Tillväxtverket

Hinder och risker

För att förstå vad som skiljer ett framgångsrikt arbete från ett som är mindre framgångsrikt, behöver man identifiera vad som hindrar insatser från att lyckas. Och vilka risker som finns.

Nedan presenterar vi erfarenheter som försvårat servicearbetet och möjligheterna att uppnå önskat resultat.

Avsaknad av strategi för regionala servicearbetet

Om det inte finns en regional aktör som driver frågan om serviceutveckling, försvårar det arbetet med att utveckla service.

Om flera organisationer driver samma frågor på olika håll, skapar det en otydlighet i arbetet. Många kommuner vittnar om att det ofta finns ett delat ansvar för servicefrågorna mellan regionen och länsstyrelsen, vilket ibland leder till att frågorna tappar fart genom otydlig ansvarsfördelning.

Resursbrist hos handlare påverkar engagemanget

Svag lönsamhet är en realitet för många som driver butik i landsbygder. Detta har framkommit bland annat i samband med diskussioner om att genomföra tekniksatsningar hos dagligvarubutiker. I dessa fall är den kritiska faktorn ofta om dagligvarubutiken kan få ekonomiskt stöd för att kunna genomföra satsningarna eller ej.

Lönsamheten kan göra att butiksägarna inte har tid att engagera sig i servicearbetet och att det har varit svårt att motivera till engagemang och samarbete.

Brist på kunskap hos politiker och tjänstepersoner

Om politiker och tjänstepersoner har låg kunskap om den befintliga servicenivån i kommunen och regionen, blir det ett hinder för att kunna genomföra planerade serviceinsatser.

Stort ansvar på ett fåtal personer

Servicearbetet är i hög grad personberoende. Om de individer som är drivande i arbetet inte längre kan eller vill fortsätta, kan arbetet falla. Det kan innebära att arbetet med serviceutveckling behöver byggas upp igen från grunden, vilket försvårar och saktar ned arbetet.

På kommunal och regional nivå är personberoendet en tydlig indikation på att servicefrågan har låg prioritet. I synnerhet små kommuner med mindre resurser har svårt att delta i och prioritera arbetet med serviceutveckling.

Extern kompetens ställer höga krav på beställaren

Att anlita extern kompetens för att driva och leda arbetet med serviceutveckling kan vara ett lyckat första steg i processen. Arbete får ofta bra fart genom ett välplanerat och strukturerat arbetssätt.

Det ställs dock stora krav på beställaren både vad gäller genomförande och mottagande av resultat. Utmaningen är att löpande förankra arbetssätt, förbereda överföring av resultat tillsammans med en plan för fortsatt utveckling.

Samverkan med olika förutsättningar och syften

Samverkan mellan det privata och offentliga har visat sig problematiskt på sina håll, främst inom lokala servicelösningar. En utmaning är att offentliga och privata aktörer ofta handlar olika snabbt. Risken är att de privata aktörerna tappar intresset och drar sig ur.

Det kan vara svårt att involvera privata aktörer om det redan finns en väl etablerad och fungerande verksamhet, eftersom de då inte ser poängen i att lägga tid och resurser på att utveckla nya lösningar. Samverkan mellan det offentliga och det ideella har dock i många fall uttryckts som gott. Men vissa insatser är beroende av ideell tid, vilket ställer krav på att det ska finnas personer som är villiga att arbeta oavlönat.

Kan finnas risk för projekttrötthet

Det kan uppstå en så kallad projekttrötthet och en önskan om att arbetet med serviceutveckling borde drivas i en mer långsiktigt varaktig form. Avsaknaden av långsiktighet i arbetet tillsammans med det stora antalet utvecklings­insatser som drivs i form av projekt, riskerar att påverka engagemanget negativt. Det framhåller särskilt lokala aktörer och kommuner.