Tillväxtverket

Så utvecklar vi den lokala servicen

Som stödmyndighet till Landsbygdsprogrammet har Tillväxtverket beviljat projektmedel till nedan pilotprojekt. Syftet är att utveckla den lokala servicen och därmed förbättra livsmiljön och förutsättningarna att verka, bo och vistas i gles- och landsbygder för företag, befolkning och besökare.

Logotype för EU:s jordbruksfond

Det är Tillväxtverkets handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 Pdf, 964.9 kB.som styr vilka insatser som prioriteras. Här har vi samlat information om projekt som pågår och lärdomar från de som hunnit avslutas.


Klicka på respektive titel för att läsa mer om de specifika projekten.

Man hämtar ut paket i affär.

Servicepunkt? Gör så här!

Örnsköldsvik har tagit fram material för dig som vill bygga vidare på deras koncept för servicepunkter.

Kvinna i butik med surfplatta.

Nya lösningar för service

Digitala lösningar kan ge bättre service i landsbygder. I Servicelyftet tipsar Coompanion om hur.

Fyra personer samtalar och pekar på en surfplatta.

Servicebanken samlar verktyg och inspiration

Hur kan lokala behov få genomslag i kommunens planering för service? Låna verktyg och inspiration av Hela Sverige.

Kvinna med barnvagn och matkasse.

Lokal service och besöksnäring

Västra Götaland stärker samverkan mellan servicegivare och företag inom besöksnäringen. Det vinner båda på.

Lokala lösningar och mötesplatser

Servicepunkt 2.0 i Höga Kusten

Örnsköldsviks kommun har arbetat framgångsrikt med att skapa en modell med servicepunkter för att behålla och utveckla kommersiell service på landsbygden. Modellen har redan spridits till flera kommuner och många har varit på studiebesök. För att sprida sina erfarenheter ännu bredare har Örnsköldsviks kommun nu tagit fram filmer, en handledning och logotyper som andra som vill skapa servicepunkter kan dra nytta av.

Fakta

Projektägare: Örnsköldsviks kommun

Total kostnad: 356 462 kr

Resultat och lärdomar

Ö-viksmodellen för servicepunkter bygger på ett uppdragsavtal mellan kommunen och dagligvarubutiker eller drivmedelsstationer som är viktiga för den lokala servicen, och viktiga mötesplatser i bygden.

Det är redan många kommuner som hört av sig och bett att få använda samma logotyp, eller komma på studiebesök för att ta del av hur det fungerar. För att fler ska kunna ta del av koncept, logotyper och den kunskap som finns valde Örnsköldsvik att ta fram ett informationspaket.

I projektet har Örnsköldsviks kommun producerat:

  • Fem filmer om servicepunkterna. Med hjälp av dem kan den som vill enkelt göra ett ”digitalt studiebesök” på fyra olika orter och Servicepunkter i Örnsköldsviks kommun, alla med olika inriktningar och förutsättningar.
  • En broschyr där ”Ö-viksmodellen” beskrivs och hur man kan gå tillväga för att starta upp en Servicepunkt. På kommunens hemsida (ornskoldsvik.se/servicepunkter) finns nu broschyren att ta del av digitalt tillsammans med logotyper att ladda ner. Materialet ger en enkel handledning för den som vill starta upp en servicepunkt.

Projektet har även fokuserat på att sprida materialet både digitalt, i tryckt form men på olika mötesplatser. Som en bonus fick fler lokalboende upp ögonen för utbudet hos servicepunkterna och hur viktigt det är att handla lokalt för att kunna behålla servicen.

Materialet som projektet tagit fram kommer kommunen ha stor nytta av lång tid framöver, och deras rekommendation till andra är att använda möjligheten att producera digitalt handledningsmaterial, vilket man kanske inte alltid prioriterar att lägga tid på. Att även komplettera handledningen/broschyren med filmmaterial ”digitala studiebesök”, underlättar ännu mera, då det ofta är studiebesök som efterfrågas.

Ett tips är att tänka långsiktigt när man tar fram materialet, återanvända det man har och fokusera på bra digitalt material. Videos är viktiga för att sprida budskap. Men till konferenser och nätverksträffar trumfar än så länge tryckt material.

Fördjupa dig

På Örnsköldsviks webb hittar du filmerna och broschyren, exempel på uppdragsavtal och logotyper för servicepunkter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Spridning av metoder och arbetssätt inom platsutveckling

Syfte

Spridning av metoder och arbetssätt inom platsutveckling ska sprida testade metoder så att fler län kan bygga vidare på Västra Götalandsregionens erfarenheter. Materialet ska också kunna användas för att öka medvetenheten hos beslutsfattare och tjänstemän kring vikten av att bevara och utveckla servicen i våra landsbygder då detta är en direkt förutsättning för lokal och i förlängningen regional tillväxt och utveckling.

Kort beskrivning

Västra Götalandsregionen har inom ramen för projektet Samverkan för regional serviceutveckling sett att "platsutveckling" som begrepp och arbetssätt ger möjlighet att prata om service i ett sammanhang som tilltalar såväl näringsliv som civilsamhälle, kommun, Länsstyrelse och region.

För att möjliggöra spridning av erfarenheter till fler län, kommuner och lokala utvecklingsgrupper ska följande informationsmaterial produceras:

  • En kortare film om platsutveckling och service; hur det hänger ihop och varför det är så bra att arbeta med platsutveckling om du vill gynna serviceutvecklingen i gles- och landsbygder.
  • En informationsfilm riktad till den lokala processledaren/eldsjälen som står i startgroparna i att utveckla sitt samhälle/by där den offentliga och kommersiella servicen är på tillbakagång.
  • En informationsfilm riktad till den regionala stödfunktionen, det vill säga den person inom regionen som ska stötta platser med vikande service i deras lokala utvecklingsarbete.
  • Ett bildspel som kan utgöra stöd för såväl lokala processledare som regionala "stödfunktioner" då dessa vill beskriva platsutveckling och service som metod och arbetssätt.

Tanken är att nätverket Unga på Landsbygden ska engageras i att sprida material till en bredare grupp och ge produktionen en kvalitetssäkring utifrån de ungas perspektiv och den generation som kommer att vara viktig för landsbygdernas och servicens utveckling.

Förväntat resultat

Tre filmer och ett presentationsmaterial är producerat och klart för spridning.

Det finns ett antal processledare och regionutvecklare i Sverige som genom materialet får stöd i sitt arbete vilket gör deras utvecklingsprocesser enklare och framgångsrika vilket i förlängningen bidragit till att servicen på platsen bevarats eller utvecklats.

Budget

Projektet ska pågå till 2020-12-31. Projektet omfattar 491 560kr och Tillväxtverket finansierar hela beloppet.

Kontaktperson

Västra Götalandsregionen

Bilden av Bygden

Tillsammans med åtta bygder i Skåne lyfter Idéburen utveckling fram ett antal konkreta initiativ som exempel på innovation och service på den skånska landsbygden. I projektet Bilden av bygden producerade de poddar och korta filmer för att väcka tankar och visa goda exempel på hur man kan utveckla och driva service i landsbygder. Bland annat ger de inblick i hur man kan ha nytta av lokalekonomiska analyser, vilken roll butiken har för lokalsamhället och lokala företag och hur man kan organisera sig för att skapa engagemang.

Fakta

Projektägare: Idéburen utveckling

Total kostnad: 363 181 kronor

Aktiviteter

I informationsprojektet producerades korta filmer med konkreta exempel från bygderna, och fördjupade samtal i poddform utifrån fyra teman som är viktiga i arbetet med lösningar för service i landsbygder.

  • Finansiering
  • Organisering
  • Delaktighet
  • Samverkan

Projektet avslutades med ett arrangemang där filmer och podcast lanserades.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i fyra filmer och fem poddar. Utöver produktion, lansering och publicerande av filmer och poddar är erfarenheten att det finns stort engagemang, kompetens och kunskap i frågorna från lokala handlare, föreningar, akademiker och praktiker, och en vilja och generositet att dela med sig av sina metoder och erfarenheter för att behålla eller utveckla service utifrån landsbygdens förutsättningar.

Det finns innovation och erfarenhet kring lokal utveckling av service på landsbygden, och det finns en efterfrågan på att få lära sig mer om olika sätt kring att utveckla service. Att lyfta fram de olika temana delaktighet, samverkan, finansiering och organisering har varit lyckat och de krokar arm och med och stärker varandra.

Fördjupa dig

Idéburen utvecklings webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hittar du filmerna och poddarna.

Service i samverkan utvecklar Gällivare kommun

Gällivare kommun har i projektet ”Service i samverkan utvecklar Gällivare kommun” utvecklat både sina nätverk och konkreta servicelösningar i fyra av kommunens utpekade ”kärnbyar”. Genom att samordna och omlokalisera service stärks tillgängligheten till service och byarnas resiliens. Resultatet blev också en servicehandbok att hålla sig i när man vill etablera servicepunkter i landsbygder, och ett fortsatt arbete i kommunens organisation.

Faktaruta

Projektägare: Gällivare kommun

Total kostnad: 1 442 919 kronor

Om projektet

Projektet syfte var att förbättra offentlig, kommersiell och ideell service i Gällivares landsbygder med fokus på samordning. Målet var att etablera ett antal servicepunkter i de noder som pekas ut i kommunens Översiktsplan och att servicefunktionerna i bygderna skulle öka. Ett annat mål var att etablera ett servicenätverk inom kommunen och mellan bygderna.

Med möten i större och mindre grupper har byarna engagerats och tillsammans med lokala delprojektledare kartlagt behoven och planerat genomförandet. Genom enkäter, analyser och genom samverkan med SLU har man i de olika byarna gjort undersökningar som tillsammans utgjort underlag för konkreta insatser. En viktig del var att klara ut kostnaderna för att både skapa och driva servicepunkterna. Processen att skapa servicepunkter har kommunen beskrivit i en Servicehandbok.

Gällivare kommun har kopplat projektet till sin översiktsplan och sin landsbygdsstrategi.

Aktiviteter

  • Utveckla befintliga och nya nätverk inom bygderna, internt i Gällivare kommun och regionalt/myndigheter.
  • Ta fram kunskap genom att analysera dagens behov och förutsättningar och erfarenheter från tidigare projekt, genomföra workshop och föreläsning och koppla ihop resultaten med det regionala serviceprogrammet. Projektet genomfärde också studiebesök och läranderesor.
  • Etablera servicepunkter. Först lokaliserades lämpliga lokaler för servicepunkter, sedan gjorde Gällivare kommun en kostnadsanalys och finnsieringsplan för de investeringar som behövdes och de löpande driftskostnaderna. Därefter utreddes vilka offentliga servicetjänster som en servicepunkt kan utföra och avtal togs fram. Varje servicepunkt fick en utvecklingsplan och personalen utbildades.
  • Information och marknadsföring av projektet och servicepunkterna som en tillgång för en levande landsbygd och hur de bidrar till en attraktiv livsmiljö. Man genomförde också invigningsaktiviteter för respektive servicepunkt.
  • Utvärdering och rapportskrivning.

Resultat och lärdomar

Fyra av kommunens sex kärnbyar har varit delaktiga i projektet. Det har resulterat i en servicepunkt i Skaulo, en servicehörna i Ullatti, förbättrad utemiljö och planer för utbyggnad av servicepunkt i Nattavaara, och kartläggning av vilka möjligheter som finns för en servicepunkt i Hakkas. Det har bidragit till fler servicetyper och tjänster i bygderna. I och med att projektet har utgått från bygdernas behov har man skapat flexibla lösningar.

Arbetet har gett ökad förståelse för och kunskap/erfarenheter om service och landsbygdernas förutsättningar i Gällivare kommun, vilket resulterat i mer samverkan mellan kommunens förvaltningar och verksamheter.

Efter projektet har kommunen skapat en landsbygdsutvecklartjänst och fortsätter att arbeta för att skapa servicepunkter och se över vilka kommunala tjänster som är möjliga att decentralisera. En av servicepunkterna utvecklas vidare i ett leader-projekt.

Att det nu finns en servicepunkt banar väg för att det kommer finnas fler i framtiden, som bidrar till utveckling på landsbygderna i Gällivare kommun.

Några av lärdomarna är:

  • Att en administratör i projektet hade underlättat och tagit mindre tid från projektledarens genomförandearbete.
  • Att hitta bra nyckelpersoner externt och internt är av största vikt.
  • God dialog med inblandade parter är viktigt.
  • Förändringsarbete tar lång tid och projektet får ses som en pusselbit i det långsiktiga arbetet för att förbättra landsbygdens serviceutbud.
  • Kartläggningen i projektet visade att det finns ett stort intresse för e-hälsa och det är något att fortsätta utveckla.

Fördjupa dig

Läs mer på Gällivares webbplats

Här finns Servicehandboken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Service improvement district Norrbotten

Hur hittar man långsiktigt hållbara modeller för att finansiera lokala servicepunkter också i mindre samhällen och byar? I Coompanions förstudieprojekt var utgångspunkten stadsutvecklingsmodellen BID: Business Improvement District, där fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i ett avgränsat område. Översatt till landsbygd blev det SID: Service Improvement District. Förstudien visade att det är svårt att få loss kapital men desto lättare att hitta ideellt engagemang i mindre samhällen. Ska man använda modellen behövs ytterligare finansiering och där kan vindkrafts/solcellsparker vara en källa.

Fakta

Projektägare: Coompanion Norrbotten
Total kostnad: 806 800 kronor

Aktiviteter

  • Möten med lokala utvecklingsgrupper.
  • Workshops med nyanlända för att samla synpunkter på hur mindre samhällen kan vara attraktiva.
  • Samverkan med kommuner och region, andra projekt och partnerskap för Smarta Hållbara Byar för att överföra kunskap.
  • Studieresa till Västra Götaland för att se BID-arbete i praktiken.

Resultat och lärdomar

Förstudien visar att BID-modellen fungerat i städer/tätorter där större fastighetsägare ser att värdet av deras fastigheter minskar om de inte bidrar till att göra området attraktivt. På landsbygder är det däremot svårt att hitta långsiktigt hållbar finansiering av servicepunkter eftersom fastighetsägarna är små och saknar ekonomiska incitament att utveckla samhällsservice. Det är också svårt att skapa intresse hos offentliga aktörer att kompensera de som tar över lokal service, även om de gör platsen mer attraktiv. Istället skapas servicepunkterna med hjälp av gräsrotsfinansiering och offentliga bidrag till investeringen.

Driftskostnaderna är en svårare fråga, och projektet lyfter bland annat fram ersättningar för paketombud, digitala offentliga tjänster och e-hälsa som olika ben att stå på.

Förstudien rekommenderar ändå att modellen för BID provas i landsbygd, men då med långsiktig finansiering från till exempel vindkrafts- och solcellsparker.

Fördjupa dig

Läs mer om Service Improvement District på Coompanions webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stöckebygdens utveckling - Förstudie Mötesplats Stöcke

I en förstudie har Stöckebygdens utveckling undersökt förutsättningarna för etablering och utveckling av kommersiell service i Stöckebygden i Umeå kommun. Fokus har varit på livsmedelsförsörjning, lokalproducerade livsmedel och lokal produktion av biogas. Kunskapen från förstudien har lagt en grund för det fortsatta arbetet, bland annat inom projektet Genomförande av kommersiell service vid Mötesplats Stöcke.

Fakta

Projektägare: Stöckebygdens utveckling ekonomisk förening

Total kostnad: 1000 000 kronor

Om projektet

Stöckebygdens utveckling drömmer om en fysisk mötesplats med lokaler för både kommersiell och offentlig service för invånarna i en av Umeås stadsnära landsbygder. För att identifiera behov, möjligheter och kartlägga eventuella hinder för arbetet genomförde man en förstudie med tre fokusområden:

  • Livsmedelsförsörjning - dagligvaror, post/gods/apoteksombud.
  • Lokalproducerade livsmedel - undersöka potential, möjligheter och hinder kopplade till mer effektivt tillgängliggörande av lokalproducerade livsmedel.
  • Stöcke biogas - utreda möjligheter till lokal produktion av biogas.

Aktiviteter

  • Insamling av behov genom intervjuer, möten, workshopar
  • Insamling och analys av data, statistik och information, bland annat i Pipos Serviceanalys
  • Nätverks- och kommunikationsaktiviteter
  • Lokalekonomisk analys för Stöckebygden

Resultat och lärdomar

Förstudien gav svar på frågorna kring vilka delar som har bra potential för genomförande, på vilka sätt det kan göras och inom vilken tidsperiod det är möjligt. Det blev ett tydligt beslutsunderlag som Stöckebygdens utveckling kunnat använda som grund för sitt fortsatta arbete.

  • Det visade sig att invånarna uttryckte behov av dagligvaror och paketombud lokalt, och den lokalekonomiska analysen visade att det kan finnas ett underlag för en butik.
  • Också i den del som handlade om lokalproducerad mat konstaterade man att intresset bland bygdens livsmedelsproducenter var stort och kunde kopplas till regionens livsmedelsstrategi.
  • Förstudien visade att det tredje fokusområdet, biogas, även om det var intressant för flera aktörer också kantades av flera hinder och därför bör läggas åt sidan i detta skede.

De tre tydligaste lärdomarna från arbetet i projektet är:

  • Arbete med många parter inblandade tar mycket mer tid än beräknat.
  • Nära samarbeten är avgörande för ett projekts framgångar - oavsett syfte och mål.
  • Förankrings- och kommunikationsarbete samt delaktighet och inflytande är viktiga faktorer.

Fördjupa dig

Läs mer på Stöckebygdens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Genomförande av kommersiell service vid Mötesplats Stöcke

Utanför Umeå ligger Stöcke där den ekonomiska föreningen Stöckebygdens utveckling undersökt på vilket sätt den kommersiella servicen kan utvecklas. Drömmen är en långsiktigt hållbar mötesplats med flera olika serviceslag. De första stegen på vägen dit har gått via en förstudie och en fördjupad genomförandestudie. Nu har de en konkret plan som kan sättas i verket.

Fakta

Projektägare: Stöckebygdens utveckling ekonomisk förening

Total kostnad: 600 000 kronor

Om projektet

Stöckebygden ligger i ett av Umeå kommuns fem prioriterade utvecklingsstråk. Detta innebär att behovet av kommersiell och service och fler mötesplatser kommer att öka, och redan idag är intresset för att bosätta sig i området stort. Trots, eller på grund av det, är det svårt att få en butik att bära sig eftersom många pendlar till Umeå och gör sina inköp där. Idag finns inga typer av service i Stöckebygden.

En lösning som projektet undersökt är att skapa en utlämningspunkt för e-handel i Stöcke, och komplettera med basvaror och ett utbud av lokalproducerad mat. Dessutom vill man samordna med café eller restaurang som en extra inkomstkälla. En annan del handlar om post- och godshantering där Mötesplats Stöcke kan vara intressant som utlämningsställe.

Aktiviteter

Aktiviteterna har handlat om fyra fokusområden – lokalproducerade livsmedel, dagligvaror och post/godsombud, köptrohet och beteenden samt kunskapsspridning.

Projektet har genomfört aktiviteter och events för att skapa engagemang, delaktighet, information och nätverksbyggande. Undersökningar, intervjuer och workshops där kunskapsinhämtning och dialog samt för att hitta och skapa innovativa, konkreta och hållbara lösningar.

Resultat och lärdomar

Projektet har resulterat i en konkret och förankrad plan för etablering av ett differentierat serviceutbud. Det ska bli en lösning med tre ben – dagligvaruförsörjning med ett utbud av lokala produkter, café/restaurang och en servicepunkt för hantering av post och paket. Huset ska också rymma en idrottshall. Stöckebygdens utveckling tittar efter projektet på vilken entreprenör som ska få uppdrag att genomföra satsningen när väl huset står på plats.

Så här beskriver Stöckebygden sina lärdomar:

”Att inget är omöjligt. Målmedvetenhet, brinnande engagemang, innovativa samarbeten med kompetenta partners och tjockt pannben kan försätta berg. Att prestigelöshet, transparens och delaktighet är förutsättningar för att lyckas med utvecklingsarbete och för att på riktigt kunna driva hållbara utvecklingsprojekt krävs det att behovsägarna - de som äger ett problem, en utmaning eller en utvecklingsmöjlighet - själva är med och påverkar lösningen.”

Fördjupa dig

Läs mer på Stöckebygdens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

URnära - Förstudie Service till alla i Umeåregionen

Föreningen URnära ville i en förstudie kartlägga service med utgångspunkt i de behov och möjligheter som finns främst inom ideell- och privat sektor i Umeåregionens landsbygd. I projektet genomförde man möten med byföreningar och kommunala näringslivsutvecklare och analyser. Det blev tydligt att det inte är att skapa ny service som är det primära, utan att det viktigaste är att behålla och utveckla den service som redan finns. URnära kom fram till att det inte finns en given modell för arbetet utan att det är viktigt att se vad som fungerar i respektive område och arbeta vidare utifrån lokala förutsättningar.

Fakta

Projektägare: URnära ideell förening

Total kostnad: 413 777 kronor

Aktiviteter

  • Kartläggning av tidigare insatser i regionen.
  • Möten med 11 byföreningar/motsvarande på temat behov/utmaningar för service och landsbygdsutveckling.
  • Samverkan med Länsstyrelsen Västerbotten, projekt Processtöd för regional serviceutveckling.
  • Analys av befintlig service i PIPOS Serviceanalys.
  • Studiebesök på servicepunkter i andra områden.
  • Intervju med näringslivsutvecklare i 5 kommuner om deras syn på servicebehov och eventuella insatser.

Resultat och lärdomar

Slutsatsen av förstudien är att man inte vill skapa nya serviceställen utan fokusera på att behålla, stärka och utveckla redan befintliga.

Transport och logistik (även tillgång till bredband och telefoni) är viktiga områden både för boende och för det lokala näringslivet.

Kommunernas roll i landsbygdsutveckling är avgörande för framgång. Byagrupperingarna uppger att de vill ha ”en väg in” för att kunna få stöd och hjälp med lokal utveckling. Utan den ideella sektorn finns ingen landsbygdsutveckling.

Förstudien pekar också ut stärkta kopplingar mellan lokalproducerad mat och lokala butiker, insatser för att höja köptroheten och insatser för att utveckla naturliga mötesplatser på landsbygden som viktiga för framtida arbete.

Efter projektet avvecklades föreningen URnära, och har därför inte tagit fram någon plan för genomförande.

Fördjupa dig

Lyssna på projektet i Landet- podden bortom storstan #50 Om landsbygders olika servicebehov Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

LEAXW Dalarna Gävleborg

Genom att göra en lokalekonomisk analys - LEA så får bygden en objektiv bild av läget och grund för riktningen och insatser för den framtida utvecklingen av bygden. Coompanion gjorde tillsammans med lokala grupper och kommuner 10 analyser och kopplade dem till kartläggningar av befintlig kommersiell service. Processerna ledde till ökad samverkan, ökad kunskap och till att de flesta bygderna gick vidare med olika projekt som de identifierat behovet av i sina lokalekonomiska analyser.

Fakta

Projektägare: Coompanion Dalarna

Total kostnad: 2 969 000 kr

Aktiviteter

  • 11 lokalekonomiska analyser har startats upp, varav 10 genomfördes. Varje analys leddes av en processledare och utfördes av en lokal arbetsgrupp med diversifierad sammansättning. Arbetsgrupperna följde den beskrivning som finns på Fria metoder. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Varje process har följts upp tillsammans med kommunen och bygden.
  • De lokalekonomiska analyserna har publicerats i broschyrer.
  • Intervjuer med lanthandlare, föreningar och andra företag.
  • Utvärdering.
  • Del- och slutkonferens.

Resultat och lärdomar

  • Projektet resulterade i 10 genomförda lokalekonomiska analyser som visar hur de ekonomiska flödena ser ut, vilka områden som behöver stärkas och som visar hur viktigt det är att handla lokalt. Sammanlagt 5 900 personer har deltagit i eller fått information om projektet.
  • Ett bygdebolag har bildats, ett kommunalt bygderåd har bildats och åtta av bygderna har gått vidare till utvecklingsprojekt baserade på sina lokalekonomiska analyser.
  • Samverkan mellan företag, föreningar, individer och kommun har stärkts. Metoden har skapat engagemang och ökad kunskap.

De lärdomar som projektet lyfter fram är bland annat att förankring i länets struktur är viktigt både när det gäller det offentligas deltagande, finansiering och engagemang. Och att det behövs en erfaren processledare.

Lokalekonomisk analys har visat sig skapa engagemang i bygden och en ökad medvetenhet kring betydelsen av kommersiell service, att ha sin lanthandel kvar. Metoden ger en gemensam bild av hur verkligheten ser ut och vad som behövs – det är en bra start för utvecklingsarbete.

Genom att göra många LEA-analyser har Coompanion kunnat sammanställa statistiken och resultaten till en samlad bild över flera bygder och kommuner. Den visar bland annat på gemensamma utmaningar och behov och har lett till nya utvecklingsprojekt där flera LEA-bygder med gemensamma behov ingår.

Utvärderingen visar att LEA är en strukturerad och konkret metod som fungerar bra för att påbörja landsbygdsutveckling och visa på vad medvetna val kan leda till både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Fördjupa dig

Läs mer om LEAXW på Coompanions webbplats där du också hittar de tio analyserna. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pilotprojekt serviceutveckling för lanthandel i Dalarna

I pilotprojektet Serviceutveckling för lanthandel i Dalarna tog man en samverkansmodell som tidigare fungerat bra för lokala matproducenter och testade den på lanthandelsbutiker. Lanthandlarföreningen som bildades är öppen för alla handlare oavsett vilken livsmedelskedja de hör till och har nu 11 medlemmar. De samverkar kring opinionsbildning, lokal mat, analyser av ombudstjänster och sprider goda exempel sig emellan. Projektet resulterade, förutom en bildad förening, i ökad omsättning bland medlemmarna och fler kommersiella servicetjänster kopplade till lanthandelsbutikerna.

Fakta

Projektägare: Lokal Mat Livsmedelsproducenter i Dalarna och Gävleborgs län ek. förening.

Total kostnad: 1 262 000 kronor

Om projektet

Idén till en lanthandelsförening där man stöttar varandra och utvecklar sina respektive produkter och tjänster kom upp när Länsstyrelsen i Dalarna samlade lanthandlare och lokala matproducenter. Båda parter såg att det gick att hitta affärsmöjligheter, och att man tillsammans var viktiga för den lokala utvecklingen. Den ekonomiska föreningen Lokal Mat tog initiativ till projektet som i slutändan resulterade i att det bildades en liknande ekonomisk förening, men för lanthandlare.

I föreningen kan medlemmarna, oberoende av kedjetillhörighet, dela erfarenheter och hjälpas åt att utveckla sina respektive produkter och tjänster. Det kan till exempel vara ett sortiment med lokala leverantörer, pakethantering, betaltjänster, speltjänster och olika ombudstjänster.

Föreningens framtida arbete ska bidra till att sprida goda exempel, ta fram möjligheter, profilera lokala matproducenter och därmed sätta in den enskilda lanthandeln i ett större sammanhang. Detta ska i sin tur stärka den enskilda butikens förutsättningar och den samlade serviceutvecklingen i Dalarna. Föreningens delägare ska ges ökade insikter, inspiration och motivation kring vilka faktorer och synsätt som skapar framgång. (källa: lanthandlarna.se)

Redan vid projektets slut syns resultat - omsättningen i de deltagande butikerna har ökat nästan dubbelt så mycket som i Sverige i snitt.

Aktiviteter

  • Nulägesanalys med genomgång av nyckeltal för alla lanthandlare i regionen, och SWOT-analys av projektet.
  • Förankring och samverkan med kommunerna och regionen, och individuella besök hos alla lanthandlare i regionen.
  • Skapat en kommunikationsplattform och återkommande mötesplatser för att bygga engagemang.
  • Bildat en ekonomisk förening. Genomfört kunskaps och erfarenhetsutbyten för butikscheferna i föreningen. Skapat nätverk mellan handlare.
  • Etablerat samarbete med lokala matproducenter.
  • Resultatspridning.

Resultat och lärdomar

  • Föreningen Lanthandel i Dalarna ekonomisk förening är skapad.
  • Antalet kommersiella servicetjänster kopplade till lanthandelsbutikerna har ökat med 10% sedan projektstart. Det handlar om drivmedel i anslutning till butik, betaltjänst/uttagsautomat, resevaluta, post- och pakethantering, bussgods, hemsändning av matkassar, spel, ATG, apoteksombud samt ombud för Systembolaget.
  • Projektet har skapat en kommunikationsplattform: www.lanthandlarna.se
  • Samarbete har etablerats mellan lanthandelsföreningen och livsmedelsproducenterna.

Motsvarande framtida projekt måste bygga på långsiktighet. Viktigt är också att tydliggöra konkreta och mätbara resultatmål. Att besöka och initialt i projektet lägga stor kraft vid den operativa delen. Att lyssna och "ta in" synpunkter, men samtidigt bibehålla fokus för helheten. Vid alla butiksbesök kommer många synpunkter fram, många gånger på detaljnivå. Det är då lätt att "ryckas med", att försöka få till snabba resultat. Viktigt i sistnämnda läge att fokusera på helheten d.v.s. att hitta en strategi för att nå projektets slutmål.

En viktig faktor har varit det goda samarbetet med offentliga aktörer – länsstyrelsen, regionen och kommunerna.

Fördjupa dig

Läs mer på Lanthandel i Dalarna ekonomisk förenings webb www.lanthandlarna.se

Dalarna - Information om utveckling av service

15 serviceinitiativ att inspireras av

För att sprida kunskap om vilka initiativ som tagits inom utveckling av kommersiell service och för att inspirera till nya idéer har Länsstyrelsen Dalarna genomfört ett informationsprojekt. Resultatet blev 15 stora och små exempel på lösningar för att stärka och utveckla kommersiell service.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen Dalarna

Total kostnad: 425 000 kronor

Resultat och lärdomar

Femton exempel på lösningar för att stärka kommersiell service har tagits fram och spridits via webb, nyhetsbrev, i sociala medier och i en folder. Det handlar till exempel om hur man jobbar med köptrohet i Linghed, hur man finansierade en mack i Svärdsjö och hur man kom fram till att cykelturismen kan lyfta byn och butiken i Rörbäcksnäs.

Gemensamt för de goda exemplen är att bygderna har gjort en egen beskrivning av vilka behov eller problem som finns, analyserat förutsättningarna och definierat de lösningar som är möjliga och sedan jobbat långsiktigt och strukturerat med att utveckla sin idé.

Fördjupa dig

Läs mer på Länsstyrelsen Dalarnas webbsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillgänglig service i Örebro län

Med mer kunskap om vilka hinder som finns och vilka möjligheterna är för att ge alla oavsett fysiska förutsättningar en bra service kan tillgängligheten i butikerna öka. Därför inventerade Länsstyrelsen i Örebro hur tillgänglighetsanpassade landsbygdsbutiker i länet är, frågade kunderna och intresseföreningar hur de upplever tillgängligheten och analyserade vilka insatser som krävs. Det visade sig att det finns mycket vilja men lite kunskap om hur man anpassar för olika funktionsvariationer hos landsbygdens serviceställen.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen i Örebro län

Total kostnad: 1 031 600 kronor

Om projektet

Målet med projektet Tillgänglig kommersiell service var att fler ska kunna ta del av service i länets landsbygder. Genom att öka tillgängligheten och därmed kundkretsen så ökar butikens omsättning.

För att få en lägesbild av butikernas tillgänglighet för personer med funktionsvariation gjordes en fysisk inventering med hjälp av en mall som bygger på de rekommendationer som finns i broschyren Butik för alla. Broschyren är framtagen av Konsumentverket och Svensk Handel. Inventeringen visade att liknande problem är återkommande för de flesta butikerna. Ett sådant är att lokalerna är små vilket gör att man prioriterar att få plats med ett brett utbud över tillgänglighet.

Kundernas bild av hur det fungerar i butikerna är ändå positiv, visar den enkätundersökning som skickats till pensionärs- och handikapporganisationer och annonserats i anslutning till butikerna. Många är angelägna om att deras närbutik ska finnas kvar, och är nöjda med den hjälp de får av personalen.

En slutsats i projektet är att det saknas kunskap om tillgänglighetsanpassning. Butiksägare borde få stöd för att öka tillgängligheten i samband med att de får investeringsstöd för att utveckla sin verksamhet. Både centrala grossister och bidragsgivare bör kunna ge råd om vilka saker som kan göras för att skapa en mer tillgänglig butik.

Aktiviteter

  • Fysisk inventering av tillgänglighet i 11 butiker.
  • Enkätundersökning bland kunder med funktionsnedsättning och handikapporganisationer.
  • Sammanställning av analys i en rapport, en informationsspridningskonferens och skräddarsydd feedback till de inventerade butikerna.

Resultat och lärdomar

Inventeringen visade att det råder brist på tillgänglighet hos de flesta butiker. Butiken har ofta anpassat sin butik för personer med rörelsenedsättning men inte alls för andra typer av funktionsnedsättning. Man glömmer ofta bort personer med synnedsättning, allergier eller kognitiva nedsättningar. Men det finns en stor vilja göra bättre och att förändra sin butik.

De vanligaste problemen är att varor ställs i gångarna för att exponeras, att kontrasmarkering på kylens glasdörrar saknas och att kampanjskyltar och skärmar är för otydliga och svåra att se och ibland helt enkelt är alldeles för många på ett och samma ställe.

I intervjuerna uppgav många kunder att bemötandet och servicen i landsbygdsbutikerna är mycket bra och uppskattad och att det väger upp för eventuella brister i tillgängligheten. Att butiken finns i närområdet är viktigt för tillgängligheten.

Projektet visar att det råder kunskapsbrist hos alla intressenter kring en landsbygdsbutik om hur man skapar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kunskapen om olika funktionsvariationer saknas både hos butikens ägare, butikens grossist, bidragsgivare och även från butikens olika leverantörer eller ombudsaktörer.

Därmed så blir det ofta svårt att anpassa butiken. Personalen i butiken är väldigt serviceinriktad så många gånger löser man tillgänglighetsproblemet genom att hjälpa kunden med handling. Det skapar en relation med kunden men det skapar också ett problem när inte personalen finna på plats och butiken inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Fördjupa dig

Kiladalens utveckling - Landsbygd under utveckling!

Film om landsbygd under utveckling

För att sprida kunskap och dela med sig av sina erfarenheter har Kiladalens utveckling AB (svb) tagit fram en film. Filmen handlar om hur man kan skapa en lokal servicepunkt, ett lokalt utvecklingsbolag och e-handel av dagligvaror med utlämning i föreningshuset. Dessutom tar filmen upp hur man bygger lokal kunskap, skapar samverkan mellan kommunala förvaltningar, politiker och lokalt engagerade.

Fakta

Projektägare: Kiladalens utveckling AB (svb)

Total kostnad: 491 000 kronor

Resultat och lärdomar

I Stavsjö har engagerade invånare drivit igenom många projekt under kort tid, genom utvecklingsbolaget och genom kommunbygderådet. Nu har de tagit fram en halvtimmeslång film med tips om hur man kan jobba med utveckling på landsbygden, och om det arbete man gjort lokalt. Filmen har spridits vid evenemang, webb och i sociala medier.

Här kan du se den färdiga filmen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Istället för att bygga på ideella föreningar har man i Stavsjö skapat ett lokalt utvecklingsbolag med särskild vinstudelningsbegränsning. Till skillnad från ett vanligt aktiebolag drivs det inte för att ge aktieägarna vinst. De särskilda reglerna gör att vinsten huvudsakligen stannar kvar i bolaget för nya investeringar. Fördelen för de som gått in med aktiekapital är istället att den bygd man bor i blir livskraftig, har god service och ger ett kvalitetsmässigt bra liv.

I Stavsjö har utvecklingsbolaget bland annat köpt den gamla skolfastigheten och där skapat Stavsjögården som är en samlingsplats och servicepunkt. I byns föreningshus har bolaget också byggt ett kylrum och utvecklat vad man kallar ”digital lanthandel” där man kan hämta ut livsmedel som man e-handlat i tätorten.

Filmen tar också upp hur utvecklingsbolaget bygger lägenheter för att länka ihop den lokala flyttkedjan, och hur man i en ideell fixargrupp tillsammans städar, röjer och fixar med det som behövs kring Stavsjögården.

Fördjupa dig

Läs mer på Stavsjös webbsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förstudie utveckling Rejmyre

Finspångs kommun ville hitta ett sätt att arbeta systematiskt med kommersiell service i de orter som prioriterats i kommunens översiktsplan för landsbygden. Därför testade de en intervjumodell i Rejmyre. Resultatet av intervjuerna tas tillvara i varuhemsändningsplanen och efter förstudien kan man nu göra fler ortsanalyser för att fånga utvecklingsmöjligheter, förutsättningar och risker för tillgången till kommersiell service.

Fakta

Projektägare: Finspångs kommun

Total kostnad: 666 000 kronor

Aktiviteter

  • Statistisk inhämtning.
  • Intervjuer med boende, föreningar, företag, servicegivare och offentliga aktörers nyttjandegrad av den kommersiella servicen. Intervjuerna har formulerats som en risk- och väsentlighetsanalys som ska kunna genomföras på fler orter.
  • Workshops med servicegivarna där man följt upp intervjuerna och viktat resultatet för analysen.
  • Omvärldsbevakning via bland annat det regionala nätverket för regionalt serviceprogram RSP, det lokala ledaerområdet och nationella rapporter.
  • Sammanställning och slutseminarium.

Resultat och lärdomar

Finspångs kommun har nu en god bild av orten Rejmyres kommersiella service och dess förutsättningar de kommande åren. Kommunen har även en modell att arbeta efter för att följa den kommersiella servicen. Den kan implementeras i de landsbygdsorter som är av särskild vikt utifrån hela kommunens utveckling.

En lärdom var att det är bättre att göra ett genomtänkt urval av intervjupersoner så att inte eldsjälar och specifika intressegrupper får oproportionerligt stort genomslag i svaren.

Vad visade undersökningen då?

  • Undersökningen visar att befolkningen på orten ser dagligvarubutiken som den viktigaste servicen. Butiken är också viktig för kommunens hemtjänst.
  • Drivmedelsstationen som drivs av byarådet är också viktig för befolkningen, för de lokala föreningarna och för kommunens hemtjänst. Stationen är också viktig för besöksnäringen.
  • Post- och paket ombud finns i butiken och används i större utsträckning av yngre än av äldre. Några företag anser att paketombudet är avgörande för deras verksamhet.
  • Betaltjänster i form av in- och uttag av kontanter finns inte på orten. Detta saknas framför allt av den äldre delen av befolkningen.
  • Apoteksvaror finns hos dagligvarubutiken som är apoteksombud. Antalet receptbelagda leveranser har minskat drastiskt och istället handlar fler via post.

Service i samverkan - Boden och Luleå

Projektets syfte

Syftet med projektet är att i en förstudien undersöka förutsättningarna för och behovet av att etablera en eller flera servicepunkt/er för att tillgängliggöra service i den gemensamma landsbygden mellan Bodens och Luleås kommuner, I orterna Avan och Unbyn. Förstudien ska även undersöka eventuell lämplig placering av en gemensam nod för service, som kanske fysiskt kommer att hamna i olika byar med olika funktioner.

Aktiviteter

  • Utveckla befintliga och nya nätverk.
  • Kunskapsinhämtning.
  • Etableringsåtgärder.
  • Information och marknadsföring.
  • Avslutande aktiviteter.

Förväntat resultat

  • Att skapa organisation och nätverk kring service i lands- och glesbygd med aktörer från olika sektorer, ideellt, kommersiellt och offentligt.
  • Att visa på att det behövs etablering av servicepunkter i bygderna utifrån lokala förutsättningar och behov, minst en men möjligen 2.
  • Att visa på att Servicepunkterna genererar ökat antalet servicetyper/tjänster i bygderna samt ökat nyttjande av service. Samt ökade intäkter till utvecklingsgrupper och i framtiden arbetstillfällen. Skapar också flexibla lokalt anpassade servicelösningar.
  • Att bidra till högre erfarenhet och kunskap kring service samt med nya lösningar av service.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Projektet omfattar 795 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 556 500 kronor. Övriga finansiärer är Bodens och Luleå kommun.

Kontaktperson

Leif Engström, Bodens kommun
leif.engstrom@boden.se

 Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd  - GLÖD

Projektets syfte

Drivmedelsanläggningar i landets glesbygd har generellt dålig lönsamhet. Samtidigt är flera anläggningar det sista servicecentrat i en tätort och både befolkning och annan företagsamhet är beroende av tillgång av drivmedel och annan service. Projektet ska identifiera vilken service som efterfrågas och vilken service som kommersiellt kan fungera i de befintliga anläggningarna för att stärka drivmedelsanläggningens lönsamhet men också tillgodose ett behov av boende och verksamma inom upptagningsområdet. Projektet ska fokusera på tre områden nya koncept och tjänster, betaltjänster samt lösningar för in- och utlämning av paket.

Aktiviteter

Förstudie, bakgrundsanalys, behovsstudie, pilotstudie och utvärdering.

Förväntat resultat

Projektet ska efter förstudien, kunna redovisa vad entreprenörer, kommun och slutkund efterfrågar för lokal service, både kvalitativt och kvantitativt. Projektets andra fas ska kunna redovisa nya metoder, koncept eller tjänster som kan skapa hållbar lönsamhet genom kommersiell service för drivmedelsanläggningar i glesbygd, samt hur dessa i så fall skapar lönsamhet. Projektets tredje fas ska kunna redovisa varför nya metoder, koncept eller tjänster fungerar och hur de lyckas att möta intressenternas behov av service samt om dessa går att använda på andra jämförbara drivmedelsanläggningar i landet. På sikt ska projektet ge grund för att landets drivmedelsanläggningar i glesbygd fortsatt kan vara verksamma och därmed säkerställa drivmedelsförsörjning i hela landet samt basbehov för service för lokalt boende.

Budget

Projektet genomförs till 2020-11-30. Projektet omfattar 2 805 205 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 103 909 kronor. Övriga finansiärer är Region Västerbotten.

Kontaktperson

Bogge Bolstad, Sveriges Entreprenörer Service AB
bogge.bolstad@sverigesentreprenorer.se

Läs mer

Läs mer på projektets webbplats hos Svensk bensinhandel. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SOT – Service och trygghetspunkter i Jämtlands län

Projektets syfte

Skapa förutsättningar för att stärka utpekade servicepunkter under krissituationer i särskilt utsatta områden genom att utarbeta en metod och ett kunskapsunderlag där nästa generations SOT- punkter kan skapas i kommunerna av aktörer. SOT-punkterna kommer att bli mer strategiskt viktiga vilket gör att det blir högre prioritering för att säkerställa tillgången till service.

Aktiviteter

  • Uppstartsprocess med nulägesanalys.
  • Mobilisering och genomförande.
  • Metodutveckling, skapa och utveckla en metod för utveckling av SOT punkter.
  • Rapportering, informationsspridning och avslut av projektet.

Förväntat resultat

Målet med projektet är att skapa förutsättningar för att servicen ska finnas även vid en krissituation. Underlagen ska utgöras av en metodik för upprättande av SOT-punkter och dess innehåll (organisation, resurser, kompetenser mm) för att kunna utvecklas och stärkas utifrån rådande förutsättningar vid den utpekade SOT- punkten. Målet vid projektets slut är tio fungerande SOT-punkter och att det även utvecklas fler SOT punkter.

Budget

Projektet genomförs till 2020-12-31. Projektet omfattar 3 553 800 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 487 660 kronor. Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Jämtland.

Kontaktperson

Tommy Sjöling, Länsstyrelsen Jämtlands län
tommy.sjoling@lansstyrelsen.se

Smart service i smarta byar – BIDsamverkan för hållbar service på landsbygden

Syfte

Att i pilotprojektet Smart service i smarta byar – BIDsamverkan för hållbar service på landsbygden tillämpa BID metoden (Business improvement district) på tre utvalda orter för att följa och analysera hur och om BID är en framkomlig metod för utveckling av lokala servicelösningar i landsbygd.

Målet är ökad tillgänglighet till kommersiell service i form av ex. dagligvaror drivmedel, post/paket och betaltjänster.

Kort beskrivning

Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna ska i en pilotsatsning testa modellen för BID (Business improvement district) på tre landsbygdsorter för att utveckla hållbara servicelösningar utifrån orternas förutsättningar och behov. Projektet ska dra slutsatser av jämförelser och lärande mellan orterna om vad som fungerar, hur och varför. Därefter ska resultatet dokumenteras och spridas.

Orterna är:

  • Svärdsjö, Falu kommun
  • Grängesberg, Ludvika kommun
  • Sollerön, Mora kommun

Förväntat resultat

  • Utveckling av tre servicepunkter som stärker utbudet av kommersiell och offentlig service.
  • Professionella serviceorganisationer i tre byar som driver utvecklingen av service och samfinansieras av privata och offentliga aktörer.
  • Rapport som sammanfattar lärdomar och erfarenheter hur BID modellen kan används för att öka tillgängligheten till kommersiell service. Rapporten sprids regionalt och nationellt.

Budget

Projektet pågår till 2021-09-30. Projektet omfattar 3 881 744 kronor. Tillväxtverket finansierar med 2 717 220 kronor. Övriga finansiärer är Region Dalarna, Falu, Ludvika och Mora kommuner.

Kontaktperson

Region Dalarna

Servicepunkter i nöd och lust - Torsby

Projektets syfte

Syftet med projektet är att långsiktigt säkra tillgång till grundläggande service för boende, företag och besökare, genom att arbete med, angripa och stärka upp strukturen från tre olika håll. Stärka det strategiska arbetet och samarbetet, stärka kopplingen till den viktiga besöksnäringen och därmed ge serviceaktörerna fler ben att stå på. Samtidigt se över trygghetssystemet och säkra tillgången till service i händelse av kris.

Aktiviteter

Huvudområde A - Serviceplan

  • Innovativ kommunal serviceplan.
  • Studieresor – bussmetoden.
  • Samverkan och utbyte över kommun och länsgränser.

Huvudområde B - Besöksnäring

  • Lokalt anpassad turistinformation.
  • Ökat nyttjande av sociala media.

Huvudområde C – Utvecklad service i servicepunkter samt tryggad service i kristid

  • Lanthandel Adventure.
  • Nyutvecklad service.
  • Tryggad service i kris.

Förväntat resultat

  • En väl förankrad, strategisk och innovativ serviceplan för Torsby kommun.
  • Utvecklat och dokumenterat ”Bussmetoden”.
  • Butikerna har ökad kunskap om hur de ska göra butiken och varorna mer tillgängliga för personer med funktionsvariationer.
  • Minst 1 lokalt nätverk/kundråd har bildats
  • Lokalt anpassad, digital och kvalitetssäkrad turistinformation i 4-6 servicepunkter/lanthandelsbutiker.
  • Fördjupad samverkan mellan kommunala verksamheter och lanthandelsbutiker.
  • 10 butiker har ökad kunskap om hur man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kan marknadsföra butiken via sociala medier.
  • Det finns en idébank för hur man kan utveckla serviceutveckling på landsbygden som bygger på de idéer som kommit fram under Lanthandel Adventure.
  • Krisberedskapspunkter har skapats i lanthandelsbutiker. Butiken stärker sin roll i lokalsamhället.
  • Att minst 5 butiker är bättre rustade inför framtiden i en föränderlig omvärld.

Budget

3 573 419 kronor. Sökt belopp från Landbygdsprogrammet: 2 501 300 kronor.

Övriga finansiärer: 1 072 119 kronor Torsby kommun.


Kontaktperson

Anna-Lena Carlsson, Torsby kommun
anna-lena.carlsson@torsby.se

Elisabet Olsson, Torsby kommun
elisabet.olsson@torsby.se

Läs mer

Läs mer på Torsbys webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicepunkter i Uppsala kommun

Syfte

Syftet med projektet är att förbättra servicen på landsbygden samt skapa en långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer som verkar för bättre service. Målsättningen i projektet är att utveckla servicepunkter i Uppsala kommun. Varje servicepunkt ska tillhandahålla minst 1 grundläggande serviceslag och samarbeta med offentlig sektor.

Aktiviteter

  • Del 1: Mobilisering där behov och åsikter från berörda aktörer samlas upp.
  • Del 2: Genomförandet av den första servicepunkten sker som pilotprojekt. Resultatet kommer sedan att utvärderas och ligga till grund för övriga servicepunkter.
  • Del 3: Utvärdering, dokumentation och resultatspridning av projektet. Här sammanfattas projektets resultat i många olika former och tillgängliggörs för bästa spridning.

Förväntat resultat

10 servicepunkter har skapats på Uppsala landsbygd med minst 5 olika serviceslag tillgängliga (varav minst 1 av dagligvaror, drivmedel, post, apotek och betaltjänst). Projektet kommer leda till bättre service, en samverkansform mellan offentlig och kommersiell service. Målen på lång sikt är att servicenivån på landsbygden ska fortsätta att stärkas genom att fler servicepunkter implementeras även efter projektets slut. Förutsättningarna för detta ökar genom den kunskap och erfarenhet Uppsala kommun erhåller under genomförandet av projektet.

Budget

Projektet genomförs till 2019-10-31. Projektet omfattar 3 502 158 kronor och Tillväxtverket finansierar 2 626 618 kronor. Övrig finansiär är Uppsala kommun.

Kontaktperson

Lisa Klingwall, Uppsala kommun
lisa.klingwall@uppsala.se

Läs mer

Läs mer på Uppsalas webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hela Sverige ska leva - Service i samverkan

Hur kan man organisera och ta tillvara den lokala nivåns engagemang och kunskaper när kommunen planerar för lokal serviceutveckling? I projektet Service i samverkan testade Hela Sverige ska leva olika arbetssätt i elva kommuner. Erfarenheter, inspiration och metoder samlades i en kunskapsbank.

Fakta

Projektägare: Hela Sverige ska leva

Total kostnad: 11 842 633 kronor

Aktiviteter

Projektet genomfördes i sex län och elva kommuner. Varje län hade en processledare och projektet koordinerades av den nationella organisationen.

  • Projektuppstart med rekrytering av projektmedarbetare, projektorganisation och tillsättning av styrgrupp. Utvärdering förbereddes.
  • Utbildning och processtöd – Gemensamma startträffar och gemensam utbildning för processledarna, och detaljplanering av genomförandet.
  • Processarbete och uppbyggnad av lokala servicelösningar. Det är här det viktiga arbetet utfördes med att bygga nya strukturer för samverkan. Processledarna träffade bland annat lokala utvecklingsgrupper i kommunerna. Träffar genom-fördes med kommunens representanter och processledarna ordnade gemensamma möten. Arbetet med servicelösningar pågick parallellt.
  • Ett serviceteam som jobbade fram en webbaserad kunskapsplattform, Servicebanken. Konsulttjänster köptes in vid behov och grafisk hjälp. En referensgrupp knöts till arbetet.
  • Spridning och implementering – Resultatet spreds löpande genom olika kanaler samt medier, samt vid en slutkonferens och regionala spridningsmöten. Lansering av Servicebanken.

Resultat och lärdomar

I Servicebanken förmedlar Hela Sverige ska leva ett stort urval av projektets resultat och lärdomar i form av erfarenheter, goda exempel på servicelösningar, intervjuer, inspiration, metoder för samverkan och dialog kring servicefrågan.

I de kommuner som berördes av projektet startade processer för samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, kommunbygderåd och kommunen. I några fall utvecklades befintliga, i andra startades nya plattformar eller nätverk.

Samverkan har stärkt kapaciteten och gett den lokala nivån bättre förutsättningar att påverka servicefrågan, men också andra frågor som bredband och bostäder.

I tre kommuner bidrog projektet till medskapande metoder för kommunala serviceplaner. Det visade på fördelar med medborgardialog kring kommunala plandokument och på praktiska metoder för att skapa lokalt engagemang och mobilisering.

Genom projektet skapades servicelösningar/förlängda lokala processer i:

  • Arvidsjaur: Servicepunkt i Moskosel.
  • Motala: Servicepunkt i biblioteksbuss, servicepunkt vid lanthandeln i Fornåsa, livsmedelsrum i Godegård.
  • Storuman: Varuboxar vid lanthandel i Slussfors.
  • Ljungby: Digitala servicepunkter i sju av kommunens bygder.
  • Norrköping: Förstudie för obemannad/helårsöppen lanthandel i Arkösund.
  • Ludvika: Lokalekonomiska analyser i två bygder.
  • Flen: Processer för att genomföra Lokalutvecklingsplaner

Projektet ledde också till att Hela Sverige ska leva stärkte sin kapacitet för att arbeta med servicefrågor hos länsavdelningarna, och att de bildade ett nationellt servicenätverk som fortsätter att samla kunskap och driva servicefrågan inom rörelsen. Nätverket ska också omvärldsbevaka och samverka med andra organisationer.

Några av de lärdomar projektet dragit är att projekt som bygger på flernivåsamverkan tar tid och behöver hållas samman av en processledare med kunskap om förutsättningarna inom både ideell och offentlig sektor. Att få människor att mötas är centralt och fysiska möten är överlägsna för att bygga nätverk och dela erfarenheter. För att så många som möjligt ska komma på lokala möten så är en stor fördel att få hjälp med att bjuda in av lokala nyckelpersoner. För att skapa samverkan måste det finnas ett genuint intresse och en god förankring från kommunens håll både på tjänsteperson och politisk nivå. Det är viktigt att tydliggöra förväntningarna hos alla projektets intressenter.

Fördjupa dig

Läs mer i Hela Sverige ska levas Servicebank Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Lokala servicelösningar i Örebro län

Projektets syfte

Förstudien genomförs för att i ett första skede få ökad kunskap och förståelse för behovet av olika servicefunktioner, var för sig eller hur de kan kombineras och på vilket sätt servicen kan erbjudas målgrupperna utifrån en orts specifika förutsättningar i ett lokalt och regionalt perspektiv. Syftet är ytterst att förstudien ska ge ett sådant underlag för att beskriva vilka nya pilotlösningar som kan testas och implementeras på de orter/i de områden där behovet av servicelösningar är som störst.

Kort beskrivning

Trots länets geografiska struktur visar erfarenheten att brister i serviceutbudet finns på vissa orter. Förhållandena förändras också över tid. En fungerande service kan snabbt försämras och inte fylla sitt syfte. Service behövs i hela länet för både boende och företag, men servicen kan inte och kommer inte att kunna ges i samma utsträckning och på samma sätt överallt. Det väsentliga är att servicelösningarna oavsett kvantitet och formerna för hur servicen erhålls blir hållbara ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt för att kunna bestå, men också flexibla för att om så måste kunna omformas på ett effektivt sätt. För att ta fram servicelösningar som kan fungera långsiktigt behövs dock mer kunskap om framför allt lokala förhållanden och hur den lokala nivån kommer in i och påverkas av den regionala utvecklingen i stort både i nutid och framtid.

Aktiviteter

  • Förstudie med djup och bred analys.
  • Detaljerad kartläggning av serviceutbudet.
  • Identifiering av målgrupper.
  • Se möjligheter ur ett framtidsperspektiv.
  • Tillgodose målgruppernas behov av service.
  • Skräddarsy servicelösningar baserat på behov och situation.
  • Studiebesök.

Förväntat resultat

De lösningar som presenteras kommer utgöras av pilotsatsningar med vilket avses att de inte testats tidigare i länet alls eller inte i någon grad prövats i det område/på den ort som är föremål för servicen. Målet är att minst fyra nya servicelösningar som har ett pilotperspektiv ska kunna implementeras inom tre år.

Budget

Projektet genomförs till 2020-06-30. Projektet omfattar 1 063 583 kronor och Tillväxtverket finansierar med 797 687 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Örebro.

Kontaktperson

Patrik Pettersson, Länsstyrelsen Örebro
patrik.pettersson@lansstyrelsen.se

Pilotprojekt för utveckling av lokala servicelösningar i Falkenberg

I projektet Servicepunkter på landsbygden ville Falkenberg hitta moderna servicelösningar och aktiviteter kopplade till service som gör kommunens landsbygd till en mer attraktiv plats att leva, bo och verka på. I fem av kommunens utpekade serviceorter och noder etablerades servicepunkter med bland annat informationsskärmar och mötesplatser. På köpet fick man bättre relationer mellan bygd och kommun, och större förståelse för landsbygdens utveckling i fler delar av kommunens organisation.

Fakta

Projektägare: Falkenbergs kommun

Aktiviteter

  • Informations-, inspirations- och arbetsmöten kring lokala servicepunkter.
  • Omvärldsbevakning kring framtidens landsbygd och dess behov.
  • Samverkan inom kommunen, med företagare i kommunen och externa aktörer.
  • Etablering av servicepunkter.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i fem servicepunkter som erbjuder fritt wifi, och har en digital skärm med kommunal- och besöksinformation och möjlighet till informationssökning. Falkenbergs kommun ser att skärmarna har utvecklingspotential för framtida behov och att kommunen kommer att nyttja servicepunkterna på många olika sätt.

Ett annat resultat är ökat samarbete både inom kommunen, mellan kommun och företagare samt mellan företagare. Projektet har skapat bättre relationer, kommunikation och förtroende mellan kommunen och de som bor, lever och verkar i landsbygderna.

Största oväntade utfallet blev ett spinoffprojekt, Lev din dröm, som gett Falkenbergs landsbygd ett bättre varumärke, ökade bostadspriser och en ökad inflyttning. I Lev din dröm som inventerade kommunen obebodda hus och marknadsförde kommunens landsbygd med hjälp av företag som ambassadörer.

Projektledarna beskriver sina lärdomar så här:

”Vi har lärt oss mycket under projektets gång. Dels att demokratiska processer tar tid, att det handlar om samarbete och framtidsanalys kring vilka behov våra lösningar ska möta framåt och hur vi får en hållbar servicelösning som kan växa med landsbygdens nya möjligheter, utmaningar och behov.”

Fördjupa dig

Läs mer på Falkenbergs kommuns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En oväntad effekt av projektet blev Lev din dröm FBG som du kan läsa om här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Gemensam serviceutveckling i Misterhults- och Blankaholmsbygden

Syfte

Syftet med Gemensam serviceutveckling i Misterhults- och Blankaholmsbygden är att öka servicegraden i Misterhults- och Blankaholmsbygderna i Oskarshamn och Västerviks kommuner genom att initiera ett pilotprojekt kring kommunal samverkan. Kommunerna behöver mötas över kommungränser för att lösa komplexa frågor i samhällsutvecklingen, där tillgång till kommersiell service i skärgård och landsbygd är en sådan fråga.

Kort beskrivning

Området kring Misterhult och Blankaholm är glest befolkat men kustnära och välbesökt sommartid. Det är ett av de områden i Kalmar län som har lägst servicegrad.

Projektet ska undersöka hur kommuner kan samverka för att öka servicegraden och vilka åtgärder som kommunerna och regionen kan inleda strategisk samverkan kring.

Förväntat resultat

Projektet ska leda till en metod för samverkan och att en arena för servicesamverkan mellan Oskarshamn och Västervik är framtagen.

Ett resultat kan vara att extern finansiering har lokaliserats för någon satsning, eller att kommunerna själva väljer att investera för att åstadkomma utvecklad kommersiell service.

Budget

Projektet pågår till 2021-12-31. Projektet omfattar 1 468 688 kronor. Tillväxtverket finansierar med 1 018 688 kronor. Övriga finansiärer är Oskarshamn och Västerviks kommuner samt Region Kalmar län.

Kontaktperson

Västerviks kommun

Pilot för servicepunkter i Högsby

Högsby kommun såg ett behov av att stärka servicen och tillgången till livsmedel i kommunens ytterområden. Lösningen blev servicepunkter och insatser för att stärka butikernas roll i lokalsamhället.

Fakta:

Projektägare: Högsby kommun

Total kostnad: 880 076 kronor

Aktiviteter

  • Iordningställt servicepunkter i Fågelfors, Fagerhult och Ruda.
  • Stöttat butikerna i processer att utöka med fler serviceslag.
  • Utrustat servicepunkterna med digital läsplatta och skärmar för samhälls- och turistinformation.
  • Utbildning och information om turism, värdskap, lokala turistmål och service.
  • Organisation av samarbete med samhällsföreningar och genomfört olika aktiviteter i butikerna som en samlande och enande faktor för lokalbefolkningen.
  • Infört Bok i Butik.
  • Producerat och spridit tre korta filmer om projektet och dess resultat.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i att det nu finns servicepunkter i tre butiker. I servicepunkterna finns tillgång till samhällsinformation och turistinformation både digitalt och i pappersform. Där finns också en fysisk mötesplats. Butikerna och kommunen har slutit avtal om att fortsätta driva dessa efter projektet.

Genom servicepunkterna har Högsby kommun skapat en ny kanal till invånare på berörda orter. Ett exempel där man använt denna är för att informera om byggnadsplaner, ett annat för att nå ut med information om coronapandemin på olika språk.

Servicepunkterna har också fungerat som lokala utlämningspunkter för broddar som kommunen delat ut till invånare över 65 år, och för biblioteksböcker.

Projektet har lagt en grund för samverkan mellan samhällsföreningar och butiker, och handlarna, som i ett par av orterna var inflyttade, har får kunskap om lokala besöksmål och blivit goda ambassadörer för sin bygd. Dessutom har betydelsen av fungerande service lyfts fram, både lokalt på de olika orterna och till den politiska nivån i kommunen.

Fördjupa dig

Läs mer och hitta länkar till informationsfilmerna på Högsby kommuns webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utveckling av mötesplats i Häradsbäck

Vad behövs för att behålla, stärka och utveckla servicen kopplat till en mötesplats kring handelsboden? Det tog bygdebolaget Härlundabygden i Småland reda på i en förstudie. Resultatet blev en handlingsplan där lokalt sortiment och besökare ska stå för en större del av omsättningen än idag.

Fakta

Projektägare: Härlundabygden AV (svb)

Total kostnad: 654 000 kronor

Aktiviteter

  • Inventering av service som redan finns i bygden och hur den används.
  • Kartlägga näringslivets behov av service lokalt och i kringliggande orter. Kartlägga behov av service och aktiviteter för besökare.
  • Sammanställa en handlingsplan för att genomföra aktiviteter och utveckla service som motsvarar de behov som har identifierats för målgrupperna.
  • Upprätta en kostnadsberäkning för genomförande av planen i delmål.
  • Förankring av handlingsplan lokalt, med kommunen och berörda myndigheter.
  • Upprätta möjliga finansieringsplaner av delmålen.

Resultat och lärdomar

Härlundabygden inventerade vilken service som finns idag, och vad boende, besökare och företag efterfrågar. Det visade sig vara aktiviteter och bättre kommunikationsmöjligheter men också flera bostäder.

Handelsboden har i dag lönsamhetsproblem eftersom kunderna är för få och anledningen anges vara pris och sortiment. Istället för att konkurrera mot stormarknader såg man i förstudien en potential i att utveckla sortimentet mot mera lokalproducerade varor och hitta nya kundgrupper som kan höja omsättningen, till exempel inom besöksnäringen och näringslivet.

I handlingsplanen som togs fram finns flera förslag på verksamheter och åtgärder som kan höja attraktionskraften för Handelsboden och den mötesplats som kan byggas upp kring den. Förslagen har bearbetats och konkretiserats i form av en handlings- och finansieringsplan för utveckling av mötesplatsen. Planen har förankrats i såväl bygden som hos kommun och berörda myndigheter.

Några lärdomar som projektet kunnat dra är dels hur viktigt det är att göra en förstudie, hitta kontaktvägar och förankra sin plan med alla som berörs. Dels att det tar mycket längre tid än man vill att få svar eller beslut från olika myndigheter. Dessutom behöver ett projekt blicka inåt och säkerställa att det har de olika kompetenser som behövs.

Fördjupa dig

Läs mer på Härlundabygdens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lokala servicepunkter i Blekinge

Syfte

Projektets syfte är att, utifrån de lokala förutsättningarna, skapa och komma igång med två servicepunkter i Blekinge.

Aktiviteter

För varje servicepunkt behövs följande steg gås igenom:

  • Involvera lokalt boende, föreningar, näringsliv, kommunen och andra intressenter för att kartlägga och dokumentera behov och möjlighet av servicelösningar.
  • Upprätta långsiktig ekonomisk plan.
  • Finna långsiktigt hållbar finansiering.
  • Finna lämplig organisationsform för långsiktig drift av servicepunkten.
  • Leda uppstart av servicepunkter.
  • Överlämna drift till lämplig aktör.

Förväntat resultat

Att skapa en långsiktigt hållbar lösning för varje servicepunkt.

Aktiviteterna inom projektet förväntas leda till ett ökat engagemang bland invånarna på de två orterna för utveckling av bygden och erbjuda dem nya möjligheter till service i närområdet.

Budget

Projektet pågår till 2020-12-31. Projektet omfattar 893 960 kr och Tillväxtverket finansierar med 670 210 kr. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Blekinge.

Kontaktperson

Anders Andersson, Länsbygderådet i Blekinge
anders@blutsam.se

Servicepunkter i bygdegårdarna

Projektet Servicepunkter i bygdegårdarna – livs, drivmedel och paket i samverkan med lokalsamhället ska genomföras i en förstudiedel och en genomförandedel. Syftet är att utveckla nya former för servicepunkter i bygdegårdarna i de delar av kommunen som idag har begränsad eller ingen kommersiell service.

Servicepunkterna ska utformas med utgångspunkt i det lokala behovet av service och i samarbete med kommunen. Målet är att vid projektets slut ska servicepunkter med anpassat innehåll vara etablerade i bygdegårdarna och att det ska finnas en hållbar organisation för servicepunkterna.

Fakta

Projektägare: Älvdalens kommun

Budget: 2 011 088 kronor varav Tillväxtverket finansierar med 1 407 761 kronor.

Övriga medfinansiärer är Region Dalarna och Älvdalens kommun.

Slutdatum för projektet är 30 september 2022.

Aktiviteter

  • Projektledning, administration, ekonomi, rapportskrivning och redovisning
  • Kartläggning, startträffar, skapa nätverk mellan bygderna
  • Lokalekonomiska analyser och studieresa/studiebesök
  • Uppbyggnad av servicepunkter
  • Metoder för att skapa hållbara servicelösningar
  • Spridning av projektets resultat

Förväntat resultat

  • Genomfört fördjupade Lokalekonomiska analyser
  • Anpassade servicepunkter utifrån lokala behov
  • Skapat förutsättning för hållbara organisationer runt servicepunkterna/bygdegårdarna
  • Skapat nätverk för kunskapsutbyte mellan kommunens bygdegårdar
  • Upprättat avtal mellan servicepunkter och kommunen

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Älvdalens kommuns webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Förstudie om servicelösningar i Moskoselbygden

Målet är att lägga grunden till en lokalt anpassad servicelösning i Moskoselbygden genom att undersöka olika förutsättningar. Utöver det är syftet att bygga engagemang och kapacitet i bygden genom att erbjuda medskapande processer och göra människor delaktiga. Dessutom ska projektet skapa samverkan mellan lokalsamhället/ekonomiska föreningen, kommunen och regionala aktörer och intressenter.

Fakta

Projektägare: Moskosel framtid Ekonomisk förening

Budget: 674 290 kronor varav Tillväxtverket finansierar med 505 717 kronor. Övriga medfinansiärer är Arvidsjaurs kommun.

Slutdatum för projektet är den 31 juli 2021.

Om projektet

Förstudien ska undersöka möjligheten för:

  • ett utlämningsställe för post och paket och apoteksvaror med mera
  • en kontant och betalfunktion vid Servicepunkten
  • utveckla samarbetet kring servicepunktens innehåll med Arvidsjaurs kommun
  • e-hälsolösning vid servicepunkten
  • lokal hemtjänst
  • laddstolpar
  • distansarbetsplatser
  • en digital lanthandel på platsen

Aktiviteter

  • Projektledning, administration och projektdokumentation
  • Referensgruppsmöten
  • Samverkansmöten, Workshops, närverksträffar, enkät med lokalsamhället. besöksnäring, företag, näringslivsenhet, offentlig verksamhet med flera
  • Skapande av en kommunikationsplan för spridning av projektet och medverkan vid träffar lokalt, kommunalt och regionalt
  • Studiebesök

Förväntat resultat

  • Projektet förväntas direkt resultera i ett underlag som beskriver möjliga lösningar för utveckling av servicepunkten och som kan ligga till grund för en lokal utvecklingsplan. Underlaget ska inrymma förslag på hur en digital lanthandel kan utvecklas.
  • Arbetet förväntas också leda till att lokala nätverk startas vilket blir en nyckelfaktor för långsiktig kreativ lokal utveckling.

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Moskosel Framtids webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Företagens behov av service

Välkommen till bygden - Västerbotten

Syfte

Syftet är att öka attraktiviteten och möjligheten till att få fler boende i närområdena att konsumera lokalt och att fler besökare vill komma, och stanna längre i respektive by/ort som är uttalade i projektet.

Kort beskrivning av projektidén

Projektet innehåller flera förbättringsåtgärder inom och utanför butiken. Syftet med projektet är att stärka och utveckla dessa lokala nav genom att utvecklas tillsammans med partners i bygden. Det genom kreativa och hållbara idéer som gör att fler boende och besökare konsumerar och får fler av sina servicebehov tillfredsställda på plats. Till exempel genom att erbjuda lagad mat, baserat på livsmedel från lanthandeln som närmar sig sitt bäst-föredatum, laddstationer för elbilar, bytes- och utlåningsbibliotek av böcker, leksaker, verktyg etc. Projektet ska även utarbeta vad vi i dagsläget benämner som ett lojalitetsprogram gentemot konsumenter.

Aktiviteter

  • Livsmedel och måltider: lojalitetsprogram och matsvinn, lokalproducerade råvaror, ombudstjänster.
  • Laddstationer och transporter: laddstationer för elbilar, utökad samåkning.
  • Diversifiering av butikens varor och tjänster: Bed & Breakfast, Ställplatser för husvagnar och husbilar, info point och mobil hotspot.
  • Lokalt värdskap: utbildning i värdskap, bytesbibliotek och verktygsutlåning, attraktiva miljöer.
  • Sprida resultat av projekt: publicera och marknadsföras på de ingående partnernas digitala och sociala plattformar, pressreleaser och story sharing.

Budget

Projektet pågår till 2020-12-31 och omfattar 3 751 448 kronor. Tillväxtverket finansierar med 2 813 586 kronor. Övringa finansiärer är Region Västerbotten.

Kontaktperson

Karin Fällman, Gold of Lapland ekonomisk förening
karin.fallman@goldoflapland.com

Holmömodellen – servicelösningar för en levande skärgård och landsbygd

För att undersöka möjligheterna att öka underlaget för kommersiell service gjorde Holmöns utvecklingsforum en analys av nuläget och samlade in underlag om vilka behov som fanns. Med det som grund tog de fram en konkret handlingsplan i flera steg och på vägen utvecklade föreningen en egen metod för att analysera såväl hel- och deltidsboendes som besökares köpkraft.

Fakta

Projektägare: Holmöns utvecklingsforum

Total kostnad: 840 073 kronor

Aktiviteter

  • Dialogmöten- öppna träffar med sopplunch och workshops på olika teman en gång i månaden.
  • Omvärldsbevakning och studieresa till ett liknande ö-samhälle.
  • Lokalekonomisk analys i egen form.
  • Resultatspridning i form av trycksak, film och berättelser.

Resultat och lärdomar

Förstudien resulterade i ett nytt sätt att genomföra lokalekonomisk analys, anpassat för samhällen med för få folkbokförda för att kunna ta del av data från SCB. Med hjälp av det nya begreppet vistelseunderlag går det nu att beräkna och värdera även deltidsboende och turisters betydelse för samhället.

Ett annat resultat är den handlingsplan för utveckling som togs fram. För att strukturera handlingsplanen skapades en tre-stegs-metod för genomförande, för att både ta tillvara engagemang här och nu, men också arbeta långsiktigt. Flera av insatserna i handlingsplanen har redan påbörjats och engagemanget lever vidare i ett nystartat bygdebolag, odlingsnätverk och entreprenörskap.

Arbetet i förstudien ledde också till att Holmöborna fick ett forum för att diskutera öns utveckling, och till stärkta relationer med kommunen.

De lärdomar som föreningen kunnat dra av projektet är att det är viktigt att vara öppen för nya idéer och att ta höjd för att det inte blir som man tänkt sig, så det finns redundans i personalstyrkan när något försenas eller måste lösas på nytt sätt. På så sätt kunde de skapa en ny lösning för att genomföra en lokalekonomisk analys, när den traditionella metoden inte var applicerbar.

Det är också viktigt att snabbt fånga upp det spontana engagemanget, det fick lägga grunden för hur hela handlingsplanen utformades. Genom att vara transparent och uppdatera vad som händer går det lättare att involvera flera. Många vill hjälpa till och ställer upp bara frågan kommer.

Fördjupa dig

På Holmöportalen kan du få mer information om projektet och hur de beräknat vistelseunderlag samt ladda ner handlingsplanen.

Läs mer och ta del av filmerna från projektet på Holmöportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Lokal HUB landsbygdssamverkan – kommersiell service och besöksnäring

Många bygder i Dalarna såg potential i att vidareutveckla besöksnäringen och på så sätt skapa ett bredare underlag för de lokala handlarna, det visade de lokalekonomiska analyserna som gjorts i ett tidigare projekt. Coompanion stärkte de lokala nätverken mellan service och besöksnäring i fem bygder och resultatet blev samverkansavtal, nya besöksnäringssatsningar och en insikt om att det inte är helt enkelt att organisera ideella och affärsmässiga perspektiv.

Fakta

Projektägare: Coompanion Dalarna

Total kostnad: 2 179 900 kronor

Aktiviteter

  • Workshops i de fem deltagande bygderna, för att skapa samverkan mellan den kommersiella servicen och besöksnäringsföretag.
  • Kunskapsseminarier tillsammans med Visit Dalarna, Högskolan Dalarna och SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Seminarierna har handlat om hållbar besöksnäring, lokal identitet och platsvarumärke samt service och organisering i landsbygder.

Resultat och lärdomar

Projektet pekar på vikten av att processleda grupper i fysiska träffar. Digitala lösningar fungerar men man tappar en hel del gällande samspelet och energin mellan deltagarna. De digitala lösningarna har även begränsat deltagandet då alla inte känner sig bekväma med att använda dessa verktyg.

De lanthandlare som deltagit i projektet är sanna entreprenörer med driv och vilja att utvecklas, och lanthandeln är väldigt viktigt nav i bygderna.

Coompainon har under projektet konstaterat att som ideell kraft så kan man nå en bra samordning i bygden, men man når aldrig ända fram till att kunna genomföra en fullbordad, affärsmässig utvecklingsprocess som ökar omsättningen i bygden. Utveckling som innehåller såväl korta som långa investeringar kräver en ekonomisk plattform att stå på, som kan samordna såväl bokningsbart boende som aktiviteter mat och marknadsföring.

Arbetet visar att det är svårt att påverka hur bygder ska organisera sig, det beror mycket på om de aktiva personerna har fokus på affärsmässig eller ideell utveckling. Det i sin tur kan bero på de aktiva personernas möjlighet att avsätta tid för företagande i bygden. Äger och driver man redan företag på plats i byn kan man ha mer intresse av och bättre möjlighet att bedriva affärsmässig utveckling än om man har heltidssysselsättning

utanför byn och arbetet i bygden bedrivs endast i ideella verksamheter.

Att Högskolan Dalarna och Visit Dalarna deltagit på plats i evenemang i bygderna har visat sig vara mycket viktigt för att möjliggöra samverkan och kontakter. Projektet har visat vikten av det personliga mötet mellan bygders företag/föreningar och akademi/organisationer. Att som entreprenör/förening i bygden få träffa representanter på plats i bygden har lett till fortsatta kontakter och samarbeten som annars kanske inte kommit till stånd. Likaså har projektet sett att samverkan och nätverk kan ha betydelse för tillkomsten av nya företag. Under projekttiden har det startats fyra nya företag inom och med koppling till besöksnäringen, utöver bygdekooperativet som bildats i Furudal.

Fördjupa dig

Läs mer om Lokal HUB på Coompanion Dalarnas webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Maritim service och besöksnäring - Västra Götaland

I projektet Maritim Service och besöksnäring fokuserade Västra Götalandsregionen på platser längs med Bohuslänskusten, längs Dalslands kanal och i Vänern som är viktiga för besöksnäringen, men där det också finns behov av stöd till service. Genom att skapa lokala handlingsplaner och praktiskt genomföra de första insatserna kunde man bygga en samverkan som ska hålla på lång sikt. Förankring, regional stöttning och lokala processledare har varit några av nycklarna.

Fakta

Projektägare: Västra Götalandsregionen, Förvaltningen för kulturutveckling i samverkan med Näringslivsenheten.

Total kostnad: 1 360 000 kronor

Om projektet

För att ingå i projektet har det krävts både lokalt engagemang i frågan och intresse från kommunen. Ytterligare ett krav har varit att någon organisation/person velat ta på sig rollen som lokal processledare.

I projektet har processledare på elva platser tillsammans med regionala processtödjare genomfört en platsutvecklingsprocess från förankring, via kartläggning och analys till färdig handlingsplan.

Inom gemensamt utpekade strategiska områden genomförde projektet tankesmedjor för att få in extern kompetens i arbetet. Varje plats har också genomfört en avgränsad strategisk pilotinsats som varit tänkt som en katalysator för stärkt samverkan mellan service och besöksnäring.

”Vår roll i VGR har varit att hålla ihop projektet, fungera som regionalt processtöd/coach till de lokala processledarna och hjälpa till med kontakter med kommunen, regionala aktörer och experter på sakfrågor. Arbetssättet har stärkt oss i uppfattningen att den lokala förankringen är avgörande för en långsiktig process på platserna.”

Resultat och lärdomar

Regionen har genom projektet stärkt sina kontakter med de ingående platserna och med aktörer inom besöksnäringen. Genom den lokala processledaren har regionen fått kontakt med många drivande aktörer och företag på platserna och denna funktion finns kvar på de flesta platser efter projektet.

De platser som ingått har framför allt lyft fram värdet av att träffa och byta erfarenheter med andra platser vilket lett till ett ökat lärande. De genomförda pilotsatsningarna har varit konkreta och tydliga och gett tydliga resultat inom projektperioden vilket uppskattats av alla. Man har också varit mycket nöjda med det regionala processtödet i arbetet.

Den stora effekten på längre sikt är en bredare samverkan mellan aktörer på de ingående platserna. I samtliga fall har projektet lett till att nya samverkansytor skapats. Projektet har gett en möjlighet för föreningar, företag och andra aktörer kunnat samlas kring gemensamma frågor med betydelse för platsens långsiktiga utveckling.

Förståelsen för servicens betydelse i arbetet inom besöksnäringen har ökat och butikens roll som inofficiell turistbyrå för platserna har tydliggjorts och stärkts. Omvänt har butikerna och samhällsföreningarna fått en ökad insikt i hur viktig besöksnäringen och delårsboende är för deras fortlevnad. På flera av platserna har man identifierat delårsboende som en strategiskt viktig grupp att involvera i platsens utveckling.

En lärdom är att processen på platsen bygger väldigt mycket på hur den lokala processledaren utses och vad den fått för mandat av övriga aktörer på platsen. Utan ett tydligt mandat är det svårt att ta rollen att leda arbetet. Rollen kan också försvåras av att processledaren uppfattas ha en egen agenda eller att handla i egen sak. Bäst har det fungerat där man haft en förening eller arbetsgrupp som samverkanspart och det har också förhindrat att processen blir sårbar och beroende på en person. Framför allt har detta betydelse för hur arbetet med platsens utveckling tas vidare efter projektet avslutats.

Fördjupa dig

Läs mer om Maritim service på Västra Götalandsregionens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ny teknik, digitalisering och nya metoder

Förstudie: Smarta hållbara byar i Norrbotten

I en förstudie har Luleå tekniska universitet skapat kunskap och förutsättningar för utveckling av samordnade transporter och digitala hubbar vid servicepunkter. Tanken är att det ska utveckla smarta hållbara byar i Norrbotten i ett genomförandeprojekt och i en gemensam strategi i länet.

Fakta

Projektägare: Luleå tekniska universitet

Total kostnad: 977 125 kronor

Om projektet

Förstudien Smarta hållbara byar fokuserade på två områden – samordnade transporter och digitala lösningar för servicepunkter. För att identifiera vilka åtgärder som är viktigast för att skapa smarta och hållbara byar som är attraktiva att bo i och flytta till intervjuade projektet kommunala landsbygdsutvecklare och arrangerade fokusmöten med boende i tre byar. Utifrån de underlagen skapade man sex fiktiva personer (personas )och sex scenarios som användes i intervjuer med invånare och företagare i nio kommuner. Intervjuerna gjordes av studenter från Luleå tekniska universitet.

Projektet samverkade med Region Norrbotten och en rad andra aktörer, något som resulterade i en gemensam strategi för att arbeta vidare tillsammans. Lärdomarna från förstudien utgör underlag för ett genomförandeprojekt – Digital service i Norrbottens landsbygd – Digiby.

Aktiviteter

  • Utveckling av metod för datainsamling och analys, samt metodutlärning.
  • Identifiering av aktörer, kartläggning, workshops.
  • Analys och projektplan

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i ett underlag för ett följande genomförandeprojekt, och i en samarbetsstrategi och nätverk kring utveckling av smarta hållbara byar tillsammans med regionen, kommunerna och andra aktörer.

Intervjuerna visar att det behövs mer information och hjälp för att samordna transporter systematiskt. Samordning av både persontrafik och gods skulle kunna öka tillgängligheten. Invånare och företag lägger idag mycket tid på att söka och hämta paket som levereras långt ifrån dem. Det saknas attraktiva busslinjer och realtidsinformation.

Intervjuerna visar också att de digitala lösningar som efterfrågas i byarna är hälso- och sjukvård, en webbportal med offentliga och kommersiella tjänster samlade och tjänster som underlättar social kontakt. Resultatet visar också att fysiska servicepunkter är uppskattade, och att dessa skulle kunna vara mobila (tänk servicebuss) för att ge fler närhet till både fysiska och digitala tjänster.

Andra lärdomar är att det behövs mer uppsökande insatser för att nå företagen, och att kommunernas näringslivsutvecklare kan vara en ingång. Och att informationsspridning om olika digitala lösningar ska få en större roll i kommande projekt.

Fördjupa dig

Läs mer på Luleå universitets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

DIGItal service i Norrbottens landsBYgder - DigiBy

Projektets syfte

Projektet syftar till att skapa attraktiva Smarta Hållbara Byar som erbjuder en god service både för att bo kvar samt locka nya att flytta in. Projektet vill skapa kunskap och förutsättningar för att etablera servicepunkter där traditionella och digitala tjänster, tillsammans med digitala kommunikationslösningar (avser transportlösningar) för koordinering och kommunikation, erbjuds i syfte att öka tillgängligheten till service och möjliggöra både liv och arbete i glesbygd.

Projektet fokuserar speciellt på:

  • Lokalt anpassade lösningar - genomför och analyserar erfarenheterna (bra och mindre bra) för dom utvalda pilottesterna.
  • Attraktiva mötesplatser i form av servicepunkter där ny digital och existerande lösningar samverkar.
  • Samverkan med företag- träffar för att skapa dialog.
  • Logistiklösningar i form av samordnade transporter.
  • Utförande av praktiska piloter tillsammans med kommuner/byar för att utvärdera olika digitala tjänster och lösningar.

Förväntat resultat

Prov och utvärdering av digitala tjänster (avseende Servicepunkter och Samordnade Transporter) finns implementerade, i drift samt utvärderade. Dessa prov initierar också nya tankar hos deltagarna. Kompetensutveckling genom praktiska erfarenheter.

Förbättrad kunskap om den digitala transformationen vilket därmed bidrar till bättre utformade servicepunkter och digitala lösningar.

Förbättrad kunskap kring utformningen av samt samverkan mellan analoga och digitala tjänster i servicepunkten.

Öka innovationstakten och samverkan. Genom att skapa en bestående samverkan med andra aktörer såsom andra samverkansprojekt och samverkan med andra städer/länder för att utbyta erfarenheter kommer öka takten i utvecklingen.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 9 527 612 kronor och Tillväxtverket finansierar med 6 669 328 kronor. Övriga finansiärer är Region Norrbotten.

Läs mer

Läs mer på projektets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicelyftet -Coompanion

Projektets syfte

Servicelyftet syftar till att utveckla metoder, skapa konkreta planer och till viss del testa lösningar med ny teknik. Målet är att projektet ska bidra till att grundläggande kommersiell service på landsbygden kan behållas men också till viss del utvecklas, främst inom livsmedels- och drivmedelsförsörjning.

Syftet med samverkansprojektet är också att samarbetet mellan Coompanion i sex län ska förmera värdet av de insatser som genomförs genom löpande erfarenhetsutbyte och samordning.

Aktiviteter

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Coompanions organisationer i sex län (Kalmar, Jämtland, Örebro, Västmanland, Gävleborg och Östergötland). Projektet ska initiera, undersöka och till viss del testa insatser inom områden som digitalisering av lanthandel, möjlighet till laddning av elbilar, containermackar, transport och logistikfrågor, koncept inom färdig matkasse samt öppen wifi på landsbygden.

Aktiviteter

  1. Undersöka lösningar för digitala lanthandlare (alla).
  2. Planera för elbilsinfrastruktur (Kalmar, Örebro, Östergötland).
  3. Utreda containermackar (Kalmar).
  4. Utreda transport- och logistik för varor till och från landsbygd (Västmanland, Jämtland).
  5. Undersöka möjligheter för nationell webbplattform för ”Lanthandlarnas matkasse” (Alla).
  6. Planera för ”Öppen wifi” (Kalmar, Gävleborg, Örebro, Östergötland).

Det är Coompanion i Kalmar län som är projektägare och stödmottagare i första led. Varje enskild projektpart har en aktivitetsplan samt budget och ansvarar för genomförandet enligt respektive plan. Coompanion i Kalmar län har dessutom ansvaret för det gemensamma genomförandet enligt plan och budget.

I varje län ska det skapas en regional samverkansgrupp med relevanta aktörer såsom representanter för organisationer med regionalt serviceansvar, berörda näringslivsutvecklare och landsbygdsutvecklare, företrädare för projekt att samverka med. Lokala föreningar, byalag, regionala energikontor, Hela Sverige Ska Leva m fl. kommer att ingå i samarbetet utifrån lokala/regionala förutsättningar. Redan pågående projekt för serviceutveckling i respektive län kommer att knytas till länets samverkansgrupp för att klargöra respektive roller och nå bästa möjliga effekt samt för att undvika överträdelser och dubbelfinansiering.

Förväntat resultat

Förväntat resultat är att det utvecklats kunskap och metoder samt faktiska lösningar inom de serviceområden som beskrivs ovan.

  • Sex kartläggningar och underlag för att fatta beslut om investering för att med hjälp av digital teknik stimulera nyetableringar där butiker tvingats lägga ned på grund av lönsamhetsproblem alternativt nystart av butik där behov identifieras.
  • En metodhandledning/rapport för etablering av digital lanthandel som kan spridas och användas i andra län.
  • En modell med kostnadskalkyl för hur en ”Matkassetjänst” skulle kunna etableras.
  • En plan för varudistribution framtagen tillsammans med regionala/lokala aktörer, transportföretag, Energikontor etc.
  • Skarp plan för minst en etablering av automatstationer av containermodell.
  • Att i de tre län där det är aktuellt få till ”skarpa” etableringsplaner för laddstolpar på landsbygden och att de som byggs marknadsförs under projekttiden.
  • Fyra planer för att etablera öppen WIFI på landsbygden, gäller de flesta län då detta är allmänt dåligt utbyggt på landsbygden.
  • Minst tolv ansökningar för utveckling av service på landsbygden i form av investeringsstöd, konsultcheckar eller liknande.
  • Det finns sex erfarna projektledare spridda över landet som med hjälp av metodhandledning för digitala lanthandlare kan föreläsa som experter på området och sprida kunskap från projektet till fler län, kommuner och organisationer.

Budget

Budget totalt: 12 176 784 kronor. Stöd från Landsbygdsprogrammet 9 132 588 kronor. Övriga finansiärer: Coompanion i Örebro, Östergötland, Gävleborg, Västmanland och Jämtlands län.

Slutdatum 2020-12-31.

Kontaktperson

Ewa Engdahl, Coompanion 
ewa.engdahl@coompanion.se

Läs mer

Läs mer om Servicelyftet på Coompanions webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här kan du ta del av projektets nyhetsbrev Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samordnad logistik och pakethantering

Leverantörsneutral pakethantering i Björbo

När postombudet i Björbo, Dalarna, försvann blev servicen på orten sämre. Björbo intresseförening bestämde sig för att undersöka om en automat där flera olika leverantörer kunde lämna och hämta paket kunde vara en lösning. Det var lättare sagt än gjort att övertyga olika aktörer att samarbeta, men projektet tog fram en prototyp som demonstrerades och kan komma att testas efter projekttidens slut.

Fakta

Projektägare: Björbo intresseförening

Total kostnad: 681 675 kronor

Aktiviteter

  • Överläggningar med Post- och telestyrelsen, Postnord, DHL, Bussgods och Schenker om samordning av paketleveranser till postorten Björbo.
  • Framtagande av en paketprototyp med demonstration och information vid mässa i Rättvik, med deltagande av länets kommuner, länsstyrelsen och Tillväxtverket.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i en prototyp för en paketautomat. Det lokala företaget som designade prototypen har fått beställningar på tre automater som ska sättas i drift i södra Sverige. Postnord ska nu ta ställning till att testa en paketautomat i Björbo.

En lärdom från projektet är att det är komplext att få till ett samarbete mellan olika marknadsaktörer även om man kan se att det skulle vara rationellt att använda färre fordon för transporterna. Säkerhets- och samordningsfrågorna tog mycket energi och skapade osäkerhet kring ansvarsfrågorna. Möjligen var projektledningen för tidigt ute med förslaget om en paketautomat.

En annan lärdom är också svårigheten att hålla tempo i ett komplicerat projekt med krav på nytänkande. Projektledningen måste ha kraft och förmåga till uthållighet och inte rusa i väg med projektet utan återkoppling till övriga medarrangörer.

Fördjupa dig

Läs mer på Björbo intresseförenings webbplats.

Smarta pakettransporter i Vingåkersbygden

Kan man hitta nya sätt att leverera postpaket till mindre orter där det inte finns några paketombud, och inte heller någon butik, mack eller liknande som skulle kunna agera ombud? Vingåkers kommun gjorde en innovationsupphandling och testade tekniska lösningar för att samordna kommunala transporter med paketleveranser.

Fakta

Projektägare: Vingåkers kommun

Total kostnad: 603 827 kr

Aktiviteter

  • Utredning av juridiska förutsättningar för kommunen att transportera paket från ombud till digitala skåp.
  • Kartlagt vilka kommunala funktioner som utför resor runt om i Vingåkersbygden.
  • Genomfört en innovationsupphandling och de upphandlade företaget har tagit fram en tjänst där digitala skåp är integrerade med en app.
  • Testgrupp i orten där skåpen placerats har prövat tjänsten och gett feedback som utvecklat app-tjänsten ytterligare.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i att en helt ny tjänst utvecklades. I den ingår ett digitalt skåp och en app som gör det möjligt att kommunicera mellan privatpersoner som beställt paket och kommunens tjänstepersoner som kan hämta ut paketen hos ombud i centralorten och lämna dem i skåpet.

Projektet landade i att kommunens landsbygdsbibliotekarie, som har verksamhet i byarna, passade bäst för att testa tjänsten och leverera paket till skåpen vid de tillfällen som bibliotekarien har ärenden till byn. Projektet har utrett och konstaterat att det juridiskt inte finns några hinder för kommunen att tillhandahålla servicen på detta sätt. En leasingmodell har tagits fram och om kommunen beslutar sig för att satsa på detta kommer servicen öka i de orter som inte har tillgång till paketombud idag.

En lärdom är att en målgrupp som skulle gynnas särskilt av denna typ av service är äldre som har svårare att ta sig till centralorten. Det är också en målgrupp som också har svårare för att lära sig att använda nya digitala verktyg. Det har gjort att projektet fått lägga ner mycket tid på utbildning. Samtidigt finns mycket positivt att vinna på detta eftersom det digitala utanförskapet steg för steg kan minskas, vilket detta projekt har bidragit till.

En annan lärdom är hur viktigt det är med en testgrupp som kan ge användar-feedback till den som utvecklar tjänsten. Nära samverkan med en engagerad utvecklingsgrupp eller liknande förening är därför att rekommendera.

Projektet har också skapat många nya lärdomar kring processen då en offentlig aktör och privata aktörer tillsammans försöka lösa en samhällsutmaning med hjälp av nya tekniska utvecklingar.

Fördjupa dig

Läs mer på Vingåkers kommuns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Operatörsoberoende paketautomater för ökad service

Enheten för förpackningslogistik vid Lunds universitet ville undersöka hur fristående paketautomater kan öka tillgängligheten till service i landsbygder och identifierade flera olika affärsmodeller. För att få paketautomater lönsamma i landsbygder behövs sannolikt att paketautomaten kan hantera flera olika aktörers godsflöden. Ett annat alternativ är att andra intressenter investerar i paketautomater och utvecklar modeller som inte bara utgår från paketvolymerna från den digitala handeln utan också från andra användningsområden.

Fakta

Projektägare: Lunds universitet

Total kostnad: 2 521 834 kr

Aktiviteter

  • Analyserat servicebehovet i olika orter för att hitta en lämplig kandidat för utplacering av en paketautomat.
  • Undersökt hur boende i Mjöhult i nordvästra Skåne använder e-handeln som kanal och var de får sina leveranser och hur de transporterar sig för uthämtning av leveranser.
  • Genomfört experiment och fokusgrupper där man studerade hur privatpersoner upplever paketautomater som en leveransplats och vilka värden den skapar.
  • Analyserat olika paketautomater/leverantörer/tekniker för att hitta en lämplig lösning för att serva boende i den stadsnära gles- och landsbygden.
  • Analyserat olika former av integrationslösningar för att möjliggöra en bred implementering inom ramen för projektet. Slutligen föll valet på Instabox för demonstration i Mjöhult.
  • Presenterat, diskuterat och workshopat idéer och uppslag för hur service i landsbygder kan stärkas genom att utveckla nya affärsmodeller för hur paketautomater kan införas.

Resultat och lärdomar

Avsaknaden av serviceombud i en landsbygd påverkar ibland livskvaliteten för de som bor där. I projektet så studerade Lunds universitet hur det påverkar boende i Mjöhult och kom fram till att de ofta körde extra till närliggande ombud men även att e-handelns tillgänglighet begränsas för de som inte kan transportera sig. Paketautomater skapar både funktionella värden, emotionella värden, sociala värden och finansiella värden för de personer som utnyttjar dem.

Projektet identifierade några alternativa affärsmodeller för införandet av paketautomater:

  • Transportföretag investerar själva i tekniken men då sker det traditionellt där de själva har en kapacitetsbrist i det befintliga distributionssystemet.
  • Bostadsbolag och fastighetsägare investerar i tekniken för att generera service för boende och därigenom bli en mer attraktiv hyresvärd och på så sätt öka sitt värde på marknaden.
  • Kommuner kan investera i tekniken för att säkerställa att de själva kan leverera den service det åligger dem som till exempel bokutlåning.
  • Byalag som t.ex. Mjöhult kan själva investera för att återskapa service i lands- och glesbygden och de kan även skapa intäkter genom att frigöra tekniken till andra användare t.ex. kommuner och transportörer.
  • Serviceföretag som Instabox kan placera ut strategiska paketautomater i förhållande till det befintliga nätverket och generera intäktströmmar och goodwill gentemot e-handeln, kommuner och boende i stads- och glesbygder.
  • Nya tjänster som utvecklats under projektets gång är att en paketautomat kan användas även som en startpunkt för en transporttjänst. Den kan användas för korttidsförvaring eller som en leverans/återlämningsplats för den växande delningsekonomin.

Andra lärdomar som Lunds universitet delar med sig av är att:

  • Samarbeten med studenter och i en tvärvetenskaplig miljö berikar projektet och ger nya insikter och idéer som är lätta att förbise i den egna projektgruppen.
  • Det är mycket mer arbete med att genomföra innovationsprojekt med industrin än ett traditionellt forskningsprojekt. Då är det bättre att genomföra mer avgränsade projekt där projekttiden och målen inte bygger på varandra utan där man tar ett steg i taget.
  • Om ett projekt ska utvärdera effekter av en teknisk lösning så försvåras detta om lösningen skall utvecklas under projekttiden. Om det dessutom krävs bygglov eller andra tillstånd blir det knappt om tid.
  • Det är viktigt att involvera beslutsfattare som t.ex. kommuner eller länsstyrelser under projektinitieringen även om det tar tid och kraft under projektansökan.

Nationell ombudsplattform för effektivt informationsutbyte inom Paket- och logistiktjänster

I förstudien Nationell ombudsplattform fokuserade Sveriges paketombud tillsammans med några regioner och länsstyrelser på att ta ett samlat grepp om paket- och logistiktjänster. På sikt är målet att aktörer kan ansluta sig till en nationell plattform där olika system samverkar och kommunicerar för att öka tillgängligheten och leveranskvaliteten av paket i landsbygder.

Fakta

Projektägare: Sveriges paketombud

Kostnad: 5100 000 kronor

Aktiviteter

Projektet genomförde inspirationsdagar, workshops och dialoger med paketaktörer, myndigheter, näringsliv och forskning.

Projektet angrep också frågan från lokal nivå genom pilotkommunerna Pajala, Arjeplog, Ljusdal, Hudiksvall, Älvdalen, Sotenäs, Bengtsfors och Västervik. Utifrån de prioriterade fokusområdena i varje kommun genomfördes kartläggningar av flöden, behov och förutsättningar för samverkan.

Resultat och lärdomar

En modell för samverkan med en lösning som de flesta av paketoperatörerna och pilotkommunerna skulle kunna använda. Förstudien identifierade följande:

  • En mognad har skett och allt fler nyckelaktörer är nu villiga att testa olika lösningar.
  • Omlastningshubbar för samtransport på den sista sträckan i landsbygder är den lösning förstudieprojektet föreslår i kombination med kapacitetsutveckling i kommuner och regioner.
  • Det är angeläget att en oberoende aktör tar ledarskapet och skapar verkstad av det som förstudieprojektet tillsammans med pilotkommunerna har arbetat fram.
  • Utmaningen med tillhandahållande och formalisering av data som strategisk resurs för att hantera och utveckla lösningar inom samtransporter utifrån landsbygdens perspektiv. Standardisering och en neutral kontext krävs för att nå interoperabilitet inom pakettjänster över tid.
  • Behovet av en ordnad process som hanterar två hastigheter, dels tester av omlastningshubbar och ombudslösningar i landsbygdskommuner (snabb förändringsprocess kommunalt/lokalt), dels systemförändring, kunskapsutveckling och förnyat regelverk (trygg och säker fart, nationellt/regionalt).

För att komma vidare behöver flera saker ske. Kunskaperna om användarnas behov av pakettjänster behöver utvecklas, arbetet behöver integreras i de regionala processerna samtidigt som kommuner och regioner ska interagera. Det behövs investeringar i den digitala infrastrukturen för att öka data- och aktörsamverkan och det behövs insatser, verktyg och medel. Förstudien föreslår att marknaden i första hand tillgodoser behovet men där det inte är möjligt ska det finnas både kunskap och kapacitet regionalt och kommunalt för att hantera lösningar. En transformativ flernivåsamverkan behövs för att kunna testa olika typer av affärsmodeller.

Fördjupa dig

Läs hela slutrapporten på Sveriges paketombuds webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Innovativa och samordnande servicelösningar - Undersåker och Södra Årefjällen

Åre kommun ville hitta hållbara och långsiktiga transportlösningar för livsmedelsbutiker och andra företag i Undersåker och Södra Årefjällen. Genom kartläggningar och dialoger kom man fram till ett förslag på en lösning som involverar omlastningscentraler, lokala organisationer och en app för samordning av transporter.

Fakta

Projektägare: Åre kommun

Total kostnad: 629 606 kronor

Aktiviteter

Projektet samverkade med andra initiativ kring hållbara transporter som drivs av den ekonomiska föreningen Södra Årefjällen. De aktiviteter man genomförde var:

  • Kartlägga och identifiera intressenter. Projektet träffade näringsidkare, boende i bygden och intressenter inom logistikbranschen för att få en bra bild av nuläget och inspel till utvecklingen framåt.
  • Analysera och sammanfatta, med remissrunda.
  • Ta fram förslag på kortsiktiga- respektive långsiktiga och hållbara lösningar.
  • Dialog, avstämning och förankring av förslag på lösningar samt kommunikation.
  • Avsluta projektet administrativt och ekonomiskt.

Resultat och lärdomar

Projektet mynnade ut i ett förslag på lokal lösning som bygger på en omlastningscentral, en befintlig ekonomisk förening som kan ta ansvar för den framtida driften och en app som samordnar transporter som redan går. Efter projektets slut fortsatte arbetet med att hitta finansiering till en omlastningscentral i Undersåker och ett kylsläp.

  • Samordning av transporter är en av nycklarna i ett hållbart logistiksystem.
  • Genom digitalisering kan två av grundförutsättningarna lösas. Dels samordningen av transporter, dels möjligheten att följa en vara och kvittera över ansvaret för leveransen.
  • En omlastningscentral med ett läge längs med transportstråken med dagliga transporter och med enkel angöring för transporter till och från bygden är avgörande för att få ett fungerande system.
  • Lösningar för hur stora system kopplas ihop med mikrosystem behöver utvecklas och generaliseras. De digitala systemen måste kunna kopplas till de större systemen som är aktuella inom logistikbranschen. Unika lösningar kan försvåra kopplingen till de större systemen.
  • Ett stort arbete i omställningen gäller beteendeförändring hos bygdens bofasta och företagare. För att systemen skall fungera behövs att många utnyttjar dem.
  • För att skapa en långsiktighet och uthållighet är det viktigt att det finns någon organisation, förening eller företag som kan vara ansvarig för framtida drift. Det innebär inte att man måste utföra alla transporter men man måste ta ansvaret för att transporterna blir av, kvalitetssäkra och förbättra servicen och till en början vara ihärdig i att få det nya systemet sjösatt, segelklart och ut från hamn.

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Åre kommuns webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Replipunktslyftet - Stockholms län

Syfte

Att ta ett helhetsgrepp kring ansvarsfrågan för länets replipunkter och genom lokala workshops med alla intressenter inventera behov och planera för utveckling av samordnade servicelösningar vid länets replipunkter,

Genom att skapa dialog med samtliga inblandade parter kan projektet utveckla, för framtiden hållbara, replipunkter som kan tillhandahålla en god service.

Kort beskrivning

För att transport av varor och människor till och från skärgården ska fungera krävs att det finns en fungerande och ändamålsenlig infrastruktur i skärgården men inte minst på fastlandssidan. I varje skärgårdskommun finns en eller flera replipunkter som från fastlandet används för nästan all transport av varor och människor till skärgårdens närliggande öar. Boende och företagare är beroende replipunkternas funktion och att där finns en grundläggande infrastruktur och servicenivå som möjliggör fungerande transporter av gods och människor. Det finns en stor potential i att samordna skärgårdens transporter på ett bättre sätt men replipunkternas skick försvårar det arbetet. Det behövs en genomgående inventering av respektive replipunkt samt en plattform för dialog och samverkan mellan de olika aktörerna där det gemensamt kan skapas en vision kring vad för service en replipunkt bör kunna erbjuda, tydliggöra en ansvarsfördelning och därefter genomdriva nödvändiga insatser.

Projektet rymmer workshops för respektive replipunkt. Det finns totalt 11 replipunkter till

skärgårdens kärnöar. De är;

  1. Simpnäs (Arholma)
  2. Räfsnäs (Tjockö)
  3. Åsätra (Ingmarsö)
  4. Vaxholm (Ramsö)
  5. Boda (Svartsö, Gällnö)
  6. Sollenkorka (Möja)
  7. Stavsnäs (Sandhamn, Runmarö, Nämdö)
  8. Dalarö (Ornö)
  9. Årsta brygga (Utö)
  10. Ankarudden (Öja)
  11. Furusund (Gräskö)

Förväntat resultat

En inventerad och välplanerad service för varje enskild replipunkt. Underlag för att göra servicen mer tillgänglig och en plan för att utveckla servicen där den mest behövs i förhållande till efterfrågan och behov.

Budget

Projektet genomförs till 2020-12-31. Projektet omfattar 2 448 644kr och Tillväxtverket finansierar med 1 714 050 kr. Övriga finansiärer är Landstinget Stockholms län och Länsstyrelsen Stockholm.

Kontaktperson

Patrik Cederlöf, Länsstyrelsen i Stockholm
patrik.cederlöf@lansstyrelsen.se

Regionala processer

Norrbotten - Servicen som en process i regionen

Norrbotten skapade ett nätverk för landsbygdsutvecklare och en sammanhållen bild av vilka teman som behöver utvecklas och var det pågår arbete eller projekt.

Fakta

Projektägare: Region Norrbotten

Total kostnad: 1 734 249 kronor

Om projektet

Projektets syfte var att bygga ett nätverk som underlättar för kommunikation på regional, kommunal och lokal nivå, och att hitta metoder för att samverka kring servicefrågor. Det gjordes genom samverkansträffar för landsbygdsutvecklare i Norrbotten, med fokus på digitalisering, samhällsplanering och ledarskap i samverkan. Varje träff hölls i olika kommuner i länet.

Projektet tog också fram ett arbetssätt som bygger på att bygderna tar ansvar för sin egen utveckling, att det finns en struktur eller bygdebolag och att kommunerna ger bättre service till bygderna genom att samverka internt i kommunen och kanske decentralisera kommunala tjänster. Regionen ska leda arbetet regionalt, styrd av bygdernas behov genom att skapa kommunsamverkan och länsstyrelsen samordnar de globala målen 2030.

Aktiviteter

Projektet har innehållit nio samverkansträffar i olika kommuner i Norrbottens län. I projektet har 14 landsbygdsutvecklare från samtliga kommuner i länet varit engagerade, samt regionala aktörer från Region Norrbotten, Länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet och Coompanion. I gruppen finns olika bakgrunder och erfarenheter samt olika uppdrag i sina respektive hemkommuner. För att skapa en teamkänsla och goda förutsättningar för samarbete, nätverkande och att generera idéer mellan landsbyggsutvecklarna har vi stärkt landsbygdsutvecklarna och de regionala aktörerna som grupp.

Träffarna har haft olika teman där samverkan, digitalisering och samhällsplanering varit i fokus. Upplägget under träffarna har innehållit inbjudna föreläsare med workshop där deltagarna diskuterat frågor rörande träffens tema kopplat till länet och landsbygd.

Resultat och lärdomar

Intervjuer med landsbygdsutvecklare i kommunerna visar att projekt har fungerat kompetenshöjande och utbildande. Träffarna har haft föreläsare och workshops kring aktuella teman vilket varit viktigt i det dagliga arbetet enligt flertalet intervjupersoner. Ett nätverk för landsbygdsutvecklare har skapats och efterfrågan är stor på liknande koncept med träffar för att hålla nätverket aktivt. Projektet har resulterat i att kommunikationen mellan landsbygdsutvecklare i kommunerna har ökat avsevärt och flera intervjupersoner menar att de inte haft kontakt med varandra innan projektet sjösattes. Kommunikationen mellan kommunal och regional nivå har varit oförändrat eller i vissa fall förstärkts enligt intervjuer.

Intervjuerna visar också att träffarna varit viktiga för förståelse för de olika kommunernas arbete. Flera personer berättar att arbetet som landsbygdsutvecklare många gånger kan vara ensamt och att förståelse för landsbygdsfrågor ibland kan var lågt inom kommunerna. Att projektet skapat ett nätverk och gemenskap har varit uppskattat och en person uttrycker ”äntligen är det någon som förstår mina frågor!”.

De tre tydligaste lärdomarna är:

  • Det är viktigt att ha ett fungerade nätverk för kommunikation och samverkan i länet. Genom samverkan kan frågor drivas tillsammans.
  • Att dela med sig av varandras erfarenheter och kunskap för utveckling av länet har lett till uppstart av nya projekt.
  • Genom att kommunerna i länet har varit med har både regionen och kommunerna fått en större förståelse för hur kommuner kan arbeta med landsbygdsfrågor.

Fördjupa dig

Läs mer om service som en process i regionen på Region Norrbottens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Västerbotten - Processtöd för regional serviceutveckling i Västerbotten

Syftet med projektet var att främja långsiktiga servicelösningar och ett aktivt samarbete mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service. Formen som länsstyrelsen valde var praktiskt arbete i serviceverkstäder, kunskapsutbyte och processtöd från regional nivå. När ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Västerbotten 2019 tog de också över projektet.

Fakta

Projektägare: Region Västerbotten

Total kostnad: 2 408 341 kronor

Aktiviteter

  • Utveckla samverkan genom partnerskap med region, länsstyrelse och kommuner.
  • Åtta serviceverkstäder med fokus på kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.
  • Omvärldsbevakning i form av studieresor inom regionen och till Norge.
  • Två lanthandlardagar som involverat de aktörer som utför den kommersiella servicen på landsbygden där behovet av serviceutveckling är som störst.
  • Processtöd för kommunala serviceplaner.

Resultat och lärdomar

Projektet har skapat ett långsiktigt samarbete mellan regionen, länsstyrelsen och kommunerna. Samverkan fortsätter efter projektets slut.

Vid projektets slut hade 10 av 14 kommuner i Västerbotten antagit kommunala serviceplaner, och ytterligare 3 hade påbörjat processen. De kommunala planerna kommer att vara en viktig del också i regionens kommande arbete.

Ett annat resultat är en öppnare samverkan mellan servicegivare och offentliga aktörer där de kunnat lyfta utvecklingsbehov och regionen fått en god grund för sina prioriteringar.

Projektet kunde bidra till att frågan om kommersiell service lyftes fram i den nybildade Region Västerbotten när ansvaret för det regionala serviceprogrammet flyttades från länsstyrelsen.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Västerbottens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I vår artikel kan du läsa mer om hur partnerskapet tog form.

Jämtland - Stärkt samverkan för kommersiell service i Jämtland Härjedalen

För att skapa en stark samverkan kring servicefrågor och koppla ihop länsövergripande och kommunala program och planer satsade region Jämtland Härjedalen på att bygga upp strukturer tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen. Viktigast blev forumet, och tilliten till varandra. Arbetssättet har sedan spridits både till andra processer i Jämtland och till andra regioner i landet.

Fakta

Projektägare: Region Jämtland Härjedalen

Total kostnad: 2 955 335 kronor

Aktiviteter

  • Samverkansmöten inom ramen för serviceforumet ServiceZ. Fysiska möten cirka 4 gånger per år.
  • Branschanalys med uppföljning av butikernas investeringsvilja.
  • Information - en matris över alla tillgängliga stöd för kommersiell service och ansvarig organisation, samt en blogg.
  • Platsbesök/lokal samverkan.
  • Omvärldsbevakning.

Resultat och lärdomar

Ett bestående resultat är samverkansgrupperingen ServiceZ och dess metod. I forumet för servicefrågor möter tio aktörer varandra i förutsättningslösa möten med inbjudna föreläsare eller servicegivare för att föra dialoger och på så sätt bygga på sitt nätverk och kunnande tillsammans. Nyckelorden har varit underifrånperspektiv, tillit och behovsstyrning. Alla i gruppen har ett mandat att både tycka och verkställa i relativt stor utsträckning. Formellt äger regionen ordförandeskapet i grupperingen, men i realiteten så äger alla aktörer i grupperingen ordförandeskapet.

Arbetssättet inom projektet har blivit ett gott exempel på hur processer inom regional utveckling kan bedrivas och har inspirerat andra regioner likväl som hur region Jämtland Härjedalen reviderade sin regionala utvecklingsstrategi.

En lärdom som projektet vill skicka vidare är:

”Vi har alla samma mål i det stora. Men vägen dit och möjligheterna är olika beroende av vem du är och representerar. Men för att helheten ska komma framåt måste prestigen läggas åt sidan oavsett, och detta kan ske genom förutsättningslösa möten för att skapa tillit och förståelse för varandras vardag.”

Fördjupa dig

Läs mer på Region Jämtland Härjedalens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Västernorrland - Utveckling av regionalt servicearbete

Projektets syfte

Syftet med projektet är att säkra en stärkt långsiktig flernivåsamverkan. För en stärkt servicestruktur på landsbygden som är hållbar över en lång tid och har möjlighet att utvecklas med behoven av service och andra förändringar i landsbygdens struktur. En stärkt flernivåsamverkan i regionen kan säkra en hållbar serviceutveckling där ny teknik används och miljöpåverkan minskas genom samordning av transporter och minskat resande för inköp och annan service.

Kort beskrivning av projektidén

  • Utveckla och etablera lokalt anpassade servicelösningar genom behovsanpassade insatser på lokal, kommunal och regional nivå. Genom dialog och samhandling kan berörda parter identifiera utmaningar och med hjälp av ny teknik och metoder pröva att hitta lösningar på dessa.
  • Säkerställa väl dokumenterade processer och planer för ett fortsatt långsiktigt servicearbete för alla nivåer
  • Aktualisera kommunernas varuförsörjningsplaner och säkerställ att de kopplar an till andra planer på kommunal och regional nivå.
  • Fördjupa den flernivåsamverkan som finns i länet och utveckla hållbara samverkansstrukturer.
  • Öka kunskapen om digitaliseringens möjligheter för att stärka servicen i regionen.

Förväntat resultat

Att målen för det regionala serviceprogrammet är uppfyllda för de delar som rör prioriterat område samordning och utvecklade servicelösningar och dagligvaror och drivmedel. Prioriterat område infrastruktur kommer inte beröras i samma utsträckning, men områdena som berör transportlösningar i glest befolkade områden och grundläggande betaltjänster ingår i projektets fokusområde.

Alla kommunerna har varuförsörjningsplaner för bättre planering och stöd till aktörer inom kommersiell service. Där samverkan mellan lokal, kommunal och regional nivå är prioriterad och med goda hållbara strukturer.

Att den service som finns bibehålls och utvecklas på ett hållbart sätt.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 2 839 102 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 987 371 kronor. Övriga finansiärer är Region Västernorrland.

Kontaktperson

Niklas Selin, Region Västernorrland
niklas.selin@rvn.se

Gävleborg - Stärkt regional serviceutveckling i Gävleborg

När Region Gävleborg tog över ansvaret för det regionala servicearbetet ville de mobilisera aktörer på alla nivåer och skapa dialog och ökat engagemang för servicestruktur på landsbygden. Med politisk förankring, kommunala serviceplaner och ett aktivt serviceråd hittade man en väg framåt, tillsammans.

Fakta

Projektägare: Region Gävleborg

Total kostnad: 3 000 000 kronor

Aktiviteter

  • Skapat ett aktivt serviceråd med en bredare förankring i länet.
  • Stöttat kommuner med att driva servicefrågor på sina hemmaplaner.
  • Arbetat tillsammans med kommunerna för att upprätta eller uppdatera serviceplaner.
  • Utvecklat möjligheterna till finansiellt stöd genom ökat samarbete med Länsstyrelsen.
  • Ökat antalet servicepunkter i kommunerna.
  • Slutrapporten utformades som ett magasin med goda exempel som beskriver arbetet utifrån perspektiven människor, möten och bygder.

Resultat och lärdomar

Projektet har lett till ett arbetssätt med återkommande serviceråd där länets samtliga kommuner deltar. Genom att träffas regelbundet skapas relationer som underlättar att ta kontakt mellan aktörer i de frågor de berörs av.

Kommersiell service är nu ett prioriterat område i regionens årsplan. Efter att projektet avslutades fortsätter arbetet och regionen skapade en tjänst som samordnar arbetet med kommersiell service. De idéer och aktiviteter som skapats i projektet kommer att drivas vidare tillsammans med kommunerna och serviceaktörerna.

Fördjupa dig:

Läs mer i magasinet Blick för service i alla bygder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som är projektets slutrapport.

Dalarna - Processledning Dalarnas regionala serviceprogram

För att få extra fart i arbetet med att stärka och utveckla servicen i länets landsbygder startade Länsstyrelsen Dalarna projektet Processledning Dalarnas regionala serviceprogram. När ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Dalarna följde projektet med. Genom att samordna och stötta olika aktörer och utvecklingsprocesser och genom att ta fram servicelösningar som kan fungera som inspiration kunde man använda varandras erfarenheter och lösa olika servicebehov.

Fakta

Projektägare: Region Dalarna

Total kostnad: 3 443 000 kr

Aktiviteter

Basen för verksamheten har varit en arbetsgrupp där kommunerna, företag, ideella organisationer och berörda myndigheter varit representerade. Aktiviteterna har bland annat bestått i tematräffar, studieresor, kunskapsseminarier, informationsinsatser och företagsbesök och har varit kopplade till fem insatsområden:

  • Servicelösningar i samverkan
  • Risk och konsekvensanalyser
  • Omvärldsbevakning
  • Lärande och kunskapsöverföring
  • Information och kommunikation

Resultat och lärdomar

Ur arbetsgruppen har det kommit flera projektidéer som bygger på lokala behov. Det pågår processer runt om i länet där bygdens aktörer samarbetar för att behålla eller utveckla den lokala servicen. Flera av dem har också fått finansiering från Tillväxtverket, till exempel en lanthandlarförening, lokalekonomiska analyser och BID-samverkan.

14 av 15 kommuner har aktuella serviceplaner. De visar att merparten av kommunerna har en grundläggande servicenivå. Ett orosmoln är att de dagligvarubutiker som har det tuffast inte lyfter trots stöden till kommersiell service som de tagit del av.

Projektet har gett ökad samverkan. Förutom samverkan inom arbetsgruppen har man i Dalarna hittat samarbeten mellan region och länsstyrelse kring betaltjänstfrågor och stödärenden, och inom regionens utvecklingsförvaltning. Det har gjort det möjligt att belysa servicefrågorna i ett strukturellt sammanhang, exempelvis i förhållande till fysisk infrastruktur och demografi. En mindre arbetsgrupp har också gjort inspel till den Regionala utvecklingsstrategin.

Andra lärdomar som projektet dragit är:

  • Ofta är det ett hot om nedläggning av service som mobiliserar engagemanget. Regionens roll kan vara att arbeta förebyggande och synliggöra och stödja verksamheter innan de hamnar i kris. Det kan handla om rådgivning till företagen, men också dialog med de lokala utvecklingsgrupperna.
  • Det är de lokala förutsättningarna i en bygd som bör ligga till grund för de stödinsatser som finns inom regionala och nationella program. Kommunernas aktiva medverkan i det regionala serviceprogrammet är en förutsättning.
  • Parterna som deltar i utvecklingsarbetet måste ges resurser och tid till lärande, reflektion och erfarenhetsutbyte.
  • Att processledning behövs. Det är extra viktigt om projekten ska ägas så nära de som berörs som möjligt. Den ideella sektorn är i hög grad är beroende av eldsjälarnas ork och långsiktiga engagemang.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Dalarnas webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Värmland - Stärkt regional serviceutveckling i Värmland

Projektets syfte

Projektets aktiviteter kommer att skapa mer kunskap, insikt, engagemang om servicens betydelse och tillsammans med god vilja hos samtliga deltagande parter kommer servicefrågorna uppmärksammas, utvecklas och slås vakt om i större utsträckning än idag.

Kort beskrivning

Syftet med projektet är att planera, genomföra, utvärdera och utveckla RSP i ett brett partnerskap för att främja ökad kunskap, samverkan, engagemang och dialog med kommuner och andra aktörer. Projektet genomförs för att motverka neddragningar av service på landsbygd eftersom servicen i högsta grad är av strategisk betydelse för att landsbygden ska vara attraktiv att bo, vistas och verka i. Avsikten är att detta arbete genom ett brett partnerskap ska skapa förutsättningar för bibehållen och förstärkts tillgång till den befintliga service som finns på landsbygden. Inte nödvändigtvis service i de former som finns för närvarande, men själva servicenivån ska inte minska utan istället göras långsiktigt hållbar och förhoppningsvis utökas.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

Att kunskap, insikt och samverkan kring servicefrågorna på landsbygden ska öka. Att aktiva och engagerade kommuner arbetar för en både aktuell och långsiktig plan för att säkerställa förutsättningarna för tillgången till hållbar service. Att nya arbetssätt och metoder implementeras för att trygga tillgången till nödvändig service som behövs för ett gott liv på landsbygden.

Budget

Projektet genomförs till 2019-06-28. Projektet omfattar 3 000 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Värmland.

Kontaktperson

Ylva Gustafsson, Länsstyrelsen Värmland
ylva.gustafsson@lanssyrelsen.se

Västra Götaland - Samverkan för regional serviceutveckling

Hur får man till utveckling som håller i längden? Västra Götalandsregionen såg ett stort behov av samordnat processtöd och dialog för att underlätta delaktighet och engagemang bland kommuner och lokala utvecklingsgrupper i servicearbetet. Genom att koppla ihop lokala ledare med regional stöttning och beprövade metoder för platsutveckling blev det nio lokala utvecklingsplaner, en processbeskrivning för platsutveckling och ett tvärsektoriellt team hos regionen. Nästa steg är att ta fram ett informationsmaterial för regioner, kommuner och platser som vill använda processen.

Fakta

Projektägare: Västra Götalandsregionen

Aktiviteter

  • I projektet har nio platser arbetat med att stärka sin långsiktiga utveckling och samverkan för att bibehålla och utveckla service i framtiden. Samtidigt har regionen utvecklat sina arbetsmetoder och tvärsektoriella samverkan för att stödja de lokala utvecklingsprocesserna.
  • Arbetet har utgått från beprövade metoder som använt på platserna. Metoderna som använts är Business Improvement District - BID, Kultursystem, Ideellt och offentligt partnerskap – IOP och Cultural Planning.
  • Varje plats har haft en lokal processledare på deltid under 18 månader för att samordna och leda det lokala arbetet. Varje plats har dessutom haft två regionala processtödjare som stöd för att driva processen framåt och fungera som dörröppnare och underlättare för platserna. Platserna har också erbjudits stöd i att ta fram lokalekonomiska analyser.
  • Processtödjarna har fungerat som arbetsgrupp i projektet och haft regelbundna avstämningar och utvärderingar av metoder och arbetssätt. Två gånger per år har alla platserna samlats för att utbyta erfarenheter och gemensamt lärande.

Resultat och lärdomar

I projektet tog Västra Götalandsregionen fram en processbeskrivning som kan fungera som sektorsövergripande modell i platsutveckling och som fungerar tillsammans med de olika metoder projektet prövat. Efter projektet gick Västra Götalandsregionen vidare med ett informationsprojekt som ska sprida testade metoder så att fler län kan bygga vidare på Västra Götalandsregionens erfarenheter.

Ett annat resultat av projektet blev att man tagit del av varandras rutiner och mål och utvecklat gemensamma arbetssätt över verksamhetsgränserna i Västra götalandsregionen. Regionen har etablerat ett tvärsektoriellt team som ansvarar för att utveckla arbetssättet vidare efter projektet och samordna de olika sektorernas stöd till platsutveckling.

För de nio platserna som var med i projektet blev resultatet att de utvecklat sin samverkan och tagit fram gemensamma målbilder och långsiktiga handlingsplaner. Några av platserna har dessutom hittat ett nytt sätt att organisera sin samverkan. Servicen på platserna har satts in i ett större sammanhang som gynnar fortsatt tillgång till butik, paket- och kontanthantering.

Dessa lärdomar vill Västra Götalandsregionen lyfta fram:

  • Utvecklingsprocesser tar tid och man kan inte vänta sig snabba resultat efter två års process.
  • De lokala processledarna behöver ganska mycket stöd och praktiska verktyg för att kunna driva processen lokalt. Vissa har erfarenhet av detta tidigare medan det för andra är första gången.
  • Det finns behov av att dela upp processen i två faser med en grindfunktion mitt i. Om man inte gjort ett gediget förankringsarbete och en kartläggning och analys av nuläget har man små förutsättningar att ta fram en förankrad gemensam målbild och handlingsplan.

Fördjupa dig

Läs mer på Västra Götalandsregionens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I ett av Tillväxtverkets webbinarier berättar projektledaren Björn Ohlén mer om arbetet med platsutveckling.

Östergötland - Stärkt regional serviceutveckling i Östergötland

Region Östergötland ville förstärka arbetet med serviceplanering både hos regionen och hos kommunerna i Östergötland. Genom att skapa återkommande arenor där service står på agendan och bygga kunskap om hur tillgången till service påverkar orters attraktivitet och individers vardag har service gått från att vara en ö som handlade stöd till att vara en integrerad del i arbetet med regional utveckling.

Fakta

Projektägare: Region Östergötland

Total kostnad: 2 518 630 kronor

Aktiviteter

  • Integrering av kommersiell service som en del i regional utveckling och regional planering.
  • Nyttjande av det befintliga främjarsystemet för företagande.
  • Användande av Närtrafiken som ett verktyg för att skapa tillgänglighet till service.
  • Samverkan med andra projekt, till exempel kring tillgänglighet till fossilfria drivmedel.
  • Införande av ett internt årshjul med hållpunkter för kommunikation med politisk nämnd, stödhantering och möten i partnerskapet kring Regionalt serviceprogram.
  • Arrangerande av regelbundna möten för lärande och utbyte av erfarenheter i partnerskap kring Regionalt serviceprogram.
  • Introduktion av ortsanalys som ett första steg till en kommunal serviceplan, framtagande av kunskapsunderlag kring serviceplanering. Presentation av analysverktyget Pipos serviceanalys.
  • Förändring av riktlinjer för hemsändningsbidrag till kommunerna.
  • Kartläggning av kompetensutvecklingsbehov bland annat genom besök i prioriterade dagligvarubutiker.

Resultat och lärdomar

  • Förståelse på kommunal och regional nivå för betydelsen av tillgänglighet till lokal service, för vilka förutsättningarna är för att kunna bo, besöka och driva företagande på en plats.
  • En större förståelse bland kommunerna att serviceplanering kräver flera yrkeskategorier som planerare, landsbygdsutvecklare och energi/klimathandläggare.
  • Kommunerna har verktyg för att arbeta med serviceplanering och göra serviceplaner.
  • Regionen har ett arbetssätt som kan fortsätta efter projekttiden med ett årshjul som innehåller fasta avstämningar med politisk nämnd, handläggning av stöd och möten med partnerskapet för Regionalt serviceprogram.
  • Ökad kännedom om och kunskap kring främjarsystemet för företagande och stödmöjligheter, både hos offentliga tjänstepersoner och servicegivare.

Region Östergötland skickar med en viktig lärdom:

”Vi har lärt oss vikten av att träffas med jämna mellanrum, kommuner, region och länsstyrelse och diskutera frågor och dela erfarenheter och arbetssätt kring service. Vi har skapat en samsyn och ett samarbetsklimat där det är högt i tak.”

Fördjupa dig

Läs mer på Region Östergötlands webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan också läsa om regionens arbete i artikeln Kommersiell service är landsbygdsutveckling på riktigt.

Kalmar - Flernivåsamverkan för stärkt regional service

Det regionala servicearbetet är beroende av en väl fungerande flernivåsamverkan, från lokal till kommunal och regional nivå. För att stärka den samverkan skapade Region Kalmar ett nätverk för landsbygdsutvecklare och genomförde insatser för att stärka lokala aktörer.

Fakta

Projektägare: Region Kalmar Län

Total kostnad: 1 853 530 kronor

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehovet inom service bland kommunerna samt bland servicegivare
  • Regional landsbygdskonferens
  • Studieresa till Skottland
  • Dokumentation och resultatspridning

Resultat och lärdomar

Projektet ledde till att ett nätverk för landsbygdsutveckling och kommersiell service i regional regi har byggts upp i Kalmar län, där representanter från samtliga kommuner i länet samt länsstyrelse och region deltar. Nätverksträffarna hålls på olika håll i länet och omfattar studiebesök, gemensamma diskussioner och föreläsningar. Inom det regionala nätverket har även en studieresa till Skottland genomförts för att studera landsbygdsutveckling och samverkansformer mellan offentliga institutioner och lokala krafter.

Det regionala nätverket har sedan matchats upp mot en samverkan med lokal nivå som har bedrivits på platsen i fråga och gemensamt med de lokalt engagerade krafterna i form av såväl företag som föreningar. I detta arbete har landsbygdsutvecklare från kommuner eller länsstyrelse kopplats in då det har varit relevant. I samverkan med lokal nivå har även studiecirklar för företagande, finansiering och organisationsformer startats upp.

En lärdom är att det är värdefullt med ett professionellt utbyte och ett nätverk kring

landsbygdsutvecklingsfrågor för dem som jobbar med frågorna på en arbetsplats där de ofta är ensamma om sin roll.

Också på lokal nivå är utbyte och nätverkande viktigt. Regionen har sett att det är viktigt att möta representanter på den plats där de verkar. En annan lärdom är att genomförandekapaciteten hos lokala grupper i flera fall är så låg att det har varit svårt att involvera dem i utvecklingsarbetet kring service, vilket gör det än mer angeläget att stärka det lokala ledarskapet.

En rekommendation till andra är att lägga stor vikt vid att lyssna in vilka frågor som verkligen är relevanta att arbeta med. Det initiala analysarbetet är oerhört viktigt även för att skapa en förankring av projektet.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Kalmar läns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Blekinge - Stärkt regionalt servicearbete 

Projektets syfte

Syftet med projektet är att stärka samverkan regionalt och lokalt, samt med andra strategiska områden och angränsande län som är viktiga för utveckling och stärkt tillgång till service i gles- och landsbygder i Blekinge. Detta som ett led i att utveckla hela Blekinge till en attraktiv plats att leva, bo, verka och besöka.

I det arbetet behöver Blekinge stärkt samverkan mellan olika strategiska områden som är viktiga för utvecklingen på landsbygden, såsom ex. bredband, infrastruktur, fysisk planering, näringsliv med flera. Det behövs också utarbetas nya strukturer och arbetssätt för att flernivåsamverkan ska fungera och bli en naturlig del i utvecklingsarbetet.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Aktualisering av underlag för prioritering av investeringar och insatser.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Förväntat resultat

Genom samverkan med andra strategiska områden såsom fysisk planering, infrastruktur och digitalisering kommer det att finnas möjlighet att visualisera dessa strategiska områden, där kommersiell service kommer att ingå. Samarbetet ska leda fram till gemensamma strategiska dokument och handlingsplaner på lokal och regional nivå.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 2 844 567 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 991 197 kronor. Övrig finansiär är Region Blekinge.

Kontaktperson

Hanna Nilsson, Region Blekinge
hanna.nilsson@regionblekinge.se

Pipos serviceanalys

Projektets syfte

Utvecklingsprojektet syftar till att effektivisera och underlätta planering, handläggning och uppföljning inom det strategiska arbetet kring kommersiell service som bedrivs hos nationella myndigheter, länsstyrelse, regioner och kommuner. Genom att stärka samordningen mellan och öka analysförmågan hos landets servicehandläggare och planerare, skapa bättre förutsättningar för välriktade servicelösningar, som i sin tur ger människor och företag möjlighet att bo och verka i hela landet.

Kort beskrivning

Tillväxtanalys vill i ett nytt pilotprojekt utveckla ett webbaserat verktyg för presentation, analys och redigering av servicedata för ett bredare användningsområde, täckande flera servicetyper än betaltjänster. Verktyget kommer att bidra till mer sammanhållna, transparenta och underbyggda beslut i ärenden som för befolkningen och företagens tillgång och tillgänglighet till kommersiell service. Med verktyget följer också möjligheten att beskriva och analysera hur olika servicelokaliseringar bidrar till att minska miljöpåverkan av transporter i samband med servicekonsumtion samt att belysa eventuella ojämlikheter i tillgången till service för män respektive kvinnor och för olika åldersgrupper.

Aktiviteter

  • Ny utveckling eller vidareutveckling.
  • Tester och utvärdering.
  • Spridning av resultat.
  • Implementering av resultat.

Förväntat resultat

Resultatet för projektet kommer att vara ett fungerande webbaserat verktyg tillgängligt för presentationer, analys och redigering av data relaterat till service och servicetillgänglighet i hela landet, med specifikt fokus på lands- och glesbygd samt utarbetade rutiner för drift, insamling, uppdatering, utbildning, marknadsföring och support av samma verktyg.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Projektet omfattar 14 882 876 kronor och Tillväxtverket finansierar med 10 418 013 kronor. Övriga finansiärer är Tillväxtanalys.

Kontaktperson

Erik Fransson, Tillväxtverket
erik.fransson@tillvaxtverket.se

Läs mer

Läs mer om Pipos på Tillväxtverkets webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Västmanland - Samverkansforum Västmanland

Projektets mål var att stärka samverkan mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service. Tanken var att mer samverkan ska leda till innovativa servicelösningar och att fler blir medvetna om vikten av grundläggande service. Förutom att bilda en samverkansgrupp tog projektet fram kunskap om kommunala serviceplaner, om digitala butiker, och om hur situationen ser ut i de prioriterade orterna och hos butikerna.

Fakta

Projektägare: Region Västmanland

Total kostnad: 845 150 kronor

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys av kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal nivå samt bland servicegivare.
  • Marknadsundersökningar på prioriterade orter.
  • Besökt kontaktpersoner i kommuner. Konkret hjälpt till med framtagande, statistik, mall och inledning till lokala serviceplaner.
  • Kunskapsinhämtning om digitala butiker.
  • Undersökt behoven av lokalproducerad mat och inlett ett arbete med logistik kring detta tillsammans med Coompanion.
  • Genomfört en inspirationsdag med samverkansgruppen tillsammans med handlare i Västmanland och Örebro län.
  • Initierat konkret samarbete med Skinnskattebergs kommun för att utveckla och samordna insatser för kommundelen Riddarhyttan.

Resultat och lärdomar

Nu finns en samverkansgrupp och regionen har en god bild av hur handlarnas situation ser ut. Flera av kommunerna i länet planerar nu för att ta fram serviceplaner.

De lärdomar som Region Västmanland kan dra av projektet är att de flesta aktörer har ont om tid och resurser. Dels har butikerna en pressad situation och liten möjlighet att avsätta tid för kompetensutveckling. Dels har tjänstepersonerna i kommunerna lite tid och svårt att få mandat för att ägna sig åt utveckling av kommersiell service.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Västmanlands webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stockholm - Ö för ö

Ö för ö i Stockholms skärgård samlade Länsstyrelsen olika aktörer och individer för att identifiera de lokala behoven av service och samordna resurserna. Med en praktiskt fokuserad metod i fyra steg hittade man utvecklingsidéer, skapade projekt och kopplade dem till strategidokument och finansiärer. Det lokala perspektivet fick komma först och resultatet blev flera projekt, bättre samverkan och mer kunskap om skärgårdens utmaningar och möjligheter.

Faktaruta

Projektägare: Länsstyrelsen Stockholms län

Total kostnad: 2 937 000 kronor

Om projektet

I projektet Ö för ö arbetade Länsstyrelsen med en metod för att ringa in det som händer på öarna och samla alla parter som är berörda. Fokus har legat på handling och genomförande.

Genom att samla olika parter som arbetar med skärgårdsfrågor i länet har man tillsammans kunnat samordna resurser och utveckla nya projekt som ger bättre förutsättningar för service, och spridit goda exempel mellan öarna. På så sätt har projektet fungerat som en katalysator för förändring.

Aktiviteter

Projektet har genomfört processer på 13 öar i fyra steg.

1. Inventering - Varje ö inventeras så att deltagarna ska ha relevant information att utgå ifrån på workshopen när olika förslag på förändring och projekt ska utarbetas.

2. Ö-träff - En gemensam workshop genomförs där så många som möjligt av de myndigheter, organisationer och individer som är drivande för utveckling på den aktuella ön bjuds in. Under workshopen diskuteras inventeringen och projektplaner utarbetas, där olika parter är aktiva utifrån sina respektive intressen och funktioner.

3. Uppföljning - Workshopen dokumenteras och följs upp. En utvärdering skickas ut tillsammans med enkel dokumentation av vad som hänt och information om vinnande projektidéer. Material om ö-träffen uppdateras på Ö för Ö:s webbplats.

4. Förvaltning - Ö för Ö-kansliet arbetar löpande med att förvalta Ö för Ö. I arbetet ingår löpande kommunikation med projektledarna i syfte att hjälpa till att föra arbetet vidare, från projektidé till genomfört projekt, nya aktiviteter vid behov och uppdatering av webbplatsen. Webbplatsen fungerar som samarbetsplattform inom Ö för Ö och uppdateras fortlöpande.

Resultat och lärdomar

Projektet har genomfört processer på 13 öar. Ö-träffarna har bidragit till ökad delaktighet och ökat engagemang bland de berörda kommunerna och landstinget i arbetet med service i landsbygderna. Till följd av träffarna har flera projekt startat där skärgårdskommunerna, Länsstyrelsen och Landstinget fått olika roller i samverkan med lokalsamhället. Några, men inte alla projekt, har kretsat kring kommersiell service.

En framgångsfaktor i arbetet har varit samarbetsplattformen oforo.se som gjort det enklare att visualisera och koppla samman projekt med varandra, och att sprida information om vilka finansieringsmöjligheter som finns för skärgårdsprojekt.

På ö-träffarna kopplas skärgårdens olika perspektiv samman och det går att se och arbeta med helheten istället för ett enskilt fokusområde. Att projektet arbetat horisontellt och bjudit in brett till ö-träffar som fokuserar på handling och genomförande har också varit framgångsfaktorer.

En viktig del i metoden har varit att ta med sig tjänstemän från olika organisationer till öarna, det har lett till att man fått träffa rätt person på en gång, men också till en ökad förståelse för varandras perspektiv och handlingsutrymme.

Fördjupa dig

Läs mer på projektets webbplats oforo.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Södermanland - Service i Södermanland 

Kommersiell och offentlig service behövs för att annan utveckling ska kunna ske, och attraktiviteten höjas. I Sörmland ville man höja frågans status och framför allt öka kunskapen om service hos kommunerna och kunna erbjuda dem stöd i sitt servicearbete. Projektet startade hos länsstyrelsen men övergick sedan till den nybildade Region Sörmland.

Fakta

Projektägare: Region Sörmland

Total kostnad: 1 418 914 kronor

Om projektet

Från början drevs projektet av Länsstyrelsen Södermanland, men i och med regionbildningen då ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Södermanland flyttades projektet dit. Målet var att få igång ett bra arbete med det regionala serviceprogrammet och hitta effektiva arbetssätt som kunde spridas mellan länets kommuner och nationellt.

Aktiviteter

  • Förankring av kommersiell service/landsbygdsfrågor inför regionbildning.
  • Skapa mötesarena för kommuner och näringsidkare.
  • Identifiera lanthandlarnas möjliga roll i det kommunala servicearbetet.
  • Träffa kommunstyrelser och tjänstemän och föra dialog kring hur bra service kan öka kommunens attraktivitet.
  • Bistå kommuner i framtagandet av serviceplan/program samt att belysa vikten av att servicefrågan är aktuell i kommunernas översiktsplaner.
  • Analys av behov av erfarenhetsutbyte mellan handlarna.

Resultat och lärdomar

När det gäller kommunala serviceplaner har Nyköpings kommun tillsammans med kommunbygderådet genomfört ett omfattande arbete med ortsanalyser. Kommunerna Flen och Vingåker har också gjort ortsanalyser med stöd från Hela Sverige Ska Levas projekt Service i samverkan. Förhoppningen är att deras arbete ska skapa förutsättningar för fler kommuner att följa efter.

Projektet tittade också på hur kommunerna kan teckna skafferiavtal med butiker. Upphandling är en lång process och resultatet av arbetet med skafferiavtal syns inte än, men Katrineholms kommun genomförde en informationsträff för matvarubutiker.

Katrineholms kommun tittar också på om det är möjligt att lägga ut några av kommunens uppgifter på lokala utvecklingsbolag eller ekonomiska föreningar.

Efter en lanthandlarträff ville några handlare starta en lanthandlarförening, men på grund av sviktande intresse när det väl gällde lades planerna på is.

Projektet ledde till att regionen skapade en tjänst som ska fortsätta arbetet med landsbygdsutveckling och följa upp de processer som startades under projekttiden. Det ledde också till att samverkan mellan länsstyrelsen, regionen och kommunerna stärktes.

Fördjupa dig

Lär mer om servicearbetet på Region Sörmlands webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kronoberg - Stärkt serviceutveckling i Kronobergs län

Region Kronoberg behövde fördjupa kunskapen om servicestrukturen och behovet av service och insatser i länet, och ville få en bättre växelverkan mellan den regionala utvecklingsstrategin och understrategin regionalt serviceprogram. Dessutom hade länets kommuner efterlyst en samlad plattform för dialog. I projektet Stärkt serviceutveckling i Kronobergs län fokuserade regionen på att utveckla sina processer.

Resultatet blev uppdaterade nulägesanalyser och att frågorna om kommersiell service kopplades ihop med andra insatser, till exempel livsmedelsstrategi, kollektivtrafik- och samhällsplanering. Projektet skapade också nya kontaktytor mot kommunerna och ett bredare kontaktnät i landet.

Fakta

Projektägare: Region Kronoberg

Aktiviteter

  • Två workshops för att öka samverkan mellan region, kommuner och andra aktörer.
  • Samverkan med relaterade program och andra insatser på regional nivå.
  • Nulägesanalyser grundade på intervjuer med lanthandlare och kommuner, statistik, GIS och kvantitativa data.
  • Omvärldsbevakning med erfarenhetsutbyte med andra regioner och Landsbygdsnätverket.
  • Följeforskning och löpande utvärdering från Sveriges Lantbruksuniversitet.
  • Utveckling av webbaserad verktygslåda med guider för stöd till handlare och planering för kommunala tjänstepersoner.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i:

  • Fördjupad kunskap om servicestruktur och behov, om kombinationslösningar mellan kommersiell och offentlig service och om goda exempel från andra regioner.
  • Förbättrad växelverkan mellan den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg och dess understrategier.
  • Identifierade samverkansparter i kommunerna. Stärkta relationer och tillit mellan alla aktörer.
  • Ett flertal projektidéer närmare ansökningsfas.
  • Ett utkast till webbaserat verktyg för operativt arbete.

En viktig lärdom som Region Kronoberg kunde dra är att serviceutveckling hänger ihop med många andra aspekter i samhällsutvecklingen och att möjligheten att utveckla servicen ligger ofta utanför själva butiken eller servicepunkten. Det måste finnas en bredare utveckling i omgivningen, vilket regionen nu fortsätter att arbeta för genom att ytterligare integrera servicefrågan i det regionala utvecklingsarbetet, till exempel livsmedelsstrategin, kollektivtrafikplanering och arbetet för hållbar tillväxt.

En annan lärdom är att förankring behöver prioriteras mer och att samverkan är personberoende, vilket gör det svårt att hålla strukturer och rutiner över tid. Det kan också vara svårt för kommunens kontaktperson att få mandat för att arbeta proaktivt. Därför behövs bättre förankring hos kommunledningen, inte bara hos en enskild tjänsteperson.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Kronobergs webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Region Kronoberg bloggade också på Serviceutveckling Kronoberg- Blogg från projektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Skåne - Möjligheter i mellanrum

När det gäller service- och landsbygdsutveckling finns många aktörer som agerar i olika geografiska områden eller med lite olika uppdrag –det finns med andra ord Möjligheter och Mellanrum. Att använda dem var utgångspunkt för Region Skånes projekt med samma namn som genomföres i nära samarbetet med länsstyrelsen. Projektet besökte Skånes kommuner, skapade engagemang, utvecklade en metod för att hitta projektidéer och samlade kunskap, verktyg och inspiration på sin webb.

Fakta

Projektägare: Region Skåne

Total kostnad: 2 800 000 kronor

Om projektet

Målet var att bryta trenden av försämrad tillgång till service på landsbygden genom att hitta och använda möjligheterna i mellanrummen. För att nå dit behövde samverkan mellan den nationella, regionala och lokala nivån förbättras och ett handlingskraftigt arbetssätt utvecklas mellan regionala, kommunala och lokala aktörer.

I projektet gjorde regionen och länsstyrelsen insatser för att skapa engagemang hos olika aktörer, samlade kunskap och inspiration och tog fram ett nytt koncept som kallas Acceleratordagar.

Med hjälp av en upphandlad projektledare utvecklade man Acceleratordagar som syftar till att hitta utmaningsbaserade projektidéer i ett tidigt skede. Temat för acceleratordagarna hämtades från de utvecklingsområden som visade sig vara högst prioriterade efter engagemangsturnén i alla kommuner.

Acceleratordagskonceptet innehåller:

  • Egna idéer noteras innan kollektiv idégenerering.
  • Framtidsforskning som utgångspunkt – vi skapar lösningar för morgondagens servicebehov.
  • Kunskapsbaserad Innovation – arbeta med vad gruppen vet, inte vet och vad man ännu inte vet att man behöver ta reda på.
  • Lateralt tänkande för att vända på tankebanor – t. ex. Vad kan man absolut inte erbjuda som service? Och sen inspireras till en möjlighet.
  • Gemensam gruppering och utvärdering av idéer.
  • Transparent dokumentation – alla idéer sprids till alla deltagare.
  • Konkreta samverkansmöjligheter kring idéer med störst potential.
  • Bedömning av finansieringsmöjligheter på plats från Region Skåne, LST, EU kontor och Leader.

Efter acceleratordagarna erbjöds kommuner och ideella aktörer coaching för att skriva projekt som kunde få stöd från regionen och länsstyrelsen.

Aktiviteter

  • Engagemangskampanj med dialogmöten kring lokal service tillsammans med tjänstepersoner från Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne i 32 kommuner. Den behovs- och möjlighetslista som samlades ihop blev underlag för projektets fortsatta aktiviteter.
  • Verktyg för digital servicekarta, visuell bild över stöd till utvecklingsinsatser samt projekt- och idéinspiration samlades på hemsidan www.mimskane.se
  • En metod för utmaningsbaserad serviceutveckling har skapats – Acceleratordagar. Vid 4 tillfällen testades metoden på ett 90-tal deltagare från kommuner, ideella organisationer, entreprenörer och politiker. Metoden har genererat drygt 250 idéer och två konkreta projekt fick coaching av Möjligheter i Mellanrum.
  • Projektet har också undersökt möjligheterna för ett mera långsiktigt utvecklingsarbete i form av ett landsbygdsråd, men lagt det på is. Projektet har däremot tagit fram ett förslag till hur en aktualiserad RSP kan drivas genom ett projektstyrt arbetssätt.

Resultat och lärdomar

  • Samverkan vertikalt har utvecklats och förbättrats främst regionalt och lokalt. Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne har nått ut med information om stöd och tjänster.
  • Samhandling horisontellt mellan regionala, kommunala och lokala aktörer har utvecklats och förbättrats. Relevanta tjänstepersoner inom region och länsstyrelse har vittnat om ökat samarbete och förståelse för servicefrågans inflytande på olika kompetensområden som Landsbygd/Samhällsbyggnad. Faktiska samarbeten mellan kommuner som inte är grannar har uppstått.
  • Alla kommuner i Skåne har erbjudits tillgång till Pipos Serviceanalys och en utbildning i verktyget ligger på projektets webbsida.
  • En sammanställning av finansieringsmöjligheter för utvecklingsprojekt på landsbygden ligger på webben.
  • Effektivitet, motivation och kontaktytor mot kontaktpersoner i kommuner har ökat. Från en kontaktlista på 25 personer finns efter projektet 480 kontaktpersoner.
  • Region Skånes och Länsstyrelsen Skånes och övriga aktörers roller och resurser har tydliggjorts. Genom besök i kommunerna och på avslutningskonferensen har tjänstepersoner fått möjlighet att presentera sina ansvarsområden.
  • Arbetet med långsiktig och Skåneövergripande kommunal samverkan har påbörjats och i samarbete med aktualiseringen av det Regionala Serviceprogrammet kommer regionen och länsstyrelsen att fortsätta en kommunal dialog för långsiktig landsbygdssäkring i Skåne.

Fördjupa dig

Lär mer på projektets webbplats mimskane.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Många fler insikter och förslag att utveckla vidare både kopplat till möjligheter och mellanrum finns i projektets slutrapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kompetensutveckling i butiker

Axfood 

Projektets syfte

Nationell utbildningsinsats för att kunskapsutveckla landsbygdsbutiker inom Axfood. Detta i syfte att få en jämnare kunskapsnivå hos ägarna och medarbetarna inom våra butiker. Ökad kunskap på grundläggande områden i butiksdrift skall bidra till en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten, generera ökad försäljning och lönsam för butik och därmed säkra tillgängligheten till kommersiell service i gles- och landsbygder.

Aktiviteter

Utbildningen kommer att genomföras på 20 orter under fyra dagar vardera, fördelade på tre tillfällen: dag (1+2) + dag 3 + dag 4.

  • Butiksekonomi.
  • Butiksdrift.
  • Kundbemötande.
  • Sortimentsutveckling.

Resultat

Ökad lönsamhet och försäljning samt en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten. Detta är grundläggande för att skapa en långsiktig överlevnad för mindre butiker på landsorten.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 3 005 710 kronor.

Kontaktperson

Thomas Larsson, Axfood
thomas.larsson4@axfood.se

Ica

Projektets syfte

  • Att genom utbildning skapa lönsammare butiker och därmed stärka tillgängligheten till kommersiell service i gles- och landsbygd,
  • Att stärka individen i arbetet i butik genom ökad förståelse för drift, kostnader, lönsamhet eget agerande och kundservice.
  • Att genom utbildning säkerställa en ökad kompetens hos de deltagare som genomför utbildningen.

Aktiviteter

Utbildningen kommer att genomföras på 9 orter under fem dagar vardera, fördelad på fem tillfällen och kommer innehålla bl a följande:

  • Butiksekonomi.
  • Butiksdrift.
  • Kundbemötande.
  • Sortimentsutveckling.

Resultat

Ökad lönsamhet och försäljning samt en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten. Detta är grundläggande för att skapa en långsiktig överlevnad för mindre butiker på landsorten.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 4 257 750 kronor.

Kontaktperson

Rolf Törner, ICA skolan 
rolf.törner@ica 

Menigo

Projektets syfte

I särskilt utsatta lägen inom gles och landsbygd är butiken ofta den sista utposten av service och samhällets knutpunkt. Verksamheten är tidskrävande och handlaren har svårt att fortbilda sig på grund av pressad lönsamhet och brist på arbetskraft, eller en kombination av båda. Däremot är behovet av fortbildning stort inom butiksdriftens alla delar för att kunna driva butiken med lönsamhet och på så sätt ha butiken/servicen kvar på utsatta orter. Projektet syftar till att ta utbildningen närmre butiken och att möta butikerna närmare deras hemort. Samtidigt ska det bildas lokala hubbar genom att hålla ett relativt lokalt nätverk igång med ”närliggande” butikskollegor.

Aktiviteter

  • Förstudie och analys genomförs för att ytterligare dokumentera nuläge, behov och förväntningar. Förarbetet ligger till grund för anpassningen av innehåll för hela utbildningsinsatsen så att maximal kvalité säkerställs.
  • Utbildningen genomförs på sju orter, 2 + 2 dagar
  • Utbildningsdagarna genomförs så nära som möjligt de berörda butikerna och genomförs för max. cirka 15 st. kursdeltagare per utbildningstillfälle.

Kursinnehåll

  • Detaljhandel idag, imorgon och vår roll.
  • Butiken som medium och platsen för lokal service.
  • Positivt ledarskap och en effektiv ”smart” arbetsplanering.
  • Relations-& säljskapande aktivitet/bemötande och agerande i butik.
  • Sortimentsanalys, vad säljer vi idag och imorgon, produkter/tjänster.
  • Marknadsföring, sälj, planering, aktiviteter, innehåll och nya idéer.
  • Hur påverkar digitaliseringen oss och vilka möjligheter ger den.
  • Butiksekonomi och matematik.

Förväntat resultat

Ökad kunskap inom butiksdrift, affärsmannaskap och framförallt lönsamhet i stort Få tillgång till en bättre och konkret verktygslåda för att förbättra och förnya sin handelsplats

Ett nätverksutbyte i regionen med kollegor och ett forum för detta Energi, glädje och framtidstro! I och med att butikerna blir mer lönsamma i dessa områden ökar entreprenörskapet och samhällets livskraftighet ökar. Vinster skapas för konsument, handlare, det lokala näringslivet och för Sverige.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 2 067 758 kronor.

Kontaktperson

Joakim Mannesten, Menigo
joakim.mannesten@menigo.se