Tillväxtverket

Så utvecklar vi den lokala servicen

Som stödmyndighet till Landsbygdsprogrammet har Tillväxtverket beviljat projektmedel till nedan pilotprojekt. Syftet är att utveckla den lokala servicen och därmed förbättra livsmiljön och förutsättningarna att verka, bo och vistas i gles- och landsbygder för företag, befolkning och besökare.

Logotype för EU:s jordbruksfond

Det är Tillväxtverkets handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 PDFsom styr vilka insatser som prioriteras.

Klicka på respektive titel för att läsa mer om de specifika projekten.

Projekt som är klara

Stöckebygdens utveckling - Förstudie Mötesplats Stöcke

Projektets syfte

Syftet med förstudien var utreda förutsättningarna för etablering och utveckling av kommersiell service i Stöckebygden med huvudfokus på tre delområden:

  • Livsmedelsförsörjning - dagligvaror, post/gods/apoteksombud.
  • Lokalproducerade livsmedel - undersöka potential, möjligheter och hinder kopplade till mer effektivt tillgängliggörande av lokalproducerade livsmedel.
  • Stöcke biogas - utreda möjligheter till lokal produktion av biogas.

Målet har varit att ta fram en utvecklings-/genomförandeplan och skapa ett beslutsunderlag för fortsatt arbete genom att verifiera behov, identifiera möjligheter samt analysera och kartlägga eventuella hinder.

Aktiviteter

Informations- och delaktighetsaktiviteter, intervjuer, möten, samtal, workshopar, insamling, analys och bearbetning av data, statistik och information, nätverks- och kommunikationsaktiviteter, löpande dialog och samarbeten med relevanta parter samt att vi genomfört en lokalekonomisk analys (LEA) för det område vi definierat som Stöckebygden.

Resultat vid projektets slut

Ett omfattande och tydligt beslutsunderlag som vi använder som grund för det fortsatta arbetet. Vi har fått svar på frågor kring vilka delar som har bra potential för ett lyckat genomförande, på vilket/vilka sätt det kan göras och inom vilken tidsperiod det är möjligt.

Samarbetsparter och medfinansiärer

Medfinansiärer - Umeå kommun och Coompanion Nord.

Samarbetspartner - Offentliga aktörer som Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten, lokalt och regionalt näringsliv/entreprenörer, lokala föreningar, andra grupperingar och aktörer som arbetar med landsbygdsutvecklingsfrågor samt engagerade och intresserade privatpersoner.

Lärdomar

De tre tydligaste lärdomarna är:

  • Arbete med många parter inblandade tar mycket mer tid än beräknat.
  • Nära samarbeten är avgörande för ett projekts - oavsett syfte och mål - framgångar.
  • Förankrings- och kommunikationsarbete är A och O samt delaktighet och inflytande viktiga faktorer för engagemanget.

Spridning till andra

Spridningen har skett löpande under hela arbetet genom målgruppsanpassad kommunikation med partner, intressenter och allmänhet via i första hand digitala kanaler men även i form av fysiska informationsträffar, deltagande i andra aktörers evenemang och aktiviteter samt även via andra förtjänade kanaler. Arbetet med spridning av resultatet kommer även fortsättningsvis efter avslutad förstudie att ske på liknande sätt men med anpassat innehåll och budskap. Du kan se informationsfilmen om mötesplats Stöckelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Budget

Budget totalt: 1 000 000 kronor.

Kontaktperson

Maria Bergstén, Stöckebygdens utveckling ek. förening
mbergsten@gmail.com

URnära - Förstudie Service till alla i Umeåregionen

Projektets syfte

Syftet med projektet är att genom en pilotförstudie testa leadermetoden för utveckling av lokala servicelösningar. Förstudien ska bidra till att ge fler möjlighet att i ett underifrånperspektiv se möjligheter att påverka sin bygds utveckling och kartlägga vad som är viktigt för att utveckla den egna bygden och även regionen.

Att hitta samverkanslösningar mellan ideell, idéburen, privat och offentlig sektor är en förutsättning för hållbar landsbygdsutveckling i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Projektets resultat har ett modellvärde och ska kunna vara applicerbart i enskilda kommuner, regioner och även nationellt.

På lång sikt är målet att få Umeåregionens landsbygd att blomstra med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens unika förutsättningar och genom dess regionala identitet skapa förutsättningar för att bo, verka och leva på Umeåregionens landsbygd. Personer ska kunna bo kvar eller flytta till landsbygden, företag ges möjlighet att stanna kvar eller etablera sig samt ge utrikesfödda personer möjlighet att bo kvar efter asylprocessen. Projektet handlar om att stärka attraktiviteten och bidra till att urbaniseringstakten avstannar.

Aktiviteter

Projektet inleddes med en kartläggande fas för att se vad som genomförts i området och vilka eventuella resultat detta har lett till. Fas två var att träffa boende och verksamma på Umeåregionens landsbygd. URnära har träffat och samtalat med 11 olika byaföreningar/motsvarande spridda i Umeåregionens kommuner,

Kontakt med länsstyrelsens projekt ”Processtöd för regional serviceutveckling” har skett löpande som en lärandeprocess och för att se hur vi kan hitta samverkansfunktioner i projektet. URnära har slutligen samtalat med näringslivsutvecklare/liknande i fem av de sex ingående kommunerna för att kartlägga dessa kommuners syn på och behov av service.

Resultat vid projektets slut

Projektet hade sex frågeställningar att besvara. Under projekttiden blev det tydligt att behovet av att skapa ny service inte var det primära, utan det som är viktigast är att behålla och utveckla den service som redan finns. Här finns det inte en given modell för arbetet utan det är viktigt att se vad som fungerar i respektive område och arbeta vidare utifrån dessa unika lokala förutsättningar.

Byagrupperingarna beskriver även att det är viktigt se till kommunens helhet och att det ska finnas lika mycket fokus på landsbygden som på tätorten eller staden. Den offentliga servicen på landsbygdens bör förstärkas och/eller utvecklas.

När det gäller transport och logistiklösningar är slutsatsen att det är av yttersta vikt att alla vägnät underhålls så det inte sker en segregering av möjligheterna att bo, verka och leva på landsbygden i Umeåregionen. Beskrivningarna från byagrupperingarna vittnar om att det blir mer och mer sårbart att bo på landsbygden när det gäller vägar, men även annan typ av transport som till exempel brist på kollektivtrafik. I transport kan man även lägga in begreppet kommunikation och detta både via bredband och telefoni (mobiltelefoni).

Ingen av byagrupperingarna har föreslagit möjligheten till digitala handlingslösningar som ett alternativ för utökad kommersiell service.

Budget

Preliminärt 413 777 kronor.

Samarberspartner/medfinansiering

De ideella föreningarna D7 bygden, Högås byaförening, Stöckebygden utveckling, Legdeå Sikeå intresseförening, BOL, Överklinten, Norrforsbygden, Sävarådalen, Östsia och Agnäs bästa.

Den ekonomiska föreningen TuRe.

Kommunerna Bjurholm, Robertsfors, Umeå, Nordmaling, Vindeln och Vännäs har varit delaktiga i projektet dels som medfinansiärer, löpande genom sin representation i LAG-gruppen, dels genom kontakterna med näringslivsutvecklarna.

Länsstyrelsen i Västerbotten.

Lärdomar

Det framkommer ofta i debatten att antalet serviceställen på landsbygden är för få och att lanthandlarna förvinner, vilket i sin tur kan leda till avbefolkning av landsbygdsområden. I detta projekt framkommer istället slutsatsen att man inte vill skapa nya serviceställen utan fokusera på att behålla, stärka och utveckla redan befintliga.

Transport och logistik (även tillgång till bredband och telefoni) är viktiga områden både för boende och för det lokala näringslivet och en förutsättning för ”överlevnad” och fortsatt utveckling.

Kommunernas roll i landsbygdsutveckling är avgörande för framgång. Byagrupperingarna uppger att de vill ha ”en väg in” för att kunna få stöd och hjälp med lokal utveckling. Utan den ideella sektorn finns ingen landsbygdsutveckling!

Spridning till andra

Projektet har spridits på URnäras hemsidalänk till annan webbplats, via en regional konferens, Regional serviceverkstad anordnad av länsstyrelsen, via alla byaföreningar som deltagit samt till ingående kommuner samt Region Västerbotten.

Projektet har även medverkat i en podd via landsbygdsnätverket, Podden Landet, avsnitt Från kust till fjäll – om landsbygders olika servicebehov.länk till annan webbplats

Kontaktperson

Bo Sundqvist
070-556 12 49
bo.sundqvist@byggtema.com

Kronoberg - Stärkt serviceutveckling i Kronobergs län

Projektets syfte

Projektet syftar till att sätta serviceområdet i ett bredare samhällsperspektiv – målet är att servicearbetet ska vara en del av länets regionala utveckling. Serviceprogrammet ska inte längre vara ett ensamt dokument utan integreras i det regionala tillväxtarbetet där både hårda och mjuka aspekter beaktas. Kollektivtrafik, service, infrastruktur och bredband kopplas ihop med attraktiva livsmiljöer; där människor känner sig delaktiga i utformandet av en livskraftig och nytänkande landsbygdsutveckling där landsbygden kan bära sig själv.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.

Resultat vid projektets slut

Fördjupad kunskap om dagens servicestruktur och -behov. Uppdaterade nulägesanalyser  är till stor nytta för att kunna planera för och stötta servicen på landsbygden framöver.

  • Utvecklad kunskap om nyskapande kombinationslösningar mellan kommersiell och offentlig service. Vi har bredare förståelse för vilka lösningar som fungerar, och varför andra lösningar kanske inte fungerar.
  • Förbättrad växelverkan med Gröna Kronoberg och dess understrategier. Servicefrågan har vävts in i arbetet inom Hållbar tillväxt, och sätts i ett sammanhang med andra frågor regionen sysslar med. Exempelvis är service nu en del i arbetet med livsmedelsstrategin, och är på tal då kollektivtrafik planeras.
  • Identifierade samverkansparter i kommunerna. Tidigare var kontaktytorna knappa gentemot kommunerna vad gäller servicefrågor. Genom projektet har frågorna lyfts upp på agendan och samarbetsmöjligheter har skapats med kommunerna.
  • Fördjupade kunskaper genom omvärldsbevakning och samverkan. Genom att utbyta erfarenheter och lärdomar med andra regioner och kommuner runt om i Sverige har lärandet ökat ytterligare. Detta är till stor nytta både för regionens eget arbete med serviceutveckling, och i samverkan med aktörerna inom service. Exempelvis har vi bredare kontaktnät och kan tipsa om lyckade projekt i landet, som sedan kan införas i Kronobergs län.
  • Ett flertal projektidéer närmare ansökningsfas. Genom det stora antalet möten med såväl handlare som andra aktörer i länets landsbygder har relationer och diskussioner byggts upp för att starta nya projekt. Ett sådant samarbete gick vidare till en Vinnovaansökan, och ett flertal andra aktörer utvecklar sina projektplaner för att söka hos Leader eller Tillväxtverket.
  • ”Serviceportalen” har etablerats, vilket är ett webbaserat verktyg som ska tjäna som stöd till dem som arbetar med serviceutveckling eller lokal utveckling på ett mer operativt plan. Bland annat får aktörer guidning i att söka stöd, och kommunala tjänstepersoner får verktyg att planera varuförsörjning.

Samarbetsparter och medfinansiärer

Samarbetspartner är Region Kronoberg (inom och mellan flera team), kommunerna (Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult), Länsstyrelsen Kronoberg, Leader Linné, lanthandlare, samhällsföreningar och sockenråd, företagarföreningar, näringslivsråd, LRF, Destination Småland, med flera.

Relationer och tillit mellan alla aktörer har stärkts. Avståndet mellan regionen och exempelvis kommunerna samt lanthandlarna har minskat, vilket underlättar samarbeten och kommunikation för att arbeta vidare med service och stötta aktörerna i länet. Till stor del har även rollfördelningen benats ut mellan länets offentliga aktörer, och det är tydligare vilka åtgärder som förväntas av respektive aktör.

Varje aktivitet i projektet bygger på samverkan, varför det från första början varit av största vikt att etablera relationer och tillit. Nulägesanalys, planering av dialogforum, medverkan på externa forum samt prioriteringar i fortsatt servicearbete sker på basis av dialog med hela eller delar av ovan nämnda grupp.

Lärdomar - Service hänger ihop med så mycket annan planering

Serviceutveckling hänger ihop med många andra aspekter i samhällsutvecklingen och möjligheterna att utveckla servicen ligger många gånger utanför själva butiken eller servicepunkten. Bättre rörlighet i flyttkedjan, bättre kollektivtrafik, bättre tillgång till offentlig service och andra aspekter har i många fall större påverkan på ortens livskraft. I det långa loppet är det ortens livskraft som kommer ha bäring för hur bra butiken går – och alltså ses servicepunktens egna förutsättningar och möjligheter till att utvecklas som ganska begränsade. Det måste finnas en bredare utveckling i omgivningen, vilket regionen nu fortsätter att arbeta för genom att ytterligare integrera servicefrågan i det regional utvecklingarbetet.

En av de viktigaste lärdomarna är att inte förringa betydelsen av förankring hos målgruppen. Det är ett arbete som tar tid och kraft, vilket bör prioriteras ännu mer i kommande insatser – särskilt i inledande fas. Under projektet har deltagandet från målgrupperna varierat, och genom fortsatt förankringsarbete hoppas vi att deltagandet i framtiden ska kunna förbättras.

Sprida kunskap om projektet

Information och kunskap om projektets resultat förmedlas genom konferenser, dialogforum och dylika kanaler där aktörer möts för samverkan och gemensamt engagemang. Forum för regional utveckling samt konferenser i och utanför länet har tagits tillvara för att kommunicera projektets syfte, innehåll och mål.

Resultaten har även spridits genom Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för service i landsbygder, det europeiska samarbetet Smart Villages samt via kontakter med Näringsdepartementet.

Vi har även arbetat aktivt med att sprida resultaten internt inom Region Kronoberg, för att på så sätt skapa förutsättningar till synergier och bättre samhandling. Detta är inte minst viktigt inför revideringen av den regionala utvecklingsstrategin, då vi arbetar för att skapa en tydligare geografisk förankring där landsbygdsfrågor som service får en tydligare roll.

Kontaktperson

Aline Kärrbäck
aline.karrback@kronoberg.se

Kiladalens utveckling - Landsbygd under utveckling!

Projektets syfte

Syftet är att göra en utbildningsfilm som bygger på och vidareutvecklar den handbok i landsbygdsutveckling som togs fram 2016. Filmen kommer att avhandla ett antal funktionella aspekter som hur man åstadkommer en servicepunkt, ett lokalt utvecklingsbolag och en digital lanthandel, men i lika hög grad de mjuka faktorer som krävs för att lyckas, såsom kunskap om det egna samhället, sociala faktorer, kommunikation, relationer med kommunledning och förtroendevalda och lokalt engagemang.

Aktiviteter

  • Upprättande av manus genom research, konceptframtagning, strukturering av innehåll, rekrytering av intervjupersoner samt intervjuer med referenspersoner.
  • Filmproduktion genom filmning inkl. drönare, korrektur, grafik, musikproduktion, klippning samt slutproduktion.
  • Framtagning av informationsbroschyr och utbildningsmaterial.
  • Spridningsaktiviteter via sociala medier.

Förväntat resultat

En filmatisering av handboken om landsbygdsutveckling förväntas nå en bredare målgrupp och kommer att spridas via landsbygdsnätverket, länsstyrelser, regionförbund, Tillväxtverket och andra organ verksamma med landsbygdsutveckling. För att säkerställa en bred spridning kommer filmen att spridas via sociala medier som Facebook, Instagram, Youtube och liknande media vilket gör att målgruppen potentiellt kan bli mycket stor och inbegripa individer som ännu inte organiserat sig men är på väg att engagera sig i landsbygdsutveckling.

Budget

Stöd från Landsbygdsprogrammet 491 000 kronor.

Kontaktperson

Gunnar Casserstedt
gunnarcasserstedt@hotmail.com

Läs mer

Här kan du se den färdiga filmen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dalarna - Information om utveckling av service

Projektets syfte

Projektet ska bidra med exempel på stora och sma lösningar för att stärka och utveckla
kommersiell service. Projektets övergripande mål är att ge aktörerna inom utveckling av kommersiell service ökad kunskap om vad som gjorts och vad som görs pa området i Dalarna och inspirera till nya projektidéer.

Aktiviteterna har bestått i

  • Förankring hos berörda aktörer i länet och inventering av projekt och verksamheter.
  • Faktainsamling genom besök och intervjuer av 15 utvalda exempel.
  • Framställning av informationsmaterial.
  • Spridning av resultat till kommuner, föreningar, organisationer och myndigheter som arbetar med landsbygdsutveckling och service på landsbygden ingår.

Summa utgifter

425 000 kr

Samarbetsparter

Arbetsgruppen för Dalarnas regionala serviceprogram, intresseföreningar samt länsstyrelsen Dalarna och Tillväxtverket.

Lärdomar

Att de bästa exemplen bygger på att bygden gjort sin egen beskrivning av problem eller behov, grundligt analyserat och definierat förutsättningar och möjliga lösningar och sedan jobbat långsiktigt och professionellt med att utveckla sin idé.

Spridning till andra

Resultat vid projektets slut är 15 exempel på lösningar för att stärka kommersiell service som spridits via webbsida och sociala medier till allmänhet. Som riktad information har exemplen gått ut till aktörerna inom utveckling av kommersiell service via webbsida, folder och nyhetsbrev.

Kontaktperson vid frågor om projektets genomförande och resultat

Karin Löfstrand, processledare Regionala Serviceprogrammet, Länsstyrelsen Dalarna
karin.lofstrand@lansstyrelsen.se

Läs mer

Läs mer på länsstyrelsen i Dalarnas webbsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stockholm - Ö för ö

Projektets syfte

Länsstyrelsen vill skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. Följande åtgärder är viktiga för att säkerställa tillgången till service i Stockholms skärgård. Samla berörda aktörer för att identifiera behov och samordna resurser. Skapa samarbete inom lokal service, utvecklingsfrågor och insatser för och på ön. Dokumentera, kvalitetssäkra och sprida goda exempel mellan öarna.

Kort beskrivning

Ansvariga myndigheter åker ut till öarna och sitter tillsammans med butiksägare, mackägare, boende och företagare för att identifiera behov skriva fram planer för insatser som gemensamt har prioriterats och matchas mot tillgängliga finansiärer. Vi jobbar med en metod där vi ringar in det som händer på öarna och samlar alla parter som är berörda. Istället för att arbeta med visioner och strategier fokuserar de på handling och genomförande (5-steginventering, workshop, dokumentation, uppföljning och visualisering).

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov.

Förväntat resultat

Projektet förväntas skapa ett större långsiktigt engagemang för servicefrågor hos skärgårdskommunerna och Landstinget, samt bidra med en hållbar arbetsmodell för servicerelaterade frågor.

Budget

Projektet genomförs till 2019-03-31. Projektet omfattar 2 937 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Stockholm.

Kontaktperson

Rebecka Berlin,
rebecka.berlin@sll.se

Läs mer

Läs mer på projektets webbplats oforo.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förstudie: Smarta hållbara byar i Norrbotten

Projektets syfte

Skapa kunskap och förutsättningar för utveckling av smarta hållbara byar i Norrbotten genom att införa samordnade transporter samt genom att utveckla och införa digitala hubbar. Den fysiska servicepunkten i byn ska också erbjuda en digital servicepunkt där både offentliga och privata tjänster/servicelösningar ska finnas tillgängliga. Övergripande syfte är att öka tillgängligheten till service och möjliggöra både liv och arbete i glesbygden.

Aktiviteter

  • Utveckling av metod för datainsamling och analys, samt metodutlärning.
  • Identifiering av aktörer, kartläggning, workshops.
  • Analys och projektplan.
  • Slutkonferens.

Förväntat resultat

  • Servicelösningar med både digitala och fysiska tjänster.
  • Digitalt system för att i kommunerna samordna person- och varutransporter.
  • En samsyn och gemensam målbild för kommersiell och offentlig service i kommuner i Norrbotten.

Budget

Projektet genomfödes till 2018-09-10. Projektet omfattar 977 125 kronor och Tillväxtverket finansierar 732 843 kronor. Övrig finansiär är Region Norrbotten.

Kontaktperson

Arne Gylling, Luleå tekniska universitet
arne.gylling@ltu.se

Läs mer

Läs mer på Luleå universitets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tillgänglig service i Örebro län

Projektets syfte

Syftet med projektet var att öka kunskapen om vilka hinder som föreligger och vilka insatser som krävs för att skapa förbättrad tillgängligheten till befintlig service för alla målgrupper.

Aktiviteter

Resultat vid projektets slut

Resultat av projektet visar att det råder en stor kunskapsbrist hos alla intressenter kring en landsbygdsbutik gällande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Butikens ägare, butikens grossist, bidragsgivare och även från butikens olika leverantörer. Det brister i kunskapen om olika funktionsnedsättningar och tillgänglighet. Därmed så blir det ofta svårt att anpassa butiken. Personalen i butiken är väldigt serviceinriktad så många gånger löser man tillgänglighetsproblemet genom att hjälpa kunden med handling. Det skapar en relation med kunden men det skapar också ett problem när inte personalen finna på plats och butiken inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Lärdomar

Det råder brist på tillgänglighet hos de flesta butiker som vi har inventerat i projektet. Butiken har ofta anpassat sin butik för personer med rörelsenedsättning men inte alls för andra typer av funktionsnedsättning. Man glömmer ofta bort personer med synnedsättning, allergier eller kognitiva nedsättningar. Men det finns en stor vilja göra bättre och att förändra sin butik. Det saknas kunskap om hur. Vi har också sett att kunskapen saknas hos intressenter kring landsbygdens serviceställe. Kunskapen hos andra tjänsteleverantörer som arbetar tillsammans i butiken som t.ex. postnord, Svenska spel osv.

Budget

Projektet genomfördes till 2019-06-30. Projektet omfattar 1 031 600 kronor och Tillväxtverket finansierar med 773 700 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen i Örebro län.

Kontaktperson

Åsa Lindin, Länsstyrelsen i Örebro

Pilotprojekt serviceutveckling för lanthandel i Dalarna

Projektets syfte

Projektet syftade till lönsamma lanthandelsbutiker som ligger i framkant och bidrar till kommersiell serviceutveckling.

Projektet utgör en pilotsatsning efter en samverkansmodell som bidragit till generell utveckling för dess medlemsföretag i Lokal Mat. Pilotprojektet gick ut på att integrera, testa, skräddarsy och utvärdera samverkansmodellen i relation till lanthandeln för att testa arbetssättet och metodiken jämfört med tidigare erfarenheter.

Utgångspunkten var samverkan mellan lanthandelsbutiker oavsett kedjetillhörighet, och att skapa en lanthandlarförening.

Aktiviteter

  • Etablering.
  • Utveckling.
  • Resultatspridning.

Resultat vid projektets slut

Föreningen Lanthandel i Dalarna ekonomisk förening är skapad.

Butikerna i föreningen har under projektperioden generellt ökat sin omsättning med 13 %. Motsvarande omsättningsutveckling för riket är 7 %.

Antalet kommersiella servicetjänster kopplade till lanthandelsbutikerna har ökat med 10% sedan projektstart till 230 definierade kommersiella servicetjänster vid projektets slut. De tjänster som redovisats är: Drivmedel i anslutning till butik, Betaltjänst/uttagsautomat, resevaluta, post- och pakethantering, bussgods, hemsändning av matkassar, svenska spel, ATG, apoteksombud somt ombud för Systembolaget.

Sammanlagt har 5 nya heltidstjänster skapats och vid projektets slut var 235 heltidstjänster kopplade till de definierade lanthandelsbutikerna i Dalarna.

Projektet har skapat en kommunikationsplattform: www.lanthandlarna.selänk till annan webbplats

Lärdomar

Motsvarande framtida projekt måste bygga på långsiktighet. Viktigt är också att tydliggöra konkreta och mätbara resultatmål. Att besöka och initialt i projektet lägga stor kraft vid den operativa delen. Att lyssna och "ta in" synpunkter, men samtidigt bibehålla fokus för helheten. Vid alla butiksbesök kommer många synpunkter fram, många gånger på detaljnivå. Det är då lätt att "ryckas med", att försöka få till snabba resultat. Viktigt i sistnämnda läge att fokusera på helheten d.v.s. att hitta en strategi för att nå projektets slutmål.

Budget

1 262 000 kronor.

Kontaktperson

Rolf Lindquist, Lanthandel i Dalarna ekonomisk förening
rolf.lindquist@lokal-mat.se

Peter Börjesson
peter@farskvarukompaniet.se

Läs mer

Läs mer på lanthandlarna.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Pågående projekt för utveckling av lokala servicelösningar

Service i samverkan utvecklar Gällivare kommun

Projektets syfte

Syftet med projektet är att skapa lokala nätverk och organisationer kring etablering av servicepunkter i respektive bygd för att tillgängliggöra service på bästa sätt. Service idag är inte organiserat på ett samordnat sätt, vilket gör att den service som finns blir extra känslig för störningar och förändringar. Kommunens arbete med beredskap i krissituationer är en viktig service, och tanken är att de funktionerna/verktygen ska samordnas med annan service, detta eftersom samlad service leder till mer resilienta bygder.

Aktiviteter

  • Utveckla befintliga och nya nätverk inom tre områden.
  • Kunskapsinhämtning.
  • Etableringsåtgärder.
  • Information och marknadsföring.

Förväntat resultat

Projektet förväntas skapa organisation och nätverk kring service i lands- och glesbygd i Gällivare kommun med aktörer från olika sektorer, kommersiellt och offentligt. Etablera servicepunkter (6) i bygderna utifrån lokala förutsättningar och behov som är flexibla. Servicepunkterna kommer att generera ökat antal servicetyper/tjänster i bygderna samt ökat nyttjande av service. Generera ökade intäkter till utvecklingsgrupper och i framtiden skapa fler arbetstillfällen. Projektet bidrar med erfarenhet och kunskap kring service och skapar goda förutsättningar för att utveckla boende, företagande och besöksnäring. Projektet skapar grundstabilitet som är en förutsättning för utveckling.

Budget

Projektet genomförs till 2019-06-30. Projektet omfattar 2 519 244 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 819 244 kronor. Övriga finansiärer är Gällivare kommun.

Kontaktperson

Emma Wallin, Gällivare kommun
emma.wallin@gallivare.se

Läs mer

Läs mer på Gällivares webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Service improvement district Norrbotten

Projektets syfte

Förstudien syftar till att undersöka förutsättningarna att applicera metoden för BID på serviceglesaområden och utforma en ny metod för service utveckling – SID.

Aktiviteter

  • Forma projektgrupp.
  • Identifiera flertal möjliga distrikt.
  • Omvärldsbevakning.
  • Urval distrikt.
  • Mobilisera och motivera distriktet.
  • Kreativa verkstäder.
  • Formulera en SID-metod.

Förväntat resultat

Vid förstudiens slut ska det finnas en omarbetad version av metoden BID. Samverkansmetoden kommer bygga på gemensamma servicelösningar, delningsekonomi och hållbar lokal utveckling. Efter förstudiens slut ska det finnas en färdig idé om vad affärsplanen ska innefatta (vilken/vilka serviceslag distriktet ska samverka kring), vilka aktörer som skulle kunna finansiera den och vilket område som ska utgöra detta första servicedistrikt. Efter förstudiens slut ska det finnas en färdig idé om vad affärsplanen ska innefatta (vilken/vilka serviceslag distriktet ska samverka kring), vilka aktörer som skulle kunna finansiera den och vilket område som ska utgöra detta första servicedistrikt. Målet är en väl förankrad modell, som är möjlig att tillämpa på flera platser med samma behov men med olika förutsättningar

Budget

Projektet genomförs till 2019-08-31. Projektet omfattar 894 046 kr och Tillväxtverket finansierar 670 534 kr. Övrig finansiär är Region Norrbotten.

Kontaktperson

Roine Karlsson, Coompanion
roine.karlsson@coompanion.se

DIGItal service i Norrbottens landsBYgder - DigiBy

Projektets syfte

Projektet syftar till att skapa attraktiva Smarta Hållbara Byar som erbjuder en god service både för att bo kvar samt locka nya att flytta in. Projektet vill skapa kunskap och förutsättningar för att etablera servicepunkter där traditionella och digitala tjänster, tillsammans med digitala kommunikationslösningar (avser transportlösningar) för koordinering och kommunikation, erbjuds i syfte att öka tillgängligheten till service och möjliggöra både liv och arbete i glesbygd.

Projektet fokuserar speciellt på:

  • Lokalt anpassade lösningar - genomför och analyserar erfarenheterna (bra och mindre bra) för dom utvalda pilottesterna.
  • Attraktiva mötesplatser i form av servicepunkter där ny digital och existerande lösningar samverkar.
  • Samverkan med företag- träffar för att skapa dialog.
  • Logistiklösningar i form av samordnade transporter.
  • Utförande av praktiska piloter tillsammans med kommuner/byar för att utvärdera olika digitala tjänster och lösningar.

Förväntat resultat

Prov och utvärdering av digitala tjänster (avseende Servicepunkter och Samordnade Transporter) finns implementerade, i drift samt utvärderade. Dessa prov initierar också nya tankar hos deltagarna. Kompetensutveckling genom praktiska erfarenheter.

Förbättrad kunskap om den digitala transformationen vilket därmed bidrar till bättre utformade servicepunkter och digitala lösningar.

Förbättrad kunskap kring utformningen av samt samverkan mellan analoga och digitala tjänster i servicepunkten.

Öka innovationstakten och samverkan. Genom att skapa en bestående samverkan med andra aktörer såsom andra samverkansprojekt och samverkan med andra städer/länder för att utbyta erfarenheter kommer öka takten i utvecklingen.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 9 527 612 kronor och Tillväxtverket finansierar med 6 669 328 kronor. Övriga finansiärer är Region Norrbotten.

Kontaktperson

Arne Gylling, Luleå tekniska universitet
arne.Gylling@ltu.se

Läs mer

Läs mer på Luleå tekniska universitets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Service i samverkan - Boden och Luleå

Projektets syfte

Syftet med projektet är att i en förstudien undersöka förutsättningarna för och behovet av att etablera en eller flera servicepunkt/er för att tillgängliggöra service i den gemensamma landsbygden mellan Bodens och Luleås kommuner, I orterna Avan och Unbyn. Förstudien ska även undersöka eventuell lämplig placering av en gemensam nod för service, som kanske fysiskt kommer att hamna i olika byar med olika funktioner.

Aktiviteter

  • Utveckla befintliga och nya nätverk.
  • Kunskapsinhämtning.
  • Etableringsåtgärder.
  • Information och marknadsföring.
  • Avslutande aktiviteter.

Förväntat resultat

  • Att skapa organisation och nätverk kring service i lands- och glesbygd med aktörer från olika sektorer, ideellt, kommersiellt och offentligt.
  • Att visa på att det behövs etablering av servicepunkter i bygderna utifrån lokala förutsättningar och behov, minst en men möjligen 2.
  • Att visa på att Servicepunkterna genererar ökat antalet servicetyper/tjänster i bygderna samt ökat nyttjande av service. Samt ökade intäkter till utvecklingsgrupper och i framtiden arbetstillfällen. Skapar också flexibla lokalt anpassade servicelösningar.
  • Att bidra till högre erfarenhet och kunskap kring service samt med nya lösningar av service.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Projektet omfattar 795 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 556 500 kronor. Övriga finansiärer är Bodens och Luleå kommun.

Kontaktperson

Leif Engström, Bodens kommun
leif.engstrom@boden.se

Välkommen till bygden - Västerbotten

Syfte

Syftet är att öka attraktiviteten och möjligheten till att få fler boende i närområdena att konsumera lokalt och att fler besökare vill komma, och stanna längre i respektive by/ort som är uttalade i projektet.

Kort beskrivning av projektidén

Projektet innehåller flera förbättringsåtgärder inom och utanför butiken. Syftet med projektet är att stärka och utveckla dessa lokala nav genom att utvecklas tillsammans med partners i bygden. Det genom kreativa och hållbara idéer som gör att fler boende och besökare konsumerar och får fler av sina servicebehov tillfredsställda på plats. Till exempel genom att erbjuda lagad mat, baserat på livsmedel från lanthandeln som närmar sig sitt bäst-föredatum, laddstationer för elbilar, bytes- och utlåningsbibliotek av böcker, leksaker, verktyg etc. Projektet ska även utarbeta vad vi i dagsläget benämner som ett lojalitetsprogram gentemot konsumenter.

Aktiviteter

  • Livsmedel och måltider: lojalitetsprogram och matsvinn, lokalproducerade råvaror, ombudstjänster.
  • Laddstationer och transporter: laddstationer för elbilar, utökad samåkning.
  • Diversifiering av butikens varor och tjänster: Bed & Breakfast, Ställplatser för husvagnar och husbilar, info point och mobil hotspot.
  • Lokalt värdskap: utbildning i värdskap, bytesbibliotek och verktygsutlåning, attraktiva miljöer.
  • Sprida resultat av projekt: publicera och marknadsföras på de ingående partnernas digitala och sociala plattformar, pressreleaser och story sharing.

Budget

Projektet pågår till 2020-12-31 och omfattar 3 751 448 kronor. Tillväxtverket finansierar med 2 813 586 kronor. Övringa finansiärer är Region Västerbotten.

Kontaktperson

Karin Fällman, Gold of Lapland ekonomisk förening
karin.fallman@goldoflapland.com

 Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd  - GLÖD

Projektets syfte

Drivmedelsanläggningar i landets glesbygd har generellt dålig lönsamhet. Samtidigt är flera anläggningar det sista servicecentrat i en tätort och både befolkning och annan företagsamhet är beroende av tillgång av drivmedel och annan service. Projektet ska identifiera vilken service som efterfrågas och vilken service som kommersiellt kan fungera i de befintliga anläggningarna för att stärka drivmedelsanläggningens lönsamhet men också tillgodose ett behov av boende och verksamma inom upptagningsområdet. Projektet ska fokusera på tre områden nya koncept och tjänster, betaltjänster samt lösningar för in- och utlämning av paket.

Aktiviteter

Förstudie, bakgrundsanalys, behovsstudie, pilotstudie och utvärdering.

Förväntat resultat

Projektet ska efter förstudien, kunna redovisa vad entreprenörer, kommun och slutkund efterfrågar för lokal service, både kvalitativt och kvantitativt. Projektets andra fas ska kunna redovisa nya metoder, koncept eller tjänster som kan skapa hållbar lönsamhet genom kommersiell service för drivmedelsanläggningar i glesbygd, samt hur dessa i så fall skapar lönsamhet. Projektets tredje fas ska kunna redovisa varför nya metoder, koncept eller tjänster fungerar och hur de lyckas att möta intressenternas behov av service samt om dessa går att använda på andra jämförbara drivmedelsanläggningar i landet. På sikt ska projektet ge grund för att landets drivmedelsanläggningar i glesbygd fortsatt kan vara verksamma och därmed säkerställa drivmedelsförsörjning i hela landet samt basbehov för service för lokalt boende.

Budget

Projektet genomförs till 2020-11-30. Projektet omfattar 2 805 205 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 103 909 kronor. Övriga finansiärer är Region Västerbotten.

Kontaktperson

Bogge Bolstad, Sveriges Entreprenörer Service AB
bogge.bolstad@sverigesentreprenorer.se

Läs mer

Läs mer på projektets webbplats hos Svensk bensinhandel.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Genomförande av kommersiell service vid Mötesplats Stöcke

Projektets syfte

Med Mötesplats Stöcke vill projektet skapa ett flexibelt, tillgängligt och hållbart nav för kommersiell service för boende, besökare och företagare i Stöckebygden och på det viset verka för en attraktiv och levande landsbygd där både kvinnor och män har lika möjligheter att utvecklas inom alla områden. Med andra ord – projektet vill stärka och ge tillgång till kommersiell service i Stöckebygden.

Aktiviteter

  • Lokalproducerat. Konkretisera hur försörjningen av lokalproducerade livsmedel och varor skulle kunna göras i Stöckebygden i allmänhet och kopplat till Mötesplats Stöcke i synnerhet.
  • Dagligvaror. Fastställa vilken lösning för dagligvaruförsörjning som är mest hållbar sett ur alla tre hållbarhetsperspektiv (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) för Stöckebygden. 
  • Post/paket Klargöra vilken/vilka alternativ som finns och kan vara aktuella för etablering. 
  • Köptrohet Utreda vilka parametrar, vilka aktiviteter, vilket utbud och vilka konkurrensfaktorer som har störst påverkan på köptroheten.
  • Kunskapsspridning Lärdomar, såväl positiva som negativa dokumenteras för att kunna paketeras och spridas.

Förväntat resultat

När projektet är slut förväntas det ha skapat en bra bild över de alternativ, möjligheter och utmaningar som finns för att tillgängliggöra lokalproducerade livsmedel i Stöckebygden, ha utrett vilken eller vilka lösningar för försörjning av dagligvaror som är mest hållbar samt genomförbar inom ramen för det stora projektet Mötesplats Stöcke och kartlagt och utrett de alternativ som finns för distribution av post/paket/gods i Stöckebygden.  Projektet förväntas också ha inventerat och dokumenterat vilka de mest avgörande faktorerna kopplat till köptrohet - för dagligvaror i allmänhet och lokalproducerade livsmedel i synnerhet - är för de aktuella målgrupperna, och ha lagt grunden för en utvecklingsbar kunskapsbank kopplat till de erfarenheter och resultat man fått fram i arbetet.

Budget

Projektet genomförs till 2019-06-30. Tillväxtverket finansierar med 449 442 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Västerbotten.  

Kontaktperson

Maria Bergstén, Stöckebygdens utveckling ek. förening
mbergsten@gmail.com

Läs mer

Läs mer på Stöckebygdens webbsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Holmömodellen – servicelösningar för en levande skärgård och landsbygd

Syfte

Förstudien Holmömodellen – En förstudie över hur hållbarhet och nytänk skapar servicelösningar för en levande skärgård och landsbygd syftar till att ta fram en handlingsplan för hur den kommersiella servicen kan stärkas på Holmön.

Kort beskrivning

Projektet vill i en förstudie undersöka vilket behov av kommersiell service som finns på Holmön i Norra Kvarken och ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet med att stärka den kommersiella servicen.

Man ska bland annat undersöka möjligheterna att öka underlaget för kommersiell service (antalet kunder), ökad köptrohet, nya resurseffektiva betallösningar eller självbetjäningssystem, fungerande logistikkedjor för post, tidningar och paket och drivmedelsanläggningar, laddstationer eller cykelstationer.

Förväntat resultat

  • En handlingsplan för fortsatt arbete med att utveckla den kommersiella servicen på Holmön.
  • En metod/modell för arbetet med att utforma en handlingsplan.

Budget

Projektet ska pågå till 2020-08-31. Projektet omfattar 839 437 kronor. Tillväxtverket finansierar med 629 578 kronor. Övrig finansiär är Umeå kommun.

Kontaktperson

Holmöns Utvecklingsforum

SOT – Service och trygghetspunkter i Jämtlands län

Projektets syfte

Skapa förutsättningar för att stärka utpekade servicepunkter under krissituationer i särskilt utsatta områden genom att utarbeta en metod och ett kunskapsunderlag där nästa generations SOT- punkter kan skapas i kommunerna av aktörer. SOT-punkterna kommer att bli mer strategiskt viktiga vilket gör att det blir högre prioritering för att säkerställa tillgången till service.

Aktiviteter

  • Uppstartsprocess med nulägesanalys.
  • Mobilisering och genomförande.
  • Metodutveckling, skapa och utveckla en metod för utveckling av SOT punkter.
  • Rapportering, informationsspridning och avslut av projektet.

Förväntat resultat

Målet med projektet är att skapa förutsättningar för att servicen ska finnas även vid en krissituation. Underlagen ska utgöras av en metodik för upprättande av SOT-punkter och dess innehåll (organisation, resurser, kompetenser mm) för att kunna utvecklas och stärkas utifrån rådande förutsättningar vid den utpekade SOT- punkten. Målet vid projektets slut är tio fungerande SOT-punkter och att det även utvecklas fler SOT punkter.

Budget

Projektet genomförs till 2020-12-31. Projektet omfattar 3 553 800 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 487 660 kronor. Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Jämtland.

Kontaktperson

Ville Welin, Länsstyrelsen Jämtland
ville.welin@lansstyrelsen.se

Innovativa och samordnande servicelösningar - Undersåker och Södra Årefjällen

Syfte

Projektet Innovativa och samordnande servicelösningar för Undersåker och Södra Årefjällen med hållbarhet i centrum:s syfte är att utforma en arbetsmodell som bygger på ett underifrånperspektiv för att bibehålla eller återupprätta service i olika delar av kommunen. I projektet fokuseras på Undersåker och Södra Årefjällen, men modellen ska kunna tillämpas på andra delar för att stärka nivån på kommersiell service och företagens konkurrenskraft.

Kort beskrivning

Sedan Länstrafiken i Jämtlands län avvecklade Bussgods har lanthandlare, matvarubutiker och andra företagare problem med att hitta effektiva och fungerande transportlösningar för matvaror, paket och annat gods. I projektet vill man ta fram förslag på kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Detta planeras genom intervjuer med butiker, företagare, boende, transportföretag etc. tillsammans med analys av nuläge, utmaningar, förutsättningar för samverkan och samordning.

Förväntat resultat

Undersåker och Södra Årefjällen blir pilotmodell för hur man kan utveckla servicelösningar i andra glest befolkade delar av Åre kommun och i andra kommuner i landet.

Projektet förväntas resultera i förslag på nya och innovativa servicelösningar inom kommersiell service och för företag. Servicelösningar som är hållbara över tid, miljömässigt, ekonomiskt samt socialt:

  • nya kombinationer av transporter av människor och varor,
  • nya lösningar för transportlogistik bland de aktörer som kan tänka sig vara verksamma i området,
  • säkerställd kommersiell service i form av matbutiker och fungerande transportlösningar gör att fler människor och företagare kan, vill och vågar bosätta sig i området.

Budget

Projektet pågår till 2020-11-30. Projektet omfattar 666 984 kronor och Tillväxtverket finansierar med 466 889 kronor. Övrig finansiär är Åre kommun.

Kontaktperson

Åre kommun

LEAXW Dalarna Gävleborg

Projektets syfte

Syftet med projektet är att genom LEA-metoden sätta service i ett större sammanhang. Att arbeta med LEA med inriktning mot service är nyskapande och vi vill genomföra denna pilot för att skapa ekonomisk nytta och underlag för ökad lokal tillväxt samt ökad lokal kommersiell service. Det kan leda till ökade förutsättningar för att bo och leva kvar, till att få inflyttning och utveckla nya och befintliga verksamheter.

Aktiviteter

  • Kartläggning med hjälp av workshops.
  • Processledda träffar.
  • Material för varje LEA.
  • Spridningskonferenser i varje län.
  • Framtagande av statistiskt underlag.
  • Resultatet överlämnas till kommunerna.

Förväntat resultat

Att få ett ökat engagemang genom delaktighet och kommunikation för att stärka den befintliga och utveckla ny lokal kommersiella servicen i 12 bygder och att det bidrar till positiv känsla och framtidstro i sin bygd. Genom att arbeta med och genomföra lokal process med Lokalekonomiska analys som verktyg är förväntan att de ska resultera i att få fram faktamässiga analyser och sammanställningar. I resultatet kommer även analyser och resultat kring jämställdhet att redovisas. Resultaten från de lokalekonomiska analyserna ska i sin tur skapa ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 3 003 600 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 252 700 kronor. Övriga finansiärer är Region Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna samt kommunerna.

Kontaktperson

Maria Stenis, Coompanion
maria.stenis@coompanion.se

Läs mer

Läs mer på Coompanions webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lokal HUB landsbygdssamverkan – kommersiell service och besöksnäring

Syfte

Projektet syftar till att utveckla en innovativ servicestruktur och ett förstärkt lokalt nätverk, som genom ett djupare och utvecklat samspel och utbyte mellan lokal kommersiell service och den lokala besöksnäringen kommer att främja tillgången till uthållig kommersiell service i landsbygder.

Aktiviteter

  • Projektuppstart, planering.
  • Inventering, analys och samordning.
  • Samordning, formering och rollfördelning, workshops, start av processer och framtagande av material.
  • Konceptutveckling, dialog.
  • Utbildning och workshops.
  • Uppföljning, dialogseminarier och workshop.
  • Utvärdering, dialogseminarier, rapportering.

Förväntat resultat

  • ökad kunskap om och insikt i den lokala besöksnäringens behov av kommersiell service i landsbygder.
  • test av samordnade service- och tjänstelösningar och nya affärs- och samverkansmodeller på hur man kan möta lokalbefolkningens och besöksnäringens behov och förväntningar på lokal kommersiell service, genomförs i samverkan med Högskolan Dalarnas projekt CeTLeR, Centrum för besöksnäringsforskning
  • breddade och långsiktigt hållbara lokala nätverk, med förstärkta regionala kontakter samt ökad samverkan med Högskolan Dalarna och Visit Dalarna.
  • lång sikt förväntas projektet ge effekter som förstärker förutsättningarna och möjligheterna till ett ömsesidigt utbyte mellan lokal kommersiell service och lokal besöksnäring.

Budget

Projektet pågår till 2021-03-31 och omfattar 2 194 900 kr. Tillväxtverket finansierar med 1 613 836 kr. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Kommuner, och Coompanion Dalarna.

Kontaktperson

Maria Stenis, Coompanion Dalarna
maria.stenis@coompanion.se

Smart service i smarta byar – BIDsamverkan för hållbar service på landsbygden

Syfte

Att i pilotprojektet Smart service i smarta byar – BIDsamverkan för hållbar service på landsbygden tillämpa BID metoden (Business improvement district) på tre utvalda orter för att följa och analysera hur och om BID är en framkomlig metod för utveckling av lokala servicelösningar i landsbygd.

Målet är ökad tillgänglighet till kommersiell service i form av ex. dagligvaror drivmedel, post/paket och betaltjänster.

Kort beskrivning

Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna ska i en pilotsatsning testa modellen för BID (Business improvement district) på tre landsbygdsorter för att utveckla hållbara servicelösningar utifrån orternas förutsättningar och behov. Projektet ska dra slutsatser av jämförelser och lärande mellan orterna om vad som fungerar, hur och varför. Därefter ska resultatet dokumenteras och spridas.

Orterna är:

  • Svärdsjö, Falu kommun
  • Grängesberg, Ludvika kommun
  • Sollerön, Mora kommun

Förväntat resultat

  • Utveckling av tre servicepunkter som stärker utbudet av kommersiell och offentlig service.
  • Professionella serviceorganisationer i tre byar som driver utvecklingen av service och samfinansieras av privata och offentliga aktörer.
  • Rapport som sammanfattar lärdomar och erfarenheter hur BID modellen kan används för att öka tillgängligheten till kommersiell service. Rapporten sprids regionalt och nationellt.

Budget

Projektet pågår till 2021-09-30. Projektet omfattar 3 881 744 kronor. Tillväxtverket finansierar med 2 717 220 kronor. Övriga finansiärer är Region Dalarna, Falu, Ludvika och Mora kommuner.

Kontaktperson

Region Dalarna

Leverantörsneutral pakethantering i Björbo

Projektets syfte

Projektet syftar till en leverantörsneutral pakethantering i anslutning till ortens livsmedelsbutik. Kontakter med aktörer på marknaden visar att det finns goda utsikter att uppnå en samlad lösning för en paketutlämning på landsbygden. Projektet syftar också till att klargöra de bestämmelser som i dag reglerar denna verksamhet.

Aktiviteter

  • Sammanställning av regelverket på marknaden. Det kommer att göras i samverkan med PTS (Post- och telestyrelsen).
  • Ta fram modeller för paketutlämning.
  • Testa modeller och samarbetsformer för postleverantörer.
  • Sprid resultat.

Förväntat resultat

Att i samråd med marknadens pakethantera ha hittat en modell som säkerställer pakethanteringen och därmed återställer eller rent av höjer servicenivån. Även att ta fram ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 681 672 kronor och Tillväxtverket finansierar med 511 254 kronor. Övriga finansiärer är Gagnef kommun samt Länsstyrelsen Dalarna.

Kontaktperson

Niklas Permats, Björbo intresseförening
niklas.permats@springcreek.se

Läs mer

Läs mer på Björbo intresseförenings webbplatslänk till annan webbplats.

Servicepunkter i nöd och lust - Torsby

Projektets syfte

Syftet med projektet är att långsiktigt säkra tillgång till grundläggande service för boende, företag och besökare, genom att arbete med, angripa och stärka upp strukturen från tre olika håll. Stärka det strategiska arbetet och samarbetet, stärka kopplingen till den viktiga besöksnäringen och därmed ge serviceaktörerna fler ben att stå på. Samtidigt se över trygghetssystemet och säkra tillgången till service i händelse av kris.

Aktiviteter

Huvudområde A - Serviceplan

  • Innovativ kommunal serviceplan.
  • Studieresor – bussmetoden.
  • Samverkan och utbyte över kommun och länsgränser.

Huvudområde B - Besöksnäring

  • Lokalt anpassad turistinformation.
  • Ökat nyttjande av sociala media.

Huvudområde C – Utvecklad service i servicepunkter samt tryggad service i kristid

  • Lanthandel Adventure.
  • Nyutvecklad service.
  • Tryggad service i kris.

Förväntat resultat

  • En väl förankrad, strategisk och innovativ serviceplan för Torsby kommun.
  • Utvecklat och dokumenterat ”Bussmetoden”.
  • Butikerna har ökad kunskap om hur de ska göra butiken och varorna mer tillgängliga för personer med funktionsvariationer.
  • Minst 1 lokalt nätverk/kundråd har bildats
  • Lokalt anpassad, digital och kvalitetssäkrad turistinformation i 4-6 servicepunkter/lanthandelsbutiker.
  • Fördjupad samverkan mellan kommunala verksamheter och lanthandelsbutiker.
  • 10 butiker har ökad kunskap om hur man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kan marknadsföra butiken via sociala medier.
  • Det finns en idébank för hur man kan utveckla serviceutveckling på landsbygden som bygger på de idéer som kommit fram under Lanthandel Adventure.
  • Krisberedskapspunkter har skapats i lanthandelsbutiker. Butiken stärker sin roll i lokalsamhället.
  • Att minst 5 butiker är bättre rustade inför framtiden i en föränderlig omvärld.

Budget

3 573 419 kronor. Sökt belopp från Landbygdsprogrammet: 2 501 300 kronor.

Övriga finansiärer: 1 072 119 kronor Torsby kommun.


Kontaktperson

Anna-Lena Carlsson, Torsby kommun
anna-lena.carlsson@torsby.se

Elisabet Olsson, Torsby kommun
elisabet.olsson@torsby.se

Läs mer

Läs mer på Torsbys webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Servicepunkter i Uppsala kommun

Syfte

Syftet med projektet är att förbättra servicen på landsbygden samt skapa en långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer som verkar för bättre service. Målsättningen i projektet är att utveckla servicepunkter i Uppsala kommun. Varje servicepunkt ska tillhandahålla minst 1 grundläggande serviceslag och samarbeta med offentlig sektor.

Aktiviteter

  • Del 1: Mobilisering där behov och åsikter från berörda aktörer samlas upp.
  • Del 2: Genomförandet av den första servicepunkten sker som pilotprojekt. Resultatet kommer sedan att utvärderas och ligga till grund för övriga servicepunkter.
  • Del 3: Utvärdering, dokumentation och resultatspridning av projektet. Här sammanfattas projektets resultat i många olika former och tillgängliggörs för bästa spridning.

Förväntat resultat

10 servicepunkter har skapats på Uppsala landsbygd med minst 5 olika serviceslag tillgängliga (varav minst 1 av dagligvaror, drivmedel, post, apotek och betaltjänst). Projektet kommer leda till bättre service, en samverkansform mellan offentlig och kommersiell service. Målen på lång sikt är att servicenivån på landsbygden ska fortsätta att stärkas genom att fler servicepunkter implementeras även efter projektets slut. Förutsättningarna för detta ökar genom den kunskap och erfarenhet Uppsala kommun erhåller under genomförandet av projektet.

Budget

Projektet genomförs till 2019-10-31. Projektet omfattar 3 502 158 kronor och Tillväxtverket finansierar 2 626 618 kronor. Övrig finansiär är Uppsala kommun.

Kontaktperson

Lisa Klingwall, Uppsala kommun
lisa.klingwall@uppsala.se

Läs mer

Läs mer på Uppsalas webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Replipunktslyftet - Stockholms län

Syfte

Att ta ett helhetsgrepp kring ansvarsfrågan för länets replipunkter och genom lokala workshops med alla intressenter inventera behov och planera för utveckling av samordnade servicelösningar vid länets replipunkter,

Genom att skapa dialog med samtliga inblandade parter kan projektet utveckla, för framtiden hållbara, replipunkter som kan tillhandahålla en god service.

Kort beskrivning

För att transport av varor och människor till och från skärgården ska fungera krävs att det finns en fungerande och ändamålsenlig infrastruktur i skärgården men inte minst på fastlandssidan. I varje skärgårdskommun finns en eller flera replipunkter som från fastlandet används för nästan all transport av varor och människor till skärgårdens närliggande öar. Boende och företagare är beroende replipunkternas funktion och att där finns en grundläggande infrastruktur och servicenivå som möjliggör fungerande transporter av gods och människor. Det finns en stor potential i att samordna skärgårdens transporter på ett bättre sätt men replipunkternas skick försvårar det arbetet. Det behövs en genomgående inventering av respektive replipunkt samt en plattform för dialog och samverkan mellan de olika aktörerna där det gemensamt kan skapas en vision kring vad för service en replipunkt bör kunna erbjuda, tydliggöra en ansvarsfördelning och därefter genomdriva nödvändiga insatser.

Projektet rymmer workshops för respektive replipunkt. Det finns totalt 11 replipunkter till

skärgårdens kärnöar. De är;

  1. Simpnäs (Arholma)
  2. Räfsnäs (Tjockö)
  3. Åsätra (Ingmarsö)
  4. Vaxholm (Ramsö)
  5. Boda (Svartsö, Gällnö)
  6. Sollenkorka (Möja)
  7. Stavsnäs (Sandhamn, Runmarö, Nämdö)
  8. Dalarö (Ornö)
  9. Årsta brygga (Utö)
  10. Ankarudden (Öja)
  11. Furusund (Gräskö)

Förväntat resultat

En inventerad och välplanerad service för varje enskild replipunkt. Underlag för att göra servicen mer tillgänglig och en plan för att utveckla servicen där den mest behövs i förhållande till efterfrågan och behov.

Budget

Projektet genomförs till 2020-12-31. Projektet omfattar 2 448 644kr och Tillväxtverket finansierar med 1 714 050 kr. Övriga finansiärer är Landstinget Stockholms län och Länsstyrelsen Stockholm.

Kontaktperson

Patrik Cederlöf, Länsstyrelsen i Stockholm
patrik.cederlöf@lansstyrelsen.se

Hela Sverige ska leva - Service i samverkan

Projektets syfte

Syftet med projektet är att utveckla metoder för att organisera och involvera den lokala nivåns engagemang och kunskaper i den kommunala planeringen med inriktning på lokal serviceutveckling. Genom ett pilotprojekt på lokal nivå i elva kommuner ska metoder och modeller kvalitetssäkras, testas, jämföras och spridas till flera lokalsamhällen och kommuner. I arbetet byggs främst kapacitet lokalt och kommunalt samt bidrar regionalt för att processen ska innehålla ett kontinuerligt lärande och bli hållbar över tid. Projektet ska bidra till att lokala bidrag/underlag tillförs den kommunala serviceplaneringen. Därigenom förväntas projektet bidra till att skapa tillgänglig och relevant service på lokalnivå.

Innehåll och upplägg

Projektet kommer att genomföras i och tillsammans med sex län och elva kommuner.

Län och kommuner

Norrbotten: Arvidsjaur

Västerbotten: Storuman och Skellefteå

Dalarna: Älvdalen och Ludvika

Kronoberg: Älmhult och Ljungby

Östergötland: Motala och Norrköping

Södermanland: Vingåker och Flen

Inom projektet ska organisationen Hela Sverige Ska Leva (HSSL) anställa sex st processledare som vardera arbetar som lokal processledare i två kommuner (en kommun i Norrbotten). En nationell koordinator ska leda genomförandet av projektet, koordinera genomförandet, skapa mötesplatser mellan de lokala processledarna, samla information och sköta kommunikationen inom, till och från projektets genomförande. Arbetet i projektet handlar främst om att bistå processen på lokalnivå utifrån ett behovsperspektiv för att skapa delaktighet och ta vara på det lokala engagemanget i utformning av lokala servicelösningar och det lokala/kommunala servicearbetet. De lokala processledarna kommer i projektet att få utbildning och vägledning i processarbetet av extern kompetens samt att det kommer anordnas träffar för erfarenhetsutbyte mellan processledarare och koordinator.

Inom projektet ska en servicelösning per kommun utformas och färdigställas. I budget är 75 000 kronor per servicelösning avsatt för investering i lokal och teknik.

Avslutningsvis ingår att sprida projektets resultat i form av trycksaker, film och konferens.

Aktiviteter

  • Projektuppbyggnad och rekrytering.
  • Utbildning i gemensamma träffar med styrgrupp, servicegrupp och processledarnätverket.
  • Löpande processtöd genom kontinuerliga träffar.
  • Processarbete i elva kommuner för att synliggöra de lokala behoven.
  • Lokala servicelösningar skapas med grund i processarbetet.
  • Modellbygge för samverkan och serviceutbyggnad i varje kommun.
  • Implementering och spridning.
  • Slutrapportering.

Förväntat resultat

Projektet förväntas resultera i minst tre modeller för processarbete kopplat till lokal serviceutveckling samt för samverkan mellan lokalsamhället och kommunen. Tanken är att samverkan ska ha hittat sin lokala form och kan fortleva efter projektets slut.

Minst en lokal servicelösning i vardera av de medverkande elva kommunerna har skapats. I de elva kommunerna har processer och utvecklade arbetssätt för samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, kommunbygderåd och kommunen hittat en hållbar form. Kommunala och lokala processer är igångsatta och det finns elva kommunala serviceplaner för landsbygden framtagna och accepterade. En tydlig strategiplan ska tas fram för hur spridning till andra län, kommuner och lokala utvecklingsgrupper ska ske under och efter projektet.

Budget

Projektet genomförs till 2020-02-28. Projektet omfattar 16 095 803 kronor och Tillväxtverket finansierar med 12 071 852 kronor. Övriga finansiärer är de berörda länen, kommunerna och Hela Sverige ska leva.

Kontaktperson

Claes Becklin, Hela Sverige ska leva
claes.becklin@helasverige.se

Läs mer

Läs mer på Hela Sverige ska levas webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Smarta pakettransporter i Vingåkersbygden

Projektets syfte

Syftet med förstudien är att se vilka möjligheter det finna att hitta nya sätt att leverera postpaket mer lokalt ut till kommunens kransorter där det saknas paketombud. Projektet vill använda en ny tjänst hos Postnord där ett ombud kan använda-bank id för att kunna hämta ut paket och att det ska samordnas i en samåkningstjänst hos kommunen. Postpaket ska kunna levereras till orter där ombud för paket saknas.

Aktiviteter

  • Undersöka hur tjänsten skulle kunna fungera, i alla delar kring ansvar, juridiskt och försäkringar för att av kommunen anställda ska kunna hämta ut och transportera paket till tredje part.
  • Inventera, kartlägga och se över vilka kommunala transporter som kan användas inom projektet.
  • Hur skulle en app-tjänst kunna utformas för att fungera tillsammans med kommunens övriga tjänster för samåkning/samtransporter.
  • Inventera leverantörer av lämpliga skåp.
  • Träffa kransorterna för att hitta lämpliga test-orter inför en eventuell fortsättning.

Förväntat resultat

Projektets mål är att genom förstudien undersöka förutsättningar för en ny servicelösning för lokal paketutlämning för företag och boende i två av kommunen kransorter som idag saknar den servicen.

Budget

Projektet genomförs till 2019-08-31. Projektet omfattar 263 150 kronor Tillväxtverket finansierar med 184 205 kronor. Övriga finansiärer är Vingåkers kommun.

Kontakt

Regina Westas Stedt, Vingåkers kommun
regina.westas-stedt@vingaker.se

Förstudie utveckling Rejmyre

Projektets syfte

Förstudien syftar till att inventera och undersöka de behov av kommersiell service som finns i Rejmyre och föreslå åtgärder för att öka servicenivån på platsen.

Aktiviteter

  • Statistisk genomlysning: studera ortens statistiska fakta och förbereda för kommande intervjuer.
  • Workshops: genomföra några öppna workshops.
  • Benchmarking: studiebesök på andra liknande orter där framgångsrikt utvecklingsarbete har genomförts.
  • Intervjuer: genomföra intervjuer och samla in information från boende och serviceföretag.
  • Slutseminarium och slutrapport.

Förväntat resultat

Förstudien ska leda fram till ett underlag till en lokal utvecklingsplan och i den ska förslag på åtgärder lyftas fram för att säkra platsens utveckling där de lokala förutsättningarna har beaktats.

Budget

Projektet genomförs till 2019-08-31. Projektet omfattar 666 000 kronor. Tillväxtverket finansierar med 466 000 kronor. Övriga finansiärer är Finspångs kommun.

Kontakt

Fredrik Franzen, Finspångs kommun
fredrik.franzen@finspang.se

Lokala servicelösningar i Örebro län

Projektets syfte

Förstudien genomförs för att i ett första skede få ökad kunskap och förståelse för behovet av olika servicefunktioner, var för sig eller hur de kan kombineras och på vilket sätt servicen kan erbjudas målgrupperna utifrån en orts specifika förutsättningar i ett lokalt och regionalt perspektiv. Syftet är ytterst att förstudien ska ge ett sådant underlag för att beskriva vilka nya pilotlösningar som kan testas och implementeras på de orter/i de områden där behovet av servicelösningar är som störst.

Kort beskrivning

Trots länets geografiska struktur visar erfarenheten att brister i serviceutbudet finns på vissa orter. Förhållandena förändras också över tid. En fungerande service kan snabbt försämras och inte fylla sitt syfte. Service behövs i hela länet för både boende och företag, men servicen kan inte och kommer inte att kunna ges i samma utsträckning och på samma sätt överallt. Det väsentliga är att servicelösningarna oavsett kvantitet och formerna för hur servicen erhålls blir hållbara ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt för att kunna bestå, men också flexibla för att om så måste kunna omformas på ett effektivt sätt. För att ta fram servicelösningar som kan fungera långsiktigt behövs dock mer kunskap om framför allt lokala förhållanden och hur den lokala nivån kommer in i och påverkas av den regionala utvecklingen i stort både i nutid och framtid.

Aktiviteter

  • Förstudie med djup och bred analys.
  • Detaljerad kartläggning av serviceutbudet.
  • Identifiering av målgrupper.
  • Se möjligheter ur ett framtidsperspektiv.
  • Tillgodose målgruppernas behov av service.
  • Skräddarsy servicelösningar baserat på behov och situation.
  • Studiebesök.

Förväntat resultat

De lösningar som presenteras kommer utgöras av pilotsatsningar med vilket avses att de inte testats tidigare i länet alls eller inte i någon grad prövats i det område/på den ort som är föremål för servicen. Målet är att minst fyra nya servicelösningar som har ett pilotperspektiv ska kunna implementeras inom tre år.

Budget

Projektet genomförs till 2020-06-30. Projektet omfattar 1 063 583 kronor och Tillväxtverket finansierar med 797 687 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Örebro.

Kontaktperson

Patrik Pettersson, Länsstyrelsen Örebro
patrik.pettersson@lansstyrelsen.se

Maritim service och besöksnäring - Västra Götaland

Projektets syfte

Syftet med projektet är att utveckla bättre service för lokalbefolkning och besökare genom ökad samverkan mellan servicegivare och företag inom besöksnäringen.

Målsättningen är att utveckla nya och befintliga servicelösningar på tio platser med butiker.

Projektet utgår från besöksnäringen och framtida besöksströmmar i några områden i Västra Götaland.

Kort beskrinvning

Projektet kommer att fokusera arbetet kring tio platser med butiker som idag uppbär driftsstöd. Tanken är att de kan bli starkare nav för besöksnäringen och i samverkan med andra aktörer utveckla nya produkter och tjänster för att bygga upp en bättre service både för besökare och bofasta.

Aktiviteter

  • Förankring bland aktörer, kommuner och regionala aktörer.
  • Kartläggning av servicegivare och turismaktörer i området. i GIS . Samkörning med infrastruktur- och turistisk data. Scanning av sociala medier kopplat till besök (tripadvisor, Instagram).
  • Workshops på tio platser (två ggr på varje plats) för identifiering av platsernas flaskhalsar/hinder och utvecklingsbehov kopplat till service.
  • Genomföra fem tematiska tankesmedjor kring nya servicelösningar med stöd av extern expertis/forskning.
  • Analys och prioritering av de mest strategiska insatserna.
  • Genomförande av pilot/nyckelinsatser genom offentlig och privat samfinansiering. Inom projektet kommer tre begränsade piloter att finansieras medan övriga insatser förhoppningsvis kan kanaliseras till ordinarie stödformer.
  • Genomförande och utvärdering av insatserna under sommaren 2020.
  • Rapport, slutseminarium, spridning, projektavslut.

Förväntat resultat

Vid projektets slut skall varje ingående plats ha genomfört de fyra första stegen som beskrivs ovan samt ha förberett ett underlag för finansiering av de mest strategiska insatserna. Några av dessa platser skall dessutom ha genomfört ett strategiskt pilotprojekt för att stärka servicen för både invånare på platsen och besökare.

På lång sikt är målet en utvecklad och bättre service för lokalbefolkning och besökare som resulterat i en starkare besöksnäring med mera utvecklade servicelösningar på platserna och i regionen. En annan långsiktig effekt är ett utvecklat arbetssätt mellan offentliga aktörer inom service och besöksnäring.

Budget

Projektet genomförs till 2020-11-30. Projektet omfattar 1 850 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 295 000 kronor. Övriga finansiärer är Västra Götalandsregionen.

Kontaktperson

Björn Ohlén, Västra Götalands regionen
bjorn.ohlen@vgregion.se

Pilotprojekt för utveckling av lokala servicelösningar i Falkenberg

Projektets syfte

Syftet är att testa och vidareutveckla en modell för etablering av servicepunkter i Falkenbergs kommun. Detta innebär att arbeta fram en egen metod baserad på tidigare etableringar av kommunalt finansierade servicepunkter. Syftet är även är att sprida metoden vidare till andra kommuner att ta efter eller utveckla ytterligare. Detta ska leda till att skapa långsiktiga lösningar för hur kommersiell och offentlig service kan samordnas (dagligvaror, apotek, drivmedel, företagsutveckling, integration, turistinfo, kommunal info, E-tjänster etc.) genom att skapa lokalt anpassade servicepunkter, som blir attraktiva mötesplatser till nytta för företagare, boende och besökare.

Aktiviteter

  • Informations och inspirationsmöten kring lokala servicepunkter med en inspirationsföreläsare kommer att ske på 4 olika orter.
  • Inspirationsträff för unga för att få med unga i de olika serviceorterna.
  • Fördjupning kring möten med tilltänkta servicepunkter.
  • Workshops.
  • Referensgruppsarbete.
  • Informations och inspirationsresor för respektive serviceort.
  • Etablering av servicepunkter.

Förväntat resultat

Genomförd analys av behov, samordning, nya tjänster idag och i framtiden, nya metoder för service. Framtagna förslag på orter där etablering av servicepunkter är möjlig. Utformning av tänkta servicepunkter, samt samarbetsformer dem emellan. Avtal för servicepunkter framtagna och undertecknade samt fyra etablerade servicepunkter.

Budget

Projektet genomförs till 2019-10-31. Projektet omfattar 2 938 519 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 150 925 kronor. Övriga finansiärer är Falkenberg Närlivs AB.

Kontaktperson

Jennifer Erlandsson, Falkenbergs kommun
Jennifer.erlandsson@falkenberg.se

Servicelyftet -Coompanion

Projektets syfte

Samverkansprojektet syftar till att utveckla metoder, skapa konkreta planer och till viss del testa lösningar med ny teknik. Målet är att projektet ska bidra till att grundläggande kommersiell service på landsbygden kan behållas men också till viss del utvecklas främst avseende livsmedels- och drivmedelsförsörjning.

Syftet med samverkansprojektet är också att samarbetet mellan Coompanion Kalmar, Jämtland, Örebro, Västmanland, Gävleborg och Östergötland kring specifika aktiviteter för utveckling av lokala servicelösningar, ska förmera värdet av de insatser som genomförs genom löpande erfarenhetsutbyte och samordning.

Aktiviteter

Projektet består i att genomföra ett samverkansprojekt mellan Coompanion organisationer i sex län (Kalmar, Jämtland, Örebro, Västmanland, Gävleborg och Östergötland) för utveckling av kommersiell service i landsbygder. Projektet består av att initiera, undersöka och till viss del testa insatser inom områden som digitalisering av lanthandel, möjlighet till laddning av elbilar, containermackar, transport och logistikfrågor, koncept inom färdig matkasse samt öppen wifi på landsbygden.

Aktiviteter

  1. Undersöka lösningar för digitala lanthandlare (alla).
  2. Planera för elbilsinfrastruktur (Kalmar, Örebro, Östergötland).
  3. Utreda containermackar (Kalmar).
  4. Utreda transport- och logistik för varor till och från landsbygd (Västmanland, Jämtland).
  5. Undersöka möjligheter för nationell webbplattform för ”Lanthandlarnas matkasse” (Alla).
  6. Planera för ”Öppen wifi” (Kalmar, Gävleborg, Örebro, Östergötland).

Det är Coompanion i Kalmar län som är projektägare och stödmottagare i första led. Varje enskild projektpart har en aktivitetsplan samt budget och ansvarar för genomförandet enligt respektive plan. Coompanion i Kalmar län har dessutom ansvaret för det gemensamma genomförandet enligt plan och budget.

I varje län ska det skapas en regional samverkansgrupp med relevanta aktörer såsom representanter för organisationer med regionalt serviceansvar, berörda näringslivsutvecklare och landsbygdsutvecklare, företrädare för projekt att samverka med. Lokala föreningar, byalag, regionala energikontor, Hela Sverige Ska Leva m fl. kommer att ingå i samarbetet utifrån lokala/regionala förutsättningar. Redan pågående projekt för serviceutveckling i respektive län kommer att knytas till länets samverkansgrupp för att klargöra respektive roller och nå bästa möjliga effekt samt för att undvika överträdelser och dubbelfinansiering.

Förväntat resultat

Förväntat resultat är att det utvecklats kunskap och metoder samt faktiska lösningar inom de serviceområden som beskrivs ovan.

  • Sex kartläggningar och underlag för att fatta beslut om investering för att med hjälp av digital teknik stimulera nyetableringar där butiker tvingats lägga ned på grund av lönsamhetsproblem alternativt nystart av butik där behov identifieras.
  • En metodhandledning/rapport för etablering av digital lanthandel som kan spridas och användas i andra län.
  • En modell med kostnadskalkyl för hur en ”Matkassetjänst” skulle kunna etableras.
  • En plan för varudistribution framtagen tillsammans med regionala/lokala aktörer, transportföretag, Energikontor etc
  • Skarp plan för minst en etablering av automatstationer av containermodell
  • Att i de tre län där det är aktuellt få till ”skarpa” etableringsplaner för laddstolpar på landsbygden och att de som byggs marknadsförs under projekttiden.
  • Fyra planer för att etablera öppen WIFI på landsbygden, gäller de flesta län då detta är allmänt dåligt utbyggt på landsbygden.
  • Minst tolv ansökningar för utveckling av service på landsbygden i form av investeringsstöd, konsultcheckar eller liknande.
  • Det finns sex erfarna projektledare spridda över landet som med hjälp av metodhandledning för digitala lanthandlare kan föreläsa som experter på området och sprida kunskap från projektet till fler län, kommuner och organisationer.

Budget

Budget totalt: 12 176 784 kronor. Stöd från Landsbygdsprogrammet 9 132 588 kronor. Övriga finansiärer: Coompanion i Örebro, Östergötland, Gävleborg, Västmanland och Jämtlands län.

Slutdatum 2020-12-31.

Kontaktperson

Ewa Engdahl, Coompanion 
ewa.engdahl@coompanion.se

Läs mer

Läs mer på Coompanions webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gemensam serviceutveckling i Misterhults- och Blankaholmsbygden

Syfte

Syftet med Gemensam serviceutveckling i Misterhults- och Blankaholmsbygden är att öka servicegraden i Misterhults- och Blankaholmsbygderna i Oskarshamn och Västerviks kommuner genom att initiera ett pilotprojekt kring kommunal samverkan. Kommunerna behöver mötas över kommungränser för att lösa komplexa frågor i samhällsutvecklingen, där tillgång till kommersiell service i skärgård och landsbygd är en sådan fråga.

Kort beskrivning

Området kring Misterhult och Blankaholm är glest befolkat men kustnära och välbesökt sommartid. Det är ett av de områden i Kalmar län som har lägst servicegrad.

Projektet ska undersöka hur kommuner kan samverka för att öka servicegraden och vilka åtgärder som kommunerna och regionen kan inleda strategisk samverkan kring.

Förväntat resultat

Projektet ska leda till en metod för samverkan och att en arena för servicesamverkan mellan Oskarshamn och Västervik är framtagen.

Ett resultat kan vara att extern finansiering har lokaliserats för någon satsning, eller att kommunerna själva väljer att investera för att åstadkomma utvecklad kommersiell service.

Budget

Projektet pågår till 2021-12-31. Projektet omfattar 1 468 688 kronor. Tillväxtverket finansierar med 1 018 688 kronor. Övriga finansiärer är Oskarshamn och Västerviks kommuner samt Region Kalmar län.

Kontaktperson

Västerviks kommun

Pilot för servicepunkter i Högsby

Syfte

Säkra tillgång till livsmedel (lanthandlare) och utökad service i kommunens ytterområden genom att skapa servicepunkter och utöka servicen i anslutning till butik på fyra orter i kommunen. Målet är att det ska utvecklas till att ge medborgare, besökare och företagare samma service som de i tätorten. Insatserna ska stärka lanthandlarnas varumärke och öka deras möjligheter till överlevnad under sunda villkor.

Kort beskrivning

Grundtanken är att genom samverkan mellan ideella, privata och offentliga aktörer öka möjligheterna att uppnå en väl fungerande service i fyra Servicepunkter lokaliserade till en lanthandel på respektive ort i Fagerhult, Fågelfors, Berga och Ruda.

Servicepunkterna är tänkt att bli kommunen förlängda arm och kunna erbjuda information och service till besökare och medborgare. Projektet är utformat med inspiration från arbetet med utveckling av Servicepunkter i Örnsköldsvik.

Förväntat resultat

Projektet förväntas resultera i fyra servicepunkter som var och en har:

  • Tillgång till kommuninformation digitalt.
  • Tillgång till turistinformation digitalt och i pappersform.
  • Tillgång till bok i butik (biblioteksverksamhet i anpassad form).
  • Tillgång till en mötesplats, där lanthandeln har blivit den naturliga träffpunkten.
  • Tillgång till service i form av Post-Nord, Schenker/DHL, apoteksombud, ombud för systembolaget, svenska spel, hemkörning av varor mm i den mån det inte redan finns (skiftar mellan ställena).

På längre sikt förväntas projektet bidra till att:

  • Inköpsresor för invånarna till Högsby tätort och/eller andra tätorter minskar då servicegraden ökar på hemmaorten.
  • Ökad attraktivitet för besökare då det finns lättillgänglig information och handlarna kan bidra med sakkunskap omkring turistmålen.
  • Antalet besökare förväntas öka.
  • Inflyttningen ökar. Med utökad service blir det mer attraktivt att flytta till kommunen.
  • Kommunens hemtjänst får kortare resor för att kunna handla till de som behöver handlingstjänster.
  • Miljön vinner på att servicen finns lokalt (färre resor med bil). Det blir mer attraktivt för företag att etablera sig/stanna kvar på orten.

Budget

Projektet genomförs till 2020-12-31. Projektet omfattar 1 287 165 kronor och Tillväxtverket finansierrar med 901 016 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Kalmar och Högsby kommun.

Kontaktperson

Gudrun Einefors, Högsby kommun
gudrun.einefors@hogsby.se

Läs mer

Läs mer på Högsby kommuns webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Operatörsoberoende paketautomater för ökad service

Projektets syfte

Syftet är att utveckla affärsmodeller för och demonstrera hur operatörsneutrala paketautomatsystem kan implementeras i gles- och landsbygder och som där möjliggör en förbättrad eller säkerställd service genom att förbättra tillgängligheten till e-handeln och dess distributionssystem för alla konsumenter.

Kort beskrivning

Paketautomaten implementeras redan i Sverige i liten skala men då oftast i slutna system mestadels i urbana miljöer. I det slutna systemet, opereras paketautomaten av endast en aktör, antingen Postnord, DHL eller Bring för att nämna några. I dessa slutna system blir konsumentnyttan sekundär pga. att aktörerna inte samordnar lokaliseringen och användandet av paketautomaterna ur ett kund-, serviceperspektiv, snarare ett internt produktionsperspektiv. Därmed genereras även höga totala investeringskostnader för införandet av parallella system vilket fördyrar implementeringen och användningen av tekniken i gles- och landsbygder rent företagsekonomiskt pga. relativt små godsvolymer i varje system. Vilket även medför negativa konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv genom t.ex. fler och längre transporter för konsumenterna som ibland behöver åka från en distributions-, servicepunkt till en annan. För att motverka detta så krävs system som kan hantera flera oberoende aktörers godsflöden samtidigt annars finns det sannolikt inte en ekonomisk bärighet pga. stora investeringskostnader.

Aktiviteter

  • Behovsanalys samt utvärdering av service, tillgänglighet och godsavsändarkrav.
  • Förberedelse av samt demoaktivitet.
  • Implementering och testning av ett operatörsneutralt system.
  • Slutsatser och rapportering.

Förväntat resultat

Att det finns minst ett system i drift och som övertas av någon projektpart, samhälle/byalag, paketautomatleverantör alternativ någon annan konstellation.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 2 545 400 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 895 400 kronor. Övriga finansiärer är Lunds universitet.

Kontaktperson

Daniel Hellström, Lunds tekniska högskola
daniel.hellstrom@plog.lth.se

Utveckling av mötesplats i Häradsbäck

Projektets syfte

Syftet med projektet är att i en förstudie inventera och kartlägga behov och efterfrågan av service på orten och därmed arbeta fram en handlingsplan för utveckling av mötesplats Häradsbäck. Detta för att utveckla och stärka befintligt utbud av kommersiell service för boende, näringsliv och besökare.

Målet med projektet är en färdig handlingsplan för utveckling av mötesplats Häradsbäck med plan för finansiering av delmål.

Aktiviteter

  • Inventering av service som redan finns i bygden och hur den används.
  • Kartlägga näringslivets behov av service lokalt och i kringliggande orter
  • Kartlägga behov av service och aktiviteter för besökare
  • Sammanställa en handlingsplan för att genomföra aktiviteter och utveckla service som motsvarar de behov som har identifierats för målgrupperna.
  • Upprätta en kostnadsberäkning för genomförande av planen i delmål.
  • Förankring av handlingsplan lokalt, med kommun och berörda myndigheter.
  • Upprätta möjliga finansieringsplaner av delmålen.
  • Kartläggning av behovet av nya logistiklösningar för inköp och leveranser och en digital beställningsplattform.
  • Spridning av arbetet och resultatet genom seminarier och med film som har dokumenterat processen.

Förväntat resultat

Kartläggningen ska resultera i en handlings- och möjlig finansieringsplan för att genomföra utveckling av service och besöksmål.

Budget

Projektet genomförs till 2020-09-30. Projektet omfattar 654 012 kronor och Tillväxtverket finansierar med 490 509 kronor. Övriga finansiärer är Älmhults kommun.

Kontaktperson

Mette Adolfsson, Härlundabygden SVAB
mette.adolfsson@home.se

Lokala servicepunkter i Blekinge

Syfte

Projektets syfte är att, utifrån de lokala förutsättningarna, skapa och komma igång med två servicepunkter i Blekinge.

Aktiviteter

För varje servicepunkt behövs följande steg gås igenom:

  • Involvera lokalt boende, föreningar, näringsliv, kommunen och andra intressenter för att kartlägga och dokumentera behov och möjlighet av servicelösningar.
  • Upprätta långsiktig ekonomisk plan.
  • Finna långsiktigt hållbar finansiering.
  • Finna lämplig organisationsform för långsiktig drift av servicepunkten.
  • Leda uppstart av servicepunkter.
  • Överlämna drift till lämplig aktör.

Förväntat resultat

Att skapa en långsiktigt hållbar lösning för varje servicepunkt.

Aktiviteterna inom projektet förväntas leda till ett ökat engagemang bland invånarna på de två orterna för utveckling av bygden och erbjuda dem nya möjligheter till service i närområdet.

Budget

Projektet pågår till 2020-12-31. Projektet omfattar 893 960 kr och Tillväxtverket finansierar med 670 210 kr. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Blekinge.

Kontaktperson

Anders Andersson, Länsbygderådet i Blekinge
anders@blutsam.se

Nationell ombudsplattform för effektivt informationsutbyte inom Paket- och logistiktjänster

Syfte

Förstudien kommer att skapa förutsättningar så att aktörer kan ansluta sig till en Nationell ombudsplattform för att konsumera tillförlitlig information i realtid som:

  • Stödjer verksamhetsprocesser och datadrivna beslut.
  • Bidrar till att minska belastningen i ombudsnätet, optimera leveransflöden och hitta nya servicepunkter/ombud i alla delar av landet.
  • Ökar transparensen och förtroendet i leveranskedjan.

Kort beskrivning

Projektet fokuserar på att kartlägga och inventera intressenter, system, datakällor, tekniska och legala förutsättningar, pilotstudier, forskningsprojekt, kommersiella initiativ och lokalt anpassade lösningar för att identifiera utmaningar och insatsbehov där samverkan mellan offentlig och kommersiella aktörer krävs för att åstadkomma en bestående förändring inom området paket- och logistiktjänster. Projektet kommer även att ta fram en prototyp för en Nationell ombudsplattform.

Aktiviteter:

  • Intressentkartläggning och intressentanalys.
  • Nulägesanalys och behovsinventering.
  • Kravanalys och kravspecifikation.
  • Prototyp.
  • Metodutveckling och aktörssamverkan.
  • Verksamhetsmodellering och -utveckling.
  • Vidareutnyttjande av information.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Budget

Projektet pågår till 2020-09-30. Projektet omfattar 5 200 000 kr och Tillväxtverket finansierar med 3 900 000 kr. Övriga finansiärer är Region Norrbotten, Region Gävleborg, Länsstyrelsen i Dalarna, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar.

Kontaktperson

Olle Janrik, Sveriges entreprenörer
olle.janrik@sverigesentreprenorer.se

Pågående projekt för stärkt regionalt servicearbete

Norrbotten - Servicen som en process i regionen

Projektets syfte

Syftet är att bygga ett nätverk som underlättar för kommunikation på regional, kommunal och lokal nivå och samtidigt hitta metoder för att införa innovativa arbetssätt i samband med servicefrågor.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Förväntat resultat

Resultatet kommer att visas i en fungerande samverkan kring servicefrågor mellan den regionala-kommunala-lokala nivån, samt kommuner emellan och mellan kommunal nivå, som har lett till en god service för servicetagare och en ökad effektivitet och/eller lönsamhet för servicegivare.

Budget

Projektet genomförs till 2019-10-31. Projektet omfattar 1 734 249 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 213 974 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Norrbotten.

Kontaktperson

Johanna Lindberg, Region Norrbotten
johanna.e.lindberg@norrbotten.se

Västerbotten - Processtöd för regional serviceutveckling i Västerbotten

Projektets syfte

Syftet med projektet är att främja långsiktigt hållbara servicelösningar och ett aktivt samarbete mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service.

Kort beskrivning

Projektets ambition är att öka möjligheterna att möta de utmaningar som ett glest befolkat län står inför. Genom riktade åtgärder kan gemensamma lösningar bidra till att stärka serviceutbud och grundläggande tjänster. Projektets innehåll och planerade aktiviteter bygger direkt på de målsättningar som finns i det Regionala serviceprogrammet i Västerbotten.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiska förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang.
  • Analys av kompetensutvecklingsbehov inom service inom regional och lokal nivå samt för servicegivarna.

Förväntat resultat

Ett långsiktigt samarbete på lokal och regional nivå har initierats som ett resultat av projektets verksamhet och som kan främja utvecklingen av nya servicepunkter och innovativa lösningar för grundläggande service på landsbygden. En ökad medvetenhet om vikten av ett nära samarbete mellan berörda aktörer för att säkerställa en grundläggande service på landsbygden. Genom en aktiv samverkan och dialog mellan lokal, regional och nationell nivå kan åtgärder vidtas som direkt kan få en påverka människors vardag och tillgång till en välfungerande servicenivå.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Projektet omfattar 2 737 931 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 916 552 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten.

Kontaktperson

Tobias Bergström, Region Västerbotten
tobias.bergstrom@regionvasterbotten.se

Jämtland - Stärkt samverkan för kommersiell service i Jämtland Härjedalen

Projektets syfte

För att stärka det strategiska arbetet på regional och kommunal nivå och därmed bidra till att utveckla den lokala servicen. På sikt ska detta leda till att förbättra livsmiljön och förutsättningarna att verka, bo och vistas i gles- och landsbygder för företag, befolkning och besökare.

Kort beskrivning

Att skapa en samsyn i länet mellan offentliga aktörer som arbetar med uppdraget för kommersiell service för att underlätta för kommunala tjänstemän och företagare. Att ge en samlad information till företagare inom kommersiell service om vilka uppdrag som kommuner, Regionen, Länsstyrelsen och Tillväxtverket har. Att utveckla kommunikationen mellan de offentliga aktörerna och företagare inom kommersiell service. Utveckla kommunernas servicepunkter genom erfarenhetsutbyte och via mötesforum med lokala servicegivare, föreningar, näringsliv och invånare.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Förväntat resultat

Ökat focus på kommersiell service i länets kommuner, ökad samverkan mellan off aktörer i länet, ökad delaktighet och genomförandekraft i länets kommuner genom kommunikationsplattform och lokala samverkansgrupper, tryggt utbud av kommersiell service till länets invånare, företagare och besökare. Ökat antal servicepunkter.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 3 110 586 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Region Jämtland Härjedalen.

Kontaktperson

Stefan Elmroth, Region Jämtland Härjedalen
stefan.elmroth@regionjh.se

Västernorrland - Utveckling av regionalt servicearbete

Projektets syfte

Syftet med projektet är att säkra en stärkt långsiktig flernivåsamverkan. För en stärkt servicestruktur på landsbygden som är hållbar över en lång tid och har möjlighet att utvecklas med behoven av service och andra förändringar i landsbygdens struktur. En stärkt flernivåsamverkan i regionen kan säkra en hållbar serviceutveckling där ny teknik används och miljöpåverkan minskas genom samordning av transporter och minskat resande för inköp och annan service.

Kort beskrivning av projektidén

  • Utveckla och etablera lokalt anpassade servicelösningar genom behovsanpassade insatser på lokal, kommunal och regional nivå. Genom dialog och samhandling kan berörda parter identifiera utmaningar och med hjälp av ny teknik och metoder pröva att hitta lösningar på dessa.
  • Säkerställa väl dokumenterade processer och planer för ett fortsatt långsiktigt servicearbete för alla nivåer
  • Aktualisera kommunernas varuförsörjningsplaner och säkerställ att de kopplar an till andra planer på kommunal och regional nivå.
  • Fördjupa den flernivåsamverkan som finns i länet och utveckla hållbara samverkansstrukturer.
  • Öka kunskapen om digitaliseringens möjligheter för att stärka servicen i regionen.

Förväntat resultat

Att målen för det regionala serviceprogrammet är uppfyllda för de delar som rör prioriterat område samordning och utvecklade servicelösningar och dagligvaror och drivmedel. Prioriterat område infrastruktur kommer inte beröras i samma utsträckning, men områdena som berör transportlösningar i glest befolkade områden och grundläggande betaltjänster ingår i projektets fokusområde.

Alla kommunerna har varuförsörjningsplaner för bättre planering och stöd till aktörer inom kommersiell service. Där samverkan mellan lokal, kommunal och regional nivå är prioriterad och med goda hållbara strukturer.

Att den service som finns bibehålls och utvecklas på ett hållbart sätt.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 2 839 102 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 987 371 kronor. Övriga finansiärer är Region Västernorrland.

Kontaktperson

Niklas Selin, Region Västernorrland
niklas.selin@rvn.se

Gävleborg - Stärkt regional serviceutveckling i Gävleborg

Projektets syfte

Syfte med RSP enligt Tillväxtverket är att bidra till att uppnå tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd, att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimligt avstånd. Att se över den strategiska betydelsen av servicestrukturen på landsbygden för lokal och regional utveckling, tillväxt och attraktivitet. Att förstärka verksamhetsplattformen för genomförandet av en utvecklad RSP genom mobilisering för flernivåsamverkan, där representanter för aktörer på alla nivåer får stärkta möjligheter till dialog och ökat engagemang att bidra till den långsiktiga hållbarheten i servicestrukturen på landsbygden.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Förväntat resultat

långsiktigt hållbara servicestrukturer på landsbygden, specifikt glesa landsbygden Gävleborg – grundläggande nivå av kommersiell service i hela Gävleborg.

  • Engagemang finns för flernivåsamverkan och att det finns ett aktivt partnerskap för RSP – Servicestrukturen på landsbygden drivs som en viktig strategisk utvecklingsfråga i kommuner och regionala organisationer.
  • Lokal service har utvecklats genom innovativt tänkande och processtöd – finansiella stödsystem används optimalt för att stärka servicestrukturen – en lärkultur har byggts upp och en kunskapsbas har utvecklats för landsbygdens servicestruktur.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 3 000 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Region Gävleborg.

Kontaktperson

Carina Munter, Region Gävleborg
carina.munter@regiongavleborg.se

Dalarna - Processledning Dalarnas regionala serviceprogram

Projektets syfte

Syftet är att samordna och stödja utvecklingsprocesser för att stärka och utveckla servicen i länets landsbygder. Det förväntas leda till samordning av insatser och ökad samverkan mellan länets aktörer på området. Resultatet av de utvecklingsmodeller som planeras ska tas fram utifrån lokala behov men tillämpas även på andra orter. Det förväntas leda till att utvecklingsarbetet sker med en rad tydliga focus och att det samlade resultatet kan komma fler till del. Det förväntas också stärka samarbete mellan byarna genom att man använder sig av varandras resultat.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

Ett antal utvecklingsmodeller har tagits fram och kommunicerats vid programperiodens slut. Att ta fram modeller utifrån skilda servicebehov leder till en form av ”bruksanvisningar”, eller handledning, för att lösa olika typer av servicebehov. De modeller som inte direkt berör kommersiell service stärker indirekt den kommersiella servicen i bygden. Frågor om service i landsbygder är intimt sammankopplade när det gäller demografi, offentlig service, kommunikationer och kommersiell service. Modellarbetet bidrar också till ett brett engagemang där flera byar bidrar till att stå modell för den fortsatta utvecklingen. Samarbetet med kommunerna stärker samverkan i hela kedjan.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 3 443 152 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen i Dalarna och Region Dalarna.

Kontaktperson

Karin Löfstrand, Region Dalarna
karin.lofstrand@ltdalarna.se

Värmland - Stärkt regional serviceutveckling i Värmland

Projektets syfte

Projektets aktiviteter kommer att skapa mer kunskap, insikt, engagemang om servicens betydelse och tillsammans med god vilja hos samtliga deltagande parter kommer servicefrågorna uppmärksammas, utvecklas och slås vakt om i större utsträckning än idag.

Kort beskrivning

Syftet med projektet är att planera, genomföra, utvärdera och utveckla RSP i ett brett partnerskap för att främja ökad kunskap, samverkan, engagemang och dialog med kommuner och andra aktörer. Projektet genomförs för att motverka neddragningar av service på landsbygd eftersom servicen i högsta grad är av strategisk betydelse för att landsbygden ska vara attraktiv att bo, vistas och verka i. Avsikten är att detta arbete genom ett brett partnerskap ska skapa förutsättningar för bibehållen och förstärkts tillgång till den befintliga service som finns på landsbygden. Inte nödvändigtvis service i de former som finns för närvarande, men själva servicenivån ska inte minska utan istället göras långsiktigt hållbar och förhoppningsvis utökas.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

Att kunskap, insikt och samverkan kring servicefrågorna på landsbygden ska öka. Att aktiva och engagerade kommuner arbetar för en både aktuell och långsiktig plan för att säkerställa förutsättningarna för tillgången till hållbar service. Att nya arbetssätt och metoder implementeras för att trygga tillgången till nödvändig service som behövs för ett gott liv på landsbygden.

Budget

Projektet genomförs till 2019-06-28. Projektet omfattar 3 000 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen Värmland.

Kontaktperson

Ylva Gustafsson, Länsstyrelsen Värmland
ylva.gustafsson@lanssyrelsen.se

Västmanland - Samverkansforum Västmanland

Projektets syfte

Syftet med projektet är att genom ett aktivt samarbete mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service främja långsiktigt hållbara servicelösningar.

Kort beskrivning

Skapa engagemang, kompetens och kunskapsuppbyggnad kring servicefrågor genom samverkan.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiska förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang.
  • Analys av kompetensutvecklingsbehov inom service inom regional och lokal nivå samt för servicegivarna.

Förväntat resultat

Ett nytt arbetssätt för regionalt servicearbete har utformats. Att det har genomförts ett antal nätverksträffar, seminarier, studiebesök osv. Att samarbetet ska leda till innovativa lösningar för grundläggande service på landsbygden och en ökad medvetenhet om vikten av ett nära samarbete mellan berörda aktörer för att säkerställa den grundläggande servicen på landsbygden.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 1 472 281 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 030 597 kronor. Övriga finansiärer är Region Västmanland.

Kontaktperson

Tord Berglind, Region Västmanland
tord.berglind@regionvastmanland.se

Södermanland - Service i Södermanland 

Projektets syfte

Syftet med projektet är att främja långsiktigt hållbara servicelösningar och ett aktivt samarbete mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Förväntat resultat

Större medvetenhet hos kommunens tjänstemän och politiker om vikten av en god service för kommunens attraktivitet. Att ett antal kommunala serviceplaner har tagits fram. Antalet servicepunkter ökar och att fler existerande serviceidkare utökar bredden i tjänsterna.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Tillväxtverket finansierar med 1 622 219 kronor. Övriga medfinansiärer Länsstyrelsen i Södermanland och Region Sörmland.

Kontaktperson

Marcus Forss, Region Sörmland
marcus.forss@regionsormland.se

Västra Götaland - Samverkan för regional serviceutveckling

Projektets syfte

Projektet syfte är att samordna och stärka kommunernas och de lokala utvecklingsgruppernas arbete genom att bl. a. utveckla metoder för att binda ihop arbetet med olika lokala utvecklingsprocesser med de målsättningar och ambitioner som finns i Västra Götalandsregionens regionala serviceprogram.

Kort beskrivning

Västra Götalandsregionen vill skapa ett processtöd som ska stötta och samverka med kommuner och lokala utvecklingsgrupper bl. a. genom att samköra de tre metoderna (Business Improvement District, BID – Kultursystem - Partnerskap) och Munkedal kommunsarbete med Stärkt lokal attraktionskraft (med delvis samma syfte och mål att öka den lokala attraktiviteten).

Projektet bygger på att utveckla samverkan mellan det regionala serviceprogrammet och befintliga insatser för lokal utveckling och ska ge processtöd till de medverkande kommunerna och andra aktörerna samt sörja för kompetens- och erfarenhetsutbyte mellan dessa. Ett av målen med projektet är att analysera och dokumentera metoden/metoderna och att sprida dessa metoder så att de kan användas på andra håll beroende på vilka förutsättningar som finns.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

Att det efter projektet finns en större förståelse och samverkan mellan regional, kommunal och lokal nivå i utvecklingsarbete och ett mod att pröva nya servicelösningar och lokal offentlig upphandling och valet av metod sker med större träffsäkerhet.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Projektet omfattar 3 000 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Region Västra Götaland samt Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Kontaktperson

Jane Boyton, Västra Götalandsregionen
jane.boyton@vgregion.se

Östergötland - Stärkt regional serviceutveckling i Östergötland

Projektets syfte

Projektet syftar till att förstärka arbetet med serviceutveckling i Östergötland på flera nivåer. Vi vill integrera service som basen i landsbygdsutvecklingen. Finns service så är basbehoven tillgodosedda. Framförallt vill vi jobba på den lokala nivån. Framför allt vill vi jobba med att kommunicera servicens betydelse för lokalsamhället, med kommunerna och med de processer som påverkar den lokala nivån. Vi vill skapa ett arbetssätt som kan fortsätta efter projektet, genom att upparbeta arenor där servicefrågan står på agendan.

Kort beskrivning

Stärka arbetet med serviceutveckling i Östergötland på flera nivåer. Att integrera service som basen i landsbygdsutveckling. Att kommunicera servicens betydelse för lokalsamhället, med kommunerna och med de processer som påverkar den lokala nivån.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

Vi har byggt kunskap kring landsbygdens förutsättningar och sammanhang; hur tillgången till service påverkar en orts attraktivitet och individens vardag. Vi har förstärkt regionens arbete med landsbygdsutveckling genom att få in service som en grundläggande aspekt.

Budget

Projektet genomförs till 2020-01-31. Projektet omfattar 2 857 143 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Region Östergötland samt kommunerna i länet.

Kontaktperson

Malin Gumaelius, Region Östergötland
malin.gumaelius@ydre.se

Kalmar - Flernivåsamverkan för stärkt regional service

Projektets syfte

Syftet med pilotprojektet är att testa nya metoder för att stärka den regionala servicen. Det som ska utvecklas och prövas är ett nytt grepp att stärka den lokala genomförarkapaciteten och att detta matchas mot ett regionalt nätverk av landsbygdsutvecklare. Syftet är också att utförare av service tar till sig nya sätt att driva verksamhet, till exempel kooperativa organisationsformer och andra möjliga lösningar. Inom projekttiden ska dessa tas fram och spridas i regionen. I projektet blir det en viktig uppgift att hitta sätt för hur dessa metoder kan implementeras.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Studieresa till Skottland för personer som arbetar inom kommun/region/länsstyrelse med landsbygdsfrågor.
  • Regional landsbygdskonferens.
  • Informationsdagar om företagande, finansiering och organisationsformer.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

Förväntat resultat är att hitta en fungerande arbetsmetod som gör det möjligt för de regionala aktörerna att både nå ut med information och få input till det regionala servicearbetet, till exempel hantering av stöd till kommersiell service och andra satsningar inom exempelvis besöksnäringen.

Budget

Projektet genomförs till 2020-02-28. Projektet omfattar 1 853 530 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 297 471 kronor. Övriga finansiärer är Region Kalmar län.

Kontaktperson

Daniel Granello, Region Kalmar län
daniel.granello@regionkalmar.se

Blekinge - Stärkt regionalt servicearbete 

Projektets syfte

Syftet med projektet är att stärka samverkan regionalt och lokalt, samt med andra strategiska områden och angränsande län som är viktiga för utveckling och stärkt tillgång till service i gles- och landsbygder i Blekinge. Detta som ett led i att utveckla hela Blekinge till en attraktiv plats att leva, bo, verka och besöka.

I det arbetet behöver Blekinge stärkt samverkan mellan olika strategiska områden som är viktiga för utvecklingen på landsbygden, såsom ex. bredband, infrastruktur, fysisk planering, näringsliv med flera. Det behövs också utarbetas nya strukturer och arbetssätt för att flernivåsamverkan ska fungera och bli en naturlig del i utvecklingsarbetet.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiskt förekommande insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Aktualisering av underlag för prioritering av investeringar och insatser.
  • Dokumentation och resultatspridning.

Förväntat resultat

Genom samverkan med andra strategiska områden såsom fysisk planering, infrastruktur och digitalisering kommer det att finnas möjlighet att visualisera dessa strategiska områden, där kommersiell service kommer att ingå. Samarbetet ska leda fram till gemensamma strategiska dokument och handlingsplaner på lokal och regional nivå.

Budget

Projektet genomförs till 2021-06-30. Projektet omfattar 2 844 567 kronor och Tillväxtverket finansierar med 1 991 197 kronor. Övrig finansiär är Region Blekinge.

Kontaktperson

Hanna Nilsson, Region Blekinge
hanna.nilsson@regionblekinge.se

Skåne - Möjligheter i mellanrum

Syfte

Region Skåne vill tillsammans med samverkansparter utveckla ett handlingskraftigt arbetssätt för Skånes offentliga aktörer på regional, kommunal och lokal nivå för att bryta den nedåtgående trenden av försämrad tillgång till service på landsbygden. Projektet vill angripa utmaningen genom att via ett nytt arbetssätt medverka till att innovativa nya metoder och behovsanpassade servicelösningar utvecklas som på sikt tillgodoser behovet av tillgänglighet till olika former av servicefunktioner för boende, verksamheter och besökare på landsbygden i Skåne.

Aktiviteter

  • Samverkan mellan aktörer, program och andra strategiska insatser på regional nivå.
  • Processtöd och dialog för delaktighet och engagemang bland kommunerna i servicearbetet.
  • Analys gällande kompetensutvecklingsbehov inom service på regional och kommunal nivå samt bland servicegivare.

Förväntat resultat

  • Samverkan vertikalt mellan nationell, regional, kommunal och lokal nivå har utvecklats och förbättrats.
  • Samhandling horisontellt mellan regionala, kommunala och lokala aktörer har utvecklats och förbättrats.
  • En digital karta har utvecklats som ger information om serviceläget på landsbygden i Skåne.
  • Ett digitalt verktyg med uppgifter om kontaktvägar, aktörer, finansieringsmöjligheter och pågående projekt har utvecklats i syfte att öka förutsättningarna att driva utvecklingsprojekt på landsbygden.
  • Fler innovativa lösningar har utvecklats som hjälper serviceleverantörer att utveckla sin verksamhet och att fortsatt driva sin verksamhet.
  • Effektivitet, motivation och kommunikationsytor gentemot kontaktpersoner på kommuner och andra aktörer har ökat.
  • Region Skånes, Länsstyrelsen Skånes och övriga aktörers roll och resurser kring landsbygdsservice har tydliggjorts.
  • Ett regionalt Landsbygdsråd har etablerats som säkrar kontinuitet och drivkraft för fortsatt utveckling av service på landsbygden.

Budget

Projektet genomförs till 2019-07-31. Projektet omfattar 2 857 143 kronor och Tillväxtverket finansierar med 2 000 000 kronor. Övriga finansiärer är Region Skåne.

Kontaktperson

Lisbeth Böhm
lisbeth.bohm@effectus.se

Läs mer

Lär mer på projektets webbplats mimskane.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Pipos serviceanalys

Projektets syfte

Utvecklingsprojektet syftar till att effektivisera och underlätta planering, handläggning och uppföljning inom det strategiska arbetet kring kommersiell service som bedrivs hos nationella myndigheter, länsstyrelse, regioner och kommuner. Genom att stärka samordningen mellan och öka analysförmågan hos landets servicehandläggare och planerare, skapa bättre förutsättningar för välriktade servicelösningar, som i sin tur ger människor och företag möjlighet att bo och verka i hela landet.

Kort beskrivning

Tillväxtanalys vill i ett nytt pilotprojekt utveckla ett webbaserat verktyg för presentation, analys och redigering av servicedata för ett bredare användningsområde, täckande flera servicetyper än betaltjänster. Verktyget kommer att bidra till mer sammanhållna, transparenta och underbyggda beslut i ärenden som för befolkningen och företagens tillgång och tillgänglighet till kommersiell service. Med verktyget följer också möjligheten att beskriva och analysera hur olika servicelokaliseringar bidrar till att minska miljöpåverkan av transporter i samband med servicekonsumtion samt att belysa eventuella ojämlikheter i tillgången till service för män respektive kvinnor och för olika åldersgrupper.

Aktiviteter

  • Ny utveckling eller vidareutveckling.
  • Tester och utvärdering.
  • Spridning av resultat.
  • Implementering av resultat.

Förväntat resultat

Resultatet för projektet kommer att vara ett fungerande webbaserat verktyg tillgängligt för presentationer, analys och redigering av data relaterat till service och servicetillgänglighet i hela landet, med specifikt fokus på lands- och glesbygd samt utarbetade rutiner för drift, insamling, uppdatering, utbildning, marknadsföring och support av samma verktyg.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Projektet omfattar 14 882 876 kronor och Tillväxtverket finansierar med 10 418 013 kronor. Övriga finansiärer är Tillväxtanalys.

Kontaktperson

Erik Fransson, Tillväxtverket
erik.fransson@tillvaxtverket.se

Läs mer

Läs mer om Pipos på Tillväxtverkets webb

Projekt för informationsspridning

Servicepunkt 2.0 i Höga Kusten

Projektets syfte

För att fler ska kunna ta del av koncept, logotyper och tillvägagångssätt ska detta projekt ta fram informationsmaterial som åskådliggör och visar hur det fungerar. Kunskap och erfarenhet samlas i flera korta filmer som därefter sprids vidare. Genom detta arbete vill vi skapa digitala studiebesök, att kliva in i var och när det passar för den som är intresserad.

Kort beskrivning

Örnsköldsviks kommun har arbetat framgångsrikt med att skapa en modell för att bibehålla och utveckla framförallt kommersiell service på landsbygden. I dagsläget finns 10 servicepunkter, knutna till den kommersiella servicen.

Ett flertal kommuner har hört av sig och bett att få använda samma logotyp, vilket är mycket positivt - ju fler som använder konceptet och loggan, desto större igenkänningseffekter. Många har kommit på studiebesök för att ta del av hur det fungerar.

Förväntat resultat

3-5 korta filmer har producerats. De kan visas var för sig eller tillsammans. De sprids via sociala medier, via websidor mm. Filmerna ska synliggöra och tydligt visa hur arbetet med serviceutveckling och servicepunkter fungerar så att det ska vara enkelt för andra kommuner att använda konceptet.

Logotyper med färger och typsnitt finns att ladda ned från websida.

Konceptet fortsätter spridas i landet, med ökad igenkänning av skyltar med servicepunkt, vilket leder till att den kommersiella servicen på landsbygden stärks och kan bibehållas och utvecklas även i glesare befolkade områden.

Budget

Projektet genomförs till 2019-11-30. Projektet omfattar 378 820 kronor och Tillväxtverket finansierar med hela beloppet.

Kontaktperson

Linnea Egnor Byström och Lena Lindström, Örnsköldsviks kommun

Spridning av metoder och arbetssätt inom platsutveckling

Syfte

Spridning av metoder och arbetssätt inom platsutveckling ska sprida testade metoder så att fler län kan bygga vidare på Västra Götalandsregionens erfarenheter. Materialet ska också kunna användas för att öka medvetenheten hos beslutsfattare och tjänstemän kring vikten av att bevara och utveckla servicen i våra landsbygder då detta är en direkt förutsättning för lokal och i förlängningen regional tillväxt och utveckling.

Kort beskrivning

Västra Götalandsregionen har inom ramen för projektet Samverkan för regional serviceutveckling sett att "platsutveckling" som begrepp och arbetssätt ger möjlighet att prata om service i ett sammanhang som tilltalar såväl näringsliv som civilsamhälle, kommun, Länsstyrelse och region.

För att möjliggöra spridning av erfarenheter till fler län, kommuner och lokala utvecklingsgrupper ska följande informationsmaterial produceras:

  • En kortare film om platsutveckling och service; hur det hänger ihop och varför det är så bra att arbeta med platsutveckling om du vill gynna serviceutvecklingen i gles- och landsbygder.
  • En informationsfilm riktad till den lokala processledaren/eldsjälen som står i startgroparna i att utveckla sitt samhälle/by där den offentliga och kommersiella servicen är på tillbakagång.
  • En informationsfilm riktad till den regionala stödfunktionen, det vill säga den person inom regionen som ska stötta platser med vikande service i deras lokala utvecklingsarbete.
  • Ett bildspel som kan utgöra stöd för såväl lokala processledare som regionala "stödfunktioner" då dessa vill beskriva platsutveckling och service som metod och arbetssätt.

Tanken är att nätverket Unga på Landsbygden ska engageras i att sprida material till en bredare grupp och ge produktionen en kvalitetssäkring utifrån de ungas perspektiv och den generation som kommer att vara viktig för landsbygdernas och servicens utveckling.

Förväntat resultat

Tre filmer och ett presentationsmaterial är producerat och klart för spridning.

Det finns ett antal processledare och regionutvecklare i Sverige som genom materialet får stöd i sitt arbete vilket gör deras utvecklingsprocesser enklare och framgångsrika vilket i förlängningen bidragit till att servicen på platsen bevarats eller utvecklats.

Budget

Projektet ska pågå till 2020-12-31. Projektet omfattar 491 560kr och Tillväxtverket finansierar hela beloppet.

Kontaktperson

Västra Götalandsregionen

Bilden av Bygden

Syfte

Projektet Bilden av Bygden - fördjupning och spridning av fyra tema inom innovativ service och lokal utveckling på landsbygden ska genom film och podcast sprida inspiration och goda exempel på samhällsentreprenörskap för ökad tillgänglighet till service i gles- och landsbygder.

Kort beskrivning

Projektägaren ska tillsammans med åtta bygder i Skåne lyfta fram och synliggöra ett antal konkreta initiativ som exempel på innovation och service på den skånska landsbygden.

I detta informationsprojekt ska man, utifrån fyra teman som är viktiga i arbetet med lösningar för service i landsbygder, producera kortfilmer med konkreta exempel från bygderna. Till varje tema planeras även ett fördjupande samtal i fyra poddavsnitt - där bygderna tillsammans med inbjudna experter diskuterar temat:

  • Finansiering
  • Organisering
  • Delaktighet
  • Samverkan

Projektet avslutas med ett arrangemang där filmer och podcast lanseras.

Förväntat resultat

Fyra kortfilmer kring viktiga teman för servicelösningar på landsbygden. Fyra poddavsnitt på samma teman samt ett sammanfattande avsnitt med alla teman på engelska. Ett arrangemang där filmer och poddar lanseras, med samtal och panel utifrån innehållet.

Filmer och poddar kommer att finnas på en gemensam sida på sociala medier där det finns möjlighet att kommentera, fråga, länka vidare och utveckla frågeställningar ytterligare. Denna sida kommer att säkerställa att diskussionen fortsätter efter projektets avslut och drivs av Centrum för publikt entreprenörskap.

Budget

Projektet pågår till 2020-12-31. Projektet omfattar 364 000 kronor och Tillväxtverket finansierar med hela beloppet.

Kontaktperson

Nils Phillips, Centrum för publikt entreprenörskap

Kompetensutveckling i butiker

Axfood 

Projektets syfte

Nationell utbildningsinsats för att kunskapsutveckla landsbygdsbutiker inom Axfood. Detta i syfte att få en jämnare kunskapsnivå hos ägarna och medarbetarna inom våra butiker. Ökad kunskap på grundläggande områden i butiksdrift skall bidra till en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten, generera ökad försäljning och lönsam för butik och därmed säkra tillgängligheten till kommersiell service i gles- och landsbygder.

Aktiviteter

Utbildningen kommer att genomföras på 20 orter under fyra dagar vardera, fördelade på tre tillfällen: dag (1+2) + dag 3 + dag 4.

  • Butiksekonomi.
  • Butiksdrift.
  • Kundbemötande.
  • Sortimentsutveckling.

Resultat

Ökad lönsamhet och försäljning samt en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten. Detta är grundläggande för att skapa en långsiktig överlevnad för mindre butiker på landsorten.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 3 005 710 kronor.

Kontaktperson

Thomas Larsson, Axfood
thomas.larsson4@axfood.se

Ica

Projektets syfte

  • Att genom utbildning skapa lönsammare butiker och därmed stärka tillgängligheten till kommersiell service i gles- och landsbygd,
  • Att stärka individen i arbetet i butik genom ökad förståelse för drift, kostnader, lönsamhet eget agerande och kundservice.
  • Att genom utbildning säkerställa en ökad kompetens hos de deltagare som genomför utbildningen.

Aktiviteter

Utbildningen kommer att genomföras på 9 orter under fem dagar vardera, fördelad på fem tillfällen och kommer innehålla bl a följande:

  • Butiksekonomi.
  • Butiksdrift.
  • Kundbemötande.
  • Sortimentsutveckling.

Resultat

Ökad lönsamhet och försäljning samt en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten. Detta är grundläggande för att skapa en långsiktig överlevnad för mindre butiker på landsorten.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 4 257 750 kronor.

Kontaktperson

Rolf Törner, ICA skolan 
rolf.törner@ica 

Menigo

Projektets syfte

I särskilt utsatta lägen inom gles och landsbygd är butiken ofta den sista utposten av service och samhällets knutpunkt. Verksamheten är tidskrävande och handlaren har svårt att fortbilda sig pga pressad lönsamhet och brist på arbetskraft, eller en kombination av båda. Däremot är behovet av fortbildning stort inom butiksdriftens alla delar för att kunna driva butiken med lönsamhet och på så sätt ha butiken/servicen kvar på utsatta orter. Projektet syftar till att ta utbildningen närmre butiken och att möta butikerna närmare deras hemort. Samtidigt ska det bildas lokala hubbar genom att hålla ett relativt lokalt nätverk igång med ”närliggande” butikskollegor.

Aktiviteter

  • Förstudie och analys genomförs för att ytterligare dokumentera nuläge, behov och förväntningar. Förarbetet ligger till grund för anpassningen av innehåll för hela utbildningsinsatsen så att maximal kvalité säkerställs.
  • Utbildningen genomförs på sju orter, 2 + 2 dagar
  • Utbildningsdagarna genomförs så nära som möjligt de berörda butikerna och genomförs för max. cirka 15 st. kursdeltagare per utbildningstillfälle.

Kursinnehåll

  • Detaljhandel idag, imorgon och vår roll.
  • Butiken som medium och platsen för lokal service.
  • Positivt ledarskap och en effektiv ”smart” arbetsplanering.
  • Relations-& säljskapande aktivitet/bemötande och agerande i butik.
  • Sortimentsanalys, vad säljer vi idag och imorgon, produkter/tjänster.
  • Marknadsföring, sälj, planering, aktiviteter, innehåll och nya idéer.
  • Hur påverkar digitaliseringen oss och vilka möjligheter ger den.
  • Butiksekonomi och matematik.

Förväntat resultat

Ökad kunskap inom butiksdrift, affärsmannaskap och framförallt lönsamhet i stort Få tillgång till en bättre och konkret verktygslåda för att förbättra och förnya sin handelsplats

Ett nätverksutbyte i regionen med kollegor och ett forum för detta Energi, glädje och framtidstro! I och med att butikerna blir mer lönsamma i dessa områden ökar entreprenörskapet och samhällets livskraftighet ökar. Vinster skapas för konsument, handlare, det lokala näringslivet och för Sverige.

Budget

Projektet genomförs till 2019-12-31. Stöd från Landsbygdsprogrammet: 2 067 758 kronor.

Kontaktperson

Joakim Mannesten, Menigo
joakim.mannesten@menigo.se



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.