Tillväxtverket

Vad är smart specialisering??

Smart specialisering (S3) är ett verktyg för regional utveckling. Här förklarar vi grunderna i Smart specialisering och lyfter fram guider och exempel från Sverige och Europa.

Smart specialisering är centralt inom EU:s sammanhållningspolitik och alla medlemsstater ska ta fram en Smart specialiseringsstrategi för att styra användningen av EU:s regionalfondsmedel för forskning och innovation.

Syftet med Smart specialisering är att förstärka regioners konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potential för tillväxt. Det handlar både om områden där en region redan har styrkor och också om nya områden. Smart specialisering är ett arbetssätt där grundlig analys och dialog är nyckelord och kan kort beskrivas i en förenklad sexstegsprocess.

Ordningen på de sex stegen kan se olika ut och i viss mån ske samtidigt. Att utveckla en strategi är inte en engångsprocess, utan går ihop med genomförandet och pågår löpande.

Inom de prioriterade områdena, mobiliserar regionen representanter från företag, akademi, det offentliga och intressegrupper till att gemensamt utveckla området, samt söker samarbeten utanför regionen.

Här finns exempel på strategier.

Analys

Det första steget är en bakgrundsanalys för att identifiera möjliga prioritetsområden och vilka aktörer som är viktiga att få med i processen. Det är inte bara en analys av vad som finns i regionen, utan också jämfört med omvärlden. Dels för att hitta regionens konkurrensfördelar, dels också möjliga partner från andra regioner som till exempel Västra Götalandsregionenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har gjort.

Regioner har använt både kvantitativa analyser och kvalitativa. Det finns de regioner som använt sin egen analysavdelning för att genomföra analysen och de som använt externa konsulter, till exempel: Västra Götalandsregionen, länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterÖrebro och länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterStockholm
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Indikatorer som ofta används är: arbetskraftdata, antal företag och nystartade företag, patent, bibliometrisk data och utbildningsdata och forskningsmedel.

Vill du se vad andra regioner prioriterar, kan du söka i Eye@RIS3-databasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Styrning

En del i processen är att sätta upp styrgrupper. Dessa består av regionala nyckelaktörer och kan ha en roll både för S3 strategin på ett övergripande plan, men också för prioritetsområdena. Styrgrupperna har oftast en så kallad trippelhelix eller quadrupelhelixmodell, med representanter från näringsliv, akademi, det offentliga och ideella organisationer. Skåne har till exempel ett forsknings- och innovationsråd som övervakar processenlänk till annan webbplats.

I många regioner finns klusterorganisation eller innovationsnätverk, som ansvarar för regionens arbete inom ett prioritetsområde, som Visual Sweden i Östergötlandlänk till annan webbplats eller Smart Textiles i Västra Götalandlänk till annan webbplats.

I Danmark finns Växtforum, till exempel i Region Midtjyllandlänk till annan webbplats. Detta partnerskap har 21 representanter från kommuner, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadsparter, utbildnings- och forskningsorganisationer, samt regionen. De arbetar för regional tillväxt och samordnar regionala och nationella insatserlänk till annan webbplats.

I Baskien övervakar Vetenskaps-, teknik- och innovationsrådet S3-processen. Kluster och nätverksorganisationer leder arbetet inom specialiseringsområdena, läs mer här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Utvecklingsbolaget SPRIlänk till annan webbplats leder det operativa arbetet.

Vision

Styrgruppen tillsammans med de deltagande aktörerna tar fram en gemensam vision för strategin och målbilder för aktiviteter man tänker utföra. Detta är viktigt för att få stöd av representanter från näringsliv och akademi, men kanske framför allt politiskt. En välförankrad vision och strategi ger processen legitimitet.

Visionen bör peka ut vad man vill att regionen ska vara i framtiden, vilka mål man vill uppnå och varför de är viktiga. Det bör vara visionärt inom realistiska gränser och kommunicerbart. I dessa texter finns beskrivningar av Dalarnaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster vision och Värmlandslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Region Lapland från Finland,länk till annan webbplats har en vision som bygger på dess styrkor som en arktisk region.

Prioritering

En viktig del är att välja prioritetsområden. Detta görs med hjälp av analysmaterialet och visionen tillsammans med aktörerna som deltar i en så kallad entreprenöriell upptäckarprocess. Inom prioritetsområdet bör det finnas ett antal näringslivsaktörer och forskningskapacitet i regionen, som är verksamma inom samma tematiska aktivitet. Avsikten är att dessa genom samarbeten och offentliga insatser kan driva på utvecklingen av innovationer inom nya nischer.

Arbetet bör inte begränsas enbart till samarbete inom regionen, utan också inkludera partner nationellt och internationellt. Ofta sker arbetet genom forsknings- och innovationsinsatser över längre tidshorisonter och mot områden som levererar dellösningar av olika samhällsutmaningar, som miljöhot och en åldrande befolkning.

Många regioner arbetar med både etablerade styrkeområden och tillväxtområden, och också med andra former av innovation till exempel miljödriven, tjänste- och social innovation.

Många arbetar också med både specifika och horisontella områden. Det kan vara en nisch inom en sektor, ett branschöverskridande område eller en samhällsutmaning. Prioritetsområdena är varken enskilda projekt eller hela sektorer, utan däremellan. De horisontella prioriteterna bygger kapacitet för andra sektorer, till exempel informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

I Sverige har Värmland till exempel områden som är mer teknikorienterade som avancerad tillverkning, men också sådant som bygger på upplevelser, som platsens digitaliserade upplevelser, samt tjänsteinnovation som stärker alla de andra områdena läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dalarna och Värmland vill ha en balans i att utveckla manligt och kvinnligt dominerade områden, men också att förändra rekryteringsbaserna för de olika områdena

Östergötlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster arbetar med vad de kallar ”möjliggörande styrkeområden”. Styrkeområden som förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer, men också kan bidra till innovation i andra branscher.

Lombardiet i Italienlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har arbetat för att förändra traditionell och mogen industri, genom att involvera teknologikluster, och civilsamhället för att hitta existerande styrkor, samhälls-utmaningar och tillväxtområden.

Centre-Val de Loirelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har arbetat för att bli mer specifik kring vilka områden man arbetar med. Man har satt upp tydliga kriterier, förankrade processen politiskt, involverat framtidsorienterade entreprenörer, och haft en genuin dialog som lett till verkliga beslut och inte bara konsultationer.

Här kan du selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster hur andra europeiska regioner har prioriterat:

Här är svenska regioners prioriteringar.

Policymix

För varje prioritetsområde bör man utveckla delstrategier och handlingsplaner som beskriver hur strategin ska genomföras. Här pekar man ut vilka insatser och projekt som ska genomföras för att uppnå målen, när det ska ske och med vem. Vilka är målgrupperna och hur kopplar det mot andra program och finansieringskällor, till exempel andra regionala, nationella eller EU-program och aktiviteter?

Västra Götalandsregionenlänk till annan webbplats har utarbetat delstrategier och handlingsplaner för sina olika smarta specialiseringsområden.

Denna guide från Smarta Specialiseringsplattformenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, lyfter fram exempel på hur man arbetat i England, Estland, Lettland och Tjeckien. Guiden pekar på att man ska jobba med instrument med både direkt och indirekt påverkan och tänka brett i sin policy mix, inte bara de som arbetar med forskning och innovation, tänka på globala nätverk och arbeta aktivt med omvärldsanalys.

Utvärdering

Smart specialisering trycker på att processen ska vara entreprenöriell och experimenterande, därför är lärande, uppföljning och utvärdering centralt. Genom återkoppling förfinas och anpassas S3 arbetet i takt med att omvärlden förändras. Uppföljning fokuserar på att processen fortlöper som den ska. En del regioner följer också den regionala utvecklingen bredare för att se att man arbetar med rätt områden.

Niederösterreichslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster smarta specialiseringsstrategi bygger på ett länge pågående arbete med regionala innovationsstrategier. Deras S3 fokuserar på branschöverskridande innovations-satsningar och teknologistöd från kompetenscenter. De arbetar aktivt för att hålla ihop olika program och insatser. I detta arbete har uppföljningssystemet varit centralt. Deras system är utvecklat från balanserade styrkortsmodellen och mäter insatser, samarbeten och program.

Här hittar du fler exempel från Europalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Cecilia Johansson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 91 32

Ewa Andersson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 94 51



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.