Tillväxtverket

Strategi

Arbetet med landsbygdsperspektiv sker i ett större sammanhang. Det finns tre centrala utgångspunkter, nämligen hållbarhet, helhetstänk och strategiskt tänk.

Nedan belyser vi kopplingen till arbetet med Agenda 2030 och hållbarhetsfrågorna, landsbygderna som en del av en större helhet samt landsbygdsperspektiv som strategiskt förhållningssätt.

Katalysator för omställning

En stor andel av målen i Agenda 2030 är beroende av arbetet på lokal och regional nivå. Förmågan att definiera och prioritera insatser utifrån hur förutsättningar skiftar från plats till plats är avgörande för hur framgångsrikt arbetet blir. Mer utvecklade landsbygdsperspektiv på alla nivåer i samhället kan därför fungera som en hävstång för arbetet med målen i Agenda 2030 – och öka takten i omställningen.

Ett systematiskt arbete med landsbygdsperspektiv kan också vara viktigt för att göra intressekonflikter synliga. Utvecklad kunskap och dialog kan bidra till såväl nya lösningar som legitimitet för de prioriteringar som görs.

Att diskutera

Diskutera hur landsbygdsperspektiven (eller bredare geografiska perspektiv) syns i ert arbete med hållbar utveckling och Agenda 2030. Lyft om landsbygdsperspektiv kan berika hållbarhetsarbetet – och integreras i eventuellt befintliga strukturer för det arbetet.

Om ett Sverige som hänger ihop

Arbetet med landsbygdsperspektiv bidrar till berättelsen om ett land som hänger ihop. Sverige är summan av en mängd platser – och de mervärden som uppstår av den mångfalden. Samtidigt finns tecken på att människor upplever att behov i landsbygder värderas lägre än behov i städer.

Det är en viktig uppgift för dig och din organisation – oavsett om ni är en kommun, region eller myndighet – att vara medvetna om hur ni väger behov i olika delar av geografin. I vissa fall kan insatser anpassas för att bättre möta behov i landsbygder eller städer, men i andra fall handlar det om att prioritera utifrån begränsade resurser. En aspekt att vara vaksam på är det nödvändiga i att hantera behov i landsbygder och städer fritt från geografiska normer.

Att diskutera

Vilka värden ni levererar i landsbygder är självklart centralt, men spelar det också roll hur ni levererar? Diskutera möjligheterna att utveckla ert arbete med dialog och delaktighet för att skapa förståelse och förtroende för er verksamhet. Vilka andra mervärden kan det medföra?

Integrera på bred front för att nå framgång

Arbetet med att stärka landsbygdsperspektiven bör i stor utsträckning ske genom att det integreras inom en bredd av områden i en organisation. Olika mål för arbetet med landsbygdsperspektiv kräver olika metoder – och dessa behöver anpassas utifrån skiftande förutsättningar och ambitioner.

Vår bedömning är att detta synsätt öppnar för att många organisationer kan arbeta med att stärka landsbygdsperspektiven inom sin verksamhet. Kanske finns inte förutsättningar att jobba med övergripande initiativ som till exempel landsbygdssäkring av beslut. Att till exempel införa geografiska perspektiv i verksamhetsplaneringen, systematisera omvärldsbevakningen eller följa upp hur utbetalda stöd fördelar sig mellan olika typer av geografier kan däremot vara möjligt.

Region Kronoberg och Jordbruksverket hållbarhetssäkrar

Att hållbarhetssäkra handlar inte bara om att se möjligheter, utan också om att identifiera risker. Det vet Region Kronoberg, som sedan ett par år använder ett verktyg för hållbarhetssäkring med geografiska perspektiv som en viktig dimension.

När Jordbruksverket tar fram underlag till beslut finns alltid hållbarheten med – där landsbygdernas förutsättningar och behov är en integrerad del i den sociala hållbarheten. Som stöd för arbetet finns tankekarta, check­lista och utbildning.