Tillväxtverket
Knappar till omställningsguidens fem steg (steg 5 markerat) 1. Förbereda för omställning 2. Analysera inför omställning 3. Planera och förankra 4. Genomföra omställning 5. Följa upp efter omställning

Följa upp efter omställning

Olika faktorer påverkar hur ni ska hantera omställningen. Beroendet av stora företag, utgångsläget på arbetsmarknaden och möjlighet till pendling till andra kommuner är några saker att ta hänsyn till.

Beroendet av stora företag

När ett stort företag varslar många arbetstillfällen påverkar det i första hand sysselsättningen. Effekterna beror på hur stort varslet är i förhållande till kommunens hela sysselsättning. Ju högre andel företagets andel av sysselsättningen är, desto mer dramatisk blir effekterna. Denna aspekt kallas beroende och kan beräknas på det största företagets (eller de största) andel av sysselsättningen i kommunen.

Läs mer om sårbara kommuner

I exempelkommunerna i tabell 1 svarar det största företaget för 17–37 procent och det näst största företaget för mellan 5–9 procent av all sysselsättning i kommunen. Det innebär att en förlust av det största företaget kraftigt kommer att förändra företagsstrukturen i kommunen. I detta sammanhang kan det paradoxala inträffa att kommunen genom att förlora det största företaget inte längre är en sårbar kommun. Det beror på att det starka beroendet till ett företag har försvunnit.

Tabell 1. Beroendet i tre exempelkommuner och deras procentuella andel av alla anställda i kommunen bland de tio största företagen, 2015

Bjuv

%

Hällefors

%

Olofström

%

Findus Sverige Aktiebolag

16,9

Ovako Sweden AB

18,8

Volvo Personvagnar Aktiebolag

37,1

Saint-Gobain Sweden AB

9,3

Loka Brunn Kur & Konferenshotell Aktiebolag 

5,5

Shiloh Industries AB

4,8

Siwertell AB

2,7

Kjellbergs Logistik & Teknik Aktiebolag

3,3

EBP I Olofström AB

3,1

Skogsvårdsbolaget TS AB

2,7

Spendrups Bryggeriaktiebolag

3,3

ITE Fabriks Aktiebolag

1,3

CC Höganäs Byggkeramik Aktiebolag

1,6

C. Gustafsson Livs Aktiebolag

1,5

Safeman AB
Sandahls

1,3

Charkprodukter I Billesholm AB

1,6

Delmat Aktiebolag

1,5

Fulload AB

1,3

Ekeby Möbler Aktiebolag

1,6

Ferrox Aktiebolag

1,5

Stans & Press I Olofström Aktiebolag 

1,3

Höganäs Bjuf Aktiebolag

1,6

Fricweld Aktiebolag

1,5

Volvo Information Technology Aktiebolag

1,3

Kloosterboer Sweden AB

1,6

Föreningen Hällefors Folkhögskola 

1,5

Wugang Tailored Blanks Sverige AB

1,3

Partnergruppen Svenska AB

1,6

ISS Facility Services AB

1,5

Coor Service Management Aktiebolag

0,6

Totalt

41,4


40,2


53,4

Källa: http://www.foretagsklimat.se/downloads

Det finns också andra företag på orten som påverkas vid neddragning eller flytt av verksamheter. Det kan också leda till att fler jobb försvinner. Det kan till exempel vara leverantörer. För att få veta detta krävs specialundersökningar, det finns helt enkelt ingen tillgänglig statistik inom området.

På lång sikt kan även andra företag i kommunen påverkas. Om nedläggningen leder till utflyttning ur kommunen kan befolkningsminskningen påverka exempelvis företag inom service. Effekten sker först efter några år och kräver mer tid innan den slår igenom.

De frågor som statistiken ska besvara utifrån denna aspekt:

  • Hur ser beroendet ut efter omställningen?
  • Har beroendet minskat eller har det tom ökat?
  • Har några nya företag påverkat beroendet sedan omställningen?
  • Har några större nyetableringar ägt rum?

Utgångsläget på arbetsmarknaden

Effekterna beror också på utgångsläget för kommunens arbetsmarknad. Är arbetslösheten redan hög, och sysselsättningen relativt låg innan neddragningen, blir det sannolikt svårare för de friställda att skaffa ett nytt arbete. Om arbetslösheten är låg och sysselsättningen hög är situationen bättre. Utgångsläget på arbetsmarknaden är mycket olika för kommuner (se tabell 2).

Kommunerna har också en budget som direkt påverkas av en nedläggning. När personer som blivit av med jobbet ökar, minskar skatteintäkterna. På kort sikt behöver effekterna inte bli så stora eftersom arbetslöshetsförsäkringen erbjuder försörjning för dem som är arbetslösa. En initialt hög arbetslöshet i samband med omställningen ökar också risken för bestående arbetslöshet – ju längre tid arbetslösheten varar, desto svårare brukar det vara att komma tillbaka i arbete. På lite längre sikt, när rätten till arbetslöshetsersättning upphör, tvingas kommunen också att betala ut försörjningsstöd till dem som inte kunnat skaffa sig egen försörjning. Men detta är mer långsiktiga effekter.

Vanligtvis beskrivs arbetsmarknaden genom variabeln ”i arbete” plus de som är arbetslösa. ”I arbete” beskriver hur stor andel av befolkningen som normalt sett befinner sig på arbetsmarknaden. De arbetslösa räknas till arbetskraften eftersom de söker arbete för att åter komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Ibland finns det anledning att särredovisa arbetslösa och sysselsatta.

De frågor som statistiken ska besvara utifrån denna aspekt:

  • Hur ser situationen ut när det gäller sysselsättning och arbetslöshet?
  • Har andelen ”i arbete” sjunkit (sysselsättning+arbetslöshet) eller är det främst arbetslösheten som ökat?
  • Fokus ligger på frågan hur situationen såg ut före omställningen och vad som hänt efter den.

Pendling och den lokala arbetsmarknaden

Den lokala arbetsmarknaden är viktig för hur omställningskriser kan hanteras. Pendling och framför allt utpendling är avgörande för effekterna på sysselsättning i kommunen. Finns det en expanderande arbetsmarknad i angränsande kommuner gör det att många redan pendlar. Det finns då potential för att fler ska pendla till jobb i kommunerna runt omkring. Det ökar möjligheterna att den lokala arbetsmarknaden kan ersätta de jobb som förlorats. Pendling är en viktig variabel för den framtida tillgången på jobb och varierar mycket mellan kommuner (se tabell 2).

Att det finns en tradition att pendla kan också spela en roll. Ett stort företag som försett kommunen med riklig tillgång till jobb har ibland lett till att det funnits mindre anledning att pendla. Om möjligheterna att pendla hade varit bättre kanske inte lika många hade varit intresserade av ett arbete på ortens stora företag.

Den fysiska tillgängligheten till jobb är slutligen en avgörande faktor. Möjligheter att pendla avgörs också av tillgång till kommunikationer och infrastruktur. I glest befolkade kommuner kan det vara svårare att hitta underlag för infrastruktur och allmänna kommunikationer.

De frågor som statistiken ska besvara utifrån denna aspekt:

  • Hur stor är utpendlingen i kommunen?
  • På vilken nivå var utpendlingen före och efter omställningskrisen?
  • Vad finns det för möjligheter och vad finns det för hinder att öka utpendlingen?
  • Kan ny infrastruktur eller förbättrade allmänna kommunikationer bidra till en utvidgning av arbetsmarknaden?

Företagande som alternativ

Slutligen är en källa till nya jobb även företagandet i kommunen. Det handlar ofta om en mer långsiktig aspekt eftersom det tar tid att utveckla nya företag. Trots detta bör det räknas till en källa som bidrar positivt till omställningen. Nya företag och befintliga företag kan växa och bli en källa till ny sysselsättning. Detta påverkar kommunens utvecklingsförmåga.

Om det finns en grupp företag som på sikt kan växa och anställa kan effekterna bli mindre allvarliga om något av de stora företagen i kommunen hamnar i kris. En sådan situation står i motsats till det mer extrema beroende som finns i en del sårbara kommuner där det – efter det dominerande industriföretaget och möjligen någon underleverantör till detta företag – är livsmedelshallen som är den näst största privata arbetsgivaren.

En väl förankrad tradition av företagande brukar också leda till mer positiva attityder till företagande. Det kan i sin tur innebära att fler kan tänka sig att pröva på företagande, och därmed bidra till en spirande nyföretagsamhet. Det mått som valts här är nyföretagande per 1000 invånare. Ett annat mått är privata arbetsgivare per 1000 invånare.

De frågor som statistiken ska besvara utifrån denna aspekt:

  • Hur ser företagandet ut i kommunen? Är företagandet högt tyder det på vana och tradition vid företagande. Det finns då sannolikt större möjligheter att företagandet fungerar som ett alternativ till att vara anställd.
  • Vad finns det för möjligheter och vad finns det för hinder att öka företagandet och därmed på sikt öka tillgången på jobb?

Exempel på statistik på kommunal nivå

Det finns gott om statistik på kommunal nivå. Vid närmare analys är det ett begränsat antal variabler som går att använda för att beskriva vad som hänt efter en omställning. Vi beskriver de fyra mest centrala variablerna. I tabell 2 har vi sammanfattat variablerna för tre kommuner.

Det finns tydliga variationer för de tre kommunerna i exemplen. Det gör att utgångsläget är olika och de kommer därmed att drabbas på olika sätt vid större nedläggningar. Bjuv ligger bäst till för de fyra variablerna. På andra plats kommer Olofström och på tredje plats kommer Hällefors.

Det innebär också att det behövs olika insatser för att komma till rätta med omställningens effekter. Ökad pendling är exempelvis sannolikt mindre effektivt för Hällefors medan Bjuv troligen kan nyttja det i högre grad för att återhämta jobb som försvunnit.

Tabell 2: Sammanfattning av variablerna med exempel från tre kommuner år 2016

Variabel

Bjuv

Hällefors

Olofström

Källa för variabeln

Beroende
(Det eller de största privata företagets andel av sysselsättningen)

16,9

18,8

37,1

Företagsklimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsmarknad
(I arbete = sysselsättning + arbetslöshet)

43,2

37,8

41,9

Företagsklimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetslöshet

9,2

12,7

12,1

Företagsklimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Pendling (utpendling)

61,5

19,8

23,5

Statistiska centralbyrånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Antal nya företag per 1000 invånare

7,0

6,3

5,8

Företagsklimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.