Tillväxtverket

Vägledning för landsbygder­

Med Vägledning för livskraftiga landsbygder vill Tillväxtverket bidra med kunskap och inspiration till arbetet med att lyfta landsbygdsperspektiven i kommuner, regioner och myndigheter.

Landsbygdsperspektiv handlar i grunden om att omfamna betydelsen av geografi – och människorna som befolkar den. Om att förstå utmaningar och ha förmåga att ge kraft åt utvecklingspotentialen i landsbygder. Genom att synliggöra hur behov och lösningar skiftar mellan olika platser kan ett stärkt landsbygdsperspektiv också fungera som katalysator för arbetet med Agenda 2030.

Vägledningen bygger på praktisk och teoretisk kunskap och innehåller både övergripande perspektiv och konkreta tips.

Vad är det egentligen som räknas som landsbygder?

När du och din organisation arbetar för att stärka landsbygdsperspektiven har ni nytta av en gemensam förståelse av grundläggande begrepp. En av de första frågorna att ställa är vad ni menar med landsbygder?

Svaret på frågan hur landsbygder bör definieras hänger nära ihop med den tänkta tillämpningen. En så kallad kommungruppsindelning kan till exempel vara lämplig för att på nationell nivå synliggöra likheter och skillnader mellan olika typer av kommuner - medan en sådan indelning blir för grov på regional eller kommunal nivå.

Det finns flera definitioner

  • En vanlig definition är den kommun­gruppsindelning som Tillväxtverket och regeringen använder. Enligt denna indelning består Sverige av sex kategorier av kommuner varav tre benämns som lands­bygdskommuner. En fördel med denna indelning är att den synliggör att det finns olika typer av landsbygder – som ofta uppvisar skilda utvecklingsmönster.
  • En annan vanlig definition är Statistiska Centralbyråns (SCB) geografiska indelning som kallas DeSo – där Sverige delas in i nästan 6 000 områden. Det gör den användbar också på kommunal och regional nivå. Indelningen utgår från tätorter och valdistrikt, men tar även hänsyn till förutsättningar i geografi och infrastruktur som vattendrag och järnvägar.

I praktiken förekommer ett stort antal definitioner av landsbygdsbegreppet – och i många fall är det outtalat vad som avses med landsbygder. Vidgar vi perspektivet också till internationella definitioner varierar andelen människor som bor i landsbygder från 13 till 76 procent i Sverige – bara beroende på hur vi räknar.

Så mäter du hur långt företag och människor har till service

Det finns också nära­liggande begrepp som i viss mån ersätter behovet av att definiera just landsbygder. Ett sådant exempel är till­gänglighet, som ofta används för att mäta hur människor och företag kan ta del av olika typer av samhällsservice.

Genom Serviceanalys Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du enkelt göra kartor som visar tillgängligheten till olika typer av kommersiell service inom din kommun, region eller annat geografiskt område. Du kan också simulera hur tillgäng­ligheten förändras om till exempel en viss livsmedelsbutik lägger ned.