Tillväxtverket
Tätort med bostadshus.

Regionalt

utvecklings­arbete

Sveriges 21 regioner har olika behov och förutsättningar. Det regionala utvecklingsarbetet handlar om att ta tillvara potentialen i dessa olika förutsättningar. Arbetet ska stärka utvecklingskraften i städer, tätorter och landsbygder och bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet.

Den regionala utvecklingspolitiken ska bidra till omställningen till ett hållbart välfärdsland. Hela landet ska ges möjligheter att utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Området omfattar en bredd av frågor som näringsliv, kompetensförsörjning och hållbara transporter. För att hantera frågorna används verktyg som analyser och kunskapsutveckling, projektmedel och regionala företagsstöd.

Sveriges 21 regioner har det regionala utvecklingsansvaret. Det innebär att regionerna ansvarar för att samordna och utveckla det regionala arbetet för hållbar utveckling i respektive län. Eftersom folkvalda politiker styr regionerna finns det en demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet.

Regionalt utvecklingsansvariga aktörer och deras huvuduppgifter.

Regionerna är alltså centrala aktörer i det regionala utvecklingsarbetet. Men det finns även andra betydelsefulla aktörer. Samordning mellan exempelvis kommuner, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, näringslivet och civilsamhället är en huvuduppgift i det regionala utvecklingsansvaret.

Regional utveckling går på tvären över många frågor och politikområden. Det innebär att flera aktörer, inom flera olika områden och nivåer – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt – måste samverka för att uppnå en hållbar utveckling i alla delar av landet.

Statliga myndigheters medverkan i det regionala utvecklingsarbetet.

Tillväxtverkets uppdrag

Tillväxtverket har regeringens uppdrag att främja hållbar regional utveckling i hela landet. Olika platser – tätorter, städer och landsbygder – har olika förutsättningar för utveckling. Vi verkar för att ta tillvara potentialen i dessa olika förutsättningar.

Genom dialog, samverkan och kunskap arbetar vi för att stärka utvecklingskraften hos Sveriges regioner.

Mer om Tillväxtverkets arbete för ett effektivt och hållbart regionalt utvecklingsarbete.

Målet är utvecklingskraft för en hållbar utveckling i hela landet

Målet med den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Det innebär att den regionala utvecklingspolitiken ska bidra till en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i hela landet. Utvecklingskraften ska stärkas i städer, tätorter samt landsbygder genom att hela landet ges möjlighet att utvecklas efter sina särskilda förutsättningar.

Den regionala utvecklingspolitiken är en viktig del i att genomföra Agenda 2030. Politiken liksom Agenda 2030 utgår ifrån ett helhetsperspektiv på hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner.

Den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med bland annat politiken för hållbar stadsutveckling, landsbygder respektive miljö. Både politiken för landsbygder och hållbar stadsutveckling handlar om att utveckla specifika geografiska områden. De har därför en nära koppling till den regionala utvecklingspolitiken som omfattar utveckling av städer, tätorter samt landsbygder i hela landet.

Även EU:s sammanhållningspolitik ligger nära den regionala utvecklingspolitiken. Dels påverkar EU-samarbetet många frågor av vikt för regional utveckling. Dels kan statliga medel för regional utveckling och aktörer från lokal till internationell nivå vara med och finansiera insatser inom sammanhållningspolitiken.

Den nationella strategin sätter riktningen

Regeringens nationella strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin är vägledande för de regionala utvecklingsstrategierna. Den är även styrande för vad statliga medel för regionalt utvecklingsarbete, så kallade 1:1-medel, får användas till.

Tre stora samhällsutmaningarna som den regionala utvecklingspolitiken ska bidra till att lösa genomsyrar strategin:

  • miljöproblem och klimatförändringar,
  • demografiska förändringar, samt
  • ökade klyftor både inom Sverige och inom EU.

Regeringen lyfter att dessa samhällsutmaningar varierar mellan olika delar av landet. Tillsammans med globaliseringen, digitaliseringen och den övriga teknisk utvecklingen kommer de att påverka samhällsutvecklingen.

Även förutsättningarna för en hållbar regional utveckling varierar mellan olika delar av landet. Därför behöver insatserna inom det regionala utvecklingsarbetet ha ett geografiskt perspektiv. Det innebär att ta hänsyn till varierande förutsättningar mellan till exempel landsbygder och städer av olika storlek och karaktär.

För att möta samhällsutmaningarna, ta tillvara möjligheterna och hitta lösningar pekar regeringen ut fyra strategiska områden. De är centrala för genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken:

  • Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet
  • Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet
  • Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet
  • Tillgänglighet i hela landet genom digital kommunikation och transportsystem

Styrning och finansiering

Styrning

Målet med politiken, den nationella strategin, lagar och förordningar är styrmedel inom den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen styr även med regleringsbrev och uppdrag till myndigheter. Samt med villkorsbeslut och erbjudanden om uppdrag till regionerna.

Regeringen lämnar årligen villkorsbeslut till regionerna. Besluten anger villkoren för användning av statliga medel för regionalt utvecklingsarbete (anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder). De beskriver också hur regionerna ska redovisa och återrapportera resultat av det regionala utvecklingsarbetet till regeringen. Exempelvis ska regionerna beskriva hur de integrerar hållbarhet i deras arbete och hur de samordnar insatser för att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna.

Styrning sker även via dialog och samverkan. Ett exempel är regeringens Forum för hållbar regional utveckling.

Finansiering

Insatser inom det regionala utvecklingsarbetet finansieras av ett stort antal aktörer och via flera utgiftsområden i statsbudgeten. Statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder fördelas årligen till regionerna. Regionerna fattar beslut om hur medlen ska användas till insatser som bidrar till utveckling i regionerna.

Utöver 1:1-anslaget är EU:s strukturfonder också en central finansieringskälla. Regionerna kan även själva avsätta medel från egna skatteintäkter till insatser som utvecklar länet. Hur mycket regionerna själva avsätter för det regionala utvecklingsarbetet varierar i hög grad mellan regionerna.

 Från hållbar tillväxt till hållbar utveckling

De ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna har uppmärksammats allt mer under de senaste årtiondena. För att möta dessa utmaningar och skapa en hållbar utveckling antogs Agenda 2030 och de globala målen i FN hösten 2015 av många länder, däribland Sverige.

Även EU uttrycker en höjd ambition gällande hållbarhetsarbete. Inte minst genom EU:s nya tillväxtstrategi den gröna given Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från 2019. Där framhåller EU-kommissionen behovet av en helhetssyn så att alla EU:s åtgärder och strategier bidrar till målet om klimatneutralitet senast till år 2050. EU-kommissionen har presenterat en rad olika initiativ för att uppnå målet. Många av dessa insatser påverkar det regionala utvecklingsarbetet i Sverige.

Ett ökat fokus på hållbarhet såväl internationellt som på EU-nivå har gett avtryck i utvecklingen av den regionala utvecklingspolitiken. Under de senaste åren har politiken fått ett nytt mål, en ny benämning och en tydligare inriktning mot hållbar utveckling. Fokus ligger nu på hållbar utveckling, jämfört med tidigare fokus på hållbar tillväxt. Framväxten av en ny regional utvecklingspolitik beskriver vi nedan.

Höjda ambitioner

Regeringen har haft tydliga ambitioner att stärka hållbarhetsarbetet inom den regionala utvecklingspolitiken under de senaste åren. Bland annat har det visat sig genom tydligare skrivningar om hållbarhet i förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.

Även på regional nivå har hållbarhetsarbetet fått allt större utrymme. Agenda 2030 och regionernas hållbarhetsarbete har nu en central plats i arbetet med de regionala utvecklingsstrategierna.

Regeringen har gett både Tillväxtverket och regionerna flera uppdrag som syftar till att stärka hållbarhetsarbetet på regional nivå. Några exempel på uppdrag är:

Nytt mål för den regionala utvecklingspolitiken

Det nya målet för den regionala utvecklingspolitiken – utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet – antogs av riksdagen i december 2019. Utvecklingskraft handlar om att skapa en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Dessa tre dimensioner är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Med stärkt lokal och regional konkurrenskraft avses att skapa förutsättningar för näringslivet att stärka både sin produktivitet och sina möjligheter att utveckla nya och hållbara verksamheter, affärsmodeller och marknader.

Bakgrunden till det nya målet var Agenda 2030-delegationens förslag till regeringen om att tydliggöra ansvaret för hållbar utveckling i det regionala utvecklingsarbetet.

Det nya målet innebär en ökad samstämmighet mellan målet för den regionala utvecklingspolitiken och målen i de regionala utvecklingsstrategierna, som i många fall har kopplingar till Agenda 2030-målen. Det innebär även en ökad samstämmighet med målen för landsbygdspolitiken, som har en tydlig utgångspunkt i Agenda 2030-målen.

En politik för hållbar regional utveckling i hela landet

Under 2020 övergick regeringen från en regional tillväxtpolitik till regional utvecklingspolitik. Detta för att benämningen bättre ska stämma överens med målet för politikområdet. Men skiftet från regional tillväxtpolitik till regional utvecklingspolitik innebär mer än ett namnbyte. Förändringen består av en breddning av inriktningen på politiken. Tidigare låg fokus framför allt på insatser för hållbar tillväxt. Den regionala utvecklingspolitiken har nu breddats till att innehålla insatser för att bidra till omställningen till ett hållbart välfärdsland.

I mars 2021 beslutade regeringen om en nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Där framgår att den regionala utvecklingspolitiken är en viktig del i omställningen till hållbar utveckling i linje med Agenda 2030.

Det geografiska perspektivet har stärkts och är en central utgångspunkt i genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken. Insatserna behöver ta hänsyn till olika platsers varierande förutsättningar, möjligheter och utmaningar.

Vidare är en bredd är en av insatser inom många politikområden viktiga för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Samverkan mellan olika politikområden och sektorer, men även mellan olika nivåer i samhället, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är avgörande.

Vill du lära dig mer om regional utvecklingspolitik?

Ta del av Reglabs lärprojekt Regional brytningstid. I lärprojektet har Reglabs medlemmar diskuterat brytningstider i form av en ny nationell regional utvecklingspolitik, EU:s nya strukturfondsperiod och ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar – samt vad detta innebär för regionerna. På Reglabs webbsida RB Arkiv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns allt material, från lärprojektet, en del hittar du också under Reglab play Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Medlemmar är Sveriges 21 regioner, Sveriges Kommuner och Regioner, Vinnova och Tillväxtverket.