringslivsgalor
  • Värdskapsutbildning för kommunens personal

Inspirerande exempel

Läs mer om hur Åre kommun låtit medborgardrivna projekt stärka företagsklimatet.

Attraktionskraft

Många av kommunerna använder statsbidraget till aktiviteter om syftar till att stärka kommunernas attraktionskraft.

Framför allt görs aktiviteter för att attrahera fler invånare, besökare och företagsetableringar. Det görs bland annat genom att utveckla platsvarumärket, genom destinationsmarknadsföring och deltagande i olika typer av mötesplatser och mässor för att visa upp platsen för potentiella besökare, inflyttare och företagsetableringar.

Att många kommuner leder arbetet med att locka nya inflyttare och företagsetableringar kan ses som en vanlig uppgift men det blir tydligt att många av kommunerna också förväntas ta huvudansvaret när det gäller utveckling av destinationen. Ett ansvar som ofta finns hos en destinationsorganisation som ägs helt eller delvis av aktörer inom besöksnäringen. Det tyder på en avsaknad av eller en mindre stark destinationsorganisation vilket gör att ett större ansvar naturligt landar hos kommunen.

Flera aktiviteter syftar till att stärka platsens identitet och bidra till att skapa en större stolthet hos medborgarna över den plats de bor och verkar på. Aktiviteter som är viktiga på lång sikt för att skapa en ”vi-känsla” att samlas kring.

Många av kommunerna använder också statsbidraget för att utveckla och uppdatera översikts- och detaljplaner för olika strategiska områden. Bland annat planeras nya industrimark i flera av kommunerna.

Exempel på aktiviteter

  • Framtagande av platsvarumärke
  • Insatser för utveckling av evenemang
  • Plats- och besöksmålsutveckling
  • Utveckling av inflyttarlots/inflyttarservice
  • Digitala hemvändarevent
  • Marknadsföring av hemester mot lokalbefolkningen
  • Utveckling av detalj- och översiktsplaner
  • Framtagande av strategier för företagsetableringar

Inspirerande exempel

Läs om arbetet i Norsjö kommun där företag och invånare sluts samman i det nya framtagna platsvarumärket ”Världens bästa vardag”.

Medfinansiering av projekt

Ett av syftena med statsbidragen var att möjliggöra kommunernas deltagande i olika utvecklingsprojekt. Sammantaget så är det en bred palett av projekt som statsbidraget möjliggjort genom kommunernas möjligheter till medfinansiering.

Främst handlar det om projekt inom besöksnäring och attraktionskraft. Till exempel projekt som stärker specifika nischer inom besöksnäringen som till exempel fiske- och idrottsturism.

Flera projekt handlar om att locka fler invånare och företagsetableringar så som Jämtland Härjedalens projekt En attraktiv region där flera av Jämtlandskommunerna använt statsbidraget till sin medfinansiering.

I Jämtland Härjedalen möjliggjorde statsbidraget också att samtliga kommuner kunde delta i en förstudie i samband med framtagandet av den nya regionala utvecklingsstrategin.

I Västerbotten och Norrbotten deltar flera av kommunerna i samverkansprojekt som stärker kommunernas företagsfrämjande arbete inom bland annat kapitalförsörjning, kompetensförsörjning och innovation.

Under 2020 har ett antal projekt med koppling till coronapandemin finansierats, bland annat regionala Företagsakuter.

Hur har företagsklimatet utvecklats i kommunerna?

Svenskt näringslivs årliga undersökning mäter det lokala företagsklimatet i samtliga 290 kommuner. Det är många faktorer som avgör hur förutsättningar är för att driva företag på en plats. Därför är det relevant att ställa sig frågan om de aktiviteter som kommunerna gör för statsbidraget påverkar företagens syn på det lokala företagsklimatet.

Till och börja med kan vi konstatera att kommunerna fått större möjligheter och kapacitet att arbeta med företagsfrämjande insatser. Så här uttrycker sig två av kommunerna i lägesrapporterna kring stödets betydelse:

Medlen har varit helt avgörande för att jobba med utveckling utöver det dagliga. Bättre dialog minskar klyftorna och ökar förståelsen mellan tjänstemän och företagen.


”Otroligt viktigt för oss som glesbygdskommun att vi får möjlighet att jobba med både operativa och strategiska frågor som gynnar vårt näringsliv, utan statsbidraget hade detta inte varit möjligt.”

Går det då att säga att kommunernas aktiviteter förbättrat företagsklimatet?

Det är svårt att i detalj peka på hur enskilda aktiviteter påverkat företagsklimatet, men företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet har förbättrats i 32 av 39 kommuner sedan 2018. Vi kan också se att de 39 kommunerna har haft en bättre utveckling i snitt än övriga kommuner.

Den tydligaste förbättringen ser vi i företagens omdömen om kommunernas service och bemötande i sin myndighetsroll. Här kan vi se en koppling mellan resultatet och de aktiviteter som kommunen gjort för att förbättra servicen. Det handlar ofta om att bygga in en förståelse för företagens förutsättningar i de verksamheter som har företagskontakter.

Direkta insatser som att anställa personal som kortar handläggningstider för till exempel bygglov har också haft stor betydelse.

Kontakt

Maria Engström
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 65 96

Tobias Lundberg
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 91 34