Tillväxtverket

Vem gör vad för landsbygder?

Den sammanhållna landsbygdspolitiken kännetecknas av en helhetssyn där flera samhällssektorer bidrar. Målet är att skapa en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

En man och en kvinna coronahälsar med armbågarna.

Civilsamhälle

I den sammanhållna landsbygdspolitiken pekar regeringen ut civilsamhället som en viktig aktör. En kan också tala om den ideella sektorn eller föreningslivet, när människor organiserar sig tillsammans för att de har ett gemensamt mål, ideal eller intresse. Civilsamhället fyller en viktig funktion i Sverige och särskilt i landsbygder genom att till exempel driva lokal service, vara projektägare, erbjuda fritidsaktiviteter och fungera som kanal för människors deltagande i politiska processer.

Exempel på aktörer inom civilsamhället som är betydelsefulla för arbetet med landsbygdspolitikens genomförande är Bygdegårdarnas riksförbund, Lokal utveckling Sverige, Hela Sverige ska leva, Hembygdsrörelsen och Skärgårdarnas riksförbund.

Det finns också en ett stort antal aktörer inom civilsamhället som i bredare betydelse är viktiga för livet i landsbygder (och städer). Det handlar då till exempel om byalag, samfällighetsföreningar eller intressegemenskaper inom områden som kultur, idrott, religion och politik.

Läs mer om civilsamhället Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Företag och organisationer

Företagen har stor betydelse för landsbygdernas utveckling genom att de bidrar med bland annat sysselsättning, skattemedel och framtidstro. Entreprenörskap och företagande är starkt i många av Sveriges landsbygder, men för att upprätthålla och stärka företagens konkurrenskraft behöver en ständig utveckling ske. Det är därför viktigt att olika typer av stödtjänster och kapital når både entreprenörer och företag på ett effektivt och likvärdigt sätt i hela landet. Aktörer som på olika sätt verkar främjande finns på såväl lokal, regional och nationell nivå

Några exempel är Almi Företagspartner, Almi Invest, NyföretagarCentrum, Coompanion, Hushållningssällskapet, Allmänna Arvsfonden, Sparbanksstiftelsen samt de kluster och Science parks som finns och ofta har ett lokalt eller regionalt perspektiv.

En annan typ av aktör är den digitala plattformen verksamt.se. Det är ett platsoberoende verktyg som Tillväxtverket driver i samverkan med andra myndigheter.

Det finns också organisationer som driver företagsintressen i vidare mening. Några exempel är Lantbrukarnas riksförbund, Småföretagarna, Företagarna och Svenskt Näringsliv.

Läs gärna mer om pågående regeringsuppdrag och utveckling av företag på landsbygderna genom digitaliseringens möjligheter.

Kommuner

Kommunerna i Sverige har inget specifikt ansvar när det gäller landsbygdsutveckling. De har däremot ansvar att verka för likvärdiga förutsättningar inom sin kommun när det gäller deras huvuduppdrag och lagstadgade ansvar för medborgarna (den så kallade likställighetsprincipen). Lagstadgade uppgifter är social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg), för-, grund- och gymnasieskola, plan och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp, räddningstjänst, civilt försvar, biblioteksverksamhet och bostäder. Dessa uppgifter är viktiga grundförutsättningar för ett attraktivt liv i landsbygder.

En stor andel av kommunerna arbetar ändå med landsbygdsutveckling - ofta som en del av insatser för näringslivsutveckling. Vanliga verktyg i det arbetet är bland annat arbetet med näringslivskontakter, översiktsplanering, särskilda budgetposter (till exempel för arbetet med Leader) och medborgardialoger. Bland de mindre vanliga verktygen finns strategier för landsbygdsutveckling (många kommuner har däremot särskilda serviceplaner) och metoder för landsbygdssäkring.

Samtliga 290 kommuner är medlemmar i Sveriges kommuner och regioner – som genom kunskapsutveckling och samverkan stöttar kommuner och regioner i deras uppdrag.

Läs mer om Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regioner

Sveriges 21 regioner är ansvariga för viktiga samhällsfunktioner för människor och företag i landsbygder, som till exempel hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. I rollen som ansvariga för regional utveckling har regionerna också en mer direkt betydelse för arbetet mot de landsbygdspolitiska målen. Inom ramen för det uppdraget ska regionerna bland annat arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet samt samordna insatser för genomförandet. Regionerna beslutar också om projektmedel och utför uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Vanliga områden i utvecklingsarbetet handlar till exempel om kompetensförsörjning, kommersiell och viss offentlig service, innovation och företagsutveckling samt besöksnäring. För att arbetet inom dessa områden ska bli framgångsrikt krävs att regionerna hanterar skiftande förutsättningar i såväl landsbygder som städer. I regionernas utvecklingsansvar ingår att samordna lokala, regionala och nationella aktörer för att driva arbetet mot utvecklingsstrategin prioriteringar. Vissa regioner har också särskilda strategier och insatser för landsbygdsutveckling, även om landsbygder i stor utsträckning hanteras som en integrerad del av regionernas hela geografi. Ett viktigt verktyg för det är arbetet med regionala strukturbilder. Regionerna redovisar årligen till regeringen hur de hanterar inomregionala skillnader inom sitt utvecklingsansvar.

Samtliga regioner är medlemmar i Sveriges kommuner och regioner – som genom kunskapsutveckling och samverkan stöttar kommuner och regioner i deras uppdrag.

Läs mer om Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om regionerna

Kunskapsaktörer

I propositionen för landsbygdspolitiken lyfter regeringen fram att det behövs ökad kunskap om landsbygdernas förutsättningar att bidra till hållbar utveckling i hela landet. Forskningsbaserad kunskap har en viktig funktion att fylla och kan öka effekten av politiken.

Forskning med relevans för utvecklingen i landsbygder sker inom en rad olika kunskapsområden och på flera olika universitet och högskolor. Sveriges lantbruksuniversitet och AgriFood Economics Centre har särskilt fokus på frågor som rör till exempel jordbruk och landsbygdsutveckling.

Andra exempel på aktörer som bedriver forskning med ett landsbygdsperspektiv finns vid Centrum för kommunstrategiska studier (Linköpings universitet), Jönköping International Business School (Jönköping University), Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring (Karlstads universitet) samt ETOUR (Mittuniversitetet Östersund).

Länsstyrelser

Länsstyrelserna i varje län har i uppgift att främja länets utveckling. De ska följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelserna har också i uppdrag att bevaka nationella intressen – så kallade riksintressen – inom olika sektorsområden i sina län.

Länsstyrelserna bidrar till landsbygdspolitikens mål genom insatser som riktar sig direkt till aktörer och möjligheter i landsbygder. En stor del av dessa insatser finansieras via landsbygdsprogrammet och handlar förutom om stöd till lantbrukare om till exempel investeringar i kommersiell service, rekreation och turism, stöd till bredbandsutbyggnad samt olika typer av samarbeten för nya jobb på landsbygderna. Länsstyrelserna har också till exempel roller i arbetet med grundläggande betaltjänster och de bygdemedel som ersätter skador från vattenkraft.

Länsstyrelserna bidrar dessutom till politikens genomförande genom sin roll inom ett stort antal ämnesområden, som inte i första hand ses som landsbygdsinsatser men som har effekter på förutsättningarna att bo och verka i landsbygder. Det kan till exempel handla om samhällsplanering, arbete med skyddade natur- och kulturmiljöer, friluftslivfrågor eller insatser för klimatanpassning.

Läs mer på respektive länsstyrelses webbsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationella myndigheter

Den sammanhållna landsbygdspolitiken genomförs både genom särskilda insatser som riktar sig direkt till landsbygder, och genom att landsbygdsperspektiv ska beaktas inom olika sakområden. Det medför att ett flertal myndigheter bidrar till landsbygdernas utveckling utifrån sina uppdrag och sektorsmål och därmed har en viktig roll i landsbygdspolitikens genomförande.

Tillväxtverket ska verka för ett samordnat agerande för att nå de landsbygdspolitiska målen, ett mer effektivt genomförande av landsbygdspolitiken samt främja synergier mellan samhällssektorer.

15 myndigheter är särskilt utpekade för genomförandet av en sammanhållen landsbygdspolitik.

  • Boverket
  • Energimyndigheten
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Statens jordbruksverk
  • Statens kulturråd
  • Livsmedelsverket
  • Myndigheten för yrkeshögskolan
  • Naturvårdsverket
  • Post- och telestyrelsen
  • Patent- och registreringsverket
  • Riksantikvarieämbetet
  • Skogsstyrelsen
  • Trafikverket
  • Vinnova
  • Sametinget

Om myndigheternas närvaro i hela landet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om lokalisering av myndigheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Tillväxtverkets uppdrag på regeringens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regeringen

Regeringen har det övergripande ansvaret för landsbygdspolitiken. Inom regeringen och Regeringskansliet är det näringsminister Ibrahim Baylan och Näringsdepartementet som ansvarar för landsbygdspolitiken.

Regeringens roll är både bred och betydelsefull. På övergripande nivå styr regeringen Sverige och är drivande i arbetet med att förändra våra lagar. Men regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin politik.

På en mer operativ nivå kan regeringen till exempel påverka genomförandet av landsbygdspolitiken genom styrning av sina myndigheter – vad gäller till exempel resurser, uppdrag och återrapporteringskrav. Regeringen kan genom utredningsväsendet också belysa frågor som är viktiga för såväl det offentliga samtalet som för utformningen av politiska beslut.

Näringsdepartementet på regeringens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EU

EU är på flera sätt en viktig aktör för landsbygdspolitikens genomförande i Sverige.

Finansiering

Genom EU kommer omfattande finansiering som bidrar till den svenska landsbygdspolitikens mål – även om insatserna inte är öronmärkta just för den sammanhållna landsbygdspolitiken. Det handlar både om pengar till direkt landsbygdsutveckling som till exempel stöd till bredbandsutbyggnad och utveckling av service i landsbygder, och om pengar till bredare områden som innovation och miljöomställning.

En särskild del gäller finansieringen av Leader, som är en metod för att starta och driva utveckling lokalt. Den bygger på samverkan mellan privat, ideell och offentlig sektor samt utgår från lokala initiativ och förutsättningar I Sverige finns ett 50-tal leaderområden med tillhörande utvecklingskontor.

Finansieringen från EU sker i stor utsträckning genom fonder som Jordbruksfonden och Regionalfonden, där Interreg-programmen gör att det finns möjlighet att arbeta gränsöverskridande. EU bidrar med omfattande finansiering också genom sina sektorsprogram inom områden som innovation och utbildning.

Under 2021 pågår utveckling av nya program inför programperioden 2021-2027.

Mer om EU-program i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EU-kommissionens sida om landsbygdsutveckling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information från regeringen om landsbygdsprogrammet

Mer om Leader Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer om föreningen Lokal utveckling Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nätverk

Landsbygdsnätverket är ett nätverk med organisationer, föreningar och myndigheter som på olika sätt har betydelse för landsbygdsutveckling. Nätverket ska stärka det svenska genomförandet av de EU-program som på olika sätt berör utvecklingen på landsbygder. Under åren 2014-2020 handlar det om landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling med finansiering från socialfonden och regionalfonden (där Leader ingår).

Det finns också ett internationellt nätverk för landsbygdsutveckling (ENDR) där bland annat nationella landsbygdsnätverk, EU-ländernas myndigheter samt organisationer för landsbygdsutveckling utvecklar och sprider kunskap.

Mer om Landsbygdsnätverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om det internationella nätverket för landsbygdsutveckling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kunskap

EU och samarbetet mellan länderna bidrar förutom med finansiering och nätverk också till kunskapsutveckling med stor landsbygdsrelevans. I december 2020 antog EU-länderna en Territoriell Agenda 2030, som utgör ett vägledande policydokument med syfte att bidra till en rättvis och grön utveckling – i både landsbygder och städer. Under 2020-2021 driver EU-kommissionen ett arbete för i samverkan med en bredd av aktörer på landsbygderna ta fram en långsiktig vision för Europas landsbygder 2040.

ESPON är ett forskningsprogram kring regional utveckling och rumslig planering som finansieras av EU. Programmet ska genom sin forskning producera jämförbar kunskap om utvecklingsförutsättningarna för europeiska regioner, städer och territorier. Utveckling i landsbygder är ett område som lyfts fram där ESPON bidrar med kunskap, ofta med utgångspunkt i lokala och regionala fallstudier.

Mer om Territoriell agenda 2030 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer om arbetet med att ta fram en långsiktig vision för Europas landsbygder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer om ESPON Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Internationella aktörer

Det finns flera internationella aktörer förutom EU som bidrar med stärkt kunskapsutveckling och samverkan ur ett landsbygdsperspektiv.

På nordisk nivå finns bland annat Nordiska ministerrådet som inom det regionalpolitiska samarbetet bidrar till den nordiska Visionen 2030. Det finns ett samarbetsprogram som bland annat lyfter betydelsen av en grön och inkluderande utveckling för såväl städer som landsbygder, och inom det en särskild arbetsgrupp för landsbygd. Forskningsinstitutet Nordregio bidrar med kunskapsutveckling.

På internationell nivå finns bland annat OECD som utvecklar och sprider kunskap inom en rad områden. Inom OECD finns bland annat arbetsgrupper för regional utveckling, urban utveckling och landsbygdsutveckling. Den senare heter WPRUR och lanserade under 2020 ett ramverk som pekar ut framtida utvecklingsmöjligheter i landsbygder med olika förutsättningar. OECD genomför också särskilda landstudier och regionala studier, som ibland sätter fokus på Sverige. Inom OECD samarbetar totalt 36 länder.

Läs mer om samarbetet inom Nordiska ministerrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om samarbetet inom OECD Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Saknar du någon aktör som har betydelse för genomförandet av landsbygdspolitiken? Hör av dig till Klas Fritzon.