Tillväxtverket

På gång i uppdraget

30 kommuner får stöd från Tillväxtverket för att stärka sin sociala och ekonomiska kapacitet. De arbetar med insatser inom bland annat utbildning, sysselsättning, folkhälsa, integration och barn och unga.

Karta över de 30 kommuner som får särskilt stöd för att utvecklas. De listas även i texten nedan.

De flesta kommuner genomför insatser inom flera olika områden. Här presenteras ett axplock av alla aktiviteter som pågår.

Pågående aktiviteter

Utbildning och arbetsmarknad

Eda kommun

Eda kommun har anställt en samordnare som arbetar med unga upp till 24 år som inte har någon sysselsättning. Samordnaren kartlägger, planerar, fungerar som en länk mellan ungdomarna och myndigheterna, stöttar och motiverar ungdomarna och hjälper dem att hitta praktikplatser. I samverkan med andra instanser blir arbetet mer effektivt och strukturerat och färre ungdomar ramlar mellan stolarna. Samordnare utvecklar samverkan med grundskolan för att vara med i planeringen tidigt, för de som har hög skolfrånvaro.

Gullspång kommun

Hur lockar man personal till branscher med brist på arbetskraft? Gullspång kommun jobbar med utbildningskontrakt. De erbjuder obehöriga vikarier inom vården att utbilda sig till under­sköterskor och vikarierna får en tillsvidareanställning när utbildningen är klar. Det har lett till att fler personer har kommit in på den öppna arbetsmarknaden och en del har gått vidare mot högre studier.

Kommunen jobbar också med riktade utbildningar. Den lokala arbetsmarknadens behov styr innehållet men utbildningen anpassas också till vad deltagarna behöver. En deltagare kan till exempel behöva läsa om SFI, svenska för invandrare, yrkessvenska eller validera tidigare yrkeserfarenhet. De lokala jobbspåren finns bland annat inom industri, vård och omsorg och storhushåll/bageri/konditori. De riktade utbildningarna har lett till fler personer i arbete och högre studier.

Haparanda kommun

Många ungdomar i Haparanda saknar sommarjobb. Kommunen har nu anställt ungdomscoacher för att stötta gymnasieungdomar med detta. Under 2018 ökade antal sommarjobb och 2019 kunde kommunen erbjuda alla gymnasieungdomar i årskurs 1 och 2 sommarjobb.

Kommunen har tagit fram en specialformad utbildning till ungdomar som står långt från arbets­marknaden. De arbetar också med förebyggande insatser för att nyanlända elever ska nå målen i skolan. Resultatet har blivit fler ungdomar som har fått arbete, minskat utanförskap och ökad integration.

Som en del i arbetet för en jämställd arbetsmarknad införde kommunen under sommaren 2020 jämställda feriearbeten för ungdomar. Där fick fler pojkar placering i typiskt kvinnliga arbeten, och flickor i typiskt manliga arbeten. Målet är att öppna upp arbetsmarknaden, bryta könsstereo­typiska mönster och val och ingjuta nya värderingar hos de unga i Haparanda.

Hylte kommun

Hylte arbetar med att ta fram en lokal tillväxt- och utvecklingsstrategi, med tillväxtstrateg som en ny tjänst. Kommunen har bjudit in näringsliv, föreningar och medborgare till en informationsträff för att diskutera vilka utmaningar kommunen har framöver och vad som behöver göras för att stärka tillväxten i kommunen. Sedan 2021 finns den nya enheten för utveckling och hållbarhet i kommunen, som kommer ha det övergripande ansvaret för det fortsatta arbetet.

För att minska arbetslösheten i Hylte vill de öka samverkan mellan kommunens olika insatser och med näringslivet. Som ett led i arbetet har därför kommunens vuxenutbildning flyttats till den förvaltning som också ansvarar för arbetsmarknadsåtgärder.

Kommunen har även startat en helt ny musikfestival med aktiviteter i Hylte, Into the Woods.

Hultsfreds kommun

I Hultsfred delar kommunens arbete- och integrationsenhet lokaler med Arbetsförmedlingen. Samlokaliseringen har gjort att samarbetet mellan verksamheterna har förenklats och fördjupats, med fokus på individer som står långt från arbetsmarknaden.

Hällefors kommun

Hällefors vill förbättra resultaten i grundskolan och underlätta för vuxna att utbilda sig. Kommunen har därför etablerat ett lärcentrum i Hällefors med ett ökat utbud och mer flexibilitet. Det har ökat intresset för eftergymnasiala studier på distans, från både invånare och universitet. Även läget i grundskolan har förbättras, med bättre skolresultat som följd.

Ljusdals kommun

Ljusdals kommun fokuserar på att hjälpa arbetslösa vuxna att komma ut på arbetsmarknaden. Individuellt anpassade insatser ska öka kunskapen hos deltagarna, validera deras befintliga kunskaper och hjälpa dem att hitta sysselsättning. En koordinator matchar deltagarnas kompetens med behovet av arbetskraft.

Under 2018 deltog 65 personer och 24 av dem har gått vidare till jobb, utbildning eller annan sysselsättning. Totalt deltog 170 personer, varav många har fått arbete. Detta har lett till lägre kostnader för försörjningsstöd. Nu blir metoden en del av kommunens ordinarie verksamhet.

Ljusnarsbergs kommun

I Ljusnarsberg är många beroende av ekonomiskt bistånd. För att få fler att närma sig egen försörjning, minska utanförskapet och förbättra hälsan har kommunen tagit fram en ny arbets­modell. Där samarbetar individ- och familjeomsorgen med arbetsmarknadsenheten. Målet med modellen är att tidigt fånga upp de som är i behov av försörjningsstöd och ge dem hjälp och stöd att komma vidare.

Markaryds kommun

Markaryd har använt statsbidraget till att medfinansiera en ny förvaltning för arbetsmarknad och integration i kommunen. Förvaltningen drevs som projektförvaltning under 2018–2020 och blev därefter en permanent förvaltning. Målet med satsningen är att alla i kommunen ska kunna försörja sig själva och alla aktiviteter ska därför vara samhällsnyttiga eller främja integrationen.

Ett exempel på aktivitet är ett serviceteam som tillsammans med andra insatser har ett trettiotal deltagare (praktik och arbetsträning) inom städ, service, transport och återbruk. Återbruket erbjuder bland annat begagnade möbler gratis inom kommunens verksamheter, som presenteras i en ny, digital katalog på kommunens intranät. Andra exempel är utbildning inom samhälls­orientering, arbetsmarknad och kultur samt en ny struktur för arbetet med sommarjobb. Insatserna har lett till att färre hushåll är beroende av försörjningsstöd.

Ragunda kommun

Ragunda kommun vill skapa sysselsättning, arbete och egenmakt till personer som saknar arbete. De arbetar också på individnivå med att stärka personer för att få dem att närma sig arbete eller studier. Under 2019 sysselsattes 100 personer i olika insatser, av de cirka 300–400 personer som befann sig i öppen arbetslöshet i kommunen.

Kommunen har även infört bidrag till studier för vissa interna yrken i kommunen. Denna möjlighet vänder sig till dem som redan är anställda i kommunen och som väljer att vidareutbilda sig till lärare eller förskolelärare.

Sollefteå kommun

Sollefteå kommun vill hjälpa nyanlända och ungdomar utan grundskole- eller gymnasieutbildning att komma i arbete. De arbetar med två spår: utbildning och att stärka den psykiska och fysiska hälsan. Kommunen gör hälsosatsningen tillsammans med föreningslivet.

Nyanlända erbjuds utökad samhällsorientering och kommunen har finansierat en mötesplats där utlandsfödda med utbildningsbehov kan träna sin svenska. De har även genomfört insatser inom ESF-projektet "Kvalitetssäkrad integration till vård- och omsorgsyrken".

Söderhamns kommun

Kommunen har genomfört en lyckad satsning på sommaranställningar för avgångselever från gymnasiet, där 34 olika företag anställde 82 ungdomar under två somrar. Av dessa fick 24 erbjudande om fortsatt extrajobb eller lärlingsplatser. Satsningen fortsätter nu i samverkan med näringslivet.

Söderhamns kommun har tillsammans med Hälsinglands Utbildningsförbund ökat antalet utbildningsplatser som leder direkt till jobb. Den som har gått en utbildning om att starta företag och vill starta socialt företag har möjlighet att få råd och stöd.

Kommunen har även inlett ett samarbete med Stenbackens boende och arbetskooperativ. Personer som deltar i företagsfrämjande aktiviteter kan besöka Stenbacken, få rådgivning och prova sina idéer för socialt företag.

Töreboda kommun

Töreboda har anställt en IT-pedagog som har inventerat behovet av datorer och köpt in i syfte att skapa likvärdighet i utbildningen. Elevhälsan har fått mer resurser för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet.

Kommunen har även anställt en coach till stöd för de nyanlända, på deras väg till en egenförsörjning på arbetsmarknaden. Coachen fungerar som en länk mellan näringsliv och kommunal verksamhet.

Åmål kommun

Åmål har skapat en struktur på Jobbcentrum för att på ett effektivt sätt arbeta med arbetsmarknad­/näringsliv, studier och rehabilitering. Den så kallade Åmålsmodellen går ut på att matcha och utbilda personer efter den lokala arbetsmarknadens behov. På så sätt får kommunen fler i arbete samtidigt som de lokala företagen växer. Verksamheten stärks upp med bland annat behandlingssekreterare inom individ- och familjeomsorg, för att kunna nå en större målgrupp. Genom en fördjupad kartläggning får individer med ekonomiskt bistånd ökat stöd mot arbete.

Ånge kommun

Ånge kommun har som mål att öka sysselsättningen bland alla i arbetsför ålder. Projektet Samlad kraft bygger på ett samarbete mellan kommunens socialtjänst och arbetsmarknadsenhet. De skiftar från socialt perspektiv till ett individuellt fokus på hållbart arbete, för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Detta har lett till stärkt samarbete mellan kommunens arbets­marknad och näringslivet. Deltagarna har fått ökad motivation och bättre chanser till arbete och studier. Antal hushåll med försörjningsstöd har också minskat från 143 till 92 mellan 2019 och 2020.

Årjängs kommun

Årjäng satsar på ett helhetsperspektiv kring integration, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. En ny organisation samlar alla delar under samma nämnd för att lättare kunna samverka. Denna organisation får stärkta resurser och utredningskapacitet för att hitta det bästa arbetssättet.

Årjäng vill jobba med heltid som norm för sina anställda. Det är inte så enkelt som att bara ge medarbetarna heltidsanställningar, det handlar om att jobba med scheman och attityder. En tänkbar dellösning är skapa en gemensam vikariepool för alla kommunens verksamheter.

Åsele kommun

Åsele kommun har stöttat upp SFI, svenska för invandrare, med extra resurser för att hjälpa fler att lära sig svenska, särskilt analfabeter. För att underlätta för pedagogerna både inom grundskola och vuxen­utbildning använder kommunen en inläsningstjänst. Tjänsten har pedagogiska verktyg på flera språk, lättläst svenska, filmer, guider med mera.

Övertorneå kommun

För att främja småföretagande har kommunen gjort om en nedlagd skola i Kuivakangas till lokal för småskalig matförädling och utveckling av livsmedel.

Övertorneå har utvecklat en digital evenemangssida, där företag och organisationer har möjlighet att kostnadsfritt registrera arrangemang och evenemang i kommunen.

Kommunen har även startat ett sportotek, där socialförvaltningen samarbetar med återvinnings­marknaden. Målet är att möjliggöra återbruk i större skala, få fler människor till en varaktig sysselsättning samt stimulera föreningslivet då fler kan prova på olika idrotter på ett hållbart sätt.

Barn och unga

Bengtsfors kommun

Fler barn och unga ska leva under trygga uppväxtförhållanden med en god uppväxt och utbildning. Det är ambitionen i Bengtsfors kommuns satsning på barn och ungdomar. Kommunen har därför utvecklat en familjecentral med bland annat utbildningar för föräldrar och öppen förskola i socioekonomiskt utsatta områden. Familjecentralen har uppsökande verksamhet och försöker nå ut till familjer som vanligtvis inte besöker en familjecentral. Kommunen har även startat en familjecentralspodd. Arbetet gör de tillsammans med bland annat socialtjänsten och förskolorna i kommunen.

Bollnäs kommun

De kommunala grundskolorna har tagit fram bättre rutiner för att ta emot nyanlända. Ambitionen är att skräddarsy skolgången för att passa varje individ i så stor utsträckning som möjligt. En bra start i skolan är viktigt för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden.

Bollnäs har satsat extra på den öppna förskolan genom att tillsätta en pedagogisk resurs och språkstöd. Kommunens mål är att fler barn ska få en lättare inskolning i den ordinarie skolan, då de redan påbörjat det pedagogiska lärandet i öppna förskolan.

Kommunen har också skapat en ny mötesplats, som ligger i ett av kommunens mest segregerade områden. Genom mötesplatsen når kommunen många av de barn och ungdomar som ligger i risk att hamna i utanförskap, och de har lättare kunnat spela basket, fotboll och cykla i området än tidigare.

Bräcke kommun

Kommunen har haft stort fokus på att stötta ensamkommande unga vuxna. De har intervjuat mål­gruppen, haft stödjande samtal och jobbat med handledning och matchning. Skolgång och på sikt egen försörjning är extra viktigt för dessa unga, eftersom det är ett krav för att de ska få uppehålls­tillstånd. Insatsen har gjort att alla ensamkommande unga vuxna nu har en tydlig planering, kopplat till framtida försörjning

En annan aktivitet för att stötta ensamkommande ungdomar är läxhjälp. Där stöttar personal på internationella enheten ungdomarna med praktiskt stöd i skolarbetet, språkträning samt kunskap om hälsa, samhälle, hederskultur och sexualupplysning. Forumet har blivit en plats där ung­domarna även kan lyfta andra funderingar och saker de behöver hjälp med, till exempel deras uppehållstillstånd. De har även fått hjälp att söka feriearbete, och många har gått vidare till arbete inom kommunens äldrevård. Av de ungdomar som idag finns kvar i kommunen vill flera stanna kvar, vilket bidrar till ett levande Bräcke.

Dals-Eds kommun

En insatskoordinator ökar tryggheten och förbättrar rutinerna för barn med hög skolfrånvaro, som riskerar att hamna i utanförskap. Koordinatorn fungerar som en länk mellan eleven, skolan och föräldrarna och arbetet handlar till stor del om att skapa goda relationer mellan föräldrar och skola. En särskild undervisningsgrupp har skapats med en lugn och anpassad miljö, för de elever som behöver en övergång in i skolan igen. De elever som har fått insatser har ökat sin närvaro.

Även projektet "En skola för alla" satsar på elever som löper risk att inte fullfölja sina studier. Tio elever i årskurs 9 har fått extra uppföljningar och samtal med både speciallärare och studie- och yrkesvägledare. Åtta av tio elever nådde gymnasiebehörighet och nu fortsätter kommunen med arbetssättet.

För föräldrar som behöver extra föräldrastöd finns riktad familjeförskola i Dals-Ed. Det är en lågtröskelverksamhet inom familjecentralens verksamhet, som leds av förskolepersonal och familjebehandlare. Hit bjuder kommunen in föräldrar med behov, en förmiddag i veckan där de jobbar med olika teman i föräldraskapet. Kontakten på familjeförskolan leder oftast till att föräldrarna lotsas in i familjecentralens ordinarie utbud eller till insatser inom individ- och familjeomsorgen.

Dals-Eds kommun har även utvecklat området omkring Hagaskolan, för att stimulera till mer fysisk aktivitet och social interaktion bland barn och unga. Nya klätternät, snurrkoppar och fallunderlag har resulterat i större aktivitet, även bland högstadieelever som inte tidigare har varit så aktiva utomhus. Platsen har även använts på kvällstid.

Eda kommun

Kommunen ser behov av att stötta föräldrar och hitta informella mötesplatser. Därför öppnar kommunen en rådgivningstelefon dit föräldrar kan ringa och få kontakt med en föräldraskaps­samordnare, som är anställd på 50 procent. Samordnaren hänvisar föräldrarna vidare till rätt stöd och hjälp, och har även hållit föreläsningar på förskolor och personalgrupper. Kommunen har även tagit fram nytt material för träffar om våld i nära relationer, konflikter, tonåringar och trygghet i familjen.

En meningsfull fritid är en viktig skyddsfaktor och därför har kommunen anställt en fritidsledare på 50 procent för att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och unga. Då Eda ligger högt i statistiken för fetma, övervikt och stillasittande, satsar de på det viktiga arbetet med fysisk aktivitet för barn och unga. Politiken har fattat beslut om en rörelsesatsning och alla skolor i Eda arbetar nu aktivt med ett framtaget koncept (SMARTIS) för att ge alla skolelever fysisk aktivitet i så stor omfattning som möjligt. Det handlar om rastaktiviteter samt brain-breaks under lektioner och de ser piggare elever, mindre konflikter och bättre sammanhållning i klasserna.

Fagersta kommun

Kommunen har stärkt stödresurserna i grundskolan och gymnasieskolan, för att öka mål­uppfyllelsen och på sikt kunna höja utbildningsnivån och minska arbetslösheten. Detta har de gjort med hjälp av studiehandledare på olika språk, skolbibliotekarie och ökat stöd i svenska. Insatsen har lett till att fler elever i årskurs 3 klarade behörigheten i svenska och matematik. En annan insats är mer personal för att nå hemmasittare och ungdomar med ofullständig skolgång, främst på högstadiet.

Hultsfreds kommun

Kommunens arbete- och integrationsenhet bedriver tillsammans med Arbetsförmedlingen och Vimmerby kommun ett projekt med inriktning mot ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden. Förebyggande arbete med ungdomar som riskerar att inte klara sin skolgång utgår delvis från och underlättas av lokaliteterna, som också ligger i anslutning till gymnasieskolan.

Kramfors kommun

Kramfors kommun arbetar för att skapa goda och likvärda förutsättningar för alla barn och ungdomar i kommunen med målet att höja utbildningsnivån och öka invånarnas chans att hitta jobb. Därför satsar Kramfors på socialpedagoger i grundskolan, som har skapat goda relationer med elever, vårdnadshavare och personal. Arbetet har lett till att elevers frånvaro har minskat och att kontakten och samarbetet med socialtjänsten har förbättrats.

På sikt vill kommunen att alla ungdomar lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, och väljer att studera vidare efter gymnasiet.

Kommunen tillsätter även en resurs hos familjecentralen för att skapa mer stöd till föräldrar och barn, genom föräldrautbildning och relationsbyggande kontakter. Samverkan mellan skola, föräldrar, barn och unga, socialtjänst, familjecentral samt andra myndigheter är ledord i arbetet.

Ljusdals kommun

Ökad skolnärvaro är något Ljusdals kommun arbetar för. Därför har de anställt en samordnare, för att samordna tidiga insatser för barn och unga med hög frånvaro och risk för utanförskap. Samordnaren inventerar vilket stöd som finns, bygger nätverk och tar fram förslag på hur man kan organisera arbetet. Olika samverkansgrupper har startat, bland annat föräldravandrargrupper och samarbeten mellan skolor och beroendecentrum för alkohol- och narkotikafrågor. Numera finns ett kommunövergripande diskussionsforum och fler verktyg för att hantera enskilda fall, med ökad samsyn mellan olika professioner.

Ljusnarsbergs kommun

Inom grundskolan satsar kommunen på individuellt anpassat stöd för att förbättra elevernas läsförståelse (läsa-, räkna-, skriva-garanti) i årskurs 1–3. Kommunens recept för att ta till vara alla elevers förmågor är små grupper anpassade efter nivå, förstärkt personalstyrka och special­pedagoger. Arbetssättet gynnar även elever som ligger på högre nivå än kunskapskraven. Stödet har lett till bättre arbetsro, mer delaktighet och mer individuellt anpassat stöd än tidigare.

Kommunen arbetar även med individuellt riktade insatser för elever som har svårt att klara grundskolan, framför allt med stöd och material till lärare. Här samverkar förskola, grundskola, fritidsgård, socialtjänst, region och polis. En samordnare har anställts och en gemensam handlingsplan har tagits fram. Målet är högre närvaro och bättre förutsättningar att klara skolan. Kommunen vill framöver bredda arbetet till barn och unga 0–20 år.

Melleruds kommun

I Melleruds kommun är målgruppen barn och unga i fokus. Ungdomshuset Stinsen är en viktig mötesplats för ungdomar och på sikt ska Stinsen bli en ungdomscentral, för att förbättra den psykiska hälsan hos Melleruds unga. Två fritidsledare bedriver även uppsökande arbete där ungdomarna håller till, för att skapa bra relationer och en kontakt med trygga vuxna. Kommunen samverkar med skolan, individ- och familjeomsorgen, arbetsmarknadsenheten, ungdoms­mottagningen, närhälsan och Svenska kyrkan. Även andra målgrupper har kunnat ha verksamhet på Stinsen, som arbetsintegrerat social företag, tidiga insatser för asylsökande och insatser för utrikesfödda kvinnor, något som har lett till mer samverkan.

Projektet Spåret vänder sig till ungdomar 16–29 år som har hamnat utanför samhällets sociala strukturer. De vill stärka ungdomarna att börja studera, gå tillbaka till skolan eller starta en praktikplats genom att bryta negativa livsmönster, komma upp på morgonen, skapa motivation och hälsosamma vardagsrutiner samt träffa andra i liknande situation. Totalt har 30 ungdomar deltagit regelbundet under 2018–2020 och flera av dem har fått praktikplats eller anställning. Kommunen arbetar nu för att fortsätta med Spåret i den ordinarie verksamheten.

Under våren 2019 startade en familjecentral ”mini”. Det är ett pilotprojekt i samverkan mellan individ- och familjeomsorgen, barnavårdscentralen och förskolan. På sikt hoppas kommunen att det ska bli en riktig familjecentral.

Norbergs kommun

Norbergs kommun har valt att fokusera på ungdomar och unga vuxna, bland annat genom att ta fram en strategisk plan för social hållbarhet för ungdomar och unga vuxna i Norbergs kommun.

Fältassistenter och fritidscoacher arbetar brottsförebyggande tillsammans med bland annat polisen och länsstyrelsen. Trygghetsvandringar har planerats tillsammans med ungdomar, där politiker samt representanter från Brottsförebyggandet rådet och Hyresgästföreningen har deltagit.

Exempel på aktiviteter för unga som varken studerar eller arbetar är idrottsevenemang, söka jobb-kurser och individuellt stöd. Det har lett till att flera ungdomar har fått praktikplats.

Insatserna har gett positiva effekter även för helt andra målgrupper, exempelvis har nyanlända lågstadiebarn fått undervisning i svenska i projektets lokaler. Kommunen har också kunnat satsa på folkhälsan genom att göra nödvändiga investeringar i både idrotts- och kulturutrustning.

Ragunda kommun

Ragundas huvudfokus har alltmer blivit långsiktiga insatser för barn och unga. Det är där det kan gå att vända trenden. Kommunen har därför satsat på en resurs inom elevhälsan för före­byggande arbete, främst gällande psykisk hälsa och ANDT (alkohol, narkotika, droger, tobak), för att stärka skolresultaten. De satsar även på en tjänst inom förskolan för att stärka upp hur förskollärare och annan personal bemöter barn.

Söderhamns kommun

Söderhamns kommun satsar på integration i förskolan, med utbildningar för all personal. "Välkomnandets pedagogik" innebär att se förskolan som en välkomnande och demokratisk mötesplats, där man skapar en delaktighetskultur med familjerna. Andra insatser är stärkta fritidsgårdar utanför tätort och föreläsningar för familjer om näthat.

I projektet ”Stärka Söderhamn” förebyggs sociala problem med tidiga insatser. Där arbetar sex familjebehandlare uppsökande mot barn och unga 0–20 år. Både i offentliga miljöer, dag som kväll, men även i skolan samt i enskilda kontakter med unga och med familjer. Här samverkar kommunens skolor, fritidsgårdar, polis, socialtjänst, försörjningsenhet, SFI (svenska för invandrare), studieförbund, beroendecentrum med flera.

För att minska antalet unga som hamnar i ekonomisk knipa arbetar konsumentvägledaren med en riktad satsning mot elever i årskurs 9. Det handlar om ekonomiska frågor, som vad det innebär att skaffa abonnemang och att följa avtal.

Med hjälp av statsbidraget kunde de möta ungdomar i hela kommunen med en aktivitetsvagn, särskilt under sommarlovet. Målet är en meningsfull och innehållsrik fritid för kommunens unga. Vagnen fylldes med material för skapande verksamhet och aktivitet i rörelse. Totalt gjordes 28 stopp och över 2 000 unga besökte vagnen under 2020.

Töreboda kommun

Töreboda har startat en fritidsgård i Älgarås med anställda fritidsledare. Fältarbetarna arbetar nu i hela kommunen. I tätorten finns en lokal som fungerar som knutpunkt för deras verksamhet. Syftet med fritidsgård och fältarbetare är att skapa trygg miljö för barn och unga med fokus på allas lika värde, något som man ser ett stort behov av. Verksamheten fortsätter nu i befintlig verksamhet.

Ånge kommun

Ånge kommun har satsat på elevresurser på högstadieskolor som jobbar för ett lugnt och tryggt klimat genom kafé, rastverksamhet och läxstuga. Detta har lett till färre fall av skadegörelse, mobbning och kränkningar.

För att få tillbaka elever med mycket problematisk skolnärvaro jobbar kommunen med Lilla gruppen – ett inkluderande och tillgängligt lärande. Här finns lärare och specialpedagoger som stöd till en liten grupp barn i årskurs 4–9. Resultatet är att elever kommer tillbaka till skolan, de upplever inkludering, får bättre kunskapsresultat och i flera fall blir de behöriga till gymnasiet.

Ånge har även arbetat med mental träning för både elever och personal, från förskoleklass till årskurs 3. Responsen har varit mycket positiv. Kommunen har använt sig av den praktiska photovoicemetoden med utgångspunkt i fotografering. Det gör elever mer delaktiga och förebygger psykisk ohälsa, och har lett till närmare relationer mellan elever och personal.

Årjängs kommun

Årjäng prioriterar barn och unga och gör därför en förstärkning inom området tidiga insatser och stöd till grundskolan. Kommunen har anställt en kvalitetsutvecklare för barn och ungas hälsa, vilket har lett till bättre samordning mellan olika verksamheter.

Kommunen har en stor andel elever med annat modersmål än svenska och kan jobba extra med studiehandledningar på annat språk. Det och andra tidiga insatser kan vara avgörande för att klara målen i skolan och i slutänden få egen försörjning.

Årjäng ska bli bättre på att jobba med barn och ungas psykiska hälsa och anställer därför en person centralt för att kunna se helheten och underlätta samverkan över gränserna.

Kommunen har startat en barnrättsgrupp som har gått en utbildning i barnrätt, med utgångs­punkt i barnkonventionen som blivit svensk lag. Barnrättsgruppen har tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomfört två kortare föreläsningsutbildningar på plats för chefer, politiker och tjänstepersoner i kommunen samt det lokala föreningslivet. Ett barnbokslut för kommunen har tagits fram och även tydliga checklistor – för att tillvarata barns rättigheter inför nämndbeslut, utredningar och tjänsteskrivelser.

Årjäng har kartlagt skyddsnätet under barns uppväxt och tar fram åtgärder för att täppa igen glappen som finns. Eftersom det inte bara är kommunen som står för samhällets skyddsnät, krävs utredning och förhandling om vem som ska göra vad och hur det ska finansieras.

Åsele kommun

Socialtjänsten arbetar förebyggande och har bland annat gått utbildning i suicidprevention, då det har förekommit flera självmord i grannkommuner de senaste åren. Socialtjänsten genomför också regelbundet två olika föräldraskapsutbildningar, en för småbarnsföräldrar och en för tonårsföräldrar. Med hjälp av statsstödet kan kommunen behålla en socialpedagog i socialtjänsten som jobbar aktivt och förebyggande i familjer som har behov av stöttning. Extra aktiva åtgärder mot droganvändning har också gjorts, tillsammans med skolan och polisen.

I skolan arbetar de förebyggande för psykisk ohälsa genom HLT-samarbete (hälsa, lärande, trygghet) där kurator och skolsköterska från skolan, kurator och distriktssköterska från regionen samt socialsekreterare deltar i möten för att planera och utföra insatser i tidigt skede, i samförstånd med föräldrarna.

Det finns många barn med behov av stöd. För att skapa en bättre och lugnare studiemiljö för eleverna stärker skolan upp bland klassassistenterna. Kommunen har även förstärkt SFI, svenska för invandrare, med extra personal och kursmaterial.

Kommunen satsar också på gratis aktiviteter för ungdomar vid lov och högtider, vilket har lett till att fler unga har fått möjligheter till sociala aktiviteter. Det har bland annat varit lan (datorspels­fester), disco, danskurser, bio, paintball och spökvandringar. Den så kallade Förebyggargruppen arrangerar alkohol- och drogfria aktiviteter vid till exempel skolavslutningar. Många ungdomar har deltagit och det har varit märkbart färre ungdomar som har druckit alkohol än tidigare år.

Folkhälsa

Bollnäs kommun

Kommunen utvecklar och testar olika metoder för att söka upp målgrupper som har risk att hamna i utanförskap och social isolering. Arbetet har gjort att många människor har räddats från utanförskap och lotsas tillbaka in i sina aktiviteter.

Dals-Eds kommun

För att skapa mer rekreation och lek utomhus, och för att binda ihop olika bostadsområden har kommunen anlagt ett nytt aktivitetsområde i Timmertjärn. De har skapat belysta promenadvägar och placerat brygga, vindskydd, grillhydda och motionsredskap vid olika platser runt tjärnen. Nu finns även multiplan, lekplats, bouleplan och planteringar i anslutning till området. Aktivitets­området har varit flitigt besökt av kommunens invånare och gett området större attraktionskraft.

Eda kommun

Kommunens hälsoplan ligger som grund för arbetet och de nationella folkhälsomålen har brutits ner i lokala mål och insatser. Eda arbetar utifrån målet en jämlik hälsa och minskade hälsoklyftor och satsar långsiktigt på insatser som fysisk aktivitet, psykisk hälsa, meningsfull fritid, delaktighet och sysselsättning. Det har gett positiva resultat.

Haparanda kommun

Kommunen fokuserar mycket på jämställdhet och folkhälsa och har tagit fram en jämställdhetsplan. Exempel på insatser är föreläsningar med tema jämställdhet till alla kommunens gymnasieelever, föreläsningar om kost, arbete med tobaksfri duo – för att förebygga tobaksbruk hos högstadieelever samt dopningsutbildning i alla föreningar där man jobbar med barn. Alla invånare i Haparanda kan gratis gå utbildning i hjärt- och lungräddning samt hjärtstartare.

Utdelade broddar till kommunens pensionärer har resulterat i färre fallolyckor. Aktiva skol­transporter och Cykelns dag har lett till att fler barn cyklar och går till skolan.

Ett uppstartat sportotek där man kan låna idrottsredskap ger bättre folkhälsa hos både barn och vuxna, genom att alla får gratis möjligheter till idrottsutövning.

Haparanda arbetar för att synliggöra öppenvårdsmottagningens verksamhet, vilket har gjort att fler känner till öppenvården och vet vad de kan hjälpa till med. Där kan invånarna gå utbildning i hur de skapar en hållbar livsmiljö, för att minska riskerna för riskbruk, missbruk och kriminalitet.

Vuxna missbrukare som har gått i behandling får jourlägenheter, för att skapa en hållbar livsmiljö och minska risken för återfall. Det har bidragit till att minska missbruk och beroendevård bland vuxna i kommunen. Det har även lett till kortare vårdtid, då man kan komma hem tidigare.

Högsby kommun

Högsby kommun satsar på folkhälsa och har anställt en folkhälsosamordnare. En aktivitet har varit att investera i cyklar till kommunens arbetsplatser. De har även arbetat förebyggande med fallolyckor, genom att dela ut broddar och informationsmaterial till alla invånare över 65 år i Högsby kommun.

Att koppla en socialpedagog till kommunens högstadium har gett goda effekter. Eleverna har fått bättre tillgång till stöd av kurator, något som också har inneburit att förvaltningens centrala elevhälsa kan vara mer drivande i kommunens övergripande folkhälsoarbete för barn och unga.

Kramfors kommun

Projekt Framtid Kramfors riktar sina insatser till flera mål inom folkhälsa och aktiviteterna genomför de utifrån perspektiven jämställdhet, folkhälsa och hållbarhet. Kommunen fokuserar särskilt på barn och unga genom extra resurser på familjecentralen, att följa barnkonventionen och att stötta föräldrar i sitt föräldraskap. Målet är att skapa rättvisa uppväxtvillkor och grund­läggande förutsättningar.

Ljusdals kommun

I Ljusdals kommun ger ett kommunalt team råd och stöd både till nyanlända och till yrkes­verksamma som kommer i kontakt med nyanlända. De nyanlända får stöd vid myndighets­kontakter och möten och det finns möjlighet till tolksamtal. Teamet erbjuder också utåtriktade informationsinsatser för att förebygga rasism och extremism. Med goda resultat fortsätter kommunen nu med metodiken i den ordinarie verksamheten.

Ljusnarsbergs kommun

Kommunen har anställt en fritidskonsult för att skapa en meningsfull fritid för alla i kommunen. Konsulenten samverkar med föreningar och frivilligorganisationer och de har anordnat förenings­träffar och lovaktiviteter samt utvecklat den kommunala fritidsgården. Under 2020 öppnade Fritidsbanken som gör det möjligt för alla invånare att delta i fritidsaktiviteter, oavsett socio­ekonomisk status.

Munkfors kommun

Kommunen har tagit fram en folkhälsostrategi och inrättat ett folkhälsoråd. De har även skapat en öppenvårdsverksamhet med fokus på familjer i behov av stöd och personer i utanförskap. Det har bidragit till att antalet externa placeringar av barn har legat på en mycket låg nivå och fler familjer har kunnat hållas ihop.

För personer utan sysselsättning och som lider av isolering har kommunen skapet mötesplatsen Smedjan. Den är öppen 2,5 timmar om dagen och där kan vem som helst vara med på aktiviteter, samtala med andra och få nya vardagsrutiner.

Norbergs kommun

I Norbergs fritidsgårdar har kommunen prioriterat den sociala aspekten av folkhälsa, för att bryta ensamhet och främja sociala förmågor. De har fokuserat särskilt på att slussa ut ungdomar i föreningar. De har också skapat intressegrupper för de områden där föreningar saknas, och där ungdomarna behöver stöttning i att organisera sig.

Ragunda kommun

Kommunen har inrättat en tjänst som budget- och skuldrådgivare. Rådgivaren ger stöd till enskilda personer som befinner sig i ekonomiska svårigheter men ger även stöd i före­byggande syfte. De har utökat elevhälsans resurser, för att jobba förebyggande med psykisk hälsa.

Söderhamns kommun

I samband med kommunens satsning på gång- och cykelvägar används stödet för att bygga ett nytt gångstråk i Kilsmyraskogen. En helt ny passage finns nu mellan norra delen av staden och centrum. Söderhamns största förskola kan nu också enkelt vistas i skogen. Kommunen planerar för mer utveckling av området, med bland annat utegym.

Åsele kommun

Kommunen vill främja hälsa och rörelserikedom hos barn och unga, men även hos vuxna. De har tillsammans med bland annat idrottsförbund arrangerat eventet Change the Game. Under eventet kunde besökarna testa en mängd prova på-aktiviteter och lyssna till en öppen föreläsning om hur man kan främja rörelserikedom.

Övertorneå kommun

Övertorneå kommun har anställt en jämställdhets- och folkhälsosamordnare som har kartlagt organisationens folkhälsoarbete. Resultatet visade att de behöver utveckla det lokala brotts­förebyggande arbetet. Nu finns ett lokalt folkhälsoteam – för att skapa en varaktig struktur för intern samverkan i folkhälsofrågor.

Folkhälsoteamet prioriterar arbetet med förebyggande insatser inom ANDTS (Alkohol, Narkotika, Droger, Tobak och Spel). De ska via länsstyrelsen utbilda en ANDT-samordnare. Teamet har även ansvar för den årliga trygghetsvandringen. Det samverkar med polis och kommun och har använt sig av ”blås grönt” under skolavslutningen samt utvärderat kommunens medborgarlöften.

Kommunen har även utbildat nya politiker inom området jämställdhet och folkhälsa och deltagit i projektet På väg mot jämställda attraktiva kommuner, för Norrbottens kommuner. Därtill har de varit med och ordnat Övertorneås första prideparad, vilket var ett lyckat koncept.

Digitalisering

Eda kommun

Färska siffror visar att många svenskar aldrig använder internet och av dem är de allra flesta äldre. Men en grundläggande nivå av digital kompetens är en förutsättning för att varje individ idag ska kunna vara en del av det demokratiska samhället. Eda kommun arrangerar därför lektioner för intresserade seniorer med skolelever som handledare, för att fler ska få tillgång till de digitala fördelarna.

Hultsfreds kommun

Hultsfreds kommun har startat ett Makerspace – en fritidsgård för teknikintresserade där ung­domar de kan testa programmering och skriva ut i 3D. Detta har lett till nya samarbeten på digitaliseringsområdet med interna kommunala aktörer och med näringslivet. I det nya centrala biblioteket arbetar de även med digital delaktighet.

Hällefors kommun

Hällefors kommun satsar stort på digitalisering i kulturskolan. De kan nu erbjuda digitala kurser inom programmering och digital musik, både i skola och på fritid. En ungdomsledare har haft ansvar för detta område.

Satsningen har lett till att nya ungdomsgrupper har sökt sig till fritidsgården och kulturskolan i högre grad än tidigare. Ungdomarna har även ökat sin sysselsättning på fritiden. Tack vare insatserna kunde kulturskolan och fritidsgården övergå till digital verksamhet under pandemin. Nästa steg är att utveckla teknik mot VR, knyta kontakter med e-sportverksamheter och få ännu fler elever att hitta de digitala kurserna.

Högsby kommun

Högsby kommun har gjort en satsning på digitaliserade verktyg och utbildning, med en sam­ordnare på halvtid som har kontakt med IT-företag och ger stöd till pedagoger. Alla kommunens skolor har utrustats med interaktiva verktyg, som samtliga elever har tillgång till. Andra aktiviteter är utbildning i att leda digitalisering för chefer inom utbildning, interaktiva tavlor i förskola, fortbildning för personalen om den nya verktygen samt insats för mobil täckning för telefoni på gymnasieskolan.

Kramfors kommun

För att göra rapporteringen på skolorna lättare har kommunen infört ett nytt digitalt verktyg. Det kan användas för skolnärvaro, likabehandling och för att rapportera om mobbning.

Ljusnarsbergs kommun

Kommunen arbetar med att digitalisera ansökan om ekonomiskt bistånd. Digitaliseringen ska göra invånarna mer delaktiga och trygga samt effektivisera handläggarnas arbete – så att de får mer tid till den som behöver bistånd. Ett annat exempel är en kartfunktion kopplad till kommunens planeringssystem inom hemtjänsten. Det ger smartare planering och sparar tid eftersom det ofta är långa avstånd mellan vårdtagarna.

Markaryds kommun

Kommunen inför e-tjänst med automatiserad handläggning för ekonomiskt bistånd, för att fler ska kunna ansöka digitalt, Detta för att göra det enklare för invånarna och för att säkra kvaliteten.

Ronneby kommun

Ronneby kommun satsar stort på digital utveckling. En rekryterad IT-strateg har lyft digitali­seringen i hela kommunen och de har hittat många arbetssätt som går att effektivisera med digitala verktyg. En chattbot ger kommunens medarbetare svar på enklare IT-frågor, så teknikerna kan fokusera på mer komplicerade ärenden.

E-tjänstportalen som byggts upp på www.ronneby.se blev den mest klickade platsen på webb­platsen under hösten 2019. Nu är alla e-tjänster samlade och invånarna kan följa sina ärende samt lägga upp nya, när de vill. Kommunen har även köpt in surfplattor till alla förtroendevalda och digitaliserat hela processen runt kallelse, ärende och protokoll. Bara portokostnaden för utskick har uppgått till en miljon om året, pengar som kommer att kunna användas klokare framöver. Framöver ska även bygglovsprocessen digitaliseras.

Ronneby kommun är Sverigeledande inom studiehandledning på modersmål online. Idag använ­der skolor i nio kommuner deras tjänster och ett tjugotal kommuner i hela Sverige är intresserade. De har även satt ihop en utbildning för ämneslärare som ska rustas i grunderna i fjärrundervisning och kunskaperna om den digitala plattformen.

Inom socialtjänsten har kommunen automatiserat ansökningar av ekonomiskt bistånd med hjälp av robotlösningen RPA, något som har lett till effektivare arbete. Nu sprider sig RPA till andra förvaltningar i kommunen.

Töreboda kommun

Kommunen har anställt en IT-pedagog som har köpt in nya datorer i skolorna och agerar stöd åt pedagogerna. Målet är att skapa en likvärdig utbildning för kommunens alla elever, som är oberoende av vilken pedagog som är ansvarig. IT-pedagogen fungerar som en katalysator i kommunens digitalisering och digitaliseringsplaner finns för både förskola och grundskola.

Årjängs kommun

Årjäng har gjort en satsning på att motverka digitalt utanförskap hos äldre. I maj 2019 fick äldre träffa högstadieelever och få hjälp med sin digitala utrustning. De ska också genomföra en fortsatt satsning via biblioteket under hösten, men den satsningen görs med andra projektmedel. Kommunens ledningsgrupp har gått utbildning om möjligheter med digitala tjänster och vilka fördelar det kan ge både medarbetare och medborgare i form av tillgänglighet, handläggningstider, transparens och färre manuella fel.

Övertorneå kommun

Digitala skyltar i äldreboenden, gymnasieskolor och sporthallar gör det lättare att vara aktuell och även flerspråkig, särskilt på minoritetsspråken finska och meänkieli. Övertorneå har även gjort en digital skoterkarta så att det går att besöka rastplatserna virtuellt. Samma teknik har använts för att fota historiska byggnader, så man kan besöka dem virtuellt. Kommunen ska livesända kommunfullmäktigemöten för att medborgarna ska komma närmare politiken.

Demokrati och utveckling

Eda kommun

Eda kommun ligger lågt när det gäller valdeltagande och har svårt att nå en bred representation i politiska forum. Kommunen arbetar för att starta ett ungdomsråd, som ska ge ungdomar en kanal att påverka direkt kring politiska processer.

Fagersta kommun

Kommunen har tagit emot många nyanlända och har därför stort fokus på att integrera och inkludera sina nya medborgare. Kommunen har tagit fram filmer på flera olika språk som förklarar hur man röstar. Även andra kommuner har använt filmerna. Fagersta kommun anställde också flerspråkiga valambassadörer i samband med valet 2018. Valdeltagandet ökade i de områden som deltog i projektet.

Kommunen har förstärkt biblioteket med en internationell bibliotekarie. Det erbjuder samhälls­information, språkcaféer, bokcirklar och nya böcker på andra språk än svenska. Biblioteket har därför blivit en viktig mötesplats för nyanlända.

Haparanda kommun

Valambassadörer ska öka ungas förståelse för demokratiprocessen och få fler att rösta. Under 2018 ökade valdeltagandet till samtliga tre val: kommun, landsting och riksdag. Under EU-valet 2019 arbetade kommunen med ambulerande röstmottagare till gymnasieskolorna och marknads­föring på finska. De har även haft ett möteskafé där medborgarna har fått diskutera vad som är viktigt för dem i ett framtida Haparanda, något som har höjt samhällsengagemanget.

Kommunen har haft flera medborgardialoger om den nya skolstrukturen och placeringen av ett nytt äldreboende. Det har ökat medborgarnas delaktighet, gett bättre kunskap om den demokratiska processen och en djupare känsla för den egna orten.

Hylte kommun

Hylte har rekryterat en ungdomssamordnare, för att stärka dialogen med ungdomar. Genom att ta fram en struktur för ungdomars inflytande och delaktighet och koppla ihop den med barn­konventionen stärker det demokratiutvecklingen i kommunen.

Kramfors kommun

För att stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen har Kramfors kommun anställt en barnrätts- och ungdomsdemokratisamordnare inom projekt Framtid Kramfors. Uppgifterna är att införa barnkonventionen i hela kommunen, samt informera invånarna i kommunen om barnkonventionen och vad det innebär att konventionen har blivit lag.

I samverkan med ungdomar har även en plattform för ungdomsdemokratiarbetet börjat växa fram. Syftet är att barn och ungdomar blir mer delaktiga och får större möjlighet att påverka i samhället. Ett ungdomsråd har även kommit igång, som en delvis brottsförebyggande insats.

Ljusnarsbergs kommun

Ett nytt ungdomspolitiskt program och ett utvecklat elevråd i skolan leder till att eleverna blir mer delaktiga och inkluderade. De får även tidigt lära sig den demokratiska modellen och hur man förhåller sig till den.

Kommunen har även sett till att frivilligorganisationer har fått tillgång till möteslokaler, för att de lättare ska kunna bedriva sin verksamhet. Syftet är att stärka demokratin och civilsamhället.

Sollefteå kommun

Sollefteå kommun har infört en föreningssamordnare för att satsa extra på nyanländas del­aktighet och inkludering i samhället. De har även stärkt upp yrkesvägledningen för nyanlända i gymnasiet.

Söderhamns kommun

Söderhamn har fått ett ökat valdeltagande genom att personer som arbetat med extratjänster har informerat nyanlända om valet och hur röstning går till. De har även velat överbrygga kulturella hinder, med stadsvärdar i centrum som arbetat med allt från att plocka skräp till att ge information.

Kommunens trygghetsarbete är en prioriterad fråga i Söderhamn. De satsar på ökad trygghet med ordningsvakter, centrumvärdar och ett stort engagemang från polis, lokal handelsförening och civilsamhälle. De har även sökt tillstånd för kameraövervakning. Andelen anmälda brott i Söderhamn har minskat med 16 procent, i jämförelse mellan 2016 och 2018.

Vingåker kommun

Vingåker har tagit fram lokala utvecklingsplaner tillsammans med representanter från kom­munens orter samt kommunala tjänstemän. Kommunen har också tittat på hur samarbetet mellan verksamheter, medarbetare och senare med civilsamhället ska fungera på ett smart sätt. De har satsat på lokala stormöten, lokala arbetsgrupper och workshopar. Tillsammans med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har de ordnat nätverksträff för andra sörmländska kommuner med samma problembild. SLU fungerar som coach och håller i en långsiktig plan för utveckling.

Kommunen har arrangerat Vingåkersbygdens första storting. Det är ett öppet medborgar­dialog­event för allmänheten med fokus på dagens och framtidens Vingåkersbygden. Kommunen samlade in material till utvecklingsplaner och nu fortsätter stortinget varje år, för att stärka delaktighet och engagemang hos medborgarna.

Vingåker har även anställt unga sommarjobbare som har gjort trygghetsvandringar och bidragit med förslag till samhällsbyggnadsfrågor. Genom arbetet har de fått en god inblick i hur man kan påverka sitt lokalsamhälle. Enheten Samhällsbyggnad har skaffat utrustning för att hålla större Skypemöten, vilket har skapat stora vinster i tid och resor, samt att fler kan delta.

Kommunen har också satsat på ungdomars inflytande och inkludering, genom att öka samverkan med folkhälsosamordnare, kultur- och fritidschef samt fritidsledare. Nästa steg är att starta ett ungdomsråd, som ska öka ungdomsinflytandet och bidra till framtidstro.

Åmål kommun

Under valet 2018 arbetade anställda valinformatörer för att få fler att rösta samt sprida kunskap om demokratins grunder, särskilt till nyanlända. Valnämnden uttrycker att valinformatörerna varit till stor hjälp och troligen har fler väljare nåtts genom denna satsning.

Årjängs kommun

Kommunen har för första gången anmält sig till SCB:s medborgarundersökning där medborgare får ge sin syn på samhället och kommunens verksamhet. De har dessutom köpt in extrafrågor om kultur- och fritidsutbudet. Det är viktigt att medborgarna känner att de får säga sin mening och att kommunen lyssnar på dem.

Årjäng ska göra ett projekt för att stärka demokratin genom att försöka öka valdeltagande bland förstagångsväljare. De satsar med start hösten 2019 på att informera och entusiasmera elever i årskurs 9 och gymnasiet om valet.

Kommunen har även infört ett nytt pris, Årjängel som ska ges till någon som gör Årjängs kommun till en bättre plats att bo och leva på. Det är ett sätt att lyfta upp alla goda gärningar som sker i samhället. Priset delades ut första gången 2021.

Övertorneå kommun

För att skapa dialog med medborgarna, har kommunen satsat på information och film både i sociala kanaler och på webben. Särskilt fokus har legat på att visa upp attraktiva och lättill­gängliga besöksmål i kommunen, som en service till både boende och besökare. För att lyckas har kommunen anställt en mediautvecklare.

Kommunen har också satsat på en evenemangssida för att föreningar ska synas mer och få större spridning och engagemang på sina aktiviteter. En poddcast med olika Övertorneåbor marknads­för kommunen både internt och externt. I ett ljudboksprojekt får ett antal författare skriva kortare noveller som handlar om Övertorneå och Tornedalen.