Tillväxtverket

Insatser och resultat 2020

Två personer möter varandra armbåge mot armbåge i segergest

Det regionala tillväxtarbetet präglades 2020 av omställning och kraftsamling. Regionerna har ställt om för att hantera konsekvenserna av pandemin och tagit steg i omställningen till hållbar regional utveckling. Det visar vår rapport Regionalt tillväxtarbete 2020.

Rapporten Regionalt tillväxtarbete 2020 ger en bild av det regionala tillväxtarbetet under året. Utöver fokus på omställning känner vi igen många av de övergripande dragen från tidigare års sammanställningar. Exempelvis är frågorna om kompetensförsörjning fortsatt högt på agendan. Det regionala tillväxtarbetet handlar om långsiktiga processer, där det sällan sker stora förändringar under ett specifikt år. Att mycket arbete fortgår trots pandemins stora påverkan på samhället visar på en styrka i det regionala tillväxtarbetet.

Nedan följer en sammanfattning av rapporten. Här finns de övergripande slutsatserna och Tillväxtverkets rekommendationer till regeringen och även respektive kapitel i rapporten. Avsnitten visar på insatser, resultat och utmaningar inom områden som innovation, företagande och kompetensförsörjning. Där finns även verktyg inom det regionala tillväxtarbetet som hållbarhetsintegrering och uppföljning.

Årlig sammanställning av regionalt tillväxtarbete

Tillväxtverket sammanställer och analyserar årligen regioners och länsstyrelsers återrapporteringar om regionalt tillväxtarbete. Denna kunskap är viktig för både regeringen och Tillväxtverket. Den ligger till grund för att utforma nya insatser och utveckla den regionala utvecklingspolitiken. Sammanställningen bidrar också till ett kunskapsutbyte mellan regionerna.

Den senaste rapporten är Regionalt tillväxtarbete 2020 Pdf, 2.3 MB.. Till sammanställningen hör också tabellbilagor Pdf, 7.8 MB.. De kompletterar rapporten med ytterligare exempel på insatser och resultat både tematiskt och regionvis och kan användas av dig som vill fördjupa dig i regionernas arbete. 

Föregående rapport Regionalt tillväxtarbete 2019.

Övergripande slutsatser

Pandemin har ställt om det regionala tillväxtarbetet

Regionerna har omprioriterat och mobiliserat resurser tillsammans med andra aktörer för att analysera och bemöta konsekvenserna av coronapandemin. Regionerna har genomfört omfattande insatser för att stötta både företag och individer. Att hantera de akuta utmaningarna som pandemin fört med sig parallellt med det långsiktiga utvecklingsuppdraget lyfter vissa regioner som en utmaning. Men redovisningarna visar att regionerna har kapacitet att ställa om arbetet utifrån rådande läge.

Regionerna ställer om till en hållbar regional utveckling

Tillväxtverkets uppfattning är att regionerna fördjupat och konkretiserat arbetet med hållbarhet och Agenda 2030. Hållbarhet och Agenda 2030 är utgångspunkter för de nya regionala utvecklingsstrategierna som nu tydligare styr mot en hållbar utveckling jämfört med tidigare. Många regioner utforskar även nya arbetssätt och samverkansformer för att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna och bidra till Agenda 2030. Arbetet inom Vägar till hållbar utveckling har en viktig roll för att fortsätta stärka regionernas kapacitet att ställa om till en hållbar regional utveckling.

Utmaningar kring nationell styrning och samverkan kvarstår

Utmaningarna handlar till exempel om bristande regional anpassning och framförhållning i nationella uppdrag. Men även om bristande kunskaper och förståelse hos myndigheter om det regionala utvecklingsansvaret. Regionerna efterfrågar bland annat ökad samverkan mellan politik- och sektorsområden, förbättrad flernivåsamverkan och långsiktiga mandat.

Potential att stärka arbetet med inomregionala skillnader

Regionernas övergripande synsätt på inom regionala skillnader är funktionellt. Det innebär att utveckling av hela geografin många gånger är i fokus. Tillväxtverket bedömer att det finns potential att konkretisera hur det funktionella synsättet leder till prioriteringar, insatser och resultat i det operativa arbetet. Det skulle stärka möjligheten att ta tillvara utvecklings- och tillväxtpotential.

Regional planering som verktyg för utveckling

Regional planering framkommer som ett allt viktigare verktyg som kan samla sociala, ekonomiska och fysiska frågor, och hantera dem utifrån varierande geografiska förutsättningar. Tillväxtverkets tidigare utlysningar inom området ger tydligt avtryck i regionernas redovisningar vilket visar på att det finns ytterligare behov av insatser inom området.

Fokus på kompetensförsörjning och förutsättningar

Regionerna bedriver ett omfattande arbete med kompetensförsörjning och frågorna har hamnat mer i fokus med anledning av pandemin. En kvarstående utmaning är att det finns stora skillnader mellan regionerna vilka förutsättningar de har att tillhandahålla analyser och prognoser, som är grunden för det regionala arbetet med kompetensförsörjning.

Mer samverkan utifrån pandemin

Samverkan fungerar väl och utvecklas mellan regioner och länsstyrelser respektive mellan regioner och statliga myndigheter, kommuner, organisationer samt näringsliv. Utvecklingen framkommer tydligast genom att samverkan har intensifierats med anledning av coronapandemin.

Tillväxtverkets rekommendationer till regeringen

Utifrån sammanställningen och analysen av det regionala tillväxtarbetet 2020 rekommenderar Tillväxtverket regeringen att:

  • Tillämpa systemorienterade arbetssätt inom den regionala utvecklingspolitiken för att möta samhällsutmaningarna. Nya arbetssätt behövs för att klara omställningen till en hållbar utveckling. Det kräver samarbete och samordning mellan politikområden samt mellan en bredd av aktörer – från regering till civilsamhälle.
  • Ge Tillväxtverket uppdrag att, i samverkan med regioner och länsstyrelser, utveckla arbetsmodeller och lärande kring att arbeta med inomregionala skillnader.
  • Ge Tillväxtverket uppdrag att, i samverkan med regionerna, Boverket samt andra relevanta myndigheter, stödja fortsatt utveckling av regional planering i hela landet.
  • Ge regionerna en fortsatt långsiktig styrning och utpekat ansvar för det regionala arbetet med kompetensförsörjning. Regeringen bör även säkerställa att alla regioner ges samma grundförutsättningar och möjligheter att arbeta med kompetensförsörjning, bland annat gäller det tillgång till finansiering, statistik och prognoser.

Utvecklingsstrategier och utmaningar

Under 2020 ser vi att majoriteten av regionerna arbetar med att ta fram nya eller reviderade regionala utvecklingsstrategier. Hållbarhet och Agenda 2030 är centrala utgångspunkter i strategierna. Det verkar föra med sig att regionerna utvecklar och använder nya arbetssätt. Främst ett utmaningsdrivet arbetssätt vilket innebär att samhällets utmaningar sätts i centrum. Regionerna lyfter att samverkan med andra aktörer är en förutsättning för att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna.

Inomregionala skillnader

Samtliga regioner redovisar att inomregionala skillnader påverkar det regionala tillväxtarbetet. Tydligast avtryck sätter detta på deras övergripande synsätt, som är funktionellt. Det innebär att hela geografin är i fokus, och inte vissa delar baserat på exempelvis indelningar i landsbygder och städer.

Drygt hälften av regionerna nämner de regionala utvecklingsstrategierna som ett verktyg för att hantera inomregionala skillnader. Antingen genom att framtagandet av strategin bygger på kunskaper om inomregionala skillnader, eller att det operativa genomförandet ska hantera inomregionala skillnader.

Tyngdpunkten kring inomregionala skillnader ligger på att hantera förutsättningar i glesa strukturer. Regionerna redovisar i stort sett inga insatser eller prioriteringar riktade mot utmaningar i täta strukturer eller städer. Hur inomregionala skillnader påverkar regionernas prioriteringar i det operativa arbetet framgår generellt inte.

Utmaningar under året

Coronapandemin har präglat året och fört med sig utmaningar. Regionerna har ställt om det regionala tillväxtarbetet för att minska de negativa effekter av pandemin, samtidigt som de hanterar långsiktiga processer och utveckling. Regionerna har kraftsamlat tillsammans med andra aktörer och genomfört omfattande insatser för att stötta både företag och individer.

Mer om omställningsarbete på regional nivå med anledning av pandemin.

Andra utmaningar som regionerna lyfter handlar om nationell styrning, exempelvis bristande framförhållning och regional anpassning i uppdrag. Även bristande förståelse och kunskaper hos myndigheter om det regionala utvecklingsansvaret är en utmaning. Med en regional utvecklingspolitik som har ett tydligare fokus på hållbar utveckling än tidigare efterfrågar regionerna förbättrad flernivåsamverkan och ökad samverkan mellan politik- och sektorsområden. Regionerna lyfter även behov av långsiktiga mandat och finansiering för att kunna möta de långsiktiga samhällsutmaningarna. Ytterligare utmaningar är exempelvis tillgång till ekonomiska resurser och olika utvecklingskapacitet både hos regioner och kommuner.

Regionerna främjar innovation och företagande

Regionerna redovisar ett intensivt arbete av både innovations- och företagsfrämjande karaktär. Arbetet bedrivs generellt ganska likartat och samma styrkeområden förekommer hos flera regioner. Men det finns skillnader hur regionerna arbetar och vad betoningen ligger på.

Samtliga regioner lyfter smart specialisering och det finns goda förutsättningar för nationell och internationell samverkan kring detta. Det innovationsstödjande arbetet har stark förankring i regionala utvecklingsprogram och innovations- och smart specialiseringsstrategier. Företagsinsatser har dock generellt inte lika tydlig strategisk koppling till regionala styrkeområden.

Samtliga regioner lyfter pandemin som en stor utmaning. En stor del av insatserna, särskilt inom företagande, har legat på att mildra effekterna av pandemin, exempelvis via informationsstödjande insatser, ekonomiska lättnader och direkta stöd till företag.

De vanligast förekommande resultaten som regionerna redovisar är i form av att en satsning genomförts eller beskrivningar av att parametrar stärks eller ökas.

Utveckling av attraktiva miljöer och tillgänglighet

Regionernas redovisningar visar att attraktiva miljöer och tillgänglighet är en prioritering med en bredd av insatser. Insatserna handlar om allt från infrastrukturutbyggnad och energiförsörjningsfrågor till framtagande av kulturplaner.

Investeringar i infrastruktur är ett centralt område och där lyfter regionerna finansiering som den stora utmaningen. Insatser inom transportsystemet och bredband får stort utrymme, men även utmaningar inom elförsörjning framkommer i årets rapporteringar.

Turism och besöksnäring samt kultur och fritid är områden som tydligast präglats av coronapandemin och dess effekter. Det finns exempel på hemesterkampanjer och stöd till utbildning för egenföretagare inom kulturella och kreativa näringar. Även behovet av bredband framkommer kopplat till effekter av pandemin.

Vad gäller kommersiell service är tyngdpunkten, likt tidigare år, på att stödja företag inom dagligvaruhandel och drivmedelsförsörjning. Hemsändningsbidraget har använts i större utsträckning än tidigare på grund av pandemin.

Regional planering framkommer som ett allt viktigare arbetssätt som kan samla sociala, ekonomiska och fysiska frågor, och kan hanterade dem utifrån varierande geografiska förutsättningar. Detta bekräftas av Tillväxtverkets studie Geografier som inte syns. Den visar att de regioner som arbetat mer aktivt med regional planering tenderar att vara mer konkreta kring beskrivningar av olika geografiers skiftande utmaningar och behov i sina regionala utvecklingsstrategier.

Samverkan är genomgående ett viktigt verktyg i arbetet med attraktiva miljöer och tillgänglighet. Regionernas roll och ansvar varierar beroende på frågeställning men de fyller många gånger en roll som nätverksaktör.

Eftersom prioriteringen attraktiva miljöer och tillgänglighet täcker in en bredd av insatser är det även en stor bredd på de resultat som regionerna redovisar. Exempel på resultat är ökad tillgänglighet och attraktivitet för kollektivtrafik, framtagna strukturbilder och utbetalat stöd till kommersiell service.

Kompetensförsörjning i fokus

Regionernas redovisningar visar på en stor bredd och omfattning av det regionala arbetet med kompetensförsörjning. Inriktningen av insatserna styrs utifrån de regionala utvecklingsstrategierna. Regionernas mål för kompetensförsörjning är i många fall formulerade på en övergripande nivå, vilket torde innebära svårigheter att följa upp dessa.

Under 2020 har pandemin påverkat regionernas arbete med kompetensförsörjning och frågorna har hamnat mer i fokus. Regionerna har ställt om och satt en del strategiskt arbete åt sidan för snabbare och kortare insatser. Tack vare redan uppbyggda samverkansforum har aktörerna tillsammans kunnat kraftsamla. Vissa planerade insatser kunde skyndas på och sjösättas tidigare då behovet ökade och ansågs mer akut.

Analyser och prognoser som regionerna tillhandahåller är grunden för det regionala arbetet med kompetensförsörjning. En utmaning är att regionerna har olika förutsättningar att tillhandahålla dessa kunskapsunderlag. Det gäller både resurser i form av ekonomiska medel och analyskapacitet.

Regionerna lyfter även avsaknad av helhetssyn och samlat ansvar i frågan om kompetensförsörjning på såväl lokal, regional och nationell nivå. En utmaning som delvis kan kopplas till detta menar regionerna är kommunernas ekonomiska situation vilket påverkar kommunernas prioriteringar. Det gör det svårt för regionerna att driva på de frågor som regionerna enligt villkorsbeslut från regeringen ska arbeta med, exempelvis yrkesvux och lärcentra.

Resultat från genomförda insatser är till exempel kartläggningar och rapporter. Effekter på kort sikt är exempelvis ökad kunskap och förbättrad samverkan. Exempel på effekter på lång sikt är ökad utbildningsnivå och förbättrad jobbmatchning.

Mer om regional kompetensförsörjning.

Internationellt samarbete

Redovisningarna visar att internationellt samarbete är ett viktigt verktyg i det regionala tillväxtarbetet. Samarbetet sker framför allt genom projekt och nätverk, främst med närliggande regioner både inom och utom Sverige. Samarbetet sker även med regioner med liknande förutsättningar vad det gäller exempelvis smart specialisering och stadsutveckling.

Regionerna har flera roller inom internationellt samarbete. De flesta tar rollen som påverkansaktör samt att regionerna stödjer andra aktörer med kunskap och finansiering.

EU:s sammanhållningspolitik får stort utrymme i regionernas redovisningar. Många beskriver arbetet med att ta fram nya strukturfondsprogram för perioden 2021–2027. Även transportinfrastruktur är ett vanligt förekommande tema i både projekt och nätverk.

Pandemin har medfört utmaningar för det internationella samarbetet men regionerna beskriver att dialoger och samarbeten till stor del kunnat ställas om till digitalt. Ett fåtal regioner lyfter utmaningar för internationella projekt som försenas och förlängs. Några gränsregioner lyfter också särskilda utmaningar på grund av stängningar av gränser, exempelvis för pendlare och kompetensförsörjningen.

Kring insatser inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen skiljer sig beskrivningarna åt i stor utsträckning. Endast ett fåtal regioner gör kopplingar till strategins mål, trots att i princip alla regioner är involverade i någon form av Östersjösamarbete. Mer om samarbete i Östersjöregionen.

Internationellt samarbete genererar en bredd av resultat från projekt och nätverkssamarbeten. Exempel är kartläggningar och framtagna positionsdokument. Effekter på kort sikt är exempelvis ökad kunskap och nya kontakter inom allt från kulturella och kreativa näringar till gruvindustrin. Långsiktiga effekter är exempelvis fler arbetstillfällen och påverkan på politik och regler.

Fördelning av medel för regional utveckling

Regeringen fördelar årligen statliga medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder till regionerna. Anslaget används för att på regional nivå bevilja medel till insatser som bidrar till utveckling i regionerna. Det kan handla om projekt, företagsstöd och stöd till kommersiell service.

Drygt hälften av regionerna fördelar mest medel från detta anslag till projektverksamhet. De flesta regioner har någon form av strategi för fördelning eller prioritering av anslaget. En synpunkt som framkommer är att det annorlunda året 2020 visar att det kan finnas fördelar med att inte ha en fastställd strategi för fördelning utan istället satsa på flexibilitet och omprioriteringar.

Såväl regionerna som länsstyrelserna redovisar att anslaget för regionala tillväxtåtgärder har betydelse för att nå målen i de regionala utvecklingsstrategierna. De allra flesta regionerna redovisar även att anslaget bidrar till att nå målen i de regionala strukturfondsprogrammen och gränsöverskridande Interreg-program. Även länsstyrelser anger att anslaget bidrar till att nå målen i dessa program, men i lägre utsträckning än regionerna.

Det framgår tydligt att anslaget för regionala tillväxtåtgärder används som hävstång för att växla upp pengar från EU och/eller annan finansiering inom det regionala tillväxtarbetet. Det gäller regionernas egna medel likväl som privata och offentliga medel.

Både regioner och länsstyrelser tar hänsyn till olika förutsättningar som råder i länet när de fördelar medel. Ambitionen är att stödja möjligheter till utveckling baserat på lokala förutsättningar och behov. Det framkommer även att det pågår ett arbete för att utveckla den hänsyn som tas till inomregionala skillnader.

Samverkan med andra aktörer

Både regioner och länsstyrelser beskriver att samverkan fungerar väl och utvecklas mellan dem. Regionerna beskriver även att samverkan med myndigheter, kommuner, organisationer och näringsliv är väl fungerande och utvecklas. Utvecklingen framkommer tydligast genom att samverkan har blivit mer intensiv i och med coronapandemin. Det har också utvecklat och fördjupat mötes-/samverkansformer. Regionerna har även breddat samverkan med allt fler aktörer.

Samverkan mellan aktörer i regionerna är en förutsättning för att förankra och genomföra insatser och för att bidra till resultat och uppfylla mål. Samverkan sker inom många områden både på strategisk och operativ nivå. Exempel är när man tar fram regionala utvecklingsstrategier och strukturfondsprogram. Samverkan sker även inom sakområden som kompetensförsörjning, kommersiell service och näringsliv.

Några länsstyrelser skriver om indragningen av deras anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under 2020. De är bekymrade över att det kan innebära en lucka och/eller att det blir svårt för vissa aktörer att ta del av dessa utvecklingsmedel. Men det finns även exempel där uppfattningen är att rollfördelningen mellan region och länsstyrelse blivit tydligare i och med flytten av anslag 1:1 till regionen från länsstyrelsen.

Mer om myndigheters medverkan i den regionala utvecklingspolitiken.

Hållbarhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet

Vi ser en förflyttning i både ambition och strategiskt genomförandet av arbetet med hållbar utveckling, jämfört med tidigare års sammanställningar. Framtagandet av regionala utvecklingsstrategier präglas av ambitionen att arbeta med Agenda 2030 med mål om en hållbar regional utveckling. De flesta regioner fokuserar på att hållbarhetsintegrera sina regionala utvecklingsstrategier. Men flera regioner nämner också program, analyser och insatser där hållbarhet är viktiga utgångspunkter. Särskilt EU:s strukturfondsprogram för 2021–2027 är föremål för hållbarhetsintegrering.

Samtliga regioner redovisar sin medverkan i Vägar till hållbar utveckling. Vanligt förekommande insatser är hållbarhetsintegrering av företagsstöd, samverkan med andra aktörer, framtidens besöksnäring, utforskande arbetssätt och medverkan i Glokala Sverige. Glokala Sverige är ett projekt som drivs av Svenska FN-förbundet, Sverige kommuner och regioner samt Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. Syftet är att stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 i regioner och kommuner.

Vidare påverkar pandemin regionernas kapacitet att genomföra sina planerade hållbarhetsinsatser men endast hälften av regionerna reflekterar över detta. Tillväxtverket noterar även att regionerna har kommit olika långt i hållbarhetsarbetet. Det finns ett stort engagemang men regionerna behöver tillsammans med länsstyrelserna ta ett mer aktivt regionalt ledarskap för Agenda 2030 och hållbar utveckling. ​Det behövs en ökad regional kapacitet i form av kunskap, resurser, nätverk och handlingsförmåga för att utveckla och stärka arbetet ytterligare.

Jämställd regional tillväxt

Regionernas arbete inom jämställd regional tillväxt har sin grund i regionernas tidigare arbete inom uppdraget Jämställd regional tillväxt. Arbetet kopplas nu samman med Vägar till hållbar utveckling i hög utsträckning. Övergripande kännetecken för 2020 är att regionerna genomför insatser som både stärker det egna arbetet och andra aktörers arbete att bidra till en jämställd regional tillväxt.

Det arbete som regionerna redovisar handlar övergripande om insatser som bidrar till att:

  • Jämställdhetsintegrera strategiskt viktiga strategier och program.
  • Utveckla och stärka den egna verksamheten för att bidra till att målet att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.
  • Motverka en könssegregerad arbetsmarknad, exempelvis inom vård och omsorgsområdet.
  • Ta fram och utveckla kunskap inom området.

Pandemin har medfört att regionerna har ställt om och digitaliserat genomförandet av olika insatser. Pandemin lyfts delvis som en utmaning, framför allt kopplat till nätverkssamarbeten.

Resultat av arbetet med jämställd regional tillväxt är exempelvis bättre beslutsunderlag och att fler kvinnor tar del av företagsstöd. Effekter på lång sikt handlar generellt om ökad jämställdhet exempelvis inom arbetsmarknaden.

Handlingsplaner stärker klimat- och miljöperspektiven

Alla regioner genomför regionala handlingsplaner för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet, men i varierande omfattning och inriktning. Perspektiven verkar framför allt integreras i övergripande processer som revideringar av regionala utvecklingsstrategier.

Regionerna beskriver insatser som de själva driver, men även insatser av andra regionala aktörer. Det handlar till exempel om insatser för energieffektivisering, hållbara transporter och cirkulär ekonomi. Arbetet bygger på en bred samverkan inom miljö- klimat- och energifrågor med kommuner, länsstyrelser, näringsliv, akademi och myndigheter.

Det framkommer även att regionerna arbetar mer med samtliga hållbarhetsperspektiv, där klimat och miljö är en del. Flera regioner nämner att insatsen Hållbara stöd i Vägar till hållbar utveckling är betydelsefull. Utmaningar som regionerna har är bland annat brist på personella resurser, avsaknad av kompetens inom miljö- och klimatområdet samt prioriteringar mellan olika sakområden.

Några regioner beskriver att handlingsplanerna gjort att klimat- och miljöperspektiven lyfts fram i större utsträckning i det ordinarie regionala tillväxtarbetet. I övrigt är resultaten beroende på vilken inriktning insatserna har. Det handlar till exempel om en genomförd regional elnätsanalys som på lång sikt ska leda till en hållbar elförsörjning.

Höga ambitioner för analys, uppföljning och utvärdering

Generellt finns en hög ambitionsnivå för arbetet med analys, uppföljning och utvärdering. 2020 har dock varit annorlunda på många sätt och vis på grund av coronapandemin. Drygt hälften av regionerna nämner utmaningar och nya uppdrag med anledning av detta. Det har krävts omprioriteringar för att kunna följa vilka konsekvenser pandemin får i länen och dess omvärld.

Mer än hälften av regionerna redovisar att de har en etablerad plan för analys, uppföljning och utvärdering. De som inte redan har ett sådant ramverk redovisar att arbetet är påbörjat.

De vanligaste insatserna som regionerna beskriver är tematiska analyser/utredningar/kartläggningar. De har ett brett spektrum av innehåll som näringsliv, kompetensförsörjning, infrastruktur, smart specialisering och hållbarhet. Fokus ligger ofta på analys av regionens utveckling eller förutsättningar och inte tillväxtarbetet i sig.

Regionerna anger att de tar tillvara erfarenheter och kunskaper från arbetet med analys, uppföljning och utvärdering. Det handlar om inspel till nya strategier och planer, om att sprida kunskapen till berörda aktörer och att bygga vidare på den kunskap som skapas.

Regionernas arbete med Agenda 2030

Tillväxtverkets intryck är att arbetet med Agenda 2030 har fördjupats och konkretiserats regionalt. Regionerna arbetar med att hitta både övergripande strategier och mer konkreta insatser. Detta för att möta samhällsutmaningarna, kunna bidra till Agenda 2030 och hållbar regional utveckling på sikt. Tillväxtverkets arbete med Vägar till hållbar utveckling har en viktig roll för att fortsätta stärka regionernas kapacitet att ställa om till en hållbar utveckling.

Agenda 2030 utgör utgångspunkt för reviderade eller nya regionala utvecklingsstrategier. Några regioner redogör även att framtagandet av de nya regionalfondsprogrammen har haft Agenda 2030 som ramverk. Ungefär hälften av regionerna utforskar också nya arbetssätt i relation till Agenda 2030 och hållbar regional utveckling. Arbetssätten involverar många gånger samverkan med fler aktörer i länet.

Det är också vanligt att regionerna redovisar kunskapshöjande insatser. Framför allt lyfter de medverkan i Glokala Sverige som handlar om att stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 i regioner och kommuner.

Regionerna redovisar även andra insatser med en relativt stor bredd som i mångt och mycket är unika för den regionen. Det handlar till exempel om nationellt påverkansarbete för att möjligheterna till resande och transporter via järnväg ska förbättras.

Tyngdpunkten för resultat ligger på stärkt samverkan. Sammantaget redovisar regionerna dock en relativt stor bredd av resultat. Prestationer handlar bland annat om framtagna kunskapsunderlag och metodutveckling. Exempel på effekter är bidrag till de globala målen och Agenda 2030 samt att fler företag inom e-hälsa etablerar sig i länet.

Kontakt

Camilla Randström
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 96 75