Tillväxtverket

Vad är smart specialisering?

Smart specialisering (S3) är ett verktyg för regional utveckling. Här förklarar vi grunderna i Smart specialisering och lyfter fram guider och exempel från Sverige och Europa.

Smart specialisering är centralt inom EU:s sammanhållningspolitik och alla medlemsstater ska ta fram en Smart specialiseringsstrategi för att styra användningen av EU:s regionalfondsmedel för forskning och innovation.

Syftet med Smart specialisering är att förstärka regioners konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potential för tillväxt. Det handlar både om områden där en region redan har styrkor och också om nya områden. Smart specialisering är ett arbetssätt där grundlig analys och dialog är nyckelord och kan kort beskrivas i en förenklad sexstegsprocess.

Diagram över sex steg för smart specialisering. Läs mer om varje steg under rubrikerna i texten.

Ordningen på de sex stegen kan se olika ut och i viss mån ske samtidigt. Att utveckla en strategi är inte en engångsprocess, utan går ihop med genomförandet och pågår löpande.

Inom de prioriterade områdena, mobiliserar regionen representanter från företag, akademi, det offentliga och intressegrupper till att gemensamt utveckla området, samt söker samarbeten utanför regionen.

På uppdrag av EU har David Paulsson skrivit en lägesrapport Pdf, 640.4 kB. från hösten 2019 om smart specialisering i Sverige.

Tillväxtverket har under perioden 2016–2020 haft ett regeringsuppdrag att stödja regionerna i deras arbete med smart specialisering. Utvärderingen har analyserat genomförandet av uppdraget och regional kapacitet på området.

Analys

Analysarbetet handlar både om att arbeta uppifrån och ner och nerifrån och upp. Ett första steg är att genomföra en analys för att identifiera möjliga prioritetsområden och vilka aktörer som är viktiga att få med i processen.

Det innebär att det, i det här stadiet i processen, är viktigt att föra dialog med och lyssna på företagare, forskare, organisationer och andra viktiga aktörer i regionen. På så sätt förstår man bättre de utmaningar, behov och möjligheter som finns. Dessutom kan man identifiera synergier och kritisk massa för att senare utforma lämpliga aktiviteter och ta vara på nya möjligheter.

Grön och digital omställning är en del av analysen

Det är inte enbart en analys av regionens förutsättningar och behov som behövs, utan även en jämförelse med omvärlden. Dels för att identifiera vilka konkurrensfördelar regionen har, dels för att hitta möjliga partner från andra regioner.
Det finns olika sätt att samarbeta över landsgränserna. Till exempel genom att delta i internationella projekt (Interreg) med andra europeiska regioner, vara aktiv i EU-kommissionens Sevilla-plattform inom de fokusområden som är intressanta för regionen, och genom att hålla koll på strategierna i makroregionen Östersjöregionen

Vill du se vad andra regioner prioriterar, kan du söka i Eye@RIS3-databasen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Styrning

En del i processen är att arbeta via styrgrupper. I gruppen behövs regionala nyckelaktörer som kan ha en roll både för S3- strategin på ett övergripande plan, och för de prioriterade områdena. Styrgrupperna har oftast en så kallad trippelhelix eller quadrupelhelixmodell, med representanter från näringsliv, akademi, det offentliga samt från ideella organisationer. . Skåne har, till exempel, ett forsknings- och innovationsråd som övervakar processen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I många regioner finns klusterorganisation eller innovationsnätverk, som ansvarar för regionens arbete inom ett prioriterat område, som Visual Sweden i Östergötland eller Smart Textiles i Västra Götaland.

Värmland har i sin strategi tydligt prioriterat vissa klusterorganisationer som har det operativa ansvaret att utveckla de prioriterade områdena i den smarta specialiseringsstrategin.

Värmlands S3-strategi

I Danmark finns Växtforum, till exempel i Region Midtjylland. Detta partnerskap har representanter från kommuner, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadsparter, utbildnings- och forskningsorganisationer, samt regionen. De arbetar för regional tillväxt och samordnar regionala och nationella insatser.

I Baskien övervakar Vetenskaps-, teknik- och innovationsrådet S3-processen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Kluster och nätverksorganisationer leder arbetet inom specialiseringsområdena. Utvecklingsbolaget SPRI leder det operativa arbetet.

Vision

Styrgruppen tar tillsammans med de deltagande aktörerna fram en gemensam vision för strategin och målbilder för aktiviteter man tänker utföra. Detta är viktigt för att få stöd av representanter från näringsliv, akademi och politiken. En vision och strategi som är väl förankrad ger processen legitimitet.

Visionen bör peka ut hur regionen vill att prioriteringen/området ska se ut i framtiden, vilka mål man vill uppnå och varför de är viktiga. Den bör vara visionär inom realistiska gränser och gå att kommunicera.

Prioritering

En viktig del är att välja vilket område som ska prioriteras. Det görs med hjälp av analysmaterialet och visionen och tillsammans med aktörerna. Inom området bör det finnas ett antal näringslivsaktörer samt pågå forskning i regionen inom samma område. Genom samarbeten och offentliga insatser kan de hjälpa till att driva på utvecklingen av innovationer inom nya områden.

Arbetet bör inte begränsas enbart till samarbete inom regionen, utan också inkludera partner nationellt och internationellt. Ofta sker arbetet genom forsknings- och innovationsinsatser under en längre tid. Och ofta inom områden som levererar dellösningar på olika samhällsutmaningar, som miljöhot och en åldrande befolkning.

Många regioner arbetar med både etablerade styrkeområden och tillväxtområden, och även med andra former av innovation till exempel miljödriven, tjänste- och social innovation. Flera arbetar även med både specifika och horisontella områden. Det kan vara en nisch inom en sektor, ett branschöverskridande område eller en samhällsutmaning. De horisontella områdena kan bygga kapacitet för andra sektorer, som informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

I Sverige har Värmland, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. till exempel, valt områden som är teknikorienterade, som avancerad tillverkning. Man satsar även på områden som bygger på upplevelser och på tjänsteinnovation som stärker alla de andra områdena.

Dalarna och Värmland vill ha en balans i att utveckla manligt och kvinnligt dominerade områden, men också förändra rekryteringsbaserna för de olika områdena

Östergötland arbetar med vad de kallar ”möjliggörande styrkeområden”. Styrkeområden som förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer, men också kan bidra till innovation i andra branscher.

Lombardiet i Italien Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har arbetat för att förändra traditionell och mogen industri, genom att involvera teknologikluster, och civilsamhället för att hitta existerande styrkor, samhälls-utmaningar och tillväxtområden.

Centre-Val de Loire har arbetat för att bli mer specifik kring vilka områden man arbetar med. Man har satt upp tydliga kriterier, förankrade processen politiskt, involverat framtidsorienterade entreprenörer, och haft en genuin dialog som lett till verkliga beslut och inte bara konsultationer.

Andra europeiska regioners prioriteringar

Svenska regioners prioriteringar.

Implementering

För varje prioriterat område bör man utveckla delstrategier och handlingsplaner som beskriver hur strategin ska genomföras. Här pekar man ut vilka insatser och projekt som ska genomföras för att uppnå målen, när det ska ske och med vem. Vilka är målgrupperna och hur kopplar arbetet mot andra program och finansieringskällor, till exempel andra regionala, nationella eller EU-program och aktiviteter?

Västra Götalandsregionen har utarbetat delstrategier och handlingsplaner för sina olika smarta specialiseringsområden.

Denna guide från Smarta Specialiseringsplattformen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., lyfter fram exempel på hur man arbetat i England, Estland, Lettland och Tjeckien. Guiden pekar på att man ska jobba med instrument med både direkt och indirekt påverkan och tänka brett i sin policymix. Till exempel att nte bara samarbeta med de som arbetar med forskning och innovation, tänka på globala nätverk och arbeta aktivt med omvärldsanalys.

Uppföljning och utvärdering

Smart specialisering trycker på att processen ska vara entreprenöriell och experimenterande. Därför är lärande, uppföljning och utvärdering centralt. Genom återkoppling förfinas och anpassas S3-arbetet i takt med att omvärlden förändras. Uppföljning fokuserar på att processen fortlöper som den ska. En del regioner följer också den regionala utvecklingen bredare för att se att man arbetar med rätt områden.

Niederösterreichs Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. smarta specialiseringsstrategi bygger på ett länge pågående arbete med regionala innovationsstrategier. Deras S3 fokuserar på branschöverskridande innovations-satsningar och teknologistöd från kompetenscenter. De arbetar aktivt för att hålla ihop olika program och insatser. I detta arbete har uppföljningssystemet varit centralt. Deras system är utvecklat från balanserade styrkortsmodellen och mäter insatser, samarbeten och program.

Kontakt

Ewa Andersson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 94 51

Karin Östberg
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 66 20

Daniel Hallberg (föräldraledig t.o.m. 2023-01-31)
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se