Tillväxtverket

Så utvecklar vi den lokala servicen

Som stödmyndighet till Landsbygdsprogrammet har Tillväxtverket beviljat projektmedel till nedan pilotprojekt. Syftet är att utveckla den lokala servicen och därmed förbättra livsmiljön och förutsättningarna att verka, bo och vistas i gles- och landsbygder för företag, befolkning och besökare.

Logotype för EU:s jordbruksfond

Det är Tillväxtverkets handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 Pdf, 1.4 MB. som styr vilka insatser som prioriteras. Här har vi samlat information om projekt som pågår och lärdomar från de som hunnit avslutas.

Klicka på respektive titel för att läsa mer om de specifika projekten.

Man hämtar ut paket i affär.

Vad kan en kommun göra för service?

Nu testar 15 kommuner metoder och utvecklar lokala samarbeten för att stötta lokal serviceutveckling.

Kvinna i butik med surfplatta.

Nya lösningar för service

Digitala lösningar kan ge bättre service i landsbygder. I Servicelyftet tipsar Coompanion om hur.

Fyra personer samtalar och pekar på en surfplatta.

Servicebanken samlar verktyg och inspiration

Hur kan lokala behov få genomslag i kommunens planering för service? Låna verktyg och inspiration av Hela Sverige.

Kvinna med barnvagn och matkasse.

Lokal service och besöksnäring

Västra Götaland stärker samverkan mellan servicegivare och företag inom besöksnäringen. Det vinner båda på.

Lokala lösningar och mötesplatser

Servicepunkt 2.0 i Höga Kusten

Örnsköldsviks kommun har arbetat framgångsrikt med att skapa en modell med servicepunkter för att behålla och utveckla kommersiell service på landsbygden. Modellen har redan spridits till flera kommuner och många har varit på studiebesök. För att sprida sina erfarenheter ännu bredare har Örnsköldsviks kommun nu tagit fram filmer, en handledning och logotyper som andra som vill skapa servicepunkter kan dra nytta av.

Fakta

Projektägare: Örnsköldsviks kommun

Total kostnad: 356 462 kr

Resultat och lärdomar

Ö-viksmodellen för servicepunkter bygger på ett uppdragsavtal mellan kommunen och dagligvarubutiker eller drivmedelsstationer som är viktiga för den lokala servicen, och viktiga mötesplatser i bygden.

Det är redan många kommuner som hört av sig och bett att få använda samma logotyp, eller komma på studiebesök för att ta del av hur det fungerar. För att fler ska kunna ta del av koncept, logotyper och den kunskap som finns valde Örnsköldsvik att ta fram ett informationspaket.

I projektet har Örnsköldsviks kommun producerat:

  • Fem filmer om servicepunkterna. Med hjälp av dem kan den som vill enkelt göra ett ”digitalt studiebesök” på fyra olika orter och Servicepunkter i Örnsköldsviks kommun, alla med olika inriktningar och förutsättningar.
  • En broschyr där ”Ö-viksmodellen” beskrivs och hur man kan gå tillväga för att starta upp en Servicepunkt. På kommunens hemsida (ornskoldsvik.se/servicepunkter) finns nu broschyren att ta del av digitalt tillsammans med logotyper att ladda ner. Materialet ger en enkel handledning för den som vill starta upp en servicepunkt.

Projektet har även fokuserat på att sprida materialet både digitalt, i tryckt form men på olika mötesplatser. Som en bonus fick fler lokalboende upp ögonen för utbudet hos servicepunkterna och hur viktigt det är att handla lokalt för att kunna behålla servicen.

Materialet som projektet tagit fram kommer kommunen ha stor nytta av lång tid framöver, och deras rekommendation till andra är att använda möjligheten att producera digitalt handledningsmaterial, vilket man kanske inte alltid prioriterar att lägga tid på. Att även komplettera handledningen/broschyren med filmmaterial ”digitala studiebesök”, underlättar ännu mera, då det ofta är studiebesök som efterfrågas.

Ett tips är att tänka långsiktigt när man tar fram materialet, återanvända det man har och fokusera på bra digitalt material. Videos är viktiga för att sprida budskap. Men till konferenser och nätverksträffar trumfar än så länge tryckt material.

Fördjupa dig

På Örnsköldsviks webb hittar du filmerna och broschyren, exempel på uppdragsavtal och logotyper för servicepunkter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Spridning av metoder och arbetssätt inom platsutveckling

Västra Götalandsregionen har sett att platsutveckling är ett begrepp och arbetssätt som fungerar bra för att prata om service i ett sammanhang som tilltalar såväl näringsliv som civilsamhälle, kommun, länsstyrelse och region. För att sprida metoden och ge fler chans att bygga vidare på Västra Götalands erfarenheter har de nu tagit fram tre informationsfilmer och stödmaterial som riktar sig till både lokala aktörer och regioner som vill stödja dem.

Fakta

Projektägare: Västra Götalandsregionen

Total kostnad: 152 513 kronor

Resultat och lärdomar

I informationsprojektet har Västra Götalandsregionen producerat:

  • En kortare film om platsutveckling och service; hur hänger det ihop och varför är det så bra att arbeta med platsutveckling om du vill gynna serviceutvecklingen?
  • En informationsfilm riktad till den lokala processledaren som står i startgroparna i att utveckla sitt samhälle eller är mitt uppe i en process; dessa steg går du igenom och vad kan hända på vägen.
  • En informationsfilm riktad till den regionala ”stödfunktionen”; hur kan man rigga regionen för att stötta lokala utvecklingsprocesser? Vilka steg går du igenom som regionutvecklare, hur kan du bryta stuprör inom den egna organisationen och vilka möjligheter och hinder kan komma på vägen?
  • Bilder att använda i ett presentationsmaterial som stöd för såväl lokala processledare som regionala ”stödfunktioner” då dessa vill beskriva platsutveckling och service som metod och arbetssätt.

Fördjupa dig

Informationsmaterialet hittar du på Västra Götalandsregionens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Metoderna som fått spridning genom informationsmaterialet är bland annat utvecklade i projekten Samverkan för regional serviceutveckling och Maritim service och besöksnäring.

Bilden av Bygden

Tillsammans med åtta bygder i Skåne lyfter Idéburen utveckling fram ett antal konkreta initiativ som exempel på innovation och service på den skånska landsbygden. I projektet Bilden av bygden producerade de poddar och korta filmer för att väcka tankar och visa goda exempel på hur man kan utveckla och driva service i landsbygder. Bland annat ger de inblick i hur man kan ha nytta av lokalekonomiska analyser, vilken roll butiken har för lokalsamhället och lokala företag och hur man kan organisera sig för att skapa engagemang.

Fakta

Projektägare: Idéburen utveckling

Total kostnad: 363 181 kronor

Aktiviteter

I informationsprojektet producerades korta filmer med konkreta exempel från bygderna, och fördjupade samtal i poddform utifrån fyra teman som är viktiga i arbetet med lösningar för service i landsbygder.

  • Finansiering
  • Organisering
  • Delaktighet
  • Samverkan

Projektet avslutades med ett arrangemang där filmer och podcast lanserades.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i fyra filmer och fem poddar. Utöver produktion, lansering och publicerande av filmer och poddar är erfarenheten att det finns stort engagemang, kompetens och kunskap i frågorna från lokala handlare, föreningar, akademiker och praktiker, och en vilja och generositet att dela med sig av sina metoder och erfarenheter för att behålla eller utveckla service utifrån landsbygdens förutsättningar.

Det finns innovation och erfarenhet kring lokal utveckling av service på landsbygden, och det finns en efterfrågan på att få lära sig mer om olika sätt kring att utveckla service. Att lyfta fram de olika temana delaktighet, samverkan, finansiering och organisering har varit lyckat och de krokar arm och med och stärker varandra.

Fördjupa dig

Idéburen utvecklings webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hittar du filmerna och poddarna.

Service i samverkan utvecklar Gällivare kommun

Gällivare kommun har i projektet ”Service i samverkan utvecklar Gällivare kommun” utvecklat både sina nätverk och konkreta servicelösningar i fyra av kommunens utpekade ”kärnbyar”. Genom att samordna och omlokalisera service stärks tillgängligheten till service och byarnas resiliens. Resultatet blev också en servicehandbok att hålla sig i när man vill etablera servicepunkter i landsbygder, och ett fortsatt arbete i kommunens organisation.

Faktaruta

Projektägare: Gällivare kommun

Total kostnad: 1 442 919 kronor

Om projektet

Projektet syfte var att förbättra offentlig, kommersiell och ideell service i Gällivares landsbygder med fokus på samordning. Målet var att etablera ett antal servicepunkter i de noder som pekas ut i kommunens Översiktsplan och att servicefunktionerna i bygderna skulle öka. Ett annat mål var att etablera ett servicenätverk inom kommunen och mellan bygderna.

Med möten i större och mindre grupper har byarna engagerats och tillsammans med lokala delprojektledare kartlagt behoven och planerat genomförandet. Genom enkäter, analyser och genom samverkan med SLU har man i de olika byarna gjort undersökningar som tillsammans utgjort underlag för konkreta insatser. En viktig del var att klara ut kostnaderna för att både skapa och driva servicepunkterna. Processen att skapa servicepunkter har kommunen beskrivit i en Servicehandbok.

Gällivare kommun har kopplat projektet till sin översiktsplan och sin landsbygdsstrategi.

Aktiviteter

  • Utveckla befintliga och nya nätverk inom bygderna, internt i Gällivare kommun och regionalt/myndigheter.
  • Ta fram kunskap genom att analysera dagens behov och förutsättningar och erfarenheter från tidigare projekt, genomföra workshop och föreläsning och koppla ihop resultaten med det regionala serviceprogrammet. Projektet genomfärde också studiebesök och läranderesor.
  • Etablera servicepunkter. Först lokaliserades lämpliga lokaler för servicepunkter, sedan gjorde Gällivare kommun en kostnadsanalys och finnsieringsplan för de investeringar som behövdes och de löpande driftskostnaderna. Därefter utreddes vilka offentliga servicetjänster som en servicepunkt kan utföra och avtal togs fram. Varje servicepunkt fick en utvecklingsplan och personalen utbildades.
  • Information och marknadsföring av projektet och servicepunkterna som en tillgång för en levande landsbygd och hur de bidrar till en attraktiv livsmiljö. Man genomförde också invigningsaktiviteter för respektive servicepunkt.
  • Utvärdering och rapportskrivning.

Resultat och lärdomar

Fyra av kommunens sex kärnbyar har varit delaktiga i projektet. Det har resulterat i en servicepunkt i Skaulo, en servicehörna i Ullatti, förbättrad utemiljö och planer för utbyggnad av servicepunkt i Nattavaara, och kartläggning av vilka möjligheter som finns för en servicepunkt i Hakkas. Det har bidragit till fler servicetyper och tjänster i bygderna. I och med att projektet har utgått från bygdernas behov har man skapat flexibla lösningar.

Arbetet har gett ökad förståelse för och kunskap/erfarenheter om service och landsbygdernas förutsättningar i Gällivare kommun, vilket resulterat i mer samverkan mellan kommunens förvaltningar och verksamheter.

Efter projektet har kommunen skapat en landsbygdsutvecklartjänst och fortsätter att arbeta för att skapa servicepunkter och se över vilka kommunala tjänster som är möjliga att decentralisera. En av servicepunkterna utvecklas vidare i ett leader-projekt.

Att det nu finns en servicepunkt banar väg för att det kommer finnas fler i framtiden, som bidrar till utveckling på landsbygderna i Gällivare kommun.

Några av lärdomarna är:

  • Att en administratör i projektet hade underlättat och tagit mindre tid från projektledarens genomförandearbete.
  • Att hitta bra nyckelpersoner externt och internt är av största vikt.
  • God dialog med inblandade parter är viktigt.
  • Förändringsarbete tar lång tid och projektet får ses som en pusselbit i det långsiktiga arbetet för att förbättra landsbygdens serviceutbud.
  • Kartläggningen i projektet visade att det finns ett stort intresse för e-hälsa och det är något att fortsätta utveckla.

Fördjupa dig

Läs mer på Gällivares webbplats

Här finns Servicehandboken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Service improvement district Norrbotten

Hur hittar man långsiktigt hållbara modeller för att finansiera lokala servicepunkter också i mindre samhällen och byar? I Coompanions förstudieprojekt var utgångspunkten stadsutvecklingsmodellen BID: Business Improvement District, där fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i ett avgränsat område. Översatt till landsbygd blev det SID: Service Improvement District. Förstudien visade att det är svårt att få loss kapital men desto lättare att hitta ideellt engagemang i mindre samhällen. Ska man använda modellen behövs ytterligare finansiering och där kan vindkrafts/solcellsparker vara en källa.

Fakta

Projektägare: Coompanion Norrbotten
Total kostnad: 806 800 kronor

Aktiviteter

  • Möten med lokala utvecklingsgrupper.
  • Workshops med nyanlända för att samla synpunkter på hur mindre samhällen kan vara attraktiva.
  • Samverkan med kommuner och region, andra projekt och partnerskap för Smarta Hållbara Byar för att överföra kunskap.
  • Studieresa till Västra Götaland för att se BID-arbete i praktiken.

Resultat och lärdomar

Förstudien visar att BID-modellen fungerat i städer/tätorter där större fastighetsägare ser att värdet av deras fastigheter minskar om de inte bidrar till att göra området attraktivt. På landsbygder är det däremot svårt att hitta långsiktigt hållbar finansiering av servicepunkter eftersom fastighetsägarna är små och saknar ekonomiska incitament att utveckla samhällsservice. Det är också svårt att skapa intresse hos offentliga aktörer att kompensera de som tar över lokal service, även om de gör platsen mer attraktiv. Istället skapas servicepunkterna med hjälp av gräsrotsfinansiering och offentliga bidrag till investeringen.

Driftskostnaderna är en svårare fråga, och projektet lyfter bland annat fram ersättningar för paketombud, digitala offentliga tjänster och e-hälsa som olika ben att stå på.

Förstudien rekommenderar ändå att modellen för BID provas i landsbygd, men då med långsiktig finansiering från till exempel vindkrafts- och solcellsparker.

Fördjupa dig

Läs mer om Service Improvement District på Coompanions webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stöckebygdens utveckling - Förstudie Mötesplats Stöcke

I en förstudie har Stöckebygdens utveckling undersökt förutsättningarna för etablering och utveckling av kommersiell service i Stöckebygden i Umeå kommun. Fokus har varit på livsmedelsförsörjning, lokalproducerade livsmedel och lokal produktion av biogas. Kunskapen från förstudien har lagt en grund för det fortsatta arbetet, bland annat inom projektet Genomförande av kommersiell service vid Mötesplats Stöcke.

Fakta

Projektägare: Stöckebygdens utveckling ekonomisk förening

Total kostnad: 1000 000 kronor

Om projektet

Stöckebygdens utveckling drömmer om en fysisk mötesplats med lokaler för både kommersiell och offentlig service för invånarna i en av Umeås stadsnära landsbygder. För att identifiera behov, möjligheter och kartlägga eventuella hinder för arbetet genomförde man en förstudie med tre fokusområden:

  • Livsmedelsförsörjning - dagligvaror, post/gods/apoteksombud.
  • Lokalproducerade livsmedel - undersöka potential, möjligheter och hinder kopplade till mer effektivt tillgängliggörande av lokalproducerade livsmedel.
  • Stöcke biogas - utreda möjligheter till lokal produktion av biogas.

Aktiviteter

  • Insamling av behov genom intervjuer, möten, workshopar
  • Insamling och analys av data, statistik och information, bland annat i Pipos Serviceanalys
  • Nätverks- och kommunikationsaktiviteter
  • Lokalekonomisk analys för Stöckebygden

Resultat och lärdomar

Förstudien gav svar på frågorna kring vilka delar som har bra potential för genomförande, på vilka sätt det kan göras och inom vilken tidsperiod det är möjligt. Det blev ett tydligt beslutsunderlag som Stöckebygdens utveckling kunnat använda som grund för sitt fortsatta arbete.

  • Det visade sig att invånarna uttryckte behov av dagligvaror och paketombud lokalt, och den lokalekonomiska analysen visade att det kan finnas ett underlag för en butik.
  • Också i den del som handlade om lokalproducerad mat konstaterade man att intresset bland bygdens livsmedelsproducenter var stort och kunde kopplas till regionens livsmedelsstrategi.
  • Förstudien visade att det tredje fokusområdet, biogas, även om det var intressant för flera aktörer också kantades av flera hinder och därför bör läggas åt sidan i detta skede.

De tre tydligaste lärdomarna från arbetet i projektet är:

  • Arbete med många parter inblandade tar mycket mer tid än beräknat.
  • Nära samarbeten är avgörande för ett projekts framgångar - oavsett syfte och mål.
  • Förankrings- och kommunikationsarbete samt delaktighet och inflytande är viktiga faktorer.

Fördjupa dig

Läs mer på Stöckebygdens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Genomförande av kommersiell service vid Mötesplats Stöcke

Utanför Umeå ligger Stöcke där den ekonomiska föreningen Stöckebygdens utveckling undersökt på vilket sätt den kommersiella servicen kan utvecklas. Drömmen är en långsiktigt hållbar mötesplats med flera olika serviceslag. De första stegen på vägen dit har gått via en förstudie och en fördjupad genomförandestudie. Nu har de en konkret plan som kan sättas i verket.

Fakta

Projektägare: Stöckebygdens utveckling ekonomisk förening

Total kostnad: 600 000 kronor

Om projektet

Stöckebygden ligger i ett av Umeå kommuns fem prioriterade utvecklingsstråk. Detta innebär att behovet av kommersiell och service och fler mötesplatser kommer att öka, och redan idag är intresset för att bosätta sig i området stort. Trots, eller på grund av det, är det svårt att få en butik att bära sig eftersom många pendlar till Umeå och gör sina inköp där. Idag finns inga typer av service i Stöckebygden.

En lösning som projektet undersökt är att skapa en utlämningspunkt för e-handel i Stöcke, och komplettera med basvaror och ett utbud av lokalproducerad mat. Dessutom vill man samordna med café eller restaurang som en extra inkomstkälla. En annan del handlar om post- och godshantering där Mötesplats Stöcke kan vara intressant som utlämningsställe.

Aktiviteter

Aktiviteterna har handlat om fyra fokusområden – lokalproducerade livsmedel, dagligvaror och post/godsombud, köptrohet och beteenden samt kunskapsspridning.

Projektet har genomfört aktiviteter och events för att skapa engagemang, delaktighet, information och nätverksbyggande. Undersökningar, intervjuer och workshops där kunskapsinhämtning och dialog samt för att hitta och skapa innovativa, konkreta och hållbara lösningar.

Resultat och lärdomar

Projektet har resulterat i en konkret och förankrad plan för etablering av ett differentierat serviceutbud. Det ska bli en lösning med tre ben – dagligvaruförsörjning med ett utbud av lokala produkter, café/restaurang och en servicepunkt för hantering av post och paket. Huset ska också rymma en idrottshall. Stöckebygdens utveckling tittar efter projektet på vilken entreprenör som ska få uppdrag att genomföra satsningen när väl huset står på plats.

Så här beskriver Stöckebygden sina lärdomar:

”Att inget är omöjligt. Målmedvetenhet, brinnande engagemang, innovativa samarbeten med kompetenta partners och tjockt pannben kan försätta berg. Att prestigelöshet, transparens och delaktighet är förutsättningar för att lyckas med utvecklingsarbete och för att på riktigt kunna driva hållbara utvecklingsprojekt krävs det att behovsägarna - de som äger ett problem, en utmaning eller en utvecklingsmöjlighet - själva är med och påverkar lösningen.”

Fördjupa dig

Läs mer på Stöckebygdens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

URnära - Förstudie Service till alla i Umeåregionen

Föreningen URnära ville i en förstudie kartlägga service med utgångspunkt i de behov och möjligheter som finns främst inom ideell- och privat sektor i Umeåregionens landsbygd. I projektet genomförde man möten med byföreningar och kommunala näringslivsutvecklare och analyser. Det blev tydligt att det inte är att skapa ny service som är det primära, utan att det viktigaste är att behålla och utveckla den service som redan finns. URnära kom fram till att det inte finns en given modell för arbetet utan att det är viktigt att se vad som fungerar i respektive område och arbeta vidare utifrån lokala förutsättningar.

Fakta

Projektägare: URnära ideell förening

Total kostnad: 413 777 kronor

Aktiviteter

  • Kartläggning av tidigare insatser i regionen.
  • Möten med 11 byföreningar/motsvarande på temat behov/utmaningar för service och landsbygdsutveckling.
  • Samverkan med Länsstyrelsen Västerbotten, projekt Processtöd för regional serviceutveckling.
  • Analys av befintlig service i PIPOS Serviceanalys.
  • Studiebesök på servicepunkter i andra områden.
  • Intervju med näringslivsutvecklare i 5 kommuner om deras syn på servicebehov och eventuella insatser.

Resultat och lärdomar

Slutsatsen av förstudien är att man inte vill skapa nya serviceställen utan fokusera på att behålla, stärka och utveckla redan befintliga.

Transport och logistik (även tillgång till bredband och telefoni) är viktiga områden både för boende och för det lokala näringslivet.

Kommunernas roll i landsbygdsutveckling är avgörande för framgång. Byagrupperingarna uppger att de vill ha ”en väg in” för att kunna få stöd och hjälp med lokal utveckling. Utan den ideella sektorn finns ingen landsbygdsutveckling.

Förstudien pekar också ut stärkta kopplingar mellan lokalproducerad mat och lokala butiker, insatser för att höja köptroheten och insatser för att utveckla naturliga mötesplatser på landsbygden som viktiga för framtida arbete.

Efter projektet avvecklades föreningen URnära, och har därför inte tagit fram någon plan för genomförande.

Fördjupa dig

Lyssna på projektet i Landet- podden bortom storstan #50 Om landsbygders olika servicebehov Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

LEAXW Dalarna Gävleborg

Genom att göra en lokalekonomisk analys - LEA så får bygden en objektiv bild av läget och grund för riktningen och insatser för den framtida utvecklingen av bygden. Coompanion gjorde tillsammans med lokala grupper och kommuner 10 analyser och kopplade dem till kartläggningar av befintlig kommersiell service. Processerna ledde till ökad samverkan, ökad kunskap och till att de flesta bygderna gick vidare med olika projekt som de identifierat behovet av i sina lokalekonomiska analyser.

Fakta

Projektägare: Coompanion Dalarna

Total kostnad: 2 969 000 kr

Aktiviteter

  • 11 lokalekonomiska analyser har startats upp, varav 10 genomfördes. Varje analys leddes av en processledare och utfördes av en lokal arbetsgrupp med diversifierad sammansättning. Arbetsgrupperna följde den beskrivning som finns på Fria metoder. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Varje process har följts upp tillsammans med kommunen och bygden.
  • De lokalekonomiska analyserna har publicerats i broschyrer.
  • Intervjuer med lanthandlare, föreningar och andra företag.
  • Utvärdering.
  • Del- och slutkonferens.

Resultat och lärdomar

  • Projektet resulterade i 10 genomförda lokalekonomiska analyser som visar hur de ekonomiska flödena ser ut, vilka områden som behöver stärkas och som visar hur viktigt det är att handla lokalt. Sammanlagt 5 900 personer har deltagit i eller fått information om projektet.
  • Ett bygdebolag har bildats, ett kommunalt bygderåd har bildats och åtta av bygderna har gått vidare till utvecklingsprojekt baserade på sina lokalekonomiska analyser.
  • Samverkan mellan företag, föreningar, individer och kommun har stärkts. Metoden har skapat engagemang och ökad kunskap.

De lärdomar som projektet lyfter fram är bland annat att förankring i länets struktur är viktigt både när det gäller det offentligas deltagande, finansiering och engagemang. Och att det behövs en erfaren processledare.

Lokalekonomisk analys har visat sig skapa engagemang i bygden och en ökad medvetenhet kring betydelsen av kommersiell service, att ha sin lanthandel kvar. Metoden ger en gemensam bild av hur verkligheten ser ut och vad som behövs – det är en bra start för utvecklingsarbete.

Genom att göra många LEA-analyser har Coompanion kunnat sammanställa statistiken och resultaten till en samlad bild över flera bygder och kommuner. Den visar bland annat på gemensamma utmaningar och behov och har lett till nya utvecklingsprojekt där flera LEA-bygder med gemensamma behov ingår.

Utvärderingen visar att LEA är en strukturerad och konkret metod som fungerar bra för att påbörja landsbygdsutveckling och visa på vad medvetna val kan leda till både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Fördjupa dig

Läs mer om LEAXW på Coompanions webbplats där du också hittar de tio analyserna. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pilotprojekt serviceutveckling för lanthandel i Dalarna

I pilotprojektet Serviceutveckling för lanthandel i Dalarna tog man en samverkansmodell som tidigare fungerat bra för lokala matproducenter och testade den på lanthandelsbutiker. Lanthandlarföreningen som bildades är öppen för alla handlare oavsett vilken livsmedelskedja de hör till och har nu 11 medlemmar. De samverkar kring opinionsbildning, lokal mat, analyser av ombudstjänster och sprider goda exempel sig emellan. Projektet resulterade, förutom en bildad förening, i ökad omsättning bland medlemmarna och fler kommersiella servicetjänster kopplade till lanthandelsbutikerna.

Fakta

Projektägare: Lokal Mat Livsmedelsproducenter i Dalarna och Gävleborgs län ek. förening.

Total kostnad: 1 262 000 kronor

Om projektet

Idén till en lanthandelsförening där man stöttar varandra och utvecklar sina respektive produkter och tjänster kom upp när Länsstyrelsen i Dalarna samlade lanthandlare och lokala matproducenter. Båda parter såg att det gick att hitta affärsmöjligheter, och att man tillsammans var viktiga för den lokala utvecklingen. Den ekonomiska föreningen Lokal Mat tog initiativ till projektet som i slutändan resulterade i att det bildades en liknande ekonomisk förening, men för lanthandlare.

I föreningen kan medlemmarna, oberoende av kedjetillhörighet, dela erfarenheter och hjälpas åt att utveckla sina respektive produkter och tjänster. Det kan till exempel vara ett sortiment med lokala leverantörer, pakethantering, betaltjänster, speltjänster och olika ombudstjänster.

Föreningens framtida arbete ska bidra till att sprida goda exempel, ta fram möjligheter, profilera lokala matproducenter och därmed sätta in den enskilda lanthandeln i ett större sammanhang. Detta ska i sin tur stärka den enskilda butikens förutsättningar och den samlade serviceutvecklingen i Dalarna. Föreningens delägare ska ges ökade insikter, inspiration och motivation kring vilka faktorer och synsätt som skapar framgång. (källa: lanthandlarna.se)

Redan vid projektets slut syns resultat - omsättningen i de deltagande butikerna har ökat nästan dubbelt så mycket som i Sverige i snitt.

Aktiviteter

  • Nulägesanalys med genomgång av nyckeltal för alla lanthandlare i regionen, och SWOT-analys av projektet.
  • Förankring och samverkan med kommunerna och regionen, och individuella besök hos alla lanthandlare i regionen.
  • Skapat en kommunikationsplattform och återkommande mötesplatser för att bygga engagemang.
  • Bildat en ekonomisk förening. Genomfört kunskaps och erfarenhetsutbyten för butikscheferna i föreningen. Skapat nätverk mellan handlare.
  • Etablerat samarbete med lokala matproducenter.
  • Resultatspridning.

Resultat och lärdomar

  • Föreningen Lanthandel i Dalarna ekonomisk förening är skapad.
  • Antalet kommersiella servicetjänster kopplade till lanthandelsbutikerna har ökat med 10% sedan projektstart. Det handlar om drivmedel i anslutning till butik, betaltjänst/uttagsautomat, resevaluta, post- och pakethantering, bussgods, hemsändning av matkassar, spel, ATG, apoteksombud samt ombud för Systembolaget.
  • Projektet har skapat en kommunikationsplattform.
  • Samarbete har etablerats mellan lanthandelsföreningen och livsmedelsproducenterna.

Motsvarande framtida projekt måste bygga på långsiktighet. Viktigt är också att tydliggöra konkreta och mätbara resultatmål. Att besöka och initialt i projektet lägga stor kraft vid den operativa delen. Att lyssna och "ta in" synpunkter, men samtidigt bibehålla fokus för helheten. Vid alla butiksbesök kommer många synpunkter fram, många gånger på detaljnivå. Det är då lätt att "ryckas med", att försöka få till snabba resultat. Viktigt i sistnämnda läge att fokusera på helheten d.v.s. att hitta en strategi för att nå projektets slutmål.

En viktig faktor har varit det goda samarbetet med offentliga aktörer – länsstyrelsen, regionen och kommunerna.

Fördjupa dig

Läs mer om Lokal Mat på Region Dalarnas webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dalarna - Information om utveckling av service

15 serviceinitiativ att inspireras av

För att sprida kunskap om vilka initiativ som tagits inom utveckling av kommersiell service och för att inspirera till nya idéer har Länsstyrelsen Dalarna genomfört ett informationsprojekt. Resultatet blev 15 stora och små exempel på lösningar för att stärka och utveckla kommersiell service.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen Dalarna

Total kostnad: 425 000 kronor

Resultat och lärdomar

Femton exempel på lösningar för att stärka kommersiell service har tagits fram och spridits via webb, nyhetsbrev, i sociala medier och i en folder. Det handlar till exempel om hur man jobbar med köptrohet i Linghed, hur man finansierade en mack i Svärdsjö och hur man kom fram till att cykelturismen kan lyfta byn och butiken i Rörbäcksnäs.

Gemensamt för de goda exemplen är att bygderna har gjort en egen beskrivning av vilka behov eller problem som finns, analyserat förutsättningarna och definierat de lösningar som är möjliga och sedan jobbat långsiktigt och strukturerat med att utveckla sin idé.

Fördjupa dig

Läs mer på Länsstyrelsen Dalarnas webbsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillgänglig service i Örebro län

Med mer kunskap om vilka hinder som finns och vilka möjligheterna är för att ge alla oavsett fysiska förutsättningar en bra service kan tillgängligheten i butikerna öka. Därför inventerade Länsstyrelsen i Örebro hur tillgänglighetsanpassade landsbygdsbutiker i länet är, frågade kunderna och intresseföreningar hur de upplever tillgängligheten och analyserade vilka insatser som krävs. Det visade sig att det finns mycket vilja men lite kunskap om hur man anpassar för olika funktionsvariationer hos landsbygdens serviceställen.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen i Örebro län

Total kostnad: 1 031 600 kronor

Om projektet

Målet med projektet Tillgänglig kommersiell service var att fler ska kunna ta del av service i länets landsbygder. Genom att öka tillgängligheten och därmed kundkretsen så ökar butikens omsättning.

För att få en lägesbild av butikernas tillgänglighet för personer med funktionsvariation gjordes en fysisk inventering med hjälp av en mall som bygger på de rekommendationer som finns i broschyren Butik för alla. Broschyren är framtagen av Konsumentverket och Svensk Handel. Inventeringen visade att liknande problem är återkommande för de flesta butikerna. Ett sådant är att lokalerna är små vilket gör att man prioriterar att få plats med ett brett utbud över tillgänglighet.

Kundernas bild av hur det fungerar i butikerna är ändå positiv, visar den enkätundersökning som skickats till pensionärs- och handikapporganisationer och annonserats i anslutning till butikerna. Många är angelägna om att deras närbutik ska finnas kvar, och är nöjda med den hjälp de får av personalen.

En slutsats i projektet är att det saknas kunskap om tillgänglighetsanpassning. Butiksägare borde få stöd för att öka tillgängligheten i samband med att de får investeringsstöd för att utveckla sin verksamhet. Både centrala grossister och bidragsgivare bör kunna ge råd om vilka saker som kan göras för att skapa en mer tillgänglig butik.

Aktiviteter

  • Fysisk inventering av tillgänglighet i 11 butiker.
  • Enkätundersökning bland kunder med funktionsnedsättning och handikapporganisationer.
  • Sammanställning av analys i en rapport, en informationsspridningskonferens och skräddarsydd feedback till de inventerade butikerna.

Resultat och lärdomar

Inventeringen visade att det råder brist på tillgänglighet hos de flesta butiker. Butiken har ofta anpassat sin butik för personer med rörelsenedsättning men inte alls för andra typer av funktionsnedsättning. Man glömmer ofta bort personer med synnedsättning, allergier eller kognitiva nedsättningar. Men det finns en stor vilja göra bättre och att förändra sin butik.

De vanligaste problemen är att varor ställs i gångarna för att exponeras, att kontrasmarkering på kylens glasdörrar saknas och att kampanjskyltar och skärmar är för otydliga och svåra att se och ibland helt enkelt är alldeles för många på ett och samma ställe.

I intervjuerna uppgav många kunder att bemötandet och servicen i landsbygdsbutikerna är mycket bra och uppskattad och att det väger upp för eventuella brister i tillgängligheten. Att butiken finns i närområdet är viktigt för tillgängligheten.

Projektet visar att det råder kunskapsbrist hos alla intressenter kring en landsbygdsbutik om hur man skapar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kunskapen om olika funktionsvariationer saknas både hos butikens ägare, butikens grossist, bidragsgivare och även från butikens olika leverantörer eller ombudsaktörer.

Därmed så blir det ofta svårt att anpassa butiken. Personalen i butiken är väldigt serviceinriktad så många gånger löser man tillgänglighetsproblemet genom att hjälpa kunden med handling. Det skapar en relation med kunden men det skapar också ett problem när inte personalen finna på plats och butiken inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Fördjupa dig

Kiladalens utveckling - Landsbygd under utveckling!

Film om landsbygd under utveckling

För att sprida kunskap och dela med sig av sina erfarenheter har Kiladalens utveckling AB (svb) tagit fram en film. Filmen handlar om hur man kan skapa en lokal servicepunkt, ett lokalt utvecklingsbolag och e-handel av dagligvaror med utlämning i föreningshuset. Dessutom tar filmen upp hur man bygger lokal kunskap, skapar samverkan mellan kommunala förvaltningar, politiker och lokalt engagerade.

Fakta

Projektägare: Kiladalens utveckling AB (svb)

Total kostnad: 491 000 kronor

Resultat och lärdomar

I Stavsjö har engagerade invånare drivit igenom många projekt under kort tid, genom utvecklingsbolaget och genom kommunbygderådet. Nu har de tagit fram en halvtimmeslång film med tips om hur man kan jobba med utveckling på landsbygden, och om det arbete man gjort lokalt. Filmen har spridits vid evenemang, webb och i sociala medier.

Här kan du se den färdiga filmen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Istället för att bygga på ideella föreningar har man i Stavsjö skapat ett lokalt utvecklingsbolag med särskild vinstudelningsbegränsning. Till skillnad från ett vanligt aktiebolag drivs det inte för att ge aktieägarna vinst. De särskilda reglerna gör att vinsten huvudsakligen stannar kvar i bolaget för nya investeringar. Fördelen för de som gått in med aktiekapital är istället att den bygd man bor i blir livskraftig, har god service och ger ett kvalitetsmässigt bra liv.

I Stavsjö har utvecklingsbolaget bland annat köpt den gamla skolfastigheten och där skapat Stavsjögården som är en samlingsplats och servicepunkt. I byns föreningshus har bolaget också byggt ett kylrum och utvecklat vad man kallar ”digital lanthandel” där man kan hämta ut livsmedel som man e-handlat i tätorten.

Filmen tar också upp hur utvecklingsbolaget bygger lägenheter för att länka ihop den lokala flyttkedjan, och hur man i en ideell fixargrupp tillsammans städar, röjer och fixar med det som behövs kring Stavsjögården.

Fördjupa dig

Läs mer på Stavsjös webbsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förstudie utveckling Rejmyre

Finspångs kommun ville hitta ett sätt att arbeta systematiskt med kommersiell service i de orter som prioriterats i kommunens översiktsplan för landsbygden. Därför testade de en intervjumodell i Rejmyre. Resultatet av intervjuerna tas tillvara i varuhemsändningsplanen och efter förstudien kan man nu göra fler ortsanalyser för att fånga utvecklingsmöjligheter, förutsättningar och risker för tillgången till kommersiell service.

Fakta

Projektägare: Finspångs kommun

Total kostnad: 666 000 kronor

Aktiviteter

  • Statistisk inhämtning.
  • Intervjuer med boende, föreningar, företag, servicegivare och offentliga aktörers nyttjandegrad av den kommersiella servicen. Intervjuerna har formulerats som en risk- och väsentlighetsanalys som ska kunna genomföras på fler orter.
  • Workshops med servicegivarna där man följt upp intervjuerna och viktat resultatet för analysen.
  • Omvärldsbevakning via bland annat det regionala nätverket för regionalt serviceprogram RSP, det lokala ledaerområdet och nationella rapporter.
  • Sammanställning och slutseminarium.

Resultat och lärdomar

Finspångs kommun har nu en god bild av orten Rejmyres kommersiella service och dess förutsättningar de kommande åren. Kommunen har även en modell att arbeta efter för att följa den kommersiella servicen. Den kan implementeras i de landsbygdsorter som är av särskild vikt utifrån hela kommunens utveckling.

En lärdom var att det är bättre att göra ett genomtänkt urval av intervjupersoner så att inte eldsjälar och specifika intressegrupper får oproportionerligt stort genomslag i svaren.

Vad visade undersökningen då?

  • Undersökningen visar att befolkningen på orten ser dagligvarubutiken som den viktigaste servicen. Butiken är också viktig för kommunens hemtjänst.
  • Drivmedelsstationen som drivs av byarådet är också viktig för befolkningen, för de lokala föreningarna och för kommunens hemtjänst. Stationen är också viktig för besöksnäringen.
  • Post- och paket ombud finns i butiken och används i större utsträckning av yngre än av äldre. Några företag anser att paketombudet är avgörande för deras verksamhet.
  • Betaltjänster i form av in- och uttag av kontanter finns inte på orten. Detta saknas framför allt av den äldre delen av befolkningen.
  • Apoteksvaror finns hos dagligvarubutiken som är apoteksombud. Antalet receptbelagda leveranser har minskat drastiskt och istället handlar fler via post.

Service i samverkan - Boden och Luleå

På gränsen mellan Bodens och Luleå kommun ligger byarna Unbyn och Avan. För att stärka servicen i bygden genomförde kommunerna en förstudie och skapade en gemensam nod för offentlig, ideell och kommersiell service.

Fakta

Projektägare: Bodens kommun

Aktiviteter

  • Uppstart av projektgrupp bestående av projektledare och representanter från respektive kommun och flera föreningar i Unbyn och Avan.
  • Utarbeta en preliminär verksamhetsplan med verksamhetsidé, vision, ägare, ledning och organisation, lokaler, ekonomi, mm. I samband med framtagandet av verksamhetsplanen gjordes en analys av servicebehovet i byarna för att ligga till grund för det fortsatta arbetet i servicepunkten.
  • Utveckla informationskanaler för att sprida information om projektet och servicepunktens huvudsakliga mål och för att ta emot inspel.
  • Erfarenhetsutbyte, främst med de redan etablerade servicepunkterna i Gunnarsbyn och Harads/Edefors samt mellan Boden/Luleå kommuners olika förvaltningar.
  • Bygga upp organisationen av servicepunkten, med lokaler och personal för servicepunkten, utveckla serviceutbudet lokalt i bygden och från kommunernas sida, både fysiskt och digitalt.
  • En ekonomisk förening startades upp för att driva servicepunkten.

Lärdomar och resultat

Projektet resulterade i att en servicepunkt etablerades i Unbyn och innehållet och tjänsterna i servicepunkten är under utveckling. Luleå kommun och Bodens kommun har etablerat samverkan kring detta, och efter projektet fortsätter de med att upprätta ett samarbetsavtal. Det nätverk av lokala aktörer som engagerats i projektet har bildat den ekonomiska föreningen UNEK som från och med 2021 driver Servicepunkten. Bodens kommun har fattat beslut om finansiering från och med 2021, omfattningen av Luleå kommuns medverkan var fortfarande inte klar vid projektslutet.

Ett tips till andra som vill arbeta med servicepunkter över kommungränser är att upprätta samverkansavtal med alla aktörer i början av insatsen. Tänk noga över hur insatsen ska bemannas och gör en upphandling som stödjer genomförandet.

En annan viktig erfarenhet är att det är viktigt att ha en projektledare med legitimitet och förankring i den aktuella bygden.

Fördjupa dig

Läs mer om servicepunkten i Unbyn och Avan på UNEK:s webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd  - GLÖD

Svensk Bensinhandel ville undersöka hur man kan stärka drivmedelsanläggningars lönsamhet och samtidigt tillgodose behov hos boende och verksamma i landsbygder. I projektet GLÖD tittade man närmare på vilken service efterfrågas och vilken service som kan fungera kommersiellt i drivmedelsanläggningar i landsbygder. Några av svaren blev samhällsrum, semibemannade butiker och stärkt kompetens inom butiksekonomi.

Fakta

Projektägare: Svensk Bensinhandel

Total kostnad: 2 803 849 kronor

Aktiviteter

  • Intressentkartläggning och intressentanalys
  • Nulägesanalys och behovsinventering
  • SWOT-analys
  • Kravanalys och kravspecifikation
  • Metodutveckling och aktörssamverkan
  • Verksamhetsmodellering och verksamhetsutveckling
  • Dokumentation och resultatspridning

Resultat och lärdomar

Projektets kartläggningar pekade på att boende och företagare i landsbygder efterfrågar utökad eller återetablerad tjänsteservice snarare än produktservice.

För att möta det behovet tog de fram ett koncept för “servicerum” som ska kunna fungera som en nod för olika offentliga och kommersiella servicetjänster. Tanken är att olika aktörer ska kunna hyra in sig i utrymmet och att det kan fungera som ett virtuellt mötesrum. Genom att samnyttja resurser, lokaler och tjänster kan man tillhandahålla mer service i glesa områden. Dock var tiden var för kort för att hinna skapa samverkan med alla tänkta aktörer och testa konceptet.

Ett sätt att skapa lönsamhet för drivmedelsstationerna som undersöktes var också att skapa semibemannade lösningar. Genom teknik för självutcheckning och låssystem kan butiken utöka sina öppettider utan personalkostnader.

För att drivmedelsanläggningarna ska kunna överleva ekonomiskt måste utbudet av varor och tjänster uppgraderas efter nya tider, och man måste lära sig att sälja service. Projektet konstaterade att fler handlare behöver hjälp att höja sin kompetens inom butiksekonomi och hur man utvärderar sitt sortiment. Det skulle kunna stärka lönsamheten.

Projektet resulterade i att flera pilotbutiker utvecklade sitt sortiment, service och lönsamhet. Men på grund av att köpbetenden ändrades under coronapandemin blev det svårt att utvärdera resultatet av piloterna på ett rättvist sätt. De nya metoder, koncept och tjänster som prövats i projektet finns beskrivna i slutrapporten.

En lärdom om projektets omfång som Svensk Bensinhandel skickar med är att begränsa sig - varje delområde i sig krävde mycket tid och resurser vilket gjorde det svårt att ge en samlad och övergripande rekommendation. En annan insikt är att det behövs investeringsmedel för att komma längre med pilottester.

Fördjupa dig

Läs projektets slutrapport på Svensk Bensinhandels webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SOT – Service och trygghetspunkter i Jämtlands län

Butiker är viktiga nav för service, information och trygghet såväl till vardags som i kris. För att de ska fungera också vid samhällsstörningar tog Länsstyrelsen i Jämtlands län fram en modell för lokal organisation och reservkraft. Tillsammans med kommuner och landsbygdsbutiker identifierade länsstyrelsen vilka grundförutsättningar som krävs för en service-och trygghetspunkt, eller SOT-punkt. Kommunerna gick sedan några olika vägar för att etablera sina punkter. Kunskapen samlades i en rapport och informationsmaterial.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Total kostnad: 2 368 660 kronor

Aktiviteter

  • Initieringsprocess
  • Nulägesanalys
  • Mobilisering och genomförande
  • Metodutveckling
  • Rapportering
  • Avslutning/avrapportering

Resultat och lärdomar

Det långsiktiga målet med projektet var att ge tryggare och robustare miljöer med service i glesare områden där SOT-punkterna får en central funktion vid en samhällsstörning. Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att projektet har skapat en gemensam startpunkt för en fortsatt sådan process.

Projektet tog fram ett kunskapsunderlag i form av en film Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och rapporten SOT-punkter i Jämtlands län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som kan användas av de som vill arbeta vidare med SOT-punkter.

Konkret resulterade projektet i att en SOT-punkt driftsattes i Kall i Åre kommun, och att ytterligare sju planerade SOT-punkter i Jämtland beviljats investeringsstöd i landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen ser behov av en fortsatt diskussion om vilken finansiering som är lämpligast för framtida investeringar i SOT-punkter eftersom de rör både utveckling och krisberedskap.

Gemensamt för punkterna som planerats i projektet är att kommunen ska stå som ägare av infrastrukturen och att man tecknar överenskommelser med lokala aktörer om att aktivera reservkraften vid behov. Driften kan exempelvis organiseras i form av frivilliga resursgrupper (FRG) inom Civilförsvarsförbundet.

Att utgå från lokala behov och resurser gör både att SOT-punkterna blir robusta och att de utformas på lite olika vis, men projektet har ställt upp fem krav för vad man menar är en lägstanivå för att definieras som en SOT-punkt:

På platsen ska finnas en dagligvarubutik med ett mångsidigt utbud av varor, året-runt-öppet och fasta lokaler. I butikens direkta närhet ska det finnas en drivmedelsanläggning. För att säkerställa driften av både drivmedelsanläggningen och dagligvarubutiken vid ett strömavbrott ska ett reservkraftaggregat finnas på platsen. SOT-punkten ska också utgöra en informations- och kommunikationsnod för kommunen och andra aktörer i händelse av en samhällsstörning. Slutligen ska det även finnas en formaliserad organisation som ska sköta driften av SOT-punkten.

Länsstyrelsen beskriver tre modeller för hur en SOT-punkt kan bli till och vilka aktörer som driver processen:

  • Lokalt initiativ. Initiativet kommer från medborgarna själva på orten som går samman och i nästa steg tar frågan vidare till kommunen och andra intressenter. Det här är ursprunget till hela projektet. Modellen kan bli användbar när SOT-punkter blir mer kända och nya placeringar blir aktuella.
  • Pilotort. Kommunens säkerhetssamordnare och landsbygdsutvecklare analyserar geografi, krisberedskap, ortens struktur och väljer ut en pilotort med god möjlighet att få till ett smidigt samarbete med engagemang från både handlare och civilsamhället. Med utgångspunkt från piloten kan kommunen bygga upp ett arbetssätt och gott exempel som man går vidare med till nästa SOT-punkt.
  • Riskanalys. Kommunen pekar ut den eller de orter där risken för störningar är störst och beslutar om SOT-punkt. Sårbarheten kan handla om olika geografiska aspekter som avstånd till andra orter eller särskilda naturgeografiska förhållanden. Arbetet med civilsamhället kommer här in lite längre fram i planeringen. För att det ska fungera behövs dock att lokala aktörer är med på tanken med SOT-punkt, och en viktig del för kommunen är därför att förankra.

En svårighet som projektet uppmärksammat är att kommunerna ofta saknar kunskap om tekniska lösningar och vilka krav som är relevanta i upphandling av reservaggregat. En lösning är att vända sig till MSB för teknisk konsultation. Samtidigt ser man att en gemensam modell kan vara svårt att få till stånd då SOT-punkterna behöver modifieras för att passa varierande lokala förutsättningar och behov.

Ur ett krisberedkapsperspektiv kan en flyttbar reservkraftsenhet vara ett alternativ till fasta SOT-punkter, under förutsättning att transportvägar är öppna. Fördelen med en fast SOT-punkt är dock kontinuiteten som den signalerar med att den finns på plats, samt att det finns en lokal driftsorganisation. Finns det kontinuitet och stabilitet skapas förutsättningar för en ökad samhällsnytta.

Under projektets gång gav corona-pandemin och ett ökat fokus på beredskapsfrågor och civilförsvar en ny tyngd till frågorna och projektet har rönt stort intresse från både media och andra aktörer. Bland annat beskriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att stöd till lokala service- och trygghetspunkter och frivilliga resursgrupper kan vara en åtgärd för att stärka det civila försvaret.

Efter projektets slut fortsätter länsstyrelsen att samverka med Umeå universitet för att öka kunskapen om hur service och trygghet kan stärkas i landsbygder.

Fördjupa dig

På länsstyrelsens webb finns mer information om SOT-projektet och hur processen går vidare. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Smart service i smarta byar – BIDsamverkan för hållbar service på landsbygden

I projektet Service-BID - Levande orter med smarta servicelösningar testade tre sinsemellan ganska olika orter i Dalarna BID-processer för att stärka den lokala servicen. BID står för business improvement district och är menat att stärka samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer inom ett avgränsat område, oftast i stadsmiljöer. Region Dalarna kunde dock se att ramverket fungerar också på mindre orter, men att man behöver tänka annorlunda när det kommer till finansiering.

Fakta

Projektägare: Region Dalarna

Total kostnad: 3 159 672 kronor

Aktiviteter

BID-processer med extern coachning genomfördes i Sollerön, Svärdsjö och Grängesberg. Projektet byggdes upp runt den svenska BID-modellens sju steg:

  • Introduktion, inspiration och förankring.
  • Intern kick-off, utbildning och start av nulägesanalys.
  • Studiebesök och coaching av nulägesanalys.
  • Introduktion till affärsplan. Arbete med praktiskt case.
  • Redovisning av färdig affärsplan och case.
  • Slutrapport och spridning av resultatet.

Resultat och lärdomar

De tre orterna genomgick BID-processer vilket resulterade i handlingsplaner för att utveckla respektive ort. Projektet resulterade också i att fler än tidigare engagerar sig i utvecklingsarbetet på respektive ort, och att många nya aktörer nu deltar i samverkan.

De tre orterna i projektet har alla identifierat indirekta åtgärder som ett ökat flöde av människor, ökad attraktivitet och fler mötesplatser som viktiga insatser för att säkra tillgängligheten till kommersiell service framöver.

  • På Sollerön visade projektet vägar för hur man kan utveckla servicen i delvis nya former för solleröborna och öka attraktiviteten för besökare och potentiella inflyttare.
  • I Svärdsjö gav nulägesanalys, affärsplan med tillhörande handlingsplanen ökad lokal kunskap om orten. Arbetet med innehållet har engagerat många, och dokumenten är väl förankrade lokalt. Den kommersiella servicens behov, men också sammanhang lokalt har varit en viktig faktor i framtagandet av dokumenten och i det fortsatta arbetet att uppnå de mål som satts upp i ortens affärsplan.
  • I Grängesberg har man tillsammans med ortens aktörer börjat arbeta för att vända avfolkningstrenden och skapa framtidsanda genom att skapa förutsättningar för en modern och tilltalande service. Det ideella engagemanget har professionaliserats och turismen har nyttjats för att långsiktigt kunna stärka och säkra serviceutbudet.

Projektet landade i lärdomen att en BID-modell som bygger på frivillighet och samverkan fungerar även på landsbygden. Ofta finns en tradition av ideellt engagemang och samverkan som man kan bygga vidare på. BID är ett strukturerat sätt för fler aktörer att mötas och definiera en gemensam bild. Den svenska BID-modellen är ett sätt att göra näringslivet, fastighetsägare och kommunen delaktiga i utvecklingsarbetet på ett helt annat sätt än i vanliga fall och att det frigör ekonomiska resurser som inte fanns förr.

En svårighet var annars just att hitta lösningar för att finansiera de insatser man identifierat. Det finns få kapitalstarka aktörer och det är inte självklart hur gemensamma investeringar är lönsamma.

Från kommunernas perspektiv var några medskick att det är viktigt att förankra idén om BID i flera förvaltningar, eftersom de kommer att bli berörda förr eller senare. Kommunen behöver också vara medveten om att det kommer att finnas förväntningar på offentlig finansiering av delar av åtgärderna i handlingsplanen.

Fördjupa dig

På Region Dalarnas webb finns en handbok för BID-arbete i landsbygdsorter och mycket underlagsmaterial att inspireras av. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicepunkter i nöd och lust - Torsby

Torsby kommun ville säkra tillgången till grundläggande service för boende, företag och besökare i kommunen. För att få till en långsiktighet fokuserade kommunen på tre vägar för att stärka upp strukturen. Det handlade om att stärka det strategiska arbetet med serviceplan och samarbeten, att ge serviceaktörerna fler ben att stå på genom en starkare koppling till besöksnäringen och att se över trygghetssystemet och säkra tillgången till service i händelse av kris.

Fakta

Projektägare: Torsby kommun

Total kostnad: 3 100 000 kronor

Aktiviteter

  • Tagit fram och förankrat en kommunal serviceplan som beskriver den service som finns i kommunens landsbygd, vilka aktörer som har vilka roller och vilka åtgärder kommunens olika avdelningar ska vidta för att bevara och stärka servicen.
  • Tagit fram en beskrivning av “Bussmetoden - ett sätt att skapa samsyn och utveckling”.
  • Tagit fram lokalt anpassad turistinformation.
  • Utbildat butikerna i nyttjande av sociala media.
  • Lanthandel Adventure. Studenter från Turistprogrammet på universitetet presenterade förslag på hur man kan utveckla besöksnäringen kopplat till landsbygdsbutikerna.
  • Översyn och utvidgning av uppdragsavtalen med sex servicepunkter. Avtalen inkluderar bland annat fikahörna, hemsändning, samlingspunkt vid krissituation, turist- och krisinformation, bibliotekstjänster samt en soptunna för turister.
  • Avtal mellan räddningstjänst och butiker om matleveranser vid utryckning.
  • Kartlagt behovet av reservkraft i butiker och lämnat rådgivning till butikerna om hur man minskar sin sårbarhet vid strömavbrott.

Resultat och lärdomar

Projektet ledde till en ökad samverkan mellan kommunen, näringslivsorganisationer och butiker.

Nu har landsbygdsbutikerna en given plats i kommunens näringslivsutveckling, och en av lanthandlarna sitter med i styrelsen för den lokala näringslivsföreningen. Det ökar samarbetet och ger i förlängningen både ökad status och uppmärksamhet åt landsbygdsbutikerna.

Ett oplanerat resultat som kom ur samverkan var en lösning för att hjälpa personer i riskgrupp med varuförsörjning under pandemin. Tjänsten Handla 70+ drevs av kommunen tillsammans med flera butiker, frivilligorganisationer och företag. Tack vare projektets upparbetade kontakter kunde man komma igång snabbt.

Ett mer långsiktigt resultat är att projektet tagit fram en genomarbetad serviceplan för Torsby kommun. Serviceplanen beskriver den service som finns på landsbygden och är ett underlag för kommunen och andra aktörer som är intresserade av att utveckla landsbygden. Serviceplaner är ett viktigt styrdokument i kommunal förvaltning och bidrar till att säkra servicen på landsbygden.

En viktig lärdom som Torsby kommun dragit är att arbetet med att stärka service i landsbygder måste vara långsiktigt och en pågående process där förankring är en nyckel. Politisk vilja, medvetenhet och kunskap om servicens betydelse på landsbygden och butikernas villkor är mycket viktig. Kompetens och kontakter måste finnas kvar i organisationen efter projektslut.

De poängterar att man behöver vara noga med att förankra projekt i den kommunala organisationen, hos avdelningar och tjänstemän, och visa att tillgången till service är viktigt för kommunen, dess företag, besökare och boende.

Liknande projekt måste också förankras tidigt hos butikerna och befolkningen. För att ett projekt ska falla väl ut måste det adressera frågor som är relevanta för butikerna och som grundar sig på alla parters ömsesidiga behov, för att kunna ge så bra service som möjligt till befolkningen. Och kom ihåg att butiksägare har fullt upp med sin egen verksamhet. För att resultaten ska bli långsiktiga måste man se till att samtliga parter ser vinster med fortsatt samverkan.

Fördjupa dig

Läs mer på Torsbys webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicepunkter i Uppsala kommun

För att stödja fortlevnaden av kommersiell service i landsbygder samverkade Uppsala kommun med det lokala närings- och föreningslivet för att skapa servicepunkter. Resultatet blev nio punkter där service, mötesplatser och kommunal information samlades. Och en början på en bredare dialog mellan kommunen och platserna.

Fakta

Projektägare: Uppsala kommun

Total kostnad: 3 257 425 kronor

Aktiviteter

  • Förarbete. Uppsala kommun gjorde en geografisk analys av vilka områden som var relevanta för servicepunkter. Därefter kontaktades kommersiella aktörer som var intresserade av att teckna avtal, och lokala projektledare anställdes för att driva de lokala processerna. På varje ort undersöktes invånarnas användning och behov av service. Projektet kopplade också in följeforskare från SLU.
  • Projektet köpte in den utrustning som skulle finnas på servicepunkterna, och de lokala projektledarna tog flera initiativ till att bredda det befintliga serviceutbudet. Det handlade till exempel om att ansöka om att bli ombud för paketutlämning eller länstrafikbiljetter.
  • Projektet gjorde löpande kommunikationsinsatser på lokal och kommunal nivå, och arrangerade en konferens med studiebesök på en servicepunkt.
  • Kommunen tecknade avtal med de som driver respektive servicepunkt. Vissa servicepunkter drivs av den kommersiella aktören, medans andra backas upp av en lokal förening. Därför skrevs både två- och trepartsavtal.

Resultat och lärdomar

Projektet ledde till att kommunen tecknade avtal med nio aktörer i Oxsätra, Knutby, Vattholma, Tuna, Vänge, Skyttorp, Järlåsa, Bälinge och Länna. De kommersiella aktörer som fanns tillgängliga och som fyllde kriterierna blev servicepunkter. Varje servicepunkt har ett kommersiellt basutbud och en yta i lokalen utrustad med en dator med internetuppkoppling och skrivare, en digital informationsskärm och ett broschyrställ. De flesta har också skapat fikahörnor.

En lärdom från projektet är att det är viktigt att vara tydlig med varför kommunen vill satsa på servicepunkter, var gränserna går och hur avtalet mellan parterna kommer att vara utformat. Det minskar risken för missförstånd och besvikelser.

Uppsala kommun tipsar också om att samverkan som involverar både föreningslivet och kommersiella aktörer ger bättre kvalitet och minskar sårbarheteten.

Projektets följeforskare från SLU lyfter bland annat upp att:

  • Projektet har visat att en servicepunkt med nödvändighet kommer att se olika ut beroende på hur det ser ut i övrigt i de olika landsbygderna.
  • På flera orter skapade processen kring etableringen av servicepunkten höga förväntningar på att bli en kanal för en fungerande dialog mellan lokalsamhället och kommunen. Dialog kan vara en del av det gemensamma arbetet med servicepunkter, men det krävs att en kompletterande struktur med exempelvis lokala utvecklingsplaner byggs upp, som då behandlar fler frågor än enbart service.
  • Projektet har visat att det finns behov av en bredare dialog kring den kommunala landsbygdspolitiken mellan kommunerna och civilsamhället i orterna.
  • När kommunen går vidare rekommenderas de att också sätta fokus på den interna förankringen av servicepunkterna i kommunens olika förvaltningar, och att servicepunkterna ses som en del av, och som ett verktyg för arbetet med kommunens landsbygdsprogram.
  • Kommunen bör i framtida projekt säkerställa att de lokala aktörernas medverkan kan ske på ett enkelt och smidigt sätt. Till exempel genom att rigga projekt så att lokala aktörer inte behöver hantera offentliga upphandlingsregler.
  • En rekommendation för det framtida arbetet är även att den kontinuerliga uppföljningen av servicepunkterna används för att ytterligare utveckla dessa i linje med de lokala behoven.

Fördjupa dig

Läs mer om servicepunkter i Uppsala på Uppsala kommuns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hela Sverige ska leva - Service i samverkan

Hur kan man organisera och ta tillvara den lokala nivåns engagemang och kunskaper när kommunen planerar för lokal serviceutveckling? I projektet Service i samverkan testade Hela Sverige ska leva olika arbetssätt i elva kommuner. Erfarenheter, inspiration och metoder samlades i en kunskapsbank.

Fakta

Projektägare: Hela Sverige ska leva

Total kostnad: 11 842 633 kronor

Aktiviteter

Projektet genomfördes i sex län och elva kommuner. Varje län hade en processledare och projektet koordinerades av den nationella organisationen.

  • Projektuppstart med rekrytering av projektmedarbetare, projektorganisation och tillsättning av styrgrupp. Utvärdering förbereddes.
  • Utbildning och processtöd – Gemensamma startträffar och gemensam utbildning för processledarna, och detaljplanering av genomförandet.
  • Processarbete och uppbyggnad av lokala servicelösningar. Det är här det viktiga arbetet utfördes med att bygga nya strukturer för samverkan. Processledarna träffade bland annat lokala utvecklingsgrupper i kommunerna. Träffar genom-fördes med kommunens representanter och processledarna ordnade gemensamma möten. Arbetet med servicelösningar pågick parallellt.
  • Ett serviceteam som jobbade fram en webbaserad kunskapsplattform, Servicebanken. Konsulttjänster köptes in vid behov och grafisk hjälp. En referensgrupp knöts till arbetet.
  • Spridning och implementering – Resultatet spreds löpande genom olika kanaler samt medier, samt vid en slutkonferens och regionala spridningsmöten. Lansering av Servicebanken.

Resultat och lärdomar

I Servicebanken förmedlar Hela Sverige ska leva ett stort urval av projektets resultat och lärdomar i form av erfarenheter, goda exempel på servicelösningar, intervjuer, inspiration, metoder för samverkan och dialog kring servicefrågan.

I de kommuner som berördes av projektet startade processer för samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, kommunbygderåd och kommunen. I några fall utvecklades befintliga, i andra startades nya plattformar eller nätverk.

Samverkan har stärkt kapaciteten och gett den lokala nivån bättre förutsättningar att påverka servicefrågan, men också andra frågor som bredband och bostäder.

I tre kommuner bidrog projektet till medskapande metoder för kommunala serviceplaner. Det visade på fördelar med medborgardialog kring kommunala plandokument och på praktiska metoder för att skapa lokalt engagemang och mobilisering.

Genom projektet skapades servicelösningar/förlängda lokala processer i:

  • Arvidsjaur: Servicepunkt i Moskosel.
  • Motala: Servicepunkt i biblioteksbuss, servicepunkt vid lanthandeln i Fornåsa, livsmedelsrum i Godegård.
  • Storuman: Varuboxar vid lanthandel i Slussfors.
  • Ljungby: Digitala servicepunkter i sju av kommunens bygder.
  • Norrköping: Förstudie för obemannad/helårsöppen lanthandel i Arkösund.
  • Ludvika: Lokalekonomiska analyser i två bygder.
  • Flen: Processer för att genomföra Lokalutvecklingsplaner

Projektet ledde också till att Hela Sverige ska leva stärkte sin kapacitet för att arbeta med servicefrågor hos länsavdelningarna, och att de bildade ett nationellt servicenätverk som fortsätter att samla kunskap och driva servicefrågan inom rörelsen. Nätverket ska också omvärldsbevaka och samverka med andra organisationer.

Några av de lärdomar projektet dragit är att projekt som bygger på flernivåsamverkan tar tid och behöver hållas samman av en processledare med kunskap om förutsättningarna inom både ideell och offentlig sektor. Att få människor att mötas är centralt och fysiska möten är överlägsna för att bygga nätverk och dela erfarenheter. För att så många som möjligt ska komma på lokala möten så är en stor fördel att få hjälp med att bjuda in av lokala nyckelpersoner. För att skapa samverkan måste det finnas ett genuint intresse och en god förankring från kommunens håll både på tjänsteperson och politisk nivå. Det är viktigt att tydliggöra förväntningarna hos alla projektets intressenter.

Fördjupa dig

Läs mer i Hela Sverige ska levas Servicebank Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Lokala servicelösningar i Örebro län

För att servicelösningar ska fungera måste de vara anpassade till platsens behov och underlag. Länsstyrelsen i Örebro län ville få bättre insikt i vad som utmärker länets olika landsbygdsorter, och hur servicelösningar kunde anpassas till de olika förutsättningarna för att bli hållbara över tid. Projektet mynnade i tio studier, en metod för ortsanalyser som andra kan använda och flera förslag på nya servicelösningar som är möjliga och rimliga utifrån de förutsättningar som finns på en viss plats.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen i Örebro län

Total kostnad: 1 063 583 kr

Aktiviteter

  • Planering av struktur och metodik för förstudien.
  • Insamling av kvantitativa data och kvalitativ information för tio kommuner. Fokus på befolkning, befolkningsprognos, näringsliv och sysselsättning och befintligt serviceutbud.
  • Fördjupade studier av 34 orter och 3 socknar. I djupstudierna har fler faktorer belysts. Bland annat hur befolkningen utvecklats över tid, hur hushållen är sammansatta, vilka bostadstyper som finns och hur inkomsterna är fördelade. Studierna tog också upp vilka arbetsställen som finns, branschstruktur, sysselsättningsutveckling, pendlingsmönster och föreningsliv. Även strukturer som fiberutbyggnad, offentlig service och kommunikationer mellan platsen och tätorter med bredare serviceutbud och vilka kommunala planer som rör platsen vägdes in för att ge en bred bild av förhållandena som direkt och indirekt påverkar möjligheterna att upprätthålla olika servicefunktioner.
  • Materialet sammanställdes i ett dokument per kommun. I dokumentet framgår också överväganden och bedömningar kring vilka lokala servicelösningar som behövs och kav vara bärkraftiga.
  • Parallellt har länsstyrelsen inlett arbetet med att utveckla nya koncept för servicelösningar.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i ortsanalyser som beskriver behov och förutsättningar för service och pekar på vilka servicelösningar som skulle kunna utvecklas på olika orter.

Ortsanalyserna har gett nya insikter och fungerar som ett bättre planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsen. Den samlade bedömningen ger ett svar på hur den regionala eller kommunala nivån kan förhålla sig till respektive plats. Det kan till exempel handla om att bevaka någon trend som syns, att ta upp diskussion med kommersiella aktörer om att stärka upp med ombudskap, att prioritera eller inte prioritera investeringar/etableringar på platsen. I nästa steg kan materialet också lägga grunden för en bättre samverkan mellan olika aktörer i arbetet med regionalt serviceprogram. Efter projektets slut planerar Länsstyrelsen i Örebro att gå vidare med att platsbesök och avstämningar med kommunerna.

Den kunskap om hur ortsanalyser kan göras och utformas som genererats i projektet kommer Länsstyrelsen i Örebro län att sammanställa och sprida. En viktig lärdom är att det behövs ett genomtänkt upplägg med överväganden om vilka faktorer och sakområden som inverkar på den kommersiella servicen.

Ett medskick är att det skulle vara intressant att titta mer på kopplingen mellan kommersiell service och besöksnäring än vad man kunnat göra i detta projekt.

Därutöver har processer för att skapa nya servicelösningar påbörjats i några av orterna som analyserats. Efter förstudien är målet att minst fyra nya servicelösningar testas som pilot och implementeras inom tre år.

Fördjupa dig

Läs mer om ortsanalyserna på Länsstyrelsen Örebros webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pilotprojekt för utveckling av lokala servicelösningar i Falkenberg

I projektet Servicepunkter på landsbygden ville Falkenberg hitta moderna servicelösningar och aktiviteter kopplade till service som gör kommunens landsbygd till en mer attraktiv plats att leva, bo och verka på. I fem av kommunens utpekade serviceorter och noder etablerades servicepunkter med bland annat informationsskärmar och mötesplatser. På köpet fick man bättre relationer mellan bygd och kommun, och större förståelse för landsbygdens utveckling i fler delar av kommunens organisation.

Fakta

Projektägare: Falkenbergs kommun

Aktiviteter

  • Informations-, inspirations- och arbetsmöten kring lokala servicepunkter.
  • Omvärldsbevakning kring framtidens landsbygd och dess behov.
  • Samverkan inom kommunen, med företagare i kommunen och externa aktörer.
  • Etablering av servicepunkter.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i fem servicepunkter som erbjuder fritt wifi, och har en digital skärm med kommunal- och besöksinformation och möjlighet till informationssökning. Falkenbergs kommun ser att skärmarna har utvecklingspotential för framtida behov och att kommunen kommer att nyttja servicepunkterna på många olika sätt.

Ett annat resultat är ökat samarbete både inom kommunen, mellan kommun och företagare samt mellan företagare. Projektet har skapat bättre relationer, kommunikation och förtroende mellan kommunen och de som bor, lever och verkar i landsbygderna.

Största oväntade utfallet blev ett spinoffprojekt, Lev din dröm, som gett Falkenbergs landsbygd ett bättre varumärke, ökade bostadspriser och en ökad inflyttning. I Lev din dröm som inventerade kommunen obebodda hus och marknadsförde kommunens landsbygd med hjälp av företag som ambassadörer.

Projektledarna beskriver sina lärdomar så här:

”Vi har lärt oss mycket under projektets gång. Dels att demokratiska processer tar tid, att det handlar om samarbete och framtidsanalys kring vilka behov våra lösningar ska möta framåt och hur vi får en hållbar servicelösning som kan växa med landsbygdens nya möjligheter, utmaningar och behov.”

Fördjupa dig

Läs mer på Falkenbergs kommuns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En oväntad effekt av projektet blev Lev din dröm FBG som du kan läsa om här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Gemensam serviceutveckling i Misterhults- och Blankaholmsbygden

Syfte

Syftet med Gemensam serviceutveckling i Misterhults- och Blankaholmsbygden är att öka servicegraden i Misterhults- och Blankaholmsbygderna i Oskarshamn och Västerviks kommuner genom att initiera ett pilotprojekt kring kommunal samverkan. Kommunerna behöver mötas över kommungränser för att lösa komplexa frågor i samhällsutvecklingen, där tillgång till kommersiell service i skärgård och landsbygd är en sådan fråga.

Kort beskrivning

Området kring Misterhult och Blankaholm är glest befolkat men kustnära och välbesökt sommartid. Det är ett av de områden i Kalmar län som har lägst servicegrad.

Projektet ska undersöka hur kommuner kan samverka för att öka servicegraden och vilka åtgärder som kommunerna och regionen kan inleda strategisk samverkan kring.

Förväntat resultat

Projektet ska leda till en metod för samverkan och att en arena för servicesamverkan mellan Oskarshamn och Västervik är framtagen.

Ett resultat kan vara att extern finansiering har lokaliserats för någon satsning, eller att kommunerna själva väljer att investera för att åstadkomma utvecklad kommersiell service.

Budget

Projektet pågår till 2021-12-31. Projektet omfattar 1 468 688 kronor. Tillväxtverket finansierar med 1 018 688 kronor. Övriga finansiärer är Oskarshamn och Västerviks kommuner samt Region Kalmar län.

Kontaktperson

Västerviks kommun

Pilot för servicepunkter i Högsby

Högsby kommun såg ett behov av att stärka servicen och tillgången till livsmedel i kommunens ytterområden. Lösningen blev servicepunkter och insatser för att stärka butikernas roll i lokalsamhället.

Fakta:

Projektägare: Högsby kommun

Total kostnad: 880 076 kronor

Aktiviteter

  • Iordningställt servicepunkter i Fågelfors, Fagerhult och Ruda.
  • Stöttat butikerna i processer att utöka med fler serviceslag.
  • Utrustat servicepunkterna med digital läsplatta och skärmar för samhälls- och turistinformation.
  • Utbildning och information om turism, värdskap, lokala turistmål och service.
  • Organisation av samarbete med samhällsföreningar och genomfört olika aktiviteter i butikerna som en samlande och enande faktor för lokalbefolkningen.
  • Infört Bok i Butik.
  • Producerat och spridit tre korta filmer om projektet och dess resultat.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i att det nu finns servicepunkter i tre butiker. I servicepunkterna finns tillgång till samhällsinformation och turistinformation både digitalt och i pappersform. Där finns också en fysisk mötesplats. Butikerna och kommunen har slutit avtal om att fortsätta driva dessa efter projektet.

Genom servicepunkterna har Högsby kommun skapat en ny kanal till invånare på berörda orter. Ett exempel där man använt denna är för att informera om byggnadsplaner, ett annat för att nå ut med information om coronapandemin på olika språk.

Servicepunkterna har också fungerat som lokala utlämningspunkter för broddar som kommunen delat ut till invånare över 65 år, och för biblioteksböcker.

Projektet har lagt en grund för samverkan mellan samhällsföreningar och butiker, och handlarna, som i ett par av orterna var inflyttade, har får kunskap om lokala besöksmål och blivit goda ambassadörer för sin bygd. Dessutom har betydelsen av fungerande service lyfts fram, både lokalt på de olika orterna och till den politiska nivån i kommunen.

Fördjupa dig

Läs mer och hitta länkar till informationsfilmerna på Högsby kommuns webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utveckling av mötesplats i Häradsbäck

Vad behövs för att behålla, stärka och utveckla servicen kopplat till en mötesplats kring handelsboden? Det tog bygdebolaget Härlundabygden i Småland reda på i en förstudie. Resultatet blev en handlingsplan där lokalt sortiment och besökare ska stå för en större del av omsättningen än idag.

Fakta

Projektägare: Härlundabygden AV (svb)

Total kostnad: 654 000 kronor

Aktiviteter

  • Inventering av service som redan finns i bygden och hur den används.
  • Kartlägga näringslivets behov av service lokalt och i kringliggande orter. Kartlägga behov av service och aktiviteter för besökare.
  • Sammanställa en handlingsplan för att genomföra aktiviteter och utveckla service som motsvarar de behov som har identifierats för målgrupperna.
  • Upprätta en kostnadsberäkning för genomförande av planen i delmål.
  • Förankring av handlingsplan lokalt, med kommunen och berörda myndigheter.
  • Upprätta möjliga finansieringsplaner av delmålen.

Resultat och lärdomar

Härlundabygden inventerade vilken service som finns idag, och vad boende, besökare och företag efterfrågar. Det visade sig vara aktiviteter och bättre kommunikationsmöjligheter men också flera bostäder.

Handelsboden har i dag lönsamhetsproblem eftersom kunderna är för få och anledningen anges vara pris och sortiment. Istället för att konkurrera mot stormarknader såg man i förstudien en potential i att utveckla sortimentet mot mera lokalproducerade varor och hitta nya kundgrupper som kan höja omsättningen, till exempel inom besöksnäringen och näringslivet.

I handlingsplanen som togs fram finns flera förslag på verksamheter och åtgärder som kan höja attraktionskraften för Handelsboden och den mötesplats som kan byggas upp kring den. Förslagen har bearbetats och konkretiserats i form av en handlings- och finansieringsplan för utveckling av mötesplatsen. Planen har förankrats i såväl bygden som hos kommun och berörda myndigheter.

Några lärdomar som projektet kunnat dra är dels hur viktigt det är att göra en förstudie, hitta kontaktvägar och förankra sin plan med alla som berörs. Dels att det tar mycket längre tid än man vill att få svar eller beslut från olika myndigheter. Dessutom behöver ett projekt blicka inåt och säkerställa att det har de olika kompetenser som behövs.

Fördjupa dig

Läs mer på Härlundabygdens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lokala servicepunkter i Blekinge

Länsbygderådet i Blekinge ville kartlägga behov och möjligheter av servicelösningar samt att upprätta långsiktig ekonomisk plan, hållbar finansiering och lämplig organisationsform för drift av servicepunkter i Olofströms och Sölvesborgs kommun.

Fakta

Projektägare: Länsbygderådet i Blekinge

Total kostnad: 646 931 kronor

Aktiviteter

  • Behov och innehåll. Projektet tog avstamp i en inventering och lokal förankring. Länsbygderådet samlade in vad lokalt boende i de två orterna Kyrkhult och Norje efterfrågade för service i en tänkt servicepunkt.
  • Ekonomi och organisation. Projektet undersökte hur servicepunkter kunde driftas och organiseras.
  • Fysisk placering. Projektet såg fördelar med att placera servicepunkter i anslutning till andra verksamheter. Eftersom det inte funnits någon butik på de orter man verkat lades mycket tid på samtal med möjliga aktörer som kan öppna någon form av butik.

Lärdomar och resultat

Ingen servicepunkt kunde etableras under projektet. På en av platserna sprack förankringen och arbetet avslutades utan att man nått resultat. På den andra platsen landade man i att en förening kan driva vidare servicepunkten i en lokal där man undersöker förutsättningarna för en obemannad butik.

Länsbygderådet menar också att projektets lokal fungerade som en arena för utvecklingsarbete under projektperioden, och att det i sig utgjort grunden för en servicepunkt.

En lärdom att ta med sig är att det är svårt att avgränsa inspel till att handla specifikt om grundläggande service. Frågar man vad folk vill ha blir det en bredare önskelista. Många av punkterna på önskelistan har dock genomförts.

Fördjupa dig

Läs mer hos Länsbygderådet i Blekinge. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicepunkter i bygdegårdarna

Vilken service behövs? Och kan man använda bygdegårdar för att förbättra tillgången till kommersiell service, utan att konkurrera ut befintliga butiker? Älvdalens kommun arbetade tillsammans med byarådet för att undersöka nya former för service med utgångspunkt i byarna Evertsberg och Nornäs.

Fakta

Projektägare: Älvdalens kommun

Total kostnad: 974 744 kronor

Aktiviteter

  • Kartläggning av behovet i de identifierade bygderna och fördjupade behovsanalyser i form av lokalekonomiska analyser i Evertsberg och Nornäs.
  • Process för att etablera servicepunkter i Evertsbergs bygdegård och Nornäs bygdegård.
  • Omfattande mötesverksamhet med de lokala utvecklingsgrupperna.
  • Kunskapsinhämtning.

Resultat och lärdomar

Projektet tog fram lokalekonomiska analyser och handlingsplaner för att utveckla respektive bygd, både inom kommersiell service och med bredare syften. Arbetet resulterade i ett ökat lokalt engagemang, och ett nytt byaråd med representanter från olika föreningar i Evertsberg bildades. En bonus blev att kontakterna och engagemanget mellan de olika bygderna har stärkts och kommer att fortsätta.

Flera av de idéer som kom ut ur analyserna och mötena som projektet genomförde fortsätter att bearbetas av de lokala utvecklingsgrupperna. Till exempel var byarådet i Evertsberg en av intressenterna som drev på för att en obemannad livsmedelsbutik öppnat i byn. I Nornäs fortsätter diskussioner med närmaste handlare på andra sidan kommungränsen om möjligheter till matkassar eller säsongsbutik i bygdegården. Och i båda byarna fortsätter föreningarna att arbeta för etablering av laddstolpar och av paketboxar.

Ett direkt resultat av projektet är att Älvdalens kommun avtalade med föreningarna i Evertsberg och Nornäs om att etablera en servicepunkt i vardera bygd. Kommunen kommer att ersätta föreningarna för drift av punkterna.

Tre lärdomar som projektet skickar med är att

  • Landsbygdsutveckling tar tid och kräver ett aktivt engagemang från den lokala nivån. Ett sådant engagemang kan påverkas i positiv riktning om kommunen och andra offentliga aktörer aktivt engagerar sig i arbetet.
  • En lokalekonomisk analys är ett mycket bra underlag för att påverka det lokala engagemanget, och ger ett bra underlag för fortsatt arbete.
  • Det var värdefullt att anlita en extern processledare.

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Älvdalens kommuns webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Förstudie om servicelösningar i Moskoselbygden

Moskosel har genom åren tappat både kommersiell och offentlig service, men det finns en stark vilja att utveckla bygden. Den viljan tog man fasta på tillsammans med idéer och önskemål om en digital butik. För att få en tydligare bild av hur, och vad som skulle utvecklas gjorde Moskosel framtid en förstudie och en utvecklingsplan.

Fakta

Projektägare: Moskosel framtid ekonomisk förening

Total kostnad: 629 130 kronor

Om projektet

I Moskosel hade nästan all service lagts ned. Men den ekonomiska föreningen Moskosels framtid ville ändra på det. Startskottet kom i ett projekt där Hela Sverige ska leva hjälpte till att stärka samverkan med kommunen och skapa en servicepunkt. Parallellt med det arbetet påbörjades flera delar där man hittat möjligheter till utveckling. Till exempel gjorde man med finansiering från länsstyrelsen de investeringar som krävdes för att flytta ett befintligt hus till den plats där man ville öppna butik.

För att komma vidare startade Moskosels framtid en förstudie som dels skulle bygga engagemang i bygden, dels ge svar på vilka möjligheter som fanns för att utveckla servicepunkten till en digital butik, bli ombud för paketutlämning, apoteksvaror, betaltjänster, e-hälsolösningar, laddstolpar och distansarbetsplatser. Kort sagt - hur man kunde fylla servicepunkten med innehåll.

Genom enkäter, dialoger med olika intressenter och studiebesök i andra byar fick man en tydligare bild av vilka möjligheter som fanns, och hur man kunde hitta finansiering till att utöka servicen och öppna en digital butik.

Aktiviteter

  • Medskapandeprocesser – intervjuer och enkäter kring behov av service.
  • Undersökt behov och förutsättningar för laddstolpar.
  • Tagit fram en bygdeplan.
  • Tagit fram ett underlag för utveckling av digital lanthandel.
  • Tagit fram en utvecklingsplan för servicepunkten.
  • Samverkansmöten med kommunen om offentlig service och kommunal närvaro i Moskosel.
  • Studiebesök i byar i andra kommuner för att se hur man tillsammans med kommunen kan utveckla tjänster.
  • Möjliggjort uttag i uttagsautomat.
  • Startat nätverk för att arbeta vidare för utveckling och samverkan. Nätverken bygger på frivilligt engagemang utanför de befintliga föreningarna i bygden.
  • Informationsspridning till andra via sociala kanaler, media och vid möten.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i en ökad servicenivå i Moskosel. Orten finns inte längre med på Hyresgästföreningens lista över 100 orter med sämst samhällsservice.

I projektet tog man fram en väl förankrad utvecklingsplan för hur man kan utveckla fler serviceslag i servicepunkten. Den ledde snabbt till konkret utveckling i form av att den ekonomiska föreningen öppnade en digital lanthandel och en mötesplats. I anslutning till servicepunkten finns nu också paketutlämning, en uttagsautomat, distansarbetsplatser och en hållplats för regionens vårdbuss.

Projektet etablerade också en samverkan mellan orten och kommunen som lever vidare efter projektslut. Inte minst ledde projektet till en stark framtidstro i bygden.

En lärdom från projektet är att förankring är oerhört viktig när man arbetar i små orter.

Projektet använde flera verktyg för medskapande så att alla som velat vara med har kunnat påverka utvecklingsarbetet. Det har gjort att människorna på platsen tror på framtiden och stödjer den pågående utvecklingen. Genom att bjuda in till medskapande förändringsarbete ger man en känsla av sammanhang som ger långsiktig utveckling.

Ett tips från Moskosels framtid är att den som driver likande processer behöver ha ett stort nätverk med kontakter lokalt och regionalt som kan vara behjälpliga i ett utvecklingsarbete. Det finns många bra idéer som aldrig blir undersökta för att man inte vet hur man kan gå vidare.

Ett annat tips är att använda ett enkelt språk så att alla förstår innebörden i det man vill förmedla.

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Moskosel Framtids webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förstudie: Hållbar och stärkt service i Slagnäsbygden

Syftet med förstudien är att undersöka hur man kan ta vara på det befintliga näringslivet, invånarna och besöksnäringen för att stärka och skapa en hållbar service för de som bor och verkar i bygden året runt. Byn har cirka 70 boenden och vintertid mångdubblas invånarantalet på grund av en stor biltestanläggning.

Fakta

Projektägare: Slagnäs Lanthandel ekonomisk förening

Total budget: 485 460 kronor varav Tillväxtverket finansierar med 388 368 kronor. Övriga finansiärer är Region Norrbotten samt Arjeplogs kommun.

Slutdatum: 2023-01-31

Aktiviteter

  • Kartlägga vilka behov av service som finns hos boende och näringsliv i bygden genom bygdemöten och enkätundersökningar.
  • Undersöka hur man kan utveckla Lanthandeln för att stärka servicen genom att:
  • Kartlägga vilka förutsättningar som finns lokalt och hur kan de tas tillvara på.
  • Undersöka vilka lösningar som finns och bäst passar bygden.
  • Undersöka hur butiken kan anpassas efter kundunderlaget.
  • Undersöka hur det går att stärka samarbeten och vad som behövs för att skapa ömsesidig bäring.
  • Se över öppettider och de olika säsongerna för att skapa en hållbar service.
  • Undersöka hur andra orter utvecklat service och digitala lösningar för inspiration och skapa kontakter.
  • Skapa förutsättningar för nätverksbyggande mellan bygdens föreningar, lokala företag och besöksnäring för kontinuerliga kontakter och utbyte av idéer, medskapande samt samverkan.
  • Undersöka huruvida det är möjligt för myndigheter såsom kommunala, regionala och statliga att förlägga viss service till bygden.
  • Samverkansmöten
  • Sprida projektet via media och nätverk.

Förväntat resultat

Förstudien ska resultera i en handlingsplan som tar hänsyn till det komplexa kundunderlag som finns med bygdens invånare, föreningsliv, turism och näringsliv. Den ska kartlägga och ge kunskap om de förutsättningar som finns i bygden, vilka behov som finns, vilka samarbeten som kan skapas och utvecklas, hur det ska finansieras och vilka lösningar som bäst passar för stärkt service samt när och hur det ska göras. Den ska verka för ett hållbart ömsesidigt samarbete med lokala och regionala aktörer.

Framtidens smarta servicepunkter

Örnsköldsviks kommun har länge arbetat med servicepunkter och tar nu nästa steg för att uppdatera konceptet. I projektet Framtidens smarta servicepunkter ska kommunen testa en innovationsprocess och utarbeta ett arbetssätt för att tillsammans med servicepunkterna landa i vad som är bästa hållbara väg framåt för både servicepunkterna, bygden och kommunen under de kommande 10 åren.

Fakta

Projektägare: Örnsköldsviks kommun

Total budget: 1 477 590 kronor varav Tillväxtverket finansierar med 1 182 072 kronor. Övrig finansiering står Örnsköldsviks kommun för.

Slutdatum: 2023-12-31

Aktiviteter

  • Tillsätta en arbetsgrupp för genomförande av projektet tillsammans med representanter från servicepunkter och kommunen.
  • Genomföra intervjuer och/eller andra metoder för att undersöka behov och utmaningar med åtta till tio servicepunkter.
  • Testa metodiken tjänstedesign med fem servicepunkter i samverkan med lokalsamhällena och kommunen.
  • Utifrån processen identifiera fem möjliga utvecklingsspår.
  • Utifrån processen arbeta vidare med tre utvecklingsspår i samverkan.
  • Ta fram nya avtal för samverkan mellan servicepunkterna och kommunen.
  • Identifierat eventuella nya servicepunkter och behov.
  • Följa processens resultat i nära samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Förväntat resultat

Minst två utvecklingsspår i projektet ska leda till långsiktiga förbättringar för servicepunkterna. Aktiviteterna ska öka omsättningen i servicepunkterna och därmed förbättra förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. På sikt ska arbetet också bidra till minskad påverkan på miljö och klimat.

Konkret ska projektet också resultera i en tydlig plan för hur kommunen i samverkan med servicepunkterna kan fortsätta utvecklas. Exempelvis genom via nya utvecklingsidéer men även via framtagande av nya avtal eller styrdokument.

Erfarenheterna från projektet ska tas med av kommunens landsbygdsutvecklare inom ramen för befintlig verksamhet, för att möjliggöra konkreta insatser eller fysiska investeringar framgent. De lärdomar och erfarenheter som kommer fram under processen kommer bidra till det fortsatta innovations- och utvecklingsarbetet inom Örnsköldsviks kommun.

Modellen ska kunna användas av andra kommuner som planerar att utveckla sina servicepunkter.

Företagens behov av service

Välkommen till bygden - Västerbotten

Syfte

Syftet är att öka attraktiviteten och möjligheten till att få fler boende i närområdena att konsumera lokalt och att fler besökare vill komma, och stanna längre i respektive by/ort som är uttalade i projektet.

Kort beskrivning av projektidén

Projektet innehåller flera förbättringsåtgärder inom och utanför butiken. Syftet med projektet är att stärka och utveckla dessa lokala nav genom att utvecklas tillsammans med partners i bygden. Det genom kreativa och hållbara idéer som gör att fler boende och besökare konsumerar och får fler av sina servicebehov tillfredsställda på plats. Till exempel genom att erbjuda lagad mat, baserat på livsmedel från lanthandeln som närmar sig sitt bäst-föredatum, laddstationer för elbilar, bytes- och utlåningsbibliotek av böcker, leksaker, verktyg etc. Projektet ska även utarbeta vad vi i dagsläget benämner som ett lojalitetsprogram gentemot konsumenter.

Aktiviteter

  • Livsmedel och måltider: lojalitetsprogram och matsvinn, lokalproducerade råvaror, ombudstjänster.
  • Laddstationer och transporter: laddstationer för elbilar, utökad samåkning.
  • Diversifiering av butikens varor och tjänster: Bed & Breakfast, Ställplatser för husvagnar och husbilar, info point och mobil hotspot.
  • Lokalt värdskap: utbildning i värdskap, bytesbibliotek och verktygsutlåning, attraktiva miljöer.
  • Sprida resultat av projekt: publicera och marknadsföras på de ingående partnernas digitala och sociala plattformar, pressreleaser och story sharing.

Budget

Projektet pågår till 2020-12-31 och omfattar 3 751 448 kronor. Tillväxtverket finansierar med 2 813 586 kronor. Övringa finansiärer är Region Västerbotten.

Kontaktperson

Karin Fällman, Gold of Lapland ekonomisk förening
karin.fallman@goldoflapland.com

Holmömodellen – servicelösningar för en levande skärgård och landsbygd

För att undersöka möjligheterna att öka underlaget för kommersiell service gjorde Holmöns utvecklingsforum en analys av nuläget och samlade in underlag om vilka behov som fanns. Med det som grund tog de fram en konkret handlingsplan i flera steg och på vägen utvecklade föreningen en egen metod för att analysera såväl hel- och deltidsboendes som besökares köpkraft.

Fakta

Projektägare: Holmöns utvecklingsforum

Total kostnad: 840 073 kronor

Aktiviteter

  • Dialogmöten- öppna träffar med sopplunch och workshops på olika teman en gång i månaden.
  • Omvärldsbevakning och studieresa till ett liknande ö-samhälle.
  • Lokalekonomisk analys i egen form.
  • Resultatspridning i form av trycksak, film och berättelser.

Resultat och lärdomar

Förstudien resulterade i ett nytt sätt att genomföra lokalekonomisk analys, anpassat för samhällen med för få folkbokförda för att kunna ta del av data från SCB. Med hjälp av det nya begreppet vistelseunderlag går det nu att beräkna och värdera även deltidsboende och turisters betydelse för samhället.

Ett annat resultat är den handlingsplan för utveckling som togs fram. För att strukturera handlingsplanen skapades en tre-stegs-metod för genomförande, för att både ta tillvara engagemang här och nu, men också arbeta långsiktigt. Flera av insatserna i handlingsplanen har redan påbörjats och engagemanget lever vidare i ett nystartat bygdebolag, odlingsnätverk och entreprenörskap.

Arbetet i förstudien ledde också till att Holmöborna fick ett forum för att diskutera öns utveckling, och till stärkta relationer med kommunen.

De lärdomar som föreningen kunnat dra av projektet är att det är viktigt att vara öppen för nya idéer och att ta höjd för att det inte blir som man tänkt sig, så det finns redundans i personalstyrkan när något försenas eller måste lösas på nytt sätt. På så sätt kunde de skapa en ny lösning för att genomföra en lokalekonomisk analys, när den traditionella metoden inte var applicerbar.

Det är också viktigt att snabbt fånga upp det spontana engagemanget, det fick lägga grunden för hur hela handlingsplanen utformades. Genom att vara transparent och uppdatera vad som händer går det lättare att involvera flera. Många vill hjälpa till och ställer upp bara frågan kommer.

Fördjupa dig

På Holmöportalen kan du få mer information om projektet och hur de beräknat vistelseunderlag samt ladda ner handlingsplanen.

Läs mer och ta del av filmerna från projektet på Holmöportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Lokal HUB landsbygdssamverkan – kommersiell service och besöksnäring

Många bygder i Dalarna såg potential i att vidareutveckla besöksnäringen och på så sätt skapa ett bredare underlag för de lokala handlarna, det visade de lokalekonomiska analyserna som gjorts i ett tidigare projekt. Coompanion stärkte de lokala nätverken mellan service och besöksnäring i fem bygder och resultatet blev samverkansavtal, nya besöksnäringssatsningar och en insikt om att det inte är helt enkelt att organisera ideella och affärsmässiga perspektiv.

Fakta

Projektägare: Coompanion Dalarna

Total kostnad: 2 179 900 kronor

Aktiviteter

  • Workshops i de fem deltagande bygderna, för att skapa samverkan mellan den kommersiella servicen och besöksnäringsföretag.
  • Kunskapsseminarier tillsammans med Visit Dalarna, Högskolan Dalarna och SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Seminarierna har handlat om hållbar besöksnäring, lokal identitet och platsvarumärke samt service och organisering i landsbygder.

Resultat och lärdomar

Projektet pekar på vikten av att processleda grupper i fysiska träffar. Digitala lösningar fungerar men man tappar en hel del gällande samspelet och energin mellan deltagarna. De digitala lösningarna har även begränsat deltagandet då alla inte känner sig bekväma med att använda dessa verktyg.

De lanthandlare som deltagit i projektet är sanna entreprenörer med driv och vilja att utvecklas, och lanthandeln är väldigt viktigt nav i bygderna.

Coompainon har under projektet konstaterat att som ideell kraft så kan man nå en bra samordning i bygden, men man når aldrig ända fram till att kunna genomföra en fullbordad, affärsmässig utvecklingsprocess som ökar omsättningen i bygden. Utveckling som innehåller såväl korta som långa investeringar kräver en ekonomisk plattform att stå på, som kan samordna såväl bokningsbart boende som aktiviteter mat och marknadsföring.

Arbetet visar att det är svårt att påverka hur bygder ska organisera sig, det beror mycket på om de aktiva personerna har fokus på affärsmässig eller ideell utveckling. Det i sin tur kan bero på de aktiva personernas möjlighet att avsätta tid för företagande i bygden. Äger och driver man redan företag på plats i byn kan man ha mer intresse av och bättre möjlighet att bedriva affärsmässig utveckling än om man har heltidssysselsättning

utanför byn och arbetet i bygden bedrivs endast i ideella verksamheter.

Att Högskolan Dalarna och Visit Dalarna deltagit på plats i evenemang i bygderna har visat sig vara mycket viktigt för att möjliggöra samverkan och kontakter. Projektet har visat vikten av det personliga mötet mellan bygders företag/föreningar och akademi/organisationer. Att som entreprenör/förening i bygden få träffa representanter på plats i bygden har lett till fortsatta kontakter och samarbeten som annars kanske inte kommit till stånd. Likaså har projektet sett att samverkan och nätverk kan ha betydelse för tillkomsten av nya företag. Under projekttiden har det startats fyra nya företag inom och med koppling till besöksnäringen, utöver bygdekooperativet som bildats i Furudal.

Fördjupa dig

Läs mer om Lokal HUB på Coompanion Dalarnas webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Maritim service och besöksnäring - Västra Götaland

I projektet Maritim Service och besöksnäring fokuserade Västra Götalandsregionen på platser längs med Bohuslänskusten, längs Dalslands kanal och i Vänern som är viktiga för besöksnäringen, men där det också finns behov av stöd till service. Genom att skapa lokala handlingsplaner och praktiskt genomföra de första insatserna kunde man bygga en samverkan som ska hålla på lång sikt. Förankring, regional stöttning och lokala processledare har varit några av nycklarna.

Fakta

Projektägare: Västra Götalandsregionen, Förvaltningen för kulturutveckling i samverkan med Näringslivsenheten.

Total kostnad: 1 360 000 kronor

Om projektet

För att ingå i projektet har det krävts både lokalt engagemang i frågan och intresse från kommunen. Ytterligare ett krav har varit att någon organisation/person velat ta på sig rollen som lokal processledare.

I projektet har processledare på elva platser tillsammans med regionala processtödjare genomfört en platsutvecklingsprocess från förankring, via kartläggning och analys till färdig handlingsplan.

Inom gemensamt utpekade strategiska områden genomförde projektet tankesmedjor för att få in extern kompetens i arbetet. Varje plats har också genomfört en avgränsad strategisk pilotinsats som varit tänkt som en katalysator för stärkt samverkan mellan service och besöksnäring.

”Vår roll i VGR har varit att hålla ihop projektet, fungera som regionalt processtöd/coach till de lokala processledarna och hjälpa till med kontakter med kommunen, regionala aktörer och experter på sakfrågor. Arbetssättet har stärkt oss i uppfattningen att den lokala förankringen är avgörande för en långsiktig process på platserna.”

Resultat och lärdomar

Regionen har genom projektet stärkt sina kontakter med de ingående platserna och med aktörer inom besöksnäringen. Genom den lokala processledaren har regionen fått kontakt med många drivande aktörer och företag på platserna och denna funktion finns kvar på de flesta platser efter projektet.

De platser som ingått har framför allt lyft fram värdet av att träffa och byta erfarenheter med andra platser vilket lett till ett ökat lärande. De genomförda pilotsatsningarna har varit konkreta och tydliga och gett tydliga resultat inom projektperioden vilket uppskattats av alla. Man har också varit mycket nöjda med det regionala processtödet i arbetet.

Den stora effekten på längre sikt är en bredare samverkan mellan aktörer på de ingående platserna. I samtliga fall har projektet lett till att nya samverkansytor skapats. Projektet har gett en möjlighet för föreningar, företag och andra aktörer kunnat samlas kring gemensamma frågor med betydelse för platsens långsiktiga utveckling.

Förståelsen för servicens betydelse i arbetet inom besöksnäringen har ökat och butikens roll som inofficiell turistbyrå för platserna har tydliggjorts och stärkts. Omvänt har butikerna och samhällsföreningarna fått en ökad insikt i hur viktig besöksnäringen och delårsboende är för deras fortlevnad. På flera av platserna har man identifierat delårsboende som en strategiskt viktig grupp att involvera i platsens utveckling.

En lärdom är att processen på platsen bygger väldigt mycket på hur den lokala processledaren utses och vad den fått för mandat av övriga aktörer på platsen. Utan ett tydligt mandat är det svårt att ta rollen att leda arbetet. Rollen kan också försvåras av att processledaren uppfattas ha en egen agenda eller att handla i egen sak. Bäst har det fungerat där man haft en förening eller arbetsgrupp som samverkanspart och det har också förhindrat att processen blir sårbar och beroende på en person. Framför allt har detta betydelse för hur arbetet med platsens utveckling tas vidare efter projektet avslutats.

Ny teknik, digitalisering och nya metoder

Förstudie: Smarta hållbara byar i Norrbotten

I en förstudie har Luleå tekniska universitet skapat kunskap och förutsättningar för utveckling av samordnade transporter och digitala hubbar vid servicepunkter. Tanken är att det ska utveckla smarta hållbara byar i Norrbotten i ett genomförandeprojekt och i en gemensam strategi i länet.

Fakta

Projektägare: Luleå tekniska universitet

Total kostnad: 977 125 kronor

Om projektet

Förstudien Smarta hållbara byar fokuserade på två områden – samordnade transporter och digitala lösningar för servicepunkter. För att identifiera vilka åtgärder som är viktigast för att skapa smarta och hållbara byar som är attraktiva att bo i och flytta till intervjuade projektet kommunala landsbygdsutvecklare och arrangerade fokusmöten med boende i tre byar. Utifrån de underlagen skapade man sex fiktiva personer (personas )och sex scenarios som användes i intervjuer med invånare och företagare i nio kommuner. Intervjuerna gjordes av studenter från Luleå tekniska universitet.

Projektet samverkade med Region Norrbotten och en rad andra aktörer, något som resulterade i en gemensam strategi för att arbeta vidare tillsammans. Lärdomarna från förstudien utgör underlag för ett genomförandeprojekt – Digital service i Norrbottens landsbygd – Digiby.

Aktiviteter

  • Utveckling av metod för datainsamling och analys, samt metodutlärning.
  • Identifiering av aktörer, kartläggning, workshops.
  • Analys och projektplan

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i ett underlag för ett följande genomförandeprojekt, och i en samarbetsstrategi och nätverk kring utveckling av smarta hållbara byar tillsammans med regionen, kommunerna och andra aktörer.

Intervjuerna visar att det behövs mer information och hjälp för att samordna transporter systematiskt. Samordning av både persontrafik och gods skulle kunna öka tillgängligheten. Invånare och företag lägger idag mycket tid på att söka och hämta paket som levereras långt ifrån dem. Det saknas attraktiva busslinjer och realtidsinformation.

Intervjuerna visar också att de digitala lösningar som efterfrågas i byarna är hälso- och sjukvård, en webbportal med offentliga och kommersiella tjänster samlade och tjänster som underlättar social kontakt. Resultatet visar också att fysiska servicepunkter är uppskattade, och att dessa skulle kunna vara mobila (tänk servicebuss) för att ge fler närhet till både fysiska och digitala tjänster.

Andra lärdomar är att det behövs mer uppsökande insatser för att nå företagen, och att kommunernas näringslivsutvecklare kan vara en ingång. Och att informationsspridning om olika digitala lösningar ska få en större roll i kommande projekt.

Fördjupa dig

Läs mer på Luleå universitets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

DIGItal service i Norrbottens landsBYgder - DigiBy

Projektets syfte

Projektet syftar till att skapa attraktiva Smarta Hållbara Byar som erbjuder en god service både för att bo kvar samt locka nya att flytta in. Projektet vill skapa kunskap och förutsättningar för att etablera servicepunkter där traditionella och digitala tjänster, tillsammans med digitala kommunikationslösningar (avser transportlösningar) för koordinering och kommunikation, erbjuds i syfte att öka tillgängligheten till service och möjliggöra både liv och arbete i glesbygd.

Projektet fokuserar speciellt på:

  • Lokalt anpassade lösningar - genomför och analyserar erfarenheterna (bra och mindre bra) för dom utvalda pilottesterna.
  • Attraktiva mötesplatser i form av servicepunkter där ny digital och existerande lösningar samverkar.
  • Samverkan med företag- träffar för att skapa dialog.
  • Logistiklösningar i form av samordnade transporter.
  • Utförande av praktiska piloter tillsammans med kommuner/byar för att utvärdera olika digitala tjänster och lösningar.

Förväntat resultat

Prov och utvärdering av digitala tjänster (avseende Servicepunkter och Samordnade Transporter) finns implementerade, i drift samt utvärderade. Dessa prov initierar också nya tankar hos deltagarna. Kompetensutveckling genom praktiska erfarenheter.

Förbättrad kunskap om den digitala transformationen vilket därmed bidrar till bättre utformade servicepunkter och digitala lösningar.

Förbättrad kunskap kring utformningen av samt samverkan mellan analoga och digitala tjänster i servicepunkten.

Öka innovationstakten och samverkan. Genom att skapa en bestående samverkan med andra aktörer såsom andra samverkansprojekt och samverkan med andra städer/länder för att utbyta erfarenheter kommer öka takten i utvecklingen.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 9 527 612 kronor och Tillväxtverket finansierar med 6 669 328 kronor. Övriga finansiärer är Region Norrbotten.

Läs mer

Läs mer på projektets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicelyftet -Coompanion

Coompanions regionala organisationer i Jämtland, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Östergötland och Kalmar tog ett gemensamt grepp om vad ny teknik innebär för olika serviceslag i landsbygder. Störst potential såg man i digitala lösningar för butiker och utbyggnad av elbilsinfrastruktur. Projektet resulterade bland annat i webbinarier och en handbok för den som vill digitalisera sin landsbygdsbutik.

Fakta

Projektägare: Coompanion

Total kostnad: 12 138 417 kronor

Aktiviteter

  • Undersöka lösningar för digitala lanthandlare (alla).
  • Planera för elbilsinfrastruktur (Kalmar, Örebro, Östergötland).
  • Utreda containermackar (Kalmar).
  • Utreda transport- och logistik för varor till och från landsbygd (Västmanland, Jämtland).
  • Undersöka möjligheter för nationell webbplattform för ”Lanthandlarnas matkasse” (Alla).
  • Planera för ”Öppen wifi” (Kalmar, Gävleborg, Örebro, Östergötland).

Resultat och lärdomar

Projektet visar att digitalisering erbjuder många möjligheter för service på landsbygden, men kräver en lyhördhet för de specifika lokala behoven.

Servicelyftet har bidragit med kunskap och underlag till flera lokala aktörer som startat eller funderat på helt eller delvis obemannade butiker. Servicelyftet har fungerat som en katalysator för många lanthandlare som varken haft tid eller kunskap om digitala butiker.

Några viktiga resultat som kommer att leva vidare är en handledning för att starta upp butik med digitala inslag, filmer och informationsmaterial och en mall för handlingsplan som rådgivare (eller grupper själva) kan använda när de hjälper till med affärsutveckling och digitalisering i butiker. Servicelyftet - Coompanion

Coompanion fortsätter att arbeta med rådgivning till butiker och utvecklingsgrupper som är intresserade av att behålla eller utveckla service. De rådgivare som arbetat i projektet räknar man nu som experter när det gäller frågor om att driva service i kooperativ form, och dem kan man få stöd av oavsett var i landet man befinner sig. Coompanion har också utvidgat sitt kontaktnät med tjänstepersoner och branschföreträdare inom service på regional nivå.

Aktiviteter runt laddinfrastruktur har varit mycket positiva och den kartläggning man gjorde i Kalmar län har legat till grund för Naturvårdsverkets utlysning inom Klimatklivet. Projektet har också medverkat till att etablera en containermack.

Projektet har medfinansierat en rapport som visar på olika sätt att samverka om transporter av varor och människor i södra Årefjällen. Insatsen kring en nationell ”matkassetjänst” visade sig vara komplicerad och kostsam att utveckla, och svår att få ekonomisk hållbarhet i, och projektet släppte därför den tanken. I stället kunde man bidra med inspiration kring lokala lösningar och ett verktyg för digital beställning. Aktiviteterna kring öppen wifi resulterade i kunskapsunderlag.

Projektet har också gett avtryck i form av flera lokala initiativ och ansökningar om finansiering.

Coompanion summerade sin syn på vad som är relevant att arbeta vidare med och vad som är viktigt för regionen och kommunerna att förhålla sig till i en ”roadmap” för respektive regionorganisation. Tre övergripande lärdomar som de skickar med är:

  • Lokal förankring är ofta avgörande för att nya initiativ till butiker ska lyckas. En reflektion är att det i flera fall handlar om att konvertera befintliga butiker till delvis obemannade och förbättra lönsamheten.
  • Framgångsrik serviceutveckling i landsbygder kräver initiativrika projektledare som kan verka över sektorsgränser, tolka platsen, människorna och entreprenörerna utifrån den aktuella situationen och som har kunskap om mobilisering av processledning.
  • Om det särskilda driftsstödet till dagligvarubutiker i landsbygder villkoras med insatser för att utveckla butiken skulle det vara ett gott incitament för förändring.

Läs mer

Läs mer om Servicelyftet på Coompanions webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här kan du ta del av projektets nyhetsbrev Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förstudie: Hemleverans från landsbygdsbutiker med drönare

Projektets syfte

Syftet med förstudien är att utreda om det finns behov och förutsättningar för att genomföra ett pilottest av att leverera varor från dagligvarubutik i Torsbys landsbygd till boende på landsbygden.

För den som bor på landsbygden så kan detta ge en förbättrad service när kompletteringsinköp kan levereras hem på kort tid till en kostnad som inte är större än att ta bilen.

Aktiviteter

Projektet är en förstudie som ska kartlägga de grundläggande förutsättningarna för ett eventuellt pilottest för drönarleveranser av dagligvaror på landsbygden i Torsby kommun.

  • Omvärldsanalys avseende drönarleveranser av dagligvaror.
  • Undersöka behov av och förutsättningar för drönarleveranser av dagligvaror i Ambjörby och Östmark.
  • Utforska tillgänglig och relevant teknik för ändamålet.
  • Utifrån kartläggningen göra en plan för ett genomförande. Detta under förutsättning att förstudien visar att det finns behov av och förutsättningar för att genomföra ett pilottest.

Förväntat resultat

Målet med förstudien är att få kunskap om förutsättningarna för att med hjälp av drönare tillgodose en del av behovet av kommersiell service i landsbygder. Samt att få kunskap om hur ett eventuell pilottest skulle kunna genomföras och att det då finns en plan för det.

På lång sikt är målet att utbudet av kommersiell service kompletterats med möjligheten att leverera med hjälp av drönare.

Budget

Budget totalt: 140 578 kronor. Stöd från Landsbygdsprogrammet 112 462 kronor. Övrig finansiär är Torsby kommun.

Slutdatum 2022-10-31

Fördjupa dig

Läs mer om förstudien på Torsby kommuns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samordnad logistik och pakethantering

Leverantörsneutral pakethantering i Björbo

När postombudet i Björbo, Dalarna, försvann blev servicen på orten sämre. Björbo intresseförening bestämde sig för att undersöka om en automat där flera olika leverantörer kunde lämna och hämta paket kunde vara en lösning. Det var lättare sagt än gjort att övertyga olika aktörer att samarbeta, men projektet tog fram en prototyp som demonstrerades och kan komma att testas efter projekttidens slut.

Fakta

Projektägare: Björbo intresseförening

Total kostnad: 681 675 kronor

Aktiviteter

  • Överläggningar med Post- och telestyrelsen, Postnord, DHL, Bussgods och Schenker om samordning av paketleveranser till postorten Björbo.
  • Framtagande av en paketprototyp med demonstration och information vid mässa i Rättvik, med deltagande av länets kommuner, länsstyrelsen och Tillväxtverket.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i en prototyp för en paketautomat. Det lokala företaget som designade prototypen har fått beställningar på tre automater som ska sättas i drift i södra Sverige. Postnord ska nu ta ställning till att testa en paketautomat i Björbo.

En lärdom från projektet är att det är komplext att få till ett samarbete mellan olika marknadsaktörer även om man kan se att det skulle vara rationellt att använda färre fordon för transporterna. Säkerhets- och samordningsfrågorna tog mycket energi och skapade osäkerhet kring ansvarsfrågorna. Möjligen var projektledningen för tidigt ute med förslaget om en paketautomat.

En annan lärdom är också svårigheten att hålla tempo i ett komplicerat projekt med krav på nytänkande. Projektledningen måste ha kraft och förmåga till uthållighet och inte rusa i väg med projektet utan återkoppling till övriga medarrangörer.

Fördjupa dig

Läs mer på Björbo intresseförenings webbplats.

Smarta pakettransporter i Vingåkersbygden

Kan man hitta nya sätt att leverera postpaket till mindre orter där det inte finns några paketombud, och inte heller någon butik, mack eller liknande som skulle kunna agera ombud? Vingåkers kommun gjorde en innovationsupphandling och testade tekniska lösningar för att samordna kommunala transporter med paketleveranser.

Fakta

Projektägare: Vingåkers kommun

Total kostnad: 603 827 kr

Aktiviteter

  • Utredning av juridiska förutsättningar för kommunen att transportera paket från ombud till digitala skåp.
  • Kartlagt vilka kommunala funktioner som utför resor runt om i Vingåkersbygden.
  • Genomfört en innovationsupphandling och de upphandlade företaget har tagit fram en tjänst där digitala skåp är integrerade med en app.
  • Testgrupp i orten där skåpen placerats har prövat tjänsten och gett feedback som utvecklat app-tjänsten ytterligare.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i att en helt ny tjänst utvecklades. I den ingår ett digitalt skåp och en app som gör det möjligt att kommunicera mellan privatpersoner som beställt paket och kommunens tjänstepersoner som kan hämta ut paketen hos ombud i centralorten och lämna dem i skåpet.

Projektet landade i att kommunens landsbygdsbibliotekarie, som har verksamhet i byarna, passade bäst för att testa tjänsten och leverera paket till skåpen vid de tillfällen som bibliotekarien har ärenden till byn. Projektet har utrett och konstaterat att det juridiskt inte finns några hinder för kommunen att tillhandahålla servicen på detta sätt. En leasingmodell har tagits fram och om kommunen beslutar sig för att satsa på detta kommer servicen öka i de orter som inte har tillgång till paketombud idag.

En lärdom är att en målgrupp som skulle gynnas särskilt av denna typ av service är äldre som har svårare att ta sig till centralorten. Det är också en målgrupp som också har svårare för att lära sig att använda nya digitala verktyg. Det har gjort att projektet fått lägga ner mycket tid på utbildning. Samtidigt finns mycket positivt att vinna på detta eftersom det digitala utanförskapet steg för steg kan minskas, vilket detta projekt har bidragit till.

En annan lärdom är hur viktigt det är med en testgrupp som kan ge användar-feedback till den som utvecklar tjänsten. Nära samverkan med en engagerad utvecklingsgrupp eller liknande förening är därför att rekommendera.

Projektet har också skapat många nya lärdomar kring processen då en offentlig aktör och privata aktörer tillsammans försöka lösa en samhällsutmaning med hjälp av nya tekniska utvecklingar.

Fördjupa dig

Läs mer på Vingåkers kommuns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Operatörsoberoende paketautomater för ökad service

Enheten för förpackningslogistik vid Lunds universitet ville undersöka hur fristående paketautomater kan öka tillgängligheten till service i landsbygder och identifierade flera olika affärsmodeller. För att få paketautomater lönsamma i landsbygder behövs sannolikt att paketautomaten kan hantera flera olika aktörers godsflöden. Ett annat alternativ är att andra intressenter investerar i paketautomater och utvecklar modeller som inte bara utgår från paketvolymerna från den digitala handeln utan också från andra användningsområden.

Fakta

Projektägare: Lunds universitet

Total kostnad: 2 521 834 kr

Aktiviteter

  • Analyserat servicebehovet i olika orter för att hitta en lämplig kandidat för utplacering av en paketautomat.
  • Undersökt hur boende i Mjöhult i nordvästra Skåne använder e-handeln som kanal och var de får sina leveranser och hur de transporterar sig för uthämtning av leveranser.
  • Genomfört experiment och fokusgrupper där man studerade hur privatpersoner upplever paketautomater som en leveransplats och vilka värden den skapar.
  • Analyserat olika paketautomater/leverantörer/tekniker för att hitta en lämplig lösning för att serva boende i den stadsnära gles- och landsbygden.
  • Analyserat olika former av integrationslösningar för att möjliggöra en bred implementering inom ramen för projektet. Slutligen föll valet på Instabox för demonstration i Mjöhult.
  • Presenterat, diskuterat och workshopat idéer och uppslag för hur service i landsbygder kan stärkas genom att utveckla nya affärsmodeller för hur paketautomater kan införas.

Resultat och lärdomar

Avsaknaden av serviceombud i en landsbygd påverkar ibland livskvaliteten för de som bor där. I projektet så studerade Lunds universitet hur det påverkar boende i Mjöhult och kom fram till att de ofta körde extra till närliggande ombud men även att e-handelns tillgänglighet begränsas för de som inte kan transportera sig. Paketautomater skapar både funktionella värden, emotionella värden, sociala värden och finansiella värden för de personer som utnyttjar dem.

Projektet identifierade några alternativa affärsmodeller för införandet av paketautomater:

  • Transportföretag investerar själva i tekniken men då sker det traditionellt där de själva har en kapacitetsbrist i det befintliga distributionssystemet.
  • Bostadsbolag och fastighetsägare investerar i tekniken för att generera service för boende och därigenom bli en mer attraktiv hyresvärd och på så sätt öka sitt värde på marknaden.
  • Kommuner kan investera i tekniken för att säkerställa att de själva kan leverera den service det åligger dem som till exempel bokutlåning.
  • Byalag som t.ex. Mjöhult kan själva investera för att återskapa service i lands- och glesbygden och de kan även skapa intäkter genom att frigöra tekniken till andra användare t.ex. kommuner och transportörer.
  • Serviceföretag som Instabox kan placera ut strategiska paketautomater i förhållande till det befintliga nätverket och generera intäktströmmar och goodwill gentemot e-handeln, kommuner och boende i stads- och glesbygder.
  • Nya tjänster som utvecklats under projektets gång är att en paketautomat kan användas även som en startpunkt för en transporttjänst. Den kan användas för korttidsförvaring eller som en leverans/återlämningsplats för den växande delningsekonomin.

Andra lärdomar som Lunds universitet delar med sig av är att:

  • Samarbeten med studenter och i en tvärvetenskaplig miljö berikar projektet och ger nya insikter och idéer som är lätta att förbise i den egna projektgruppen.
  • Det är mycket mer arbete med att genomföra innovationsprojekt med industrin än ett traditionellt forskningsprojekt. Då är det bättre att genomföra mer avgränsade projekt där projekttiden och målen inte bygger på varandra utan där man tar ett steg i taget.
  • Om ett projekt ska utvärdera effekter av en teknisk lösning så försvåras detta om lösningen skall utvecklas under projekttiden. Om det dessutom krävs bygglov eller andra tillstånd blir det knappt om tid.
  • Det är viktigt att involvera beslutsfattare som t.ex. kommuner eller länsstyrelser under projektinitieringen även om det tar tid och kraft under projektansökan.

Nationell ombudsplattform för effektivt informationsutbyte inom Paket- och logistiktjänster

I förstudien Nationell ombudsplattform fokuserade Sveriges paketombud tillsammans med några regioner och länsstyrelser på att ta ett samlat grepp om paket- och logistiktjänster. På sikt är målet att aktörer kan ansluta sig till en nationell plattform där olika system samverkar och kommunicerar för att öka tillgängligheten och leveranskvaliteten av paket i landsbygder.

Fakta

Projektägare: Sveriges paketombud

Kostnad: 5100 000 kronor

Aktiviteter

Projektet genomförde inspirationsdagar, workshops och dialoger med paketaktörer, myndigheter, näringsliv och forskning.

Projektet angrep också frågan från lokal nivå genom pilotkommunerna Pajala, Arjeplog, Ljusdal, Hudiksvall, Älvdalen, Sotenäs, Bengtsfors och Västervik. Utifrån de prioriterade fokusområdena i varje kommun genomfördes kartläggningar av flöden, behov och förutsättningar för samverkan.

Resultat och lärdomar

En modell för samverkan med en lösning som de flesta av paketoperatörerna och pilotkommunerna skulle kunna använda. Förstudien identifierade följande:

  • En mognad har skett och allt fler nyckelaktörer är nu villiga att testa olika lösningar.
  • Omlastningshubbar för samtransport på den sista sträckan i landsbygder är den lösning förstudieprojektet föreslår i kombination med kapacitetsutveckling i kommuner och regioner.
  • Det är angeläget att en oberoende aktör tar ledarskapet och skapar verkstad av det som förstudieprojektet tillsammans med pilotkommunerna har arbetat fram.
  • Utmaningen med tillhandahållande och formalisering av data som strategisk resurs för att hantera och utveckla lösningar inom samtransporter utifrån landsbygdens perspektiv. Standardisering och en neutral kontext krävs för att nå interoperabilitet inom pakettjänster över tid.
  • Behovet av en ordnad process som hanterar två hastigheter, dels tester av omlastningshubbar och ombudslösningar i landsbygdskommuner (snabb förändringsprocess kommunalt/lokalt), dels systemförändring, kunskapsutveckling och förnyat regelverk (trygg och säker fart, nationellt/regionalt).

För att komma vidare behöver flera saker ske. Kunskaperna om användarnas behov av pakettjänster behöver utvecklas, arbetet behöver integreras i de regionala processerna samtidigt som kommuner och regioner ska interagera. Det behövs investeringar i den digitala infrastrukturen för att öka data- och aktörsamverkan och det behövs insatser, verktyg och medel. Förstudien föreslår att marknaden i första hand tillgodoser behovet men där det inte är möjligt ska det finnas både kunskap och kapacitet regionalt och kommunalt för att hantera lösningar. En transformativ flernivåsamverkan behövs för att kunna testa olika typer av affärsmodeller.

Fördjupa dig

Läs hela slutrapporten på Sveriges paketombuds webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Innovativa och samordnande servicelösningar - Undersåker och Södra Årefjällen

Åre kommun ville hitta hållbara och långsiktiga transportlösningar för livsmedelsbutiker och andra företag i Undersåker och Södra Årefjällen. Genom kartläggningar och dialoger kom man fram till ett förslag på en lösning som involverar omlastningscentraler, lokala organisationer och en app för samordning av transporter.

Fakta

Projektägare: Åre kommun

Total kostnad: 629 606 kronor

Aktiviteter

Projektet samverkade med andra initiativ kring hållbara transporter som drivs av den ekonomiska föreningen Södra Årefjällen. De aktiviteter man genomförde var:

  • Kartlägga och identifiera intressenter. Projektet träffade näringsidkare, boende i bygden och intressenter inom logistikbranschen för att få en bra bild av nuläget och inspel till utvecklingen framåt.
  • Analysera och sammanfatta, med remissrunda.
  • Ta fram förslag på kortsiktiga- respektive långsiktiga och hållbara lösningar.
  • Dialog, avstämning och förankring av förslag på lösningar samt kommunikation.
  • Avsluta projektet administrativt och ekonomiskt.

Resultat och lärdomar

Projektet mynnade ut i ett förslag på lokal lösning som bygger på en omlastningscentral, en befintlig ekonomisk förening som kan ta ansvar för den framtida driften och en app som samordnar transporter som redan går. Efter projektets slut fortsatte arbetet med att hitta finansiering till en omlastningscentral i Undersåker och ett kylsläp.

  • Samordning av transporter är en av nycklarna i ett hållbart logistiksystem.
  • Genom digitalisering kan två av grundförutsättningarna lösas. Dels samordningen av transporter, dels möjligheten att följa en vara och kvittera över ansvaret för leveransen.
  • En omlastningscentral med ett läge längs med transportstråken med dagliga transporter och med enkel angöring för transporter till och från bygden är avgörande för att få ett fungerande system.
  • Lösningar för hur stora system kopplas ihop med mikrosystem behöver utvecklas och generaliseras. De digitala systemen måste kunna kopplas till de större systemen som är aktuella inom logistikbranschen. Unika lösningar kan försvåra kopplingen till de större systemen.
  • Ett stort arbete i omställningen gäller beteendeförändring hos bygdens bofasta och företagare. För att systemen skall fungera behövs att många utnyttjar dem.
  • För att skapa en långsiktighet och uthållighet är det viktigt att det finns någon organisation, förening eller företag som kan vara ansvarig för framtida drift. Det innebär inte att man måste utföra alla transporter men man måste ta ansvaret för att transporterna blir av, kvalitetssäkra och förbättra servicen och till en början vara ihärdig i att få det nya systemet sjösatt, segelklart och ut från hamn.

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Åre kommuns webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Replipunktslyftet - Stockholms län

För att människor och gods ska nå kärnöarna i Stockholms skärgård passerar de någon av de 11 replipunkterna, det vill säga de platser på fastlandet som erbjuder båttransporter ut till skärgårdsöarna. Trots replipunkternas betydelse för både boende, företagare och besökare finns brister i tillgänglighet, service och samverkan som försvårar en hållbar utveckling. I projektet Replipunktslyftet siktade länsstyrelsen på att inventera läget och skapa dialog mellan olika aktörer. Mer arbete behövs, men ett första steg är det förslag till gemensam plattform som projektet mynnade i.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen Stockholm

Total kostnad: 1 447 876 kronor

Aktiviteter

  • Fysisk inventering av samtliga elva replipunkter och identifiering av grundläggande förutsättningar för utveckling och nyetablering av service och tjänster.
  • Kartläggning av antalet besökare vid replipunkterna genom mobila positioneringsdata.
  • Förslag på definition av en replipunkt och beskrivning av ansvarsfördelningen.
  • Förslag på ett nytt utvecklingsarbete med benämningen Skärgårdsport.

Resultat och lärdomar

I projektet inventerade Stockholms länsstyrelse samtliga replipunkter och tog fram en rapport. Genom att göra en besöksräkning med hjälp av mobildata fick de nya insikter kring flöden av människor och vilka underlag som kan finnas för olika typer av service.

Flera planerade aktiviteter kunde inte genomföras på grund av pandemin, men man kunde ta flera steg för att skapa tydlighet och förbättra förutsättningarna för framtida utveckling av replipunkterna.

Projektet resulterade i ett förslag på en basnivå av service vid replipunkterna, ett förslag på vidare arbete, och ett konceptförslag för en gemensam plattform där aktörer kopplade till replipunkterna och andra viktiga punkter kan utbyta erfarenheter och samordna sina insatser.

En slutsats som länsstyrelsen kunde dra är att det är viktigt att det är tydligt vem som har rådighet över vad, och vilka mandat man har kopplat till strategiska dokument, som i detta fall den regionala utvecklingsstrategin. Det uppstår lätt missförstånd om man inte är tillräckligt tydlig med vem som ska utföra vad och felaktiga förväntningar ger risk för konflikt. Det gör det svårare att höja servicenivån och utveckla den specifika platsen.

Fördjupa dig

Läs mer om Replipunktslyftet på Länsstyrelsen Stockholms webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regionala processer

Norrbotten - Servicen som en process i regionen

Norrbotten skapade ett nätverk för landsbygdsutvecklare och en sammanhållen bild av vilka teman som behöver utvecklas och var det pågår arbete eller projekt.

Fakta

Projektägare: Region Norrbotten

Total kostnad: 1 734 249 kronor

Om projektet

Projektets syfte var att bygga ett nätverk som underlättar för kommunikation på regional, kommunal och lokal nivå, och att hitta metoder för att samverka kring servicefrågor. Det gjordes genom samverkansträffar för landsbygdsutvecklare i Norrbotten, med fokus på digitalisering, samhällsplanering och ledarskap i samverkan. Varje träff hölls i olika kommuner i länet.

Projektet tog också fram ett arbetssätt som bygger på att bygderna tar ansvar för sin egen utveckling, att det finns en struktur eller bygdebolag och att kommunerna ger bättre service till bygderna genom att samverka internt i kommunen och kanske decentralisera kommunala tjänster. Regionen ska leda arbetet regionalt, styrd av bygdernas behov genom att skapa kommunsamverkan och länsstyrelsen samordnar de globala målen 2030.

Aktiviteter

Projektet har innehållit nio samverkansträffar i olika kommuner i Norrbottens län. I projektet har 14 landsbygdsutvecklare från samtliga kommuner i länet varit engagerade, samt regionala aktörer från Region Norrbotten, Länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet och Coompanion. I gruppen finns olika bakgrunder och erfarenheter samt olika uppdrag i sina respektive hemkommuner. För att skapa en teamkänsla och goda förutsättningar för samarbete, nätverkande och att generera idéer mellan landsbyggsutvecklarna har vi stärkt landsbygdsutvecklarna och de regionala aktörerna som grupp.

Träffarna har haft olika teman där samverkan, digitalisering och samhällsplanering varit i fokus. Upplägget under träffarna har innehållit inbjudna föreläsare med workshop där deltagarna diskuterat frågor rörande träffens tema kopplat till länet och landsbygd.

Resultat och lärdomar

Intervjuer med landsbygdsutvecklare i kommunerna visar att projekt har fungerat kompetenshöjande och utbildande. Träffarna har haft föreläsare och workshops kring aktuella teman vilket varit viktigt i det dagliga arbetet enligt flertalet intervjupersoner. Ett nätverk för landsbygdsutvecklare har skapats och efterfrågan är stor på liknande koncept med träffar för att hålla nätverket aktivt. Projektet har resulterat i att kommunikationen mellan landsbygdsutvecklare i kommunerna har ökat avsevärt och flera intervjupersoner menar att de inte haft kontakt med varandra innan projektet sjösattes. Kommunikationen mellan kommunal och regional nivå har varit oförändrat eller i vissa fall förstärkts enligt intervjuer.

Intervjuerna visar också att träffarna varit viktiga för förståelse för de olika kommunernas arbete. Flera personer berättar att arbetet som landsbygdsutvecklare många gånger kan vara ensamt och att förståelse för landsbygdsfrågor ibland kan var lågt inom kommunerna. Att projektet skapat ett nätverk och gemenskap har varit uppskattat och en person uttrycker ”äntligen är det någon som förstår mina frågor!”.

De tre tydligaste lärdomarna är:

  • Det är viktigt att ha ett fungerade nätverk för kommunikation och samverkan i länet. Genom samverkan kan frågor drivas tillsammans.
  • Att dela med sig av varandras erfarenheter och kunskap för utveckling av länet har lett till uppstart av nya projekt.
  • Genom att kommunerna i länet har varit med har både regionen och kommunerna fått en större förståelse för hur kommuner kan arbeta med landsbygdsfrågor.

Fördjupa dig

Läs mer om service som en process i regionen på Region Norrbottens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Västerbotten - Processtöd för regional serviceutveckling i Västerbotten

Syftet med projektet var att främja långsiktiga servicelösningar och ett aktivt samarbete mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service. Formen som länsstyrelsen valde var praktiskt arbete i serviceverkstäder, kunskapsutbyte och processtöd från regional nivå. När ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Västerbotten 2019 tog de också över projektet.

Fakta

Projektägare: Region Västerbotten

Total kostnad: 2 408 341 kronor

Aktiviteter

  • Utveckla samverkan genom partnerskap med region, länsstyrelse och kommuner.
  • Åtta serviceverkstäder med fokus på kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.
  • Omvärldsbevakning i form av studieresor inom regionen och till Norge.
  • Två lanthandlardagar som involverat de aktörer som utför den kommersiella servicen på landsbygden där behovet av serviceutveckling är som störst.
  • Processtöd för kommunala serviceplaner.

Resultat och lärdomar

Projektet har skapat ett långsiktigt samarbete mellan regionen, länsstyrelsen och kommunerna. Samverkan fortsätter efter projektets slut.

Vid projektets slut hade 10 av 14 kommuner i Västerbotten antagit kommunala serviceplaner, och ytterligare 3 hade påbörjat processen. De kommunala planerna kommer att vara en viktig del också i regionens kommande arbete.

Ett annat resultat är en öppnare samverkan mellan servicegivare och offentliga aktörer där de kunnat lyfta utvecklingsbehov och regionen fått en god grund för sina prioriteringar.

Projektet kunde bidra till att frågan om kommersiell service lyftes fram i den nybildade Region Västerbotten när ansvaret för det regionala serviceprogrammet flyttades från länsstyrelsen.

Jämtland - Stärkt samverkan för kommersiell service i Jämtland Härjedalen

För att skapa en stark samverkan kring servicefrågor och koppla ihop länsövergripande och kommunala program och planer satsade region Jämtland Härjedalen på att bygga upp strukturer tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen. Viktigast blev forumet, och tilliten till varandra. Arbetssättet har sedan spridits både till andra processer i Jämtland och till andra regioner i landet.

Fakta

Projektägare: Region Jämtland Härjedalen

Total kostnad: 2 955 335 kronor

Aktiviteter

  • Samverkansmöten inom ramen för serviceforumet ServiceZ. Fysiska möten cirka 4 gånger per år.
  • Branschanalys med uppföljning av butikernas investeringsvilja.
  • Information - en matris över alla tillgängliga stöd för kommersiell service och ansvarig organisation, samt en blogg.
  • Platsbesök/lokal samverkan.
  • Omvärldsbevakning.

Resultat och lärdomar

Ett bestående resultat är samverkansgrupperingen ServiceZ och dess metod. I forumet för servicefrågor möter tio aktörer varandra i förutsättningslösa möten med inbjudna föreläsare eller servicegivare för att föra dialoger och på så sätt bygga på sitt nätverk och kunnande tillsammans. Nyckelorden har varit underifrånperspektiv, tillit och behovsstyrning. Alla i gruppen har ett mandat att både tycka och verkställa i relativt stor utsträckning. Formellt äger regionen ordförandeskapet i grupperingen, men i realiteten så äger alla aktörer i grupperingen ordförandeskapet.

Arbetssättet inom projektet har blivit ett gott exempel på hur processer inom regional utveckling kan bedrivas och har inspirerat andra regioner likväl som hur region Jämtland Härjedalen reviderade sin regionala utvecklingsstrategi.

En lärdom som projektet vill skicka vidare är:

”Vi har alla samma mål i det stora. Men vägen dit och möjligheterna är olika beroende av vem du är och representerar. Men för att helheten ska komma framåt måste prestigen läggas åt sidan oavsett, och detta kan ske genom förutsättningslösa möten för att skapa tillit och förståelse för varandras vardag.”

Fördjupa dig

Läs mer på Region Jämtland Härjedalens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Västernorrland - Utveckling av regionalt servicearbete

När Region Västernorrland tog över det regionala utvecklingsansvaret såg de ett behov av att stärka servicestrukturen i landsbygder och utveckla samverkan mellan aktörer som har olika möjligheter att stödja utvecklingen av service. I projektet byggde de kunskap och utvecklade ett arbetssätt tillsammans med kommunerna, länsstyrelse och leaderområden. En gemensam rutinhandbok ska säkra att arbetet blir långsiktigt.

Fakta

Projektägare: Region Västernorrland

Total kostnad: 2 398 504 kronor

Aktiviteter

  • Gemensam rutinhandbok för alla aktörer i gruppen för flernivåsamverkan kring service.
  • Öka kunskapen om digitaliseringens möjligheter för service på landsbygden.
  • Utveckling av lokala servicepunkter och lokalt anpassade servicelösningar.
  • Träffar med gruppen för flernivåsamverkan enligt fastställd struktur med två till tre träffar årsvis.
  • Servicekonferens där även chefer och politiker deltog för att höja kunskapen och intresset för frågan i hela regionen.
  • Utvecklad stärkt långsiktig flernivåsamverkan.
  • Aktualisering av underlag för prioritering av investeringar och insatser. Kommunernas serviceplaner.

Resultat och lärdomar

Projektet har stärkt en långsiktig servicestruktur på landsbygden, dels genom råd och stöd kring utveckling av lokala servicelösningar hos servicepunkter och dagligvarubutiker på prioriterade orter. Men också genom att stärka den långsiktiga samverkan kring servicefrågor över flera nivåer i länet.

Genom att höja kompentens och intresse för frågan bland chefer och politiker är förhoppningen att frågan hålls levande inom parternas organisationer under lång tid.

Projektet tog fram ett nytt arbetssätt på regional nivå och rutiner för att se till att politiken minst en gång varje år hålls informerad om utvecklingen inom service på landsbygden, och vilken betydelse servicen har för att kunna nå de mål regionen har inom sin regionala utvecklingsstrategi, hållbarhetsmål och effekter på folkhälsa. Detta resultat är delvis sprunget ur arbetet med den gemensamma rutinhandboken där Östergötlands årshjul för service har använts som inspiration.

En lärdom som regionen skickar med är vikten av att förankra medverkan i olika aktiviteter högt i samarbetspartners organisationer. Och att avgränsa projekt till de områden som samarbetsparterna prioriterar mest. På så sätt kan man säkerställa deras motivation också om resurserna att delta i projektarbete kan vara begränsade.

Fördjupa dig

Läs mer om projektet på Region Västernorrlands webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gävleborg - Stärkt regional serviceutveckling i Gävleborg

När Region Gävleborg tog över ansvaret för det regionala servicearbetet ville de mobilisera aktörer på alla nivåer och skapa dialog och ökat engagemang för servicestruktur på landsbygden. Med politisk förankring, kommunala serviceplaner och ett aktivt serviceråd hittade man en väg framåt, tillsammans.

Fakta

Projektägare: Region Gävleborg

Total kostnad: 3 000 000 kronor

Aktiviteter

  • Skapat ett aktivt serviceråd med en bredare förankring i länet.
  • Stöttat kommuner med att driva servicefrågor på sina hemmaplaner.
  • Arbetat tillsammans med kommunerna för att upprätta eller uppdatera serviceplaner.
  • Utvecklat möjligheterna till finansiellt stöd genom ökat samarbete med Länsstyrelsen.
  • Ökat antalet servicepunkter i kommunerna.
  • Slutrapporten utformades som ett magasin med goda exempel som beskriver arbetet utifrån perspektiven människor, möten och bygder.

Resultat och lärdomar

Projektet har lett till ett arbetssätt med återkommande serviceråd där länets samtliga kommuner deltar. Genom att träffas regelbundet skapas relationer som underlättar att ta kontakt mellan aktörer i de frågor de berörs av.

Kommersiell service är nu ett prioriterat område i regionens årsplan. Efter att projektet avslutades fortsätter arbetet och regionen skapade en tjänst som samordnar arbetet med kommersiell service. De idéer och aktiviteter som skapats i projektet kommer att drivas vidare tillsammans med kommunerna och serviceaktörerna.

Fördjupa dig:

Läs mer i magasinet Blick för service i alla bygder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som är projektets slutrapport.

Dalarna - Processledning Dalarnas regionala serviceprogram

För att få extra fart i arbetet med att stärka och utveckla servicen i länets landsbygder startade Länsstyrelsen Dalarna projektet Processledning Dalarnas regionala serviceprogram. När ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Dalarna följde projektet med. Genom att samordna och stötta olika aktörer och utvecklingsprocesser och genom att ta fram servicelösningar som kan fungera som inspiration kunde man använda varandras erfarenheter och lösa olika servicebehov.

Fakta

Projektägare: Region Dalarna

Total kostnad: 3 443 000 kr

Aktiviteter

Basen för verksamheten har varit en arbetsgrupp där kommunerna, företag, ideella organisationer och berörda myndigheter varit representerade. Aktiviteterna har bland annat bestått i tematräffar, studieresor, kunskapsseminarier, informationsinsatser och företagsbesök och har varit kopplade till fem insatsområden:

  • Servicelösningar i samverkan
  • Risk och konsekvensanalyser
  • Omvärldsbevakning
  • Lärande och kunskapsöverföring
  • Information och kommunikation

Resultat och lärdomar

Ur arbetsgruppen har det kommit flera projektidéer som bygger på lokala behov. Det pågår processer runt om i länet där bygdens aktörer samarbetar för att behålla eller utveckla den lokala servicen. Flera av dem har också fått finansiering från Tillväxtverket, till exempel en lanthandlarförening, lokalekonomiska analyser och BID-samverkan.

14 av 15 kommuner har aktuella serviceplaner. De visar att merparten av kommunerna har en grundläggande servicenivå. Ett orosmoln är att de dagligvarubutiker som har det tuffast inte lyfter trots stöden till kommersiell service som de tagit del av.

Projektet har gett ökad samverkan. Förutom samverkan inom arbetsgruppen har man i Dalarna hittat samarbeten mellan region och länsstyrelse kring betaltjänstfrågor och stödärenden, och inom regionens utvecklingsförvaltning. Det har gjort det möjligt att belysa servicefrågorna i ett strukturellt sammanhang, exempelvis i förhållande till fysisk infrastruktur och demografi. En mindre arbetsgrupp har också gjort inspel till den Regionala utvecklingsstrategin.

Andra lärdomar som projektet dragit är:

  • Ofta är det ett hot om nedläggning av service som mobiliserar engagemanget. Regionens roll kan vara att arbeta förebyggande och synliggöra och stödja verksamheter innan de hamnar i kris. Det kan handla om rådgivning till företagen, men också dialog med de lokala utvecklingsgrupperna.
  • Det är de lokala förutsättningarna i en bygd som bör ligga till grund för de stödinsatser som finns inom regionala och nationella program. Kommunernas aktiva medverkan i det regionala serviceprogrammet är en förutsättning.
  • Parterna som deltar i utvecklingsarbetet måste ges resurser och tid till lärande, reflektion och erfarenhetsutbyte.
  • Att processledning behövs. Det är extra viktigt om projekten ska ägas så nära de som berörs som möjligt. Den ideella sektorn är i hög grad är beroende av eldsjälarnas ork och långsiktiga engagemang.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Dalarnas webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Värmland - Stärkt regional serviceutveckling i Värmland

Syftet med projektet var att planera, genomföra, utvärdera och utveckla det regionala serviceprogrammet i ett brett partnerskap för att främja ökad kunskap, samverkan, engagemang och dialog med kommuner och andra aktörer. När projektet började ägdes det av Länsstyrelsen i Värmlands län, men när ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Värmland 2019 tog de också över projektet.

Fakta

Projektägare: Länsstyrelsen i Värmland, Region Värmland

Kostnader: 2 942 375 kronor

Aktiviteter

  • Vägledning för kommunala serviceplaner - för att inventera och peka ut behovet av service.
  • Kommunturné
  • Nya samverkansarenor – mellan länsstyrelsen och regionen, breddat partnerskap med olika frågor som kollektivtrafik, brottsförebyggande och besöksnäring.
  • RSP-nätverk där kommunerna träffats regelbundet.
  • Processer kring att kontinuerligt uppdatera regionalt serviceprogram.
  • Skapat en ny webbplats med samlad information och inspiration riktad till kommuner, stödberättigade företag och lokala utvecklingsgrupper i länet.

Resultat och lärdomar

Projektet har bidragit till större kunskap om servicefrågor på landsbygden. Stort fokus har legat på att skapa samverkan, sprida information och dela erfarenheter. Nätverket har träffats regelbundet, och det visade sig vara positivt att mötena flyttades till den digitala arenan när pandemin slog till. Det gjorde att fler var med på mötena och att spridningen av projektresultat blev bredare.

En lärdom är att det behövs ett större erfarenhetsutbyte mellan kommuner, region och länsstyrelse. Genom att skapa arenor för utbyte har projektet i förlängningen lett till att andra projekt och samarbeten knoppats av.

Projektet har tagit fram en vägledning för kommunala serviceplaner som finns tillgänglig på www.regionalaserviceprogrammet.org En lärdom är att flera kommuner inte ser nyttan av kommunala serviceplaner eftersom de ofta blir en pappersprodukt som inte används praktiskt. Erfarenheten är att planerna behöver bygga på ett bredare kommunalt engagemang.

Efter projektets slut har partnerskapet tagit fram en handlingsplan för hur aktörerna tillsammans ska arbeta för att främja kommersiell service i ett bredare perspektiv.

Region Värmland har skapat en tjänst för att hantera landsbygdsutveckling.

Fördjupa dig

Läs mer om Stärkt regional serviceutveckling på regionalaserviceprogrammet.org Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Västra Götaland - Samverkan för regional serviceutveckling

Hur får man till utveckling som håller i längden? Västra Götalandsregionen såg ett stort behov av samordnat processtöd och dialog för att underlätta delaktighet och engagemang bland kommuner och lokala utvecklingsgrupper i servicearbetet. Genom att koppla ihop lokala ledare med regional stöttning och beprövade metoder för platsutveckling blev det nio lokala utvecklingsplaner, en processbeskrivning för platsutveckling och ett tvärsektoriellt team hos regionen. Nästa steg är att ta fram ett informationsmaterial för regioner, kommuner och platser som vill använda processen.

Fakta

Projektägare: Västra Götalandsregionen

Aktiviteter

  • I projektet har nio platser arbetat med att stärka sin långsiktiga utveckling och samverkan för att bibehålla och utveckla service i framtiden. Samtidigt har regionen utvecklat sina arbetsmetoder och tvärsektoriella samverkan för att stödja de lokala utvecklingsprocesserna.
  • Arbetet har utgått från beprövade metoder som använt på platserna. Metoderna som använts är Business Improvement District - BID, Kultursystem, Ideellt och offentligt partnerskap – IOP och Cultural Planning.
  • Varje plats har haft en lokal processledare på deltid under 18 månader för att samordna och leda det lokala arbetet. Varje plats har dessutom haft två regionala processtödjare som stöd för att driva processen framåt och fungera som dörröppnare och underlättare för platserna. Platserna har också erbjudits stöd i att ta fram lokalekonomiska analyser.
  • Processtödjarna har fungerat som arbetsgrupp i projektet och haft regelbundna avstämningar och utvärderingar av metoder och arbetssätt. Två gånger per år har alla platserna samlats för att utbyta erfarenheter och gemensamt lärande.

Resultat och lärdomar

I projektet tog Västra Götalandsregionen fram en processbeskrivning som kan fungera som sektorsövergripande modell i platsutveckling och som fungerar tillsammans med de olika metoder projektet prövat. Efter projektet gick Västra Götalandsregionen vidare med ett informationsprojekt som ska sprida testade metoder så att fler län kan bygga vidare på Västra Götalandsregionens erfarenheter.

Ett annat resultat av projektet blev att man tagit del av varandras rutiner och mål och utvecklat gemensamma arbetssätt över verksamhetsgränserna i Västra götalandsregionen. Regionen har etablerat ett tvärsektoriellt team som ansvarar för att utveckla arbetssättet vidare efter projektet och samordna de olika sektorernas stöd till platsutveckling.

För de nio platserna som var med i projektet blev resultatet att de utvecklat sin samverkan och tagit fram gemensamma målbilder och långsiktiga handlingsplaner. Några av platserna har dessutom hittat ett nytt sätt att organisera sin samverkan. Servicen på platserna har satts in i ett större sammanhang som gynnar fortsatt tillgång till butik, paket- och kontanthantering.

Dessa lärdomar vill Västra Götalandsregionen lyfta fram:

  • Utvecklingsprocesser tar tid och man kan inte vänta sig snabba resultat efter två års process.
  • De lokala processledarna behöver ganska mycket stöd och praktiska verktyg för att kunna driva processen lokalt. Vissa har erfarenhet av detta tidigare medan det för andra är första gången.
  • Det finns behov av att dela upp processen i två faser med en grindfunktion mitt i. Om man inte gjort ett gediget förankringsarbete och en kartläggning och analys av nuläget har man små förutsättningar att ta fram en förankrad gemensam målbild och handlingsplan.

Fördjupa dig

Läs mer på Västra Götalandsregionens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I ett av Tillväxtverkets webbinarier berättar projektledaren Björn Ohlén mer om arbetet med platsutveckling.

Östergötland - Stärkt regional serviceutveckling i Östergötland

Region Östergötland ville förstärka arbetet med serviceplanering både hos regionen och hos kommunerna i Östergötland. Genom att skapa återkommande arenor där service står på agendan och bygga kunskap om hur tillgången till service påverkar orters attraktivitet och individers vardag har service gått från att vara en ö som handlade stöd till att vara en integrerad del i arbetet med regional utveckling.

Fakta

Projektägare: Region Östergötland

Total kostnad: 2 518 630 kronor

Aktiviteter

  • Integrering av kommersiell service som en del i regional utveckling och regional planering.
  • Nyttjande av det befintliga främjarsystemet för företagande.
  • Användande av Närtrafiken som ett verktyg för att skapa tillgänglighet till service.
  • Samverkan med andra projekt, till exempel kring tillgänglighet till fossilfria drivmedel.
  • Införande av ett internt årshjul med hållpunkter för kommunikation med politisk nämnd, stödhantering och möten i partnerskapet kring Regionalt serviceprogram.
  • Arrangerande av regelbundna möten för lärande och utbyte av erfarenheter i partnerskap kring Regionalt serviceprogram.
  • Introduktion av ortsanalys som ett första steg till en kommunal serviceplan, framtagande av kunskapsunderlag kring serviceplanering. Presentation av analysverktyget Pipos serviceanalys.
  • Förändring av riktlinjer för hemsändningsbidrag till kommunerna.
  • Kartläggning av kompetensutvecklingsbehov bland annat genom besök i prioriterade dagligvarubutiker.

Resultat och lärdomar

  • Förståelse på kommunal och regional nivå för betydelsen av tillgänglighet till lokal service, för vilka förutsättningarna är för att kunna bo, besöka och driva företagande på en plats.
  • En större förståelse bland kommunerna att serviceplanering kräver flera yrkeskategorier som planerare, landsbygdsutvecklare och energi/klimathandläggare.
  • Kommunerna har verktyg för att arbeta med serviceplanering och göra serviceplaner.
  • Regionen har ett arbetssätt som kan fortsätta efter projekttiden med ett årshjul som innehåller fasta avstämningar med politisk nämnd, handläggning av stöd och möten med partnerskapet för Regionalt serviceprogram.
  • Ökad kännedom om och kunskap kring främjarsystemet för företagande och stödmöjligheter, både hos offentliga tjänstepersoner och servicegivare.

Region Östergötland skickar med en viktig lärdom:

”Vi har lärt oss vikten av att träffas med jämna mellanrum, kommuner, region och länsstyrelse och diskutera frågor och dela erfarenheter och arbetssätt kring service. Vi har skapat en samsyn och ett samarbetsklimat där det är högt i tak.”

Kalmar - Flernivåsamverkan för stärkt regional service

Det regionala servicearbetet är beroende av en väl fungerande flernivåsamverkan, från lokal till kommunal och regional nivå. För att stärka den samverkan skapade Region Kalmar ett nätverk för landsbygdsutvecklare och genomförde insatser för att stärka lokala aktörer.

Fakta

Projektägare: Region Kalmar Län

Total kostnad: 1 853 530 kronor

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehovet inom service bland kommunerna samt bland servicegivare
  • Regional landsbygdskonferens
  • Studieresa till Skottland
  • Dokumentation och resultatspridning

Resultat och lärdomar

Projektet ledde till att ett nätverk för landsbygdsutveckling och kommersiell service i regional regi har byggts upp i Kalmar län, där representanter från samtliga kommuner i länet samt länsstyrelse och region deltar. Nätverksträffarna hålls på olika håll i länet och omfattar studiebesök, gemensamma diskussioner och föreläsningar. Inom det regionala nätverket har även en studieresa till Skottland genomförts för att studera landsbygdsutveckling och samverkansformer mellan offentliga institutioner och lokala krafter.

Det regionala nätverket har sedan matchats upp mot en samverkan med lokal nivå som har bedrivits på platsen i fråga och gemensamt med de lokalt engagerade krafterna i form av såväl företag som föreningar. I detta arbete har landsbygdsutvecklare från kommuner eller länsstyrelse kopplats in då det har varit relevant. I samverkan med lokal nivå har även studiecirklar för företagande, finansiering och organisationsformer startats upp.

En lärdom är att det är värdefullt med ett professionellt utbyte och ett nätverk kring

landsbygdsutvecklingsfrågor för dem som jobbar med frågorna på en arbetsplats där de ofta är ensamma om sin roll.

Också på lokal nivå är utbyte och nätverkande viktigt. Regionen har sett att det är viktigt att möta representanter på den plats där de verkar. En annan lärdom är att genomförandekapaciteten hos lokala grupper i flera fall är så låg att det har varit svårt att involvera dem i utvecklingsarbetet kring service, vilket gör det än mer angeläget att stärka det lokala ledarskapet.

En rekommendation till andra är att lägga stor vikt vid att lyssna in vilka frågor som verkligen är relevanta att arbeta med. Det initiala analysarbetet är oerhört viktigt även för att skapa en förankring av projektet.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Kalmar läns webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Blekinge - Stärkt regionalt servicearbete 

Region Blekinge satsade på att stärka samverkan både mellan olika strategiska områden och mellan aktörer på regional, kommunal och lokal nivå som är viktiga för utveckling och stärkt tillgång till service i landsbygd i Blekinge. Resultatet blev bland annat utpekade strategiska noder som är viktiga att stärka för att utveckla hela regionen, ett innovationsverktyg och serviceplaner.

Fakta

Projektägare: Region Blekinge

Total kostnad: 2 564 360 kronor

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå. Nationellt samarbete och utbyte mellan regioner, regionalt processtöd. Intern strategisk platsutvecklingsgrupp. Regionalt samråd för kommersiell service.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet. Skapa innovationsverktyg för platsutveckling. Genomföra innovationsprocess på fem platser. Paketera och informera.
  • Aktualisering av underlag för prioritering av investeringar och insatser. Gemensam studieresa. Processledning för kommunala serviceplaner och framtagande av regional serviceplan.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Resultat och lärdomar

Ett resultat är att regionen tillsammans med andra aktörer har definierat och pekat ut vilka platser som ur ett regionalt och funktionellt perspektiv är viktiga, antingen för de egenskaper de besitter, den utvecklingspotential de har eller för platsernas geografiska läge. Genom att peka ut strategiska noder är det lättare att samordna resurser mellan olika aktörer regionalt och lokalt i länet. Noderna har också gett avtryck i Blekinges RUS. Denna modell för planeringsunderlag går att applicera i andra regioner. Ett annat resultat är att fem kommunala serviceplaner och en regional serviceplan tagits fram.

Projektet har också lett till att man utvecklat verktyget Smarta bygder där deltagarna med hjälp av ett brädspel kan skapa en gemensam nulägesbild, framtida målbild och ett första steg på vägen.

Projektet har bidragit till stärkt samverkan mellan strategiska områden regionalt, samt lokalt och med angränsande län. Arbetet har bidragit till ökad kunskap om strukturerna i länet, olika aktörers roller och möjligheter och utmaningar inom det regionala servicearbetet.

En lärdom från projektet är att det inte finns en aktör som enskilt kan driva ett aktivt utvecklingsarbete med att främja tillgängligheten till kommersiell- och annan grundläggande service. Därför är det viktigt att identifiera de olika aktörernas roller och se till att komplettera varandra.

Region Blekinge pekar på tre framgångsfaktorer som varit viktiga för projektets resultat och uthållighet:

  • Vilja – viktigast av allt är att vilja arbeta med initiativet, att ha roligt under tiden, backa varandra i teamet och att resultatet är efterlängtat.
  • Våga - att arbeta med förändringsledning och utvecklingsprocesser handlar om att göra saker som inte är beprövade. Det kräver mod och tillit till idén, processen och varandra.
  • Välja - det finns alltid många olika förslag och säkert många lyckade alternativ, ibland måste man bara välja för att kunna fortsätta.

Fördjupa dig

regionblekinge.se/smartabygder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns information om projektet samt en film som kort beskriver metoden Smarta bygder.

Pipos serviceanalys

Hur ser det egentligen ut med service i Sverige? Tillväxtanalys startade ett projekt för att ta fram ett samordnat och nationellt överblickbart system för att följa och analysera tillgång och tillgänglighet till kommersiell service i Sverige. När uppgifter överfördes från Tillväxtanalys till Tillväxtverket följde projektet med. Resultatet av projektet blev en webbapplikation som kommuner, regioner och myndigheter kan använda för att planera, handlägga och följa upp sitt arbete med att stärka tillgängligheten till service.

Fakta

Projektägare: Tillväxtverket

Total kostnad: 10 415 632 kronor

Aktiviteter

Projektet har i huvudsak samordnats kring nedanstående aktiviteter:

  • Teknisk applikationsutveckling för Serviceanalys
  • Metodutveckling och tillämpning av tillgänglighetberäkningar
  • Designutveckling för funktion och presentation
  • Utveckling av insamling och kvalitetssäkringsmetoder
  • Utveckling av kommunikationsplattformar och dialog med användarna
  • Support- och utbildningsinsatser
  • Genomlysningar och skrivningar av juridiska aspekter i förhållande till data och användare
  • Regelbundna dialoger, förhandlingar och upphandlingar med dataleverantörer
  • Dokumentation och spridning av projektets resultat
  • Projektledning och projektadministration

Resultat och lärdomar

Under projekttiden utvecklade Tillväxtverket en webbaserad applikation för presentation, analys och redigering av servicedata, byggde upp en organisation och rutiner för uppdatering av för applikationen nödvändiga data, upprättade rutiner för support och utbildning för användare i hela landet samt byggde en hemsida för informationsspridning kring projekt och förvaltning.

Applikationen kan användas som en del av det strategiska arbetet kring kommersiell service som bedrivs hos nationella myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner.

Genom att stärka samordningen mellan och öka analysförmågan hos landets servicehandläggare och planerare, finns nu bättre förutsättningar för att ta beslut om och stödja olika serviceetableringsinitiativ, som i sin tur är en pusselbit i målet att ge människor och företag möjlighet att bo och verka i hela landet.

Fördjupa dig

Läs mer om Pipos på Tillväxtverkets webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Västmanland - Samverkansforum Västmanland

Projektets mål var att stärka samverkan mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service. Tanken var att mer samverkan ska leda till innovativa servicelösningar och att fler blir medvetna om vikten av grundläggande service. Förutom att bilda en samverkansgrupp tog projektet fram kunskap om kommunala serviceplaner, om digitala butiker, och om hur situationen ser ut i de prioriterade orterna och hos butikerna.

Fakta

Projektägare: Region Västmanland

Total kostnad: 845 150 kronor

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys av kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal nivå samt bland servicegivare.
  • Marknadsundersökningar på prioriterade orter.
  • Besökt kontaktpersoner i kommuner. Konkret hjälpt till med framtagande, statistik, mall och inledning till lokala serviceplaner.
  • Kunskapsinhämtning om digitala butiker.
  • Undersökt behoven av lokalproducerad mat och inlett ett arbete med logistik kring detta tillsammans med Coompanion.
  • Genomfört en inspirationsdag med samverkansgruppen tillsammans med handlare i Västmanland och Örebro län.
  • Initierat konkret samarbete med Skinnskattebergs kommun för att utveckla och samordna insatser för kommundelen Riddarhyttan.

Resultat och lärdomar

Nu finns en samverkansgrupp och regionen har en god bild av hur handlarnas situation ser ut. Flera av kommunerna i länet planerar nu för att ta fram serviceplaner.

De lärdomar som Region Västmanland kan dra av projektet är att de flesta aktörer har ont om tid och resurser. Dels har butikerna en pressad situation och liten möjlighet att avsätta tid för kompetensutveckling. Dels har tjänstepersonerna i kommunerna lite tid och svårt att få mandat för att ägna sig åt utveckling av kommersiell service.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Västmanlands webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stockholm - Ö för ö

Ö för ö i Stockholms skärgård samlade Länsstyrelsen olika aktörer och individer för att identifiera de lokala behoven av service och samordna resurserna. Med en praktiskt fokuserad metod i fyra steg hittade man utvecklingsidéer, skapade projekt och kopplade dem till strategidokument och finansiärer. Det lokala perspektivet fick komma först och resultatet blev flera projekt, bättre samverkan och mer kunskap om skärgårdens utmaningar och möjligheter.

Faktaruta

Projektägare: Länsstyrelsen Stockholms län

Total kostnad: 2 937 000 kronor

Om projektet

I projektet Ö för ö arbetade Länsstyrelsen med en metod för att ringa in det som händer på öarna och samla alla parter som är berörda. Fokus har legat på handling och genomförande.

Genom att samla olika parter som arbetar med skärgårdsfrågor i länet har man tillsammans kunnat samordna resurser och utveckla nya projekt som ger bättre förutsättningar för service, och spridit goda exempel mellan öarna. På så sätt har projektet fungerat som en katalysator för förändring.

Aktiviteter

Projektet har genomfört processer på 13 öar i fyra steg.

1. Inventering - Varje ö inventeras så att deltagarna ska ha relevant information att utgå ifrån på workshopen när olika förslag på förändring och projekt ska utarbetas.

2. Ö-träff - En gemensam workshop genomförs där så många som möjligt av de myndigheter, organisationer och individer som är drivande för utveckling på den aktuella ön bjuds in. Under workshopen diskuteras inventeringen och projektplaner utarbetas, där olika parter är aktiva utifrån sina respektive intressen och funktioner.

3. Uppföljning - Workshopen dokumenteras och följs upp. En utvärdering skickas ut tillsammans med enkel dokumentation av vad som hänt och information om vinnande projektidéer. Material om ö-träffen uppdateras på Ö för Ö:s webbplats.

4. Förvaltning - Ö för Ö-kansliet arbetar löpande med att förvalta Ö för Ö. I arbetet ingår löpande kommunikation med projektledarna i syfte att hjälpa till att föra arbetet vidare, från projektidé till genomfört projekt, nya aktiviteter vid behov och uppdatering av webbplatsen. Webbplatsen fungerar som samarbetsplattform inom Ö för Ö och uppdateras fortlöpande.

Resultat och lärdomar

Projektet har genomfört processer på 13 öar. Ö-träffarna har bidragit till ökad delaktighet och ökat engagemang bland de berörda kommunerna och landstinget i arbetet med service i landsbygderna. Till följd av träffarna har flera projekt startat där skärgårdskommunerna, Länsstyrelsen och Landstinget fått olika roller i samverkan med lokalsamhället. Några, men inte alla projekt, har kretsat kring kommersiell service.

En framgångsfaktor i arbetet har varit samarbetsplattformen oforo.se som gjort det enklare att visualisera och koppla samman projekt med varandra, och att sprida information om vilka finansieringsmöjligheter som finns för skärgårdsprojekt.

På ö-träffarna kopplas skärgårdens olika perspektiv samman och det går att se och arbeta med helheten istället för ett enskilt fokusområde. Att projektet arbetat horisontellt och bjudit in brett till ö-träffar som fokuserar på handling och genomförande har också varit framgångsfaktorer.

En viktig del i metoden har varit att ta med sig tjänstemän från olika organisationer till öarna, det har lett till att man fått träffa rätt person på en gång, men också till en ökad förståelse för varandras perspektiv och handlingsutrymme.

Södermanland - Service i Södermanland 

Kommersiell och offentlig service behövs för att annan utveckling ska kunna ske, och attraktiviteten höjas. I Sörmland ville man höja frågans status och framför allt öka kunskapen om service hos kommunerna och kunna erbjuda dem stöd i sitt servicearbete. Projektet startade hos länsstyrelsen men övergick sedan till den nybildade Region Sörmland.

Fakta

Projektägare: Region Sörmland

Total kostnad: 1 418 914 kronor

Om projektet

Från början drevs projektet av Länsstyrelsen Södermanland, men i och med regionbildningen då ansvaret för det regionala serviceprogrammet gick över till Region Södermanland flyttades projektet dit. Målet var att få igång ett bra arbete med det regionala serviceprogrammet och hitta effektiva arbetssätt som kunde spridas mellan länets kommuner och nationellt.

Aktiviteter

  • Förankring av kommersiell service/landsbygdsfrågor inför regionbildning.
  • Skapa mötesarena för kommuner och näringsidkare.
  • Identifiera lanthandlarnas möjliga roll i det kommunala servicearbetet.
  • Träffa kommunstyrelser och tjänstemän och föra dialog kring hur bra service kan öka kommunens attraktivitet.
  • Bistå kommuner i framtagandet av serviceplan/program samt att belysa vikten av att servicefrågan är aktuell i kommunernas översiktsplaner.
  • Analys av behov av erfarenhetsutbyte mellan handlarna.

Resultat och lärdomar

När det gäller kommunala serviceplaner har Nyköpings kommun tillsammans med kommunbygderådet genomfört ett omfattande arbete med ortsanalyser. Kommunerna Flen och Vingåker har också gjort ortsanalyser med stöd från Hela Sverige Ska Levas projekt Service i samverkan. Förhoppningen är att deras arbete ska skapa förutsättningar för fler kommuner att följa efter.

Projektet tittade också på hur kommunerna kan teckna skafferiavtal med butiker. Upphandling är en lång process och resultatet av arbetet med skafferiavtal syns inte än, men Katrineholms kommun genomförde en informationsträff för matvarubutiker.

Katrineholms kommun tittar också på om det är möjligt att lägga ut några av kommunens uppgifter på lokala utvecklingsbolag eller ekonomiska föreningar.

Efter en lanthandlarträff ville några handlare starta en lanthandlarförening, men på grund av sviktande intresse när det väl gällde lades planerna på is.

Projektet ledde till att regionen skapade en tjänst som ska fortsätta arbetet med landsbygdsutveckling och följa upp de processer som startades under projekttiden. Det ledde också till att samverkan mellan länsstyrelsen, regionen och kommunerna stärktes.

Fördjupa dig

Lär mer om servicearbetet på Region Sörmlands webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kronoberg - Stärkt serviceutveckling i Kronobergs län

Region Kronoberg behövde fördjupa kunskapen om servicestrukturen och behovet av service och insatser i länet, och ville få en bättre växelverkan mellan den regionala utvecklingsstrategin och understrategin regionalt serviceprogram. Dessutom hade länets kommuner efterlyst en samlad plattform för dialog. I projektet Stärkt serviceutveckling i Kronobergs län fokuserade regionen på att utveckla sina processer.

Resultatet blev uppdaterade nulägesanalyser och att frågorna om kommersiell service kopplades ihop med andra insatser, till exempel livsmedelsstrategi, kollektivtrafik- och samhällsplanering. Projektet skapade också nya kontaktytor mot kommunerna och ett bredare kontaktnät i landet.

Fakta

Projektägare: Region Kronoberg

Aktiviteter

  • Två workshops för att öka samverkan mellan region, kommuner och andra aktörer.
  • Samverkan med relaterade program och andra insatser på regional nivå.
  • Nulägesanalyser grundade på intervjuer med lanthandlare och kommuner, statistik, GIS och kvantitativa data.
  • Omvärldsbevakning med erfarenhetsutbyte med andra regioner och Landsbygdsnätverket.
  • Följeforskning och löpande utvärdering från Sveriges Lantbruksuniversitet.
  • Utveckling av webbaserad verktygslåda med guider för stöd till handlare och planering för kommunala tjänstepersoner.

Resultat och lärdomar

Projektet resulterade i:

  • Fördjupad kunskap om servicestruktur och behov, om kombinationslösningar mellan kommersiell och offentlig service och om goda exempel från andra regioner.
  • Förbättrad växelverkan mellan den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg och dess understrategier.
  • Identifierade samverkansparter i kommunerna. Stärkta relationer och tillit mellan alla aktörer.
  • Ett flertal projektidéer närmare ansökningsfas.
  • Ett utkast till webbaserat verktyg för operativt arbete.

En viktig lärdom som Region Kronoberg kunde dra är att serviceutveckling hänger ihop med många andra aspekter i samhällsutvecklingen och att möjligheten att utveckla servicen ligger ofta utanför själva butiken eller servicepunkten. Det måste finnas en bredare utveckling i omgivningen, vilket regionen nu fortsätter att arbeta för genom att ytterligare integrera servicefrågan i det regionala utvecklingsarbetet, till exempel livsmedelsstrategin, kollektivtrafikplanering och arbetet för hållbar tillväxt.

En annan lärdom är att förankring behöver prioriteras mer och att samverkan är personberoende, vilket gör det svårt att hålla strukturer och rutiner över tid. Det kan också vara svårt för kommunens kontaktperson att få mandat för att arbeta proaktivt. Därför behövs bättre förankring hos kommunledningen, inte bara hos en enskild tjänsteperson.

Fördjupa dig

Läs mer på Region Kronobergs webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Region Kronoberg bloggade också på Serviceutveckling Kronoberg- Blogg från projektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Skåne - Möjligheter i mellanrum

När det gäller service- och landsbygdsutveckling finns många aktörer som agerar i olika geografiska områden eller med lite olika uppdrag –det finns med andra ord Möjligheter och Mellanrum. Att använda dem var utgångspunkt för Region Skånes projekt med samma namn som genomföres i nära samarbetet med länsstyrelsen. Projektet besökte Skånes kommuner, skapade engagemang, utvecklade en metod för att hitta projektidéer och samlade kunskap, verktyg och inspiration på sin webb.

Fakta

Projektägare: Region Skåne

Total kostnad: 2 800 000 kronor

Om projektet

Målet var att bryta trenden av försämrad tillgång till service på landsbygden genom att hitta och använda möjligheterna i mellanrummen. För att nå dit behövde samverkan mellan den nationella, regionala och lokala nivån förbättras och ett handlingskraftigt arbetssätt utvecklas mellan regionala, kommunala och lokala aktörer.

I projektet gjorde regionen och länsstyrelsen insatser för att skapa engagemang hos olika aktörer, samlade kunskap och inspiration och tog fram ett nytt koncept som kallas Acceleratordagar.

Med hjälp av en upphandlad projektledare utvecklade man Acceleratordagar som syftar till att hitta utmaningsbaserade projektidéer i ett tidigt skede. Temat för acceleratordagarna hämtades från de utvecklingsområden som visade sig vara högst prioriterade efter engagemangsturnén i alla kommuner.

Acceleratordagskonceptet innehåller:

  • Egna idéer noteras innan kollektiv idégenerering.
  • Framtidsforskning som utgångspunkt – vi skapar lösningar för morgondagens servicebehov.
  • Kunskapsbaserad Innovation – arbeta med vad gruppen vet, inte vet och vad man ännu inte vet att man behöver ta reda på.
  • Lateralt tänkande för att vända på tankebanor – t. ex. Vad kan man absolut inte erbjuda som service? Och sen inspireras till en möjlighet.
  • Gemensam gruppering och utvärdering av idéer.
  • Transparent dokumentation – alla idéer sprids till alla deltagare.
  • Konkreta samverkansmöjligheter kring idéer med störst potential.
  • Bedömning av finansieringsmöjligheter på plats från Region Skåne, LST, EU kontor och Leader.

Efter acceleratordagarna erbjöds kommuner och ideella aktörer coaching för att skriva projekt som kunde få stöd från regionen och länsstyrelsen.

Aktiviteter

  • Engagemangskampanj med dialogmöten kring lokal service tillsammans med tjänstepersoner från Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne i 32 kommuner. Den behovs- och möjlighetslista som samlades ihop blev underlag för projektets fortsatta aktiviteter.
  • Verktyg för digital servicekarta, visuell bild över stöd till utvecklingsinsatser samt projekt- och idéinspiration samlades på hemsidan www.mimskane.se
  • En metod för utmaningsbaserad serviceutveckling har skapats – Acceleratordagar. Vid 4 tillfällen testades metoden på ett 90-tal deltagare från kommuner, ideella organisationer, entreprenörer och politiker. Metoden har genererat drygt 250 idéer och två konkreta projekt fick coaching av Möjligheter i Mellanrum.
  • Projektet har också undersökt möjligheterna för ett mera långsiktigt utvecklingsarbete i form av ett landsbygdsråd, men lagt det på is. Projektet har däremot tagit fram ett förslag till hur en aktualiserad RSP kan drivas genom ett projektstyrt arbetssätt.

Resultat och lärdomar

  • Samverkan vertikalt har utvecklats och förbättrats främst regionalt och lokalt. Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne har nått ut med information om stöd och tjänster.
  • Samhandling horisontellt mellan regionala, kommunala och lokala aktörer har utvecklats och förbättrats. Relevanta tjänstepersoner inom region och länsstyrelse har vittnat om ökat samarbete och förståelse för servicefrågans inflytande på olika kompetensområden som Landsbygd/Samhällsbyggnad. Faktiska samarbeten mellan kommuner som inte är grannar har uppstått.
  • Alla kommuner i Skåne har erbjudits tillgång till Pipos Serviceanalys och en utbildning i verktyget ligger på projektets webbsida.
  • En sammanställning av finansieringsmöjligheter för utvecklingsprojekt på landsbygden ligger på webben.
  • Effektivitet, motivation och kontaktytor mot kontaktpersoner i kommuner har ökat. Från en kontaktlista på 25 personer finns efter projektet 480 kontaktpersoner.
  • Region Skånes och Länsstyrelsen Skånes och övriga aktörers roller och resurser har tydliggjorts. Genom besök i kommunerna och på avslutningskonferensen har tjänstepersoner fått möjlighet att presentera sina ansvarsområden.
  • Arbetet med långsiktig och Skåneövergripande kommunal samverkan har påbörjats och i samarbete med aktualiseringen av det Regionala Serviceprogrammet kommer regionen och länsstyrelsen att fortsätta en kommunal dialog för långsiktig landsbygdssäkring i Skåne.

Kompetensutveckling i butiker

Axfood 

Dagab genomförde Handlarlyftet för att kunskapsutveckla mindre landsbygdsbutiker inom Axfood. Målet var att höja kunskapen om hur man genererar lönsam försäljning och attraktivare butiksupplevelse, så att butikerna ska ha större möjlighet att vara långsiktigt lönsamma.

Fakta

Projektägare: Dagab Inköp

Total kostnad: 2 689 086 kronor

Resultat och lärdomar

  • Utbildningen som bestod av fyra utbildningsdagar genomfördes på 17 orter.
  • 220 personer från 129 butiker anmälde sig.

  • Kunskapsnivån höjdes och många värdefulla nya kontakter skapades mellan små butiker i olika delar av landet.
  • Medelvärdet i kursutvärderingen var 4,8 av 5.

Ica

ICA Skolans utbildning i lönsamhet för försäljningsställen av dagligvaror i gles- och landsbygder fokuserade på att öka de minsta butikernas förståelse för drift, kostnader, lönsamhet, eget agerande och kundservice.

Fakta

Projektägare: ICA

Total kostnad: 1 628 923 kronor

Resultat och lärdomar

  • Fem utbildningstillfällen.
  • Nya kontakter och nätverk mellan butikerna skapades.

En insikt var att små butiker har svårt för att komma ifrån om något oförutsett händer, och att en högre anmälningsavgift kan vara ett incitament för att faktiskt komma iväg på utbildningen.

Menigo

Menigos Kunskapslyft i lands- och glesbygdsbutiker tog sikte på att öka kunskapen om affärsmannaskap och butiksdrift för att stärka lönsamheten i små landsbygdsbutiker kopplade till Menigo. Utöver kunskap var målet att stärka nätverkandet mellan butikerna.

Fakta

Projektägare: Menigo

Total kostnad: 1 628 243 kronor.

Resultat och lärdomar

  • 43 personer deltog i utbildningen som genomfördes i två steg.
  • Alla deltagare var positiva till utbildningsinsatsen.
  • Generellt sett ökade affärsmannaskapet hos deltagande handlare. Några deltagare kunde redan efter första delen av utbildningen göra konkreta förändringar i butik som förbättrade lönsamheten.
En insikt är att man behöver skapa bättre förutsättningar för de små handlarna att kunna delta på externa utbildningar. En annan är att det finns fortsatt behov av grundläggande kunskapsöverföring.

Lönsamt ledarskap

Syfte

Syftet med projektet är höja kunskapsnivån för butiker i landsbygder och att det ska leda till mer lönsamma butiker i landsbygder.

Aktiviteter

Projektet ska genomföra en utbildningsinsats i 7 moduler riktad till dagligvarubutiker i landsbygder.

Modul 1 – Nulägesanalys och prioriteringar.

Modul 2 – Ledarskap, mina drivkrafter som handlare, identifiera mål med butiken, vart ska vi och hur tar vi oss dit. Kommunikation nyckeln för att få med hela organisationen

Modul 3 – Fördjupning och utbildning inom prioriterat fokusområde.

Modul 4 – Ledarskap, Att leda en mindre organisation genom delegering och samverkan och gemensam målbild.

Modul 5 – Genomgång av fokusområde, vad har hänt och vidareutbildning i ämnet. Utbildning kombinerat med erfarenhetsutbyte.

Modul 6 – Ledarskap: fortsättning och uppföljning att leda mindre organisationer

Modul 7 – Avslut program, effekter, lärdomar och plan framåt – enskild butik och lärande nätverk.

Förväntat resultat

Målet med projektet är att deltagarna ska utveckla sin förmåga att stärka verksamhetens lönsamhet och konkurrenskraft på den lokala marknaden. Målet på lång sikt är att deltagande butiker fortsatt ska finnas i svenska landsbygder.

Fakta

Projektägare: ICA Sverige

Projektet genomförs till 2023-01-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 3 592 532 kronor.

Kommunala processer

Utveckling av medskapandeprocesser för hållbar service i Sorsele kommun

Sorsele kommuns serviceplan pekar ut fyra serviceorter där viss grundläggande service finns. På två av dessa orter har kommunen tecknat avtal med butikerna om utökad service, men kommunen ser behov av att utöka och bredda dialogen om tillgänglighet till service på alla orterna.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att bjuda in medborgare, företag, föreningar och besökare till dialogträffar i noderna. Ytterligare förankring ska göras hos samhällsföreningar och handlare.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt. Ta fram en struktur för samarbete som understödjer långsiktighet och delaktighet för att stärka servicen på orterna. Internt i kommunen ska projektet förankras så att alla verksamheter får inblick i servicepunkternas betydelse och möjliga användningsområden. Kommunen ska bygga en struktur för vilken verksamhet som har vilken roll.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Sorsele kommun vill utveckla dialogen och skapa en struktur för strategisk samverkan mellan Sorsele kommun och serviceorterna. Kommunens utvecklingsverksamhet ska ta med sig resultatet från projektet och lägga upp ett årshjul för att bibehålla god dialog med servicenoderna. Nästa steg blir att använda dialogmodellen och rutinerna som skapats för att finna fler serviceplatser i Sorsele kommun. Målet på lång sikt är att förstärka servicen i Sorsele kommun och säkerställa att det finns tillgång till god service inom rimliga avstånd

Medskapandeprocesser för hållbar service i Malåbygden

Malå kommun har en serviceplan och olika typer av samarbeten med lokalsamhällets aktörer. Mycket av den grundläggande kommersiella servicen är koncentrerad till kommunens centralort, men Adak är ett undantag. Där vill kommunen använda medskapandeprocesser för att kraftsamla tillsammans med bygden.

Planerade insatser

  • Testa modell för samtal, samsyn, samhandling och samarbete. Modellen ska etableras, både internt och externt och bidra till att stärka kommunens kapacitet och förmåga att samarbeta med lokalsamhället. Modellen ska testas med särskilt fokus på bred samverkan för bättre service på landsbygder.
  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom dialog med servicegivare, analys av livsvillkor bland invånare och gemensam kraftsamling för lokala servicelösningar.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att höja kunskapen om lokalsamhällets behov och kvalitéer. Även att följa upp och säkerställa att befintliga planer följs så att effekten blir den önskade. Genom att involvera flera delar av den kommunala organisationen blir medskapandeprocessen en kultur i hela organisationen.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Malå kommun vill öka sin förmåga att stötta lokal serviceutveckling. Genom att etablera samarbeten vill kommunen lägga grunden för att gemensamt ta fram relevanta planer och utveckling av nödvändiga och önskvärda servicelösningar. På sikt är målet att ha stärkt Malå som levande plats och en cirkulär plats.

Utveckling av medskapandeprocesser för hållbar service i Norsjö

Norsjö kommun har pekat ut servicestrategiska orter och områden där det är särskilt lämpligt att etablera bostäder och verksamheter. Dessa kan stärkas ytterligare genom utveckling av kommersiell service, men för att få det till stånd behövs dialog och mer kunskap om behoven.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att skapa mötesplatser för dialog och samarbeten mellan serviceföretag och kommunala verksamheter. Kommunen ska konkretisera begreppet servicenod utifrån vilken service som efterfrågas nu och i framtiden.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att ta fram ett underlag för revidering av kommunens serviceplan. Kommunen ska ta fram och förankra en färdplan för att stötta serviceutveckling och hitta nya arbetssätt för kommunens roller som inköpare och som tillsynsansvarig.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Norsjö kommun vill utveckla ett nytt arbetssätt för samverkan och dialog med lokala aktörer i kommunens servicenoder och utvecklingsområden. Man vill också revidera serviceplanen och ta fram en färdplan för hur kommunen i sina olika roller kan stötta lokal serviceutveckling.

Kommersiell service i Vilhelmina

Vilhelmina kommun har identifierat tillgänglighet till traditionella och nya drivmedel, organisering av varuhemsändning och sätt att minska kostnaderna för olika transporter som tre viktiga utvecklingsområden för att säkerställa den lokala servicen. För att ta sig an dessa behövs metoder för att arbeta långsiktigt tillsamman med lokalsamhället, och i detta projekt ligger fokus på servicepunkten Saxnäs.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att bilda en lokal utvecklingsgrupp i Saxnäs. Utifrån intressen och kompetens ska gruppen forma insatsstyrkor som fokuserar på olika utvecklingsfrågor.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att arbeta med insatsstyrkor som kan lösa olika utmaningar. Internt i kommunen ska samverkan mellan olika enheter stärkas genom en modell som man kallar ”en-väg-in”. Där samlas berörda funktioner för att tillsammans möta inkommande ärenden och formera insatsstyrkor.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Vilhelmina kommun vill utveckla metoder som ska ge bättre samverkan och nå konkreta resultat för stärkt kommersiell service. I stället för statiska ansvarsområden ska kommunen arbeta med avgränsade insatsstyrkor. Viktiga framgångsfaktorer är att förenkla så att saker blir gjorda direkt, dela upp stora frågor i mindre insatser och att ha en grundläggande struktur och gemensamt ansvar. Efter projektet ska kommunen ha en fungerande intern organisation för kommersiell service samt aktiva byautvecklingsgrupper.

Lokal samverkan för stärkt service på Umeå landsbygd

Umeå kommun fokuserar på tre av sina orter som är strategiskt viktiga för varuförsörjningen. De tre orterna har vitt skilda förutsättningar geografiskt och demografiskt, men gemensamt är att butikerna där har svårt att få lönsamhet och göra investeringar. De behöver stöttning både från lokalsamhället och från kommunen för att komma vidare.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att kartlägga behov, utmaningar och möjligheter för utveckling och stärkt servicen på orten. Kommunen ska identifiera och engagera viktiga samarbetspartners lokalt och enas med dessa om en gemensam målbild och planera vilka insatser som behövs för att uppnå målbilderna, samt genomföra dessa. Parterna ska också planera hur samarbetet kan organiseras på ett långsiktigt sätt efter projektets slut.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att kartlägga ansvar och skapa arbetssätt för förankring, samordning och samverkan mellan kommunala verksamheter. Kommunen ska genomföra kunskapshöjande insatser, samverkansmöten och gemensam planering. I projektets interna styrgrupp ingår representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, näringslivsavdelningen och andra delar av stadsledningskontoret. Även socialtjänsten kommer inkluderas i arbetet, framför allt utifrån de beröringspunkter som finns mellan hemsändning och hemtjänst/äldreomsorg.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Umeå kommun vill öka sin förmåga att stötta lokal serviceutveckling, och att pilotbutikerna känner sig stärkta i arbetet med serviceutveckling. Kommunen vill också att projektet lägger grunden för att vardera ort får en grund för att gemensamt ta fram planer eller utveckla servicelösningar, och för hur projektresultaten ska tas vidare lokalt. Projektet ska skapa arbetssätt, metodik och dialogforum för serviceutveckling i Umeås landsbygder och Umeå kommun ska ha ett långsiktigt hållbart arbete med service och mer samverkan mellan kommunala verksamheter.

Utvecklad service på Ljusdals kommuns landsbygder

Ljusdals kommun har antagit en serviceplan, men den behöver utvecklas vidare tillsammans med lokala föreningar. I projektet ska man fokusera på tre orter som pekas ut i serviceplanen och där en förlust av service kan ge stora konsekvenser för både privatpersoner och för kommunen.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället. Dialogen ska stärkas med lokala byalag, kommunbygderåd, vindkraftsbolag med flera, och nya former för mer kontinuerlig samverkan ska tas fram. Utreda och förankra nya möjliga servicelösningar och eventuellt nya servicepunkter.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt. Dels genom att utveckla serviceplanen med att kartlägga behov och identifiera möjligheter. Dels genom att etablera ”en väg in" för landsbygdsfrågor och en väl utvecklad dialog med lokala byalag kring stödet för lokal service.
  • Stödja planer på bildande av kommunbygderåd eller motsvarande. Avtal kommer att om- eller nytecknas med byalagen/kommunbygderåden om vindkraftmedel som kan användas för att främja lokal utveckling, inklusive service.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Ljusdals kommun vill etablera ett närmare samband mellan byalagen och kommunen, med en tydligt utpekad väg in för kontakter med kommunen i landsbygdsfrågor och mer dialog kring stödet för lokal service. Kommunen vill kunna stärka butiker på de orter där avståndet till nästa butik är mer än 3 mil, och undersöka möjligheten för nya småskaliga servicelösningar. Och skapa en tydlig samverkansform för hantering av bygdemedel från vindkraft så att de resurserna kan användas för att säkra lokal service.

Kommundelscentra med omland – Söderhamn

När Söderhamns kommun förnyade sin översiktsplan utsågs fyra kommundelscentra som ska fungera som noder för att säkerställa att service och kommunikationer finns tillgängligt inom rimligt avstånd för alla medborgare. Men alla orter har inte alla serviceslag. Kommunen behöver skapa en struktur för bestående kontaktvägar och dialog med bygderna om deras behov och gemensamma strategier för att utveckla dem.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället med uppstart i Trönö, som är ett utpekat kommundelscentrum med omland. Därefter ska modellen appliceras i övriga kommundelscentran så att det finns en bra grund i kommunens kommunikation med orternas arbetsgrupper/byaföreningar.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att skapa arbetssätt och rutiner för kontinuerlig kommunikation internt. Landsbygdssäkra kommunala beslut genom intern förankring.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Söderhamns kommun vill arbeta fram en modell i kommundelscentrat Trönö som ska implementeras på ytterligare ett kommundelscentra vid projektets slut. Kommunen vill etablera samarbete mellan kommunens organisation och minst två kommundelscentra med omland, och att de verkar som goda exempel och ambassadörer för vidareutveckling av modellen på övriga kommundelscentra. På sikt ska stärkt tillgänglighet skapa bättre förutsättningar för att grundläggande kommersiell service ska kunna leva kvar och utvecklas på ett livskraftigt sätt.

Lokal samverkan i Mora kommun för service på landsbygd

Mora kommun har pekat ut orter där det finns, eller borde finnas grundläggande service. Kommunen ser ett behov av att hitta ett effektivt sätt för dialog och samverkan med olika aktörer i landsbygder.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att utveckla en samverkansmodell för ett forum med spelregler där de involverade vet vad som förväntas och vad var och en ska göra. Samverkan kommer att ske med de orter som är utpekade som serviceorter samt med byn Gesunda.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att den metod som kommer fram ska kunna användas framöver för att underlätta att nya lösningar hittas. Behovet av en metod och ett särskilt forum har förankrats i kommunens ledningsgrupp där representanter från varje förvaltning utsetts att ingå i forumet.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Mora kommun vill pröva ut ett arbetssätt för att bibehålla och utveckla landsbygder i kommunen. Arbetssättet ska vara effektivt och användas i den ordinarie verksamheten, bland annat genom att dess aktiviteter ska skrivas in i de årliga handlingsplanerna för kommunens landsbygdsprogram.

Bygdelots i Falu kommun

Falu kommun har utpekade serviceorter där kommunen uttalat en vilja att det ska finnas service. I tre av orterna ser man att det idag finns sårbarheter. Med projektet Bygdelots vill Falu kommun skapa ett permanent forum där lokala intresseföreningar och företag kan möta tjänstepersoner för att lösa problem, skapa samarbeten och ha en fungerande dialog.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att tillsammans med intresseföreningarna utveckla samarbetet med de kommersiella aktörerna. Genomföra tre piloter av konceptet Bygdelots. Utvärdera och justera Bygdelotsupplägget ihop med intresseföreningarna samt kommunintern referensgrupp. Genomföra ytterligare tre piloter av Bygdelots.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom förankring internt på alla förvaltningar. Kartlägga vilka tjänstemän som kan sitta i lotsen. Hitta kontaktpersoner för landsbygdsrelaterade frågor på alla förvaltningar. Överlämning till landsbygdsutvecklaren och näringslivskontoret.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Falu kommun vill testa ett upplägg för bygdelots, kartlägga möjliga kontaktpersoner i servicefrågor på kommunens förvaltningar och initiera nya samarbeten mellan privat, offentlig och ideell sektor. Genom att samarbeta med lokalsamhället kring konkreta servicefrågor vill kommunen stärka tilliten mellan parterna.

Samverka för bättre service i Ludvika kommun

Ludvika kommun ska revidera sin översiktsplan och dessutom ta fram en detaljplan för orten Fredriksberg som ligger i fokus för projektet. Målet är att ta in service som ett perspektiv i planeringen och att bli bättre på att samverka kring landsbygdsfrågor.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom en fördjupad förstudie för ortens utvecklingsmöjligheter. En nulägesanalys av den kommersiella servicen och inventering av ekonomiska analyser och fördjupade statistiska analyser ska belysa de lokala förutsättningarna och även olika utvecklingsscenarier.
  • En lokal referensgrupp som träffas i samband med kommunens deltagande i nationella erfarenhetsutbyten för att förmedla idéer och tankar åt båda hållen. Lokala träffar sker regelbundet under projektets gång.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att skapa delaktighet och engagemang i kreativa samarbeten mellan förvaltningar. Ofta finns önskemål eller förväntningar från lokalsamhället som rör flera av kommunens förvaltningar, och därför inte hanteras som en helhet. Service är en sådan fråga där kommens arbete behöver ses över för att vara effektivt.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Ludvika kommun vill att de olika enheterna i kommunen får en tydligare samverkan runt landsbygdernas frågor. Samtalen med lokalsamhället ska bli en inkluderad del i den kommunikationsmodell som genomsyrar den lokala företagsutvecklingen tillsammans med kommunens olika enheter. Kommunen vill också identifiera statistiska verktyg för en god lokal utveckling av samhället, och att landsbygdens olika perspektiv belyses tydligare i översiktsplanen.

Samverkan i Sala

I sin översiktsplan har Sala kommun pekat ut tre orter på landsbygden ut som servicenoder för respektive kommundel. Servicenoderna har olika förutsättningar och kvaliteter men har gemensamt att där finns en stor potential att vara ett nav för utveckling av respektive kommundel. Samtidigt är servicen sårbar på samtliga orter.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att skapa struktur för dialog och medskapande och att hitta fler ben för butikerna att stå på. Kommunen ska fördjupa dialogen med tre utpekade servicenoder och sedan fokusera på en av orterna för att pröva sig fram till en modell för utveckling av service.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att beskriva och etablera en kommunal funktion för omhändertagande av idéer, initiativ och behov. Den processbild med ansvarsfördelning som tas fram ska förankras såväl inom kommunen som med servicenoderna.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Sala kommun vill skapa en process med tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som tillsammans kan driva projekt som utvecklar service på landsbygden. Kommunen ska sedan ansvara för att de arbetssätt och modeller som utvecklas används på andra platser och noder.

Samverkan för utveckling av grundläggande kommersiell service på landsbygden i Åtvidabergs kommun

Åtvidabergs kommun samverkar med utvecklingsgrupper på landsbygder om strategiska utvecklingsfrågor. I en av orterna saknas både dagligvarubutik och kommunal servicepunkt och det är en konkret och avgränsad fråga som kan stå modell för hur man samverkar tätare.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att kommunen arbetar tillsammans med en grupp företagare, föreningslivet och andra engagerade som utses av den strategiska gruppen i Falerum. Samverkansmöten ska ske på platsen och kommunen planerar en enkätundersökning för att se behovet av grundläggande service.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att utveckla en struktur för fördjupad samverkan för komplexa frågor som kommersiell service. Antingen en modell som tillämpas vid behov för avgränsade fråga som man behöver samverka tätare kring under en begränsad tid. Eller en utveckling av den befintliga samverkansstrukturen i de strategiska utvecklingsgrupperna. För att resultatet av projektet ska bli långsiktigt kommer ordinarie personal att regelbundet avsätta tid för att samverka med projektledaren.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Åtvidabergs kommun vill skapa en modell för samverkan kring komplexa frågor som utveckling av kommersiell service. I Falerum är målsättningen att det ska finnas en tydlig bild av behovet av grundläggande kommersiell service och att förslag på̊ rimliga lokala lösningar ska vara framtagna i samverkan. På sikt vill kommunen att tillgängligheten till dagligvaror förbättras och att en kommunal servicepunkt kan erbjudas i samverkan med en eller flera lokala aktörer.

Stärkt service i samverkan med lokalsamhället i Vetlanda kommun

I sitt arbete med översiktsplan har Vetlanda kommun gjort ortsanalyser och samarbetat med lokalsamhället genom kommundelsråd. I kartläggningen har det kommit upp att det finns behov av kommersiell service i de östra delarna av kommunen. Kommunen vill utveckla kontakten med lokalsamhället och stärka sitt interna samarbete kring servicefrågor.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att undersöka möjligheten till att skapa servicehubbar i östra delen av kommunen. Servicehubbarna är tänkta att kunna erbjuda kommersiell service inom sitt geografiska område. Det behov som framkommit är framför allt paketutlämning men skulle även kunna innefatta apoteksombud med mera. Vetlanda kommun kommer att samarbeta med förenings- och näringsliv och kommundelsråden i östra delen av kommunen.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att koppla samman arbetet med servicehubbar och interna arbetssätt med möjligheten att ta fram en serviceplan. Kommunen kommer också att utveckla medborgardialogen och sina interna rutiner i koppling till kommersiell service.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Vetlanda kommun vill minska personberoendet och bygga rutiner för att ta hänsyn till att utveckla eller säkra service i olika beslut. Genom att utveckla samarbetet mellan kommun och lokalsamhälle ska tilliten mellan parterna öka. På sikt är målet att en serviceplan tas fram och att flera servicehubbar etableras.

Tillsammans för service på östra Öland

Mörbylånga kommun ser att servicefrågorna kan vara en viktig del av samhällsplaneringen. Projektet fokuserar på orten Gårdby med omnejd där man idag planerar för ökad bosättning, men saknar ett systematiskt sätt att arbeta för att utveckla service i takt med ökat befolkningsunderlag.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället via lokala aktörer i Gårdby. Tillsammans med de lokala aktörerna ska kommunen undersöka hur den service som efterfrågas kan etableras i området, och identifiera lokaler, platser och potentiella aktörer.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att ha interna möten där det diskuteras hur kommunen kan skapa bra struktur och rutiner. Frågorna om service ska integreras i arbetet med ny översiktsplan.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Mörbylånga kommun vill stärka sin kapacitet att arbeta systematiskt tillsammans med lokalsamhällen kring servicefrågor. Som pilot fokuserar man på Gårdby där man vill se en plan för att utveckla ny service. På strategisk nivå vill kommunen ge service en tydlig plats i översiktsplanen.

Lokala processer och forum för utveckling i Ronneby kommun

Ronneby kommun har konstaterat att det behövs insatser för att behålla servicenivån i de orter som har fullskaligt utbud av kommersiell service, samt för att utveckla utbudet i de orter som inte har det. I projektet är samarbetet med lokala utvecklingsgrupper centralt, eftersom det är de som ska genomföra processen som kommunen kommer att stötta.

Planerade insatser

  • Etablera och genomföra samarbeten med lokalsamhället genom att stötta lokalsamhällen i sina processer att utforma lokala utvecklingsplaner. Dessa planer ska lyftas till ett lokalt utvecklingsforum där representanter från lokalsamhällena tillsammans med tjänstepersoner från kommunen kan hitta vägar framåt utifrån de lokala behoven.
  • Utveckla interna arbetssätt och rutiner för att arbetet ska bli långsiktigt genom att det lokala utvecklingsforumet lägger grunden för ett strategiskt dokument som blir centralt i kommunens övriga arbete, bland annat med översiktsplanering. Det nya arbetssättet knyter an till flera strategiska processer inom kommunen.
  • Delta i gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Förväntat resultat

Ronneby kommun vill skapa en modell med lokala utvecklingsplaner och ett samverkansforum för att arbeta mer utifrån den lokala nivåns behov. Kommunen vill öka sin förmåga att samarbeta med lokalsamhällen för att ta till vara lokal kunskap och öka delaktigheten och engagemanget för utvecklingsfrågor.