Tillväxtverket

Kunskap om landsbygder

Många sitter vid ett bord med sina datorer. En kvinna sitter framför dem och visar entusiastiskt något med händerna.

Tillväxtverket har regeringens uppdrag att arbeta för livskraftiga landsbygder i Sverige. En bred kunskapsutveckling är avgörande för att vi ska lyckas – både för att stärka våra egna insatser och för att bygga kunskap från lokal till nationell nivå.

Nedan lyfter vi fram slutsatser från en bredd av kunskapsunderlag som såväl belyser landsbygdspolitikens genomförande som tematiska fördjupningar inom områden som kompetensförsörjning och smart industri.

Uppföljning av den sammanhållna landsbygdspolitiken

I denna rapport redovisar vi hur ett system för uppföljning av landsbygdspolitiken kan se ut. Vi skördar också lärdomar av ett sådant system. En viktig slutsats är att skillnaderna mellan olika typer av landsbygder och städer är påtagliga – även om utvecklingen inom många områden är god i landet som helhet.

Mer om studien

Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen att utveckla ett system för uppföljning av den samman­hållna landsbygdspolitiken. I denna rapport redovisar vi hur ett sådant system kan se ut, genom att bland annat föreslå en struktur och indikatorer som gör det möjligt att följa politikens genomförande.

Vi ger också en aktuell bild av utvecklingen i landsbygder, hur landsbygdspolitiken har genomförts och vilka resultat som går att urskilja. Rapporten innehåller rekommendationer till regeringen, som fokuserar på att stärka det fortsatta genomförandet av politiken.

Åtta lärdomar om utvecklingen i landsbygder

  • Utvecklingen är inom många områden god i hela landet – men skillnaderna mellan och inom olika kommuntyper är ofta fortsatt påtagliga.
  • Den långsiktiga trenden med positiva flyttnetton till storstäder och täta kommuner har delvis brutits. Under de senaste åren har de tätortsnära landsbygdskommunerna vuxit medan människor flyttat från storstädernas tätaste kommuner. Den demografiska försörjnings­kvoten är dock i regel högre i landsbygdskommunerna och många landsbygdskommuner krymper befolkningsmässigt.
  • Utbyggnaden av snabbt bredband sker i hela landet. Skillnaderna mellan och inom kommungrupperna är dock betydande, med lägst tillgång i de glesa- och tätortsnära landsbygdskommunerna.
  • Restider till butiker, drivmedelsstationer och grundskolor är ganska oförändrade de senaste åren men skillnaderna är stora över landet. Sårbarheten är stor i glesa strukturer där nedläggningen av till exempel en butik kan göra att avstånden till fler typer av kommersiell service ökar dramatiskt.
  • Andelen små och medelstora företag som innoverar är stabil och andelen som exporterar ökar generellt sett. Men, för regioner med stor andel landsbygdskommuner så har båda måtten fallit under de senaste 5–10 åren.
  • Den ekonomiska utvecklingen i termer av BRP/capita är positiv för alla kommuntyper, men av de 21 kommuner som har en lägre BRP/capita 2018 jämfört med 2012 är 15 landsbygds­kommuner. Skillnaderna i BRP/capita är fortfarande stor mellan kommuntyper och det beror delvis på branschstruktur, arbetspendling och förekomsten av statliga och kommunala arbetsställen.
  • Förvärvsintensiteten har utvecklats positivt för samtliga kommungrupper – mest positivt för de mycket glesa landsbygdskommunerna som nu uppvisar det högsta medelvärdet som grupp. Inom kommungrupperna är variationen betydande – med kommuner både under 70 procent och över 85 procent.
  • En generell utbildningsökning har skett nationellt under de senaste 35 åren. Däremot har denna ökning skett till olika grad per kommuntyp – de regionala skillnaderna har inte blivit mindre utan för den högre utbildningsnivån snarare större. Människor i storstadskommuner, tätortsnära landsbygd och täta blandade kommuner är också mer nöjda med sina möjligheter att utbilda sig än människor i glesa och mycket glesa kommuner.

Tre lärdomar om landsbygdspolitikens genomförande

  • De uppdrag/satsningar som aviserades i regeringens proposition har till stor grad genomförts och utvecklingen i förhållande till många av politikens delområden är god. Delmålen har ingen inbördes hierarki och är på väldigt olika nivå – så att bedöma till vilken grad målet med den övergripande landsbygdspolitiken nås är inte möjligt.
  • Den sammanställning vi gör i rapporten visar att det genomförts insatser inom alla politikens delområden. I många områden till en betydande grad, men i vissa fall har omfattningen blivit mindre än den som först aviserades.
  • Inom vissa områden har de satsningar som gjorts under de senaste 2–3 åren främst varit att betrakta som piloter; många av dessa satsningar har genomförts med goda resultat, men sammanställningar av rapporter och utvärderingar visar att det finns stora utmaningar kring bärkraftigheten och spridningen av resultaten.

Genomförande i korthet

  • I rapporten har vi kartlagt landsbygdspolitikens innehåll, dess genomförande och vi beskriver kortfattat relationen till den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdsprogrammet.
  • Metodmässigt bygger uppföljningen på en utvecklad förändringsteori för landsbygdspolitiken, teorier och metoder kring uppföljning och utvärdering, och tidigare metodmässiga avväganden i liknande nationella och internationella uppföljningssystem.
  • Uppföljningen bygger rent praktiskt på en kombination av indikatorer, myndigheters återrapporteringar, beskrivningar och uppföljning av centrala uppdrag och tematiska fördjupningar. Delar av uppföljningen är ett bibliotek av centrala uppdrag och dess dokumentation.
  • Totalt redovisas utvecklingen och läget för 23 centrala indikatorer för politikområdet och den samlade bedömningen av dessa tillsammans med övriga information görs i en form av triangulering där läget i förhållande till politikens mål och planerade genomförande analyseras.

Fördjupa dig

Slutrapporterade regeringsuppdrag - Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)

Kontakt på Tillväxtverket

Gunnar Lindberg

Att sätta fokus på landsbygder del 2

I rapporten beskriver vi hur kommuner och regioner arbetar för att integrera landsbygds­perspektiv i sina verksamheter. Vi lyfter fram övergripande lärdomar samt identifierar fallgropar och framgångsfaktorer.

Mer om studien

Den nationella landsbygdspolitiken pekar ut vikten av landsbygdsperspektiv i offentlig sektor. Ambitionen att institutionalisera landsbygdsperspektiv som förhållningssätt kan kallas integrering av landsbygdsperspektivet, eller landsbygdsintegrering.

Syftet med denna undersökning är att beskriva landsbygdsintegrering som praktik på kommunal och regional nivå, samt lyfta fram lärdomar som kan bidra till förståelsen av landsbygds­integrering i offentlig verksamhet generellt. Klart är att det finns många fallgropar – men också att det finns framgångsfaktorer att lära av.

Vår förhoppning är att genom detta bidra till både fortsatt utveckling av landsbygdsintegrering inom offentlig sektor och inspirera till vidare forskning inom området.

Fem slutsatser i studien

  • Arbetet med att integrera landsbygdsperspektiv (framförallt genom modeller för landsbygdsbedömning) skiljer sig åt i två dimensioner, dels gällande bredden i analysen och dels gällande formen av territoriellt fokus.
  • Arbetet med att integrera landsbygdsperspektiv begränsas av att det upplevs svårt att finna relevant kunskapsunderlag och att det saknas stödfunktioner för tjänstepersoner som får i uppgift att göra landsbygdsbedömningar.
  • För att arbetet med att integrera landsbygdsperspektiv ska få reell betydelse krävs att politiken också definierar landsbygdspolitiska målsättningar.
  • Arbetet med att integrera landsbygdsperspektiv kan underlättas av att rutiner för landsbygdsbedömning kompletteras med strukturer för samordning mellan olika förvaltningar och enheter samt strukturer för regelbunden landsbygdsinriktad medborgardialog.
  • Landsbygdsintegrering som arbetssätt behöver anpassas till olika förutsättningar. Rapporten presenterar avslutningsvis sju principfrågor att ta ställning till vid design av landsbygdsintegrering som förhållningssätt och utarbetande av arbetsrutiner.

Genomförande i korthet

  • Resultaten bygger på 40 kvalitativa intervjuer med företrädare för kommuner och regioner (tjänstepersoner och politiker), i 26 kommuner och 5 regioner.
  • Som komplement till intervjuerna har vi också gjort en kvalitativ dokumentanalys av kommunala och regionala landsbygdspolitiska dokument.
  • Analysmetoden har bestått av dels syntetisering av olika former av förekommande landsbygdsintegrerande arbetssätt, dels jämförelser av informanternas uttalanden om specifika teman definierade utifrån undersökningens syfte och frågeställningar.
  • Studien genomfördes av forskare vid Institutionen för stad och land på SLU – i samverkan med Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Att sätta fokus på landsbygder del 2 - lärdomar från kommuner och regioner

Kontakt på Tillväxtverket:

Klas Fritzon

Länsstyrelserna och landsbygdspolitiken

I rapporten ställer vi samman länsstyrelsernas redovisningar av hur de bidrar till att genomföra den sammanhållna landsbygdspolitiken. Vi identifierar övergripande mönster, lyfter fram exempel och ger förslag till utveckling.

Mer om studien

Sverige har sedan 2018 en nationell landsbygdspolitik med ett övergripande mål som fokuserar på likvärdiga förutsättningar och hållbar utveckling i hela landet. Utgångspunkten är tydligt tvärsektoriell – med ett brett perspektiv på utveckling.

Ett effektivt arbete mot de landsbygdspolitiska målen förutsätter att olika aktörer bidrar utifrån sina respektive roller för att tillsammans göra skillnad.

I denna sammanställning synliggör vi hur länsstyrelserna med sin tvärsektoriella verktygslåda och uppdrag att främja utvecklingen inom sina respektive län bidrar till genomförandet av politiken. Studien baseras på länsstyrelsernas uppdrag från regeringen att redovisa sitt bidrag till politikens tre delmål.

Fem slutsatser i studien

  • Genomslaget för den sammanhållna landsbygdspolitiken är svagt i länsstyrelsernas redovisningar. Framför allt är perspektivet smalt, med tyngdpunkt i insatser som följer av länsstyrelsernas roll i arbetet med Landsbygdsprogrammets genomförande. Detta står i kontrast till politikens breda perspektiv.
  • Tillväxtverkets bedömning är att redovisningarna inte ger en rättvisande bild av hur länsstyrelserna i praktiken bidrar till den sammanhållna landsbygdspolitikens målsättningar. Tidigare kartläggningar och dialogprocesser visar också att länsstyrelsernas bidrag både är större och mer mångfacetterad än vad som framkommer i redovisningarna.
  • Om regeringen har som ambition att återkomma till länsstyrelsernas roll i politikens genomförande, bedömer Tillväxtverket att det finns utvecklingspotential för såväl uppdraget att redovisa som för hur länsstyrelserna i praktiken bidrar till målsättningarna i sin faktiska verksamhet.
  • En framgångsfaktor för kommande uppdrag från regeringen är att de är långsiktiga. Vi bedömer också att länsstyrelserna har bättre förutsättningar att ta en aktiv roll i genomförandet av politiken om uppdrag också följs av resurser.
  • Redan nu tror vi att länsstyrelserna inom ramen för sin nuvarande verksamhet kan stärka sitt bidrag till de landsbygdspolitiska målen – det finns goda exempel att lära av redan i årets redovisningar.

Genomförande i korthet

  • I rapporten ställer vi samman länsstyrelserna beskrivningar i årsredovisningarna för 2020 av hur deras verksamhet bidrar till de tre delmålen för den sammanhållna landsbygdspolitiken.
  • Sammanställningen görs inom ramen för Tillväxtverkets uppdrag från regeringen att stärka genomförandet av politikområdet.
  • Materialet är utpräglat kvalitativt med stora skillnader vad gäller struktur, omfång och inriktning…
  • … vilket gör att vi tillämpat en analysmodell där vi systematiserat 1) strukturen i redovisningarna samt 2) innehållet i redovisningarna. Det senare med utgångspunkt i de tre verktygen finansiering, samverkan och kunskap.
  • För att bidra till lärande har vi valt att vara frikostiga med citat och exempel.
  • En första version av rapporten kvalitetssäkrades såväl inom Tillväxtverket som med representanter för länsstyrelserna.
  • Studien genomfördes av en arbetsgrupp på Tillväxtverket under våren 2021.

Fördjupa dig

Rapporten Länsstyrelserna och landsbygdspolitiken

Kontakt på Tillväxtverket

Klas Fritzon

Kommersiell service ger robustare samhälle

I studien belyser vi vilken roll en fungerande kommersiell service har för ett samhälle att vara robust och resilient. En av de centrala slutsatserna är att om servicen ska fungera i kris – måste den också fungera i vardagen.

Mer om studien

Kommersiell service är en förutsättning för utvecklingskraft i alla delar av landet. Men vilken roll spelar den för att samhället och platser kan vara robusta och resilienta? Den utveckling som varit under pandemin talar för att den kommersiella servicen har varit viktig för att samhället har kunnat fortsätta fungera. Därför har vi låtit intervjua en rad företrädare för kommuner och andra organisationer för att få deras bild.

Studien bidrar till en djupare förståelse för den kommersiella servicens betydelse för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i vardag och kris, men också hur dessa funktioner kan stärkas framöver.

Med kommersiell service menar vi dagligvarubutiker och drivmedelsstationer samt ombud för post/paket, apotek och betaltjänster.

Fem slutsatser i studien

  • Tillgängligheten till service beskrivs som stabil men på en ”miniminivå” som inte kan minska utan att det får konsekvenser för möjligheterna att bo och verka på landsbygderna i Sverige – särskilt i händelse av kris. En nedläggning eller störning som drabbar ett serviceställe, medför att befolkningen i vissa landsbygder får mycket långt att åka till närmsta alternativ.
  • Dagligvarubutiker har ofta en roll som är större än själva butiken, den är ett nav för informationsutbyte och social gemenskap i bygden.
  • Den kommersiella servicen måste fungera i vardag om den ska fungera i kris.
  • Servicens betydelse för samhällets robusthet och motståndskraft måste uppmärksammas ur ett systemperspektiv. Den kommersiella servicen är beroende av infrastruktur som el, transporter och bredband.
  • Kommersiell service är en fråga som många aktörer har olika grad av rådighet över men som ingen enskild aktör har samlat ansvar för. Det behövs samordning mellan region, länsstyrelse och kommuner för att tillgången till kommersiell service ska fungera. Detta är viktigt i diskussionen om kopplingen mellan kommersiell service och krisberedskap, då dessa båda sakområden ofta hanteras inom olika politikområden.

Genomförande i korthet

  • Rapporten bygger på kvalitativa intervjuer med företrädare för 20 kommuner och 10 myndigheter och organisationer. Sammantaget har intervjuerna omfattat samtal med ca 70 personer, varav drygt 50 från kommunerna.
  • Intervjuerna gjordes utifrån strukturerade frågeguider med frågor kring tre teman - hur tillgången till kommersiell service i landsbygder ser ut, vilken betydelse kommersiell service har för samhällets robusthet och resiliens samt vad som kan/bör göras för att stärka utvecklingen av kommersiell service på landsbygderna.
  • Studien genomfördes av konsultbolaget WSP under 2020–2021, på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Rapporten Kommersiell service ger robustare samhälle

Kontakt på Tillväxtverket

Pär-Ove Bergqvist

Utveckla metodstöd för landsbygdsbedömning

I rapporten berättar vi om uppdraget från regeringen att utveckla ett metodstöd för landsbygdsbedömning. Metodstödet ska hjälpa nationella myndigheter att stärka landsbygdsperspektivet inom ramen för sina ordinarie verksamheter.

Mer om studien

Tillväxtverket har haft i uppdrag från regeringen att tillsammans med andra nationella myndigheter utveckla ett så kallat metodstöd för landsbygdsbedömning – med syfte att stärka förmågan att synliggöra, beakta och integrera landsbygdsperspektiv inom sina verksamheter. Uppdraget har genomförts i en första kunskapsutvecklande fas och en andra mer praktiskt inriktad fas. Det senare genom Landsbygdslabbet som pågått från januari till april 2021.

I Landsbygdslabbet har 16 myndigheter träffats för att utveckla konkreta metoder och verktyg. Labbet har bearbetat cirka 20 idéer till prototyper som sedan provtryckts med potentiella användare i myndigheterna. Vi bedömer att processen i sig har varit lika betydelsefull för arbetet som de testade idéerna. För det fortsatta arbetet lyfter vi vikten av mål, styrinstrument och att det behövs en stödorganisation som samordnar, följer upp och bistår med processtöd.

Fem av slutsatserna i rapporten

  • En grund till ett samlat metodstöd för landsbygdsbedömning finns. Prototyperna som tagits fram och testats behöver dock utvecklas och testas ytterligare för att bli fungerande. De behöver också paketeras till ett lättillgängligt format som användarna ska kunna nå digitalt via en webbportal.
  • En stödfunktion behöver finnas som komplement till webbportalen. Stödfunktionen bör exempelvis ansvara för utveckling av metodstödet och kan bistå vid anpassning och implementeringen till olika verksamheter.
  • Fortsatt styrning och tydliga uppdrag behövs. Avgörande för myndigheternas fortsatta engagemang och möjlighet att prioritera framöver är enligt dem själva regeringens fortsatta styrning av myndigheterna och hur deras respektive myndigheter mer specifikt bidrar till den samlade landsbygdspolitiken. Det behövs en tydlig samsyn om att detta område är prioriterat och att ledningarna på myndigheterna därför har en betydande roll i detta.
  • Tillväxtverkets samordnande roll inom landsbygdspolitiken, där vi bland annat ska bidra till att stärka statliga myndigheters medverkan i genomförandet, kommer att vara fortsatt viktigt. Detta gäller inte minst för utvecklingen och implementeringen av metodstödet för landsbygdsbedömning som utgör en konkret aktivitet i denna roll.
  • Offentliga aktörer på regional och kommunal nivå bör inkluderas i det fortsatta arbetet. Det finns goda skäl att i fortsättningen länka samman dessa aktörer än tydligare för att åstadkomma en mer landsbygdsmedveten offentlig sektor.

Genomförande i korthet

  • Den inledande kunskapsuppbyggnaden på det landsbygdspolitiska området har gjorts med hjälp av olika kartläggningar och dialoger. Även om fokus i Tillväxtverkets arbete med uppdraget framförallt har varit på de utvalda statliga myndigheterna har ett parallellt arbete också skett med att bygga upp kunskap om det arbete som sker inom kommunal och regional verksamhet gällande landsbygdspolitiska frågor. Det är en förberedelse för bland annat en breddad implementering av metodstödet till fler samhälleliga nivåer än enbart nationella myndigheter.
  • Landsbygdslabbet har bedrivits i tre tematiska labbspår: (1) planering och beslutsprocesser, (2) uppföljning och analys samt (3) kommunikation och media med tanken att täcka in bredden i myndigheternas verksamheter. Varje labbspår har haft totalt fem träffar med ett par hemuppgifter däremellan. Landsbygdslabbet inleddes och avslutades med gemensamma träffar utöver de separata labbspåren.
  • Upplägget för Landsbygdslabbet har varit enligt förändringsprinciperna i innovationsledning och designprocesser där utgångspunkten är ett behovs- och användarfokus.
  • Landsbygdslabbet genomfördes med processtöd från Sweco.

Fördjupa dig

Rapporten som är lämnad till regeringen finns på denna sida.

Kontakt på Tillväxtverket

Elisabet Olofsson

Myndigheternas arbete med hållbar utveckling i hela landet

I studien ställer vi samman rapporteringar från 21 nationella myndigheter av hur de medverkar till utveckling i hela landet. Utgångspunkten är deras uppdrag från regeringen att bidra till regional utveckling och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Mer om studien

För att ta vara på hela Sveriges potential och skapa en hållbar utveckling i hela landet, behöver statliga myndigheter ha kunskap och förmåga att förstå och möta skilda förutsättningar i geografin.

Tillväxtverket ska vara ett stöd i myndigheters medverkan i det regionala utvecklingsarbetet och arbetet för att utveckla Sveriges landsbygder. 21 myndigheter har redovisat sin medverkan och Tillväxtverket har sammanställt och analyserat materialet.

Kunskapen om myndigheters medverkan är viktig för såväl regeringens arbete med att fortsatt utveckla både den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken, liksom för Tillväxtverkets arbete att stötta myndigheter att inom deras verksamhetsområden bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet.

Sex slutsatser i studien

  • Myndigheter har stärkt sin medverkan jämfört med tidigare redovisningar – men det finns fortsatt stora variationer. Myndigheterna har olika förutsättningar i sin medverkan beroende på styrningen och strukturen i verksamheten samt om verksamheten har ett huvudsakligen nationellt, regionalt eller lokalt perspektiv.
  • Fler myndigheter reflekterar över sina verksamheter utifrån territoriella perspektiv och beskriver ett pågående eller planerat strategiskt arbete för att integrera och stärka territoriella perspektiv i sin verksamhet.
  • Få myndigheter kan dock sägas tillämpa territoriella perspektiv kontinuerligt i verksamheten. Tillväxtverket ser att målsättningen bör vara att alla de myndigheter som enligt regeringen ska bidra till den regionala utvecklingspolitiken och en sammanhållen landsbygdspolitik tillämpar territoriella perspektiv som ett sätt att skapa större effekt och relevans i myndighetens verksamhet, i alla delar av landet.
  • Myndigheterna har utvecklat sin samverkan med regionerna och samverkan sker i mer etablerade och strukturerade former inom allt fler områden, bland annat kring kompetensförsörjning och bredband. Samverkan med regioner sker främst inom områden där myndigheter ser att regionerna har en tydlig roll i myndighetens frågor. Inom områden där regioners roll upplevs vara mindre tydlig finns en större osäkerhet och variation i myndigheternas medverkan.
  • Myndigheterna efterfrågar tydligare styrning och förväntningar kring hur de ska bidra och medverka, främst från regeringen och Regeringskansliet. De efterfrågar också mer kunskap om vilka behov och förväntningar som finns regionalt och lokalt inom deras verksamhetsområden.
  • Tillväxtverket rekommenderar regeringen att tydligare inkludera territoriella perspektiv i styrningen av myndigheterna. Tillväxtverket ser också att det behövs stärkt kunskap inom fler politikområden vad gäller genomslaget för myndigheters verksamhet utifrån territoriella perspektiv. Denna kunskap ger myndigheterna förmåga att anpassa verksamheten och få ett bättre genomslag för sin verksamhet, i alla delar av landet.

Genomförande i korthet

  • Analysen bygger på myndigheters redovisningar av sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2015–2020, i relation till En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020.
  • Ett flertal av myndigheterna som medverkat i det regionala tillväxtarbetet ska också bidra till genomförandet av en sammanhållen landsbygdspolitik. I de anvisningar Tillväxtverket tagit fram till myndigheterna ställs därför frågor med relevans för både den regionala utvecklingspolitiken och en sammanhållen landsbygdspolitik.
  • Anvisningarna omfatta fem frågeblock inom områden som anpassning av verksamhet utifrån regionala och lokala förutsättningar, samverkan med regionala och lokala aktörer samt myndigheternas interna strategier för medverkan i det regionala tillväxtarbetet.
  • Rapporten omfattar 21 myndigheters redovisningar av sin medverkan. Hela listan på myndigheter hittar du under avsnitt 1.2.2 i Tillväxtverkets rapport till regeringen (länk nedan).

Fördjupa dig

U 3.1 RB 2020 Myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet Ä2020 378.pdf (tillvaxtverket.se)

Kontakt på Tillväxtverket:

Johanna Mikaelsson

Landsbygdsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet 2020

I studien ställer vi samman regionernas rapporteringar av hur de hanterar inomregionala skillnader och ett landsbygdsperspektiv i sitt arbete med regional utveckling. Detta avsnitt utgör en del i av en bredare rapportering.

Mer om studien

Sveriges 21 regioner är ansvariga för arbetet med regional utveckling. Inom ramen för den rollen genomför de insatser som syftar till att stärka utvecklingen i såväl landsbygder som städer av olika typ. Varje år sammanställer och analyserar Tillväxtverket arbetet i en rapport, med utgångspunkt i den återrapportering regionerna gör i enlighet med villkorsbeslut och anvisningar från regeringen. För 2020 hade regionerna i uppgift att rapportera hur de hanterar inomregionala skillnader inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret.

Genom sammanställningen av regionernas redovisningar fördjupar Tillväxtverket förståelsen av hur regionerna integrerar landsbygdsperspektivet som en del i det samlade arbetet med regional utveckling.

Fem slutsatser i studien

  • Samtliga regioner redovisar att inomregionala skillnader påverkar det regionala utvecklingsarbetet. Även om det finns nyanser i hur de uttrycker sig tar regionerna en enhetlig utgångspunkt i de skiftande förutsättningar som följer av inomregionala skillnader. Hela geografin är i fokus, och inte vissa delar baserat på till exempel indelningar i landsbygder och städer.
  • Regionernas redovisningar är både tydliga och enhetliga vad gäller övergripande synsätt på inomregionala skillnader. Däremot finns potential att konkretisera hur dessa synsätt leder till prioriteringar, insatser och effekter i det operativa arbetet.
  • De insatser regionerna redovisar som hanterar inomregionala skillnader är mer diversifierade än deras övergripande synsätt. Insatserna är såväl interna som externa, strategiska som operativa. Insatserna äger rum som integrerade perspektiv inom geografiskt obundna områden som näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Insatserna äger också rum inom geografiskt riktade områden som bredband och kommersiell service. Noterbart inom båda dessa kategorier är den nästan totala frånvaron av insatser som riktar sig mot utmaningar i städer eller täta strukturer
  • 13 av regionerna lyfter fram de regionala utvecklingsstrategierna. Fokus ligger i vissa fall på att framtagandet av strategierna bygger på kunskap och samverkan som speglar skiftande förutsättningar inom regionerna. Fokus ligger i andra fall på hur strategierna ska fungera som verktyg för att i det operativa genomförandet hantera inomregionala skillnader. Det sistnämnda sker främst på övergripande nivå, i form av till exempel övergripande prioriteringar eller på ett principiellt plan.
  • Noterbart är att endast Halland lyfter fram Leader som ett verktyg för att hantera inomregionala skillnader. Noterbart är också att de regioner (Gotland och Kronoberg) som redovisar de mest utförliga exemplen på att systematiskt hantera geografiska perspektiv i utvecklingsarbetet knyter detta till ett bredare hållbarhetsarbete.

Genomförande i korthet

  • Sammanställningen bygger på återrapporteringar från samtliga Sveriges 21 regioner.
  • Återrapporteringarna bygger i sin tur på regionernas villkorsbrev och en särskild rapporteringsmall
  • Sammanställningen är kvalitativ till sin karaktär. Det innebär att Tillväxtverket systematiskt har läst, kategoriserat, analyserat och tolkat redovisningarna med ambitionen att ge en samlad bild av de olika återrapporteringspunkterna så som det uttrycks i redovisningarna.
  • I steg två ställs regionernas rapporteringar mot annan tematisk rapportering som har gjorts inom området och/eller kvalitetssäkras med personer som har tematisk sakkompetens.

Fördjupa dig

Insatser och resultat 2020 - Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)

Kontakt på Tillväxtverket

Klas Fritzon

Att sätta fokus på landsbygder del 1

I studien gör vi en kartläggning av i vilken utsträckning kommuner och regioner har strukturer och arbetssätt som riktar fokus mot landsbygdernas förutsättningar. Vi analyserar också skillnader mellan olika typer av kommuner och regioner.

Mer om studien

Det finns en uppsjö av idéer om hur politik och den offentlig förvaltning kan arbeta för att integrera landsbygdsperspektiv i verksamheten. Under flera decennier har lokal kunskap utvecklats om hur sådana arbetsmetoder fungerar i de kommuner där de tillämpas. Det finns också pågående pilotverksamhet med kommuner och regioner som testar nya arbetssätt och bygger ny lokal kunskap.

Den som söker samlad kunskap om denna typ av kommunala och regionala metoder förblir dock stående ganska tomhänt. Mot den bakgrunden har Tillväxtverket och Sveriges lantbruksuniversitet genomfört denna kartläggning. Frågan som ställs är i vilken omfattning Sveriges kommuner och regioner har på plats organisatoriska strukturer och särskilda arbetssätt som på något sätt riktar fokus på landsbygden, och om den verktygslåda som tillämpas skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och regioner. Under våren 2021 görs en studie som fördjupar förståelse av de metoder som kartläggningen identifierar.

Fyra slutsatser i studien

  • Det finns ett antal metoder som används av runt hälften av Sveriges kommuner och regioner. Exempelvis har knappt hälften av alla kommuner och drygt häften av alla regioner inrättat en roll som tjänsteperson med ansvar för landsbygdsfrågor. Knappt hälften av alla kommuner och regioner arbetar med samverkansråd för att samtala och samverka med olika aktörer kring landsbygdsfrågor.
  • Det finns ytterligare ett antal metoder som tillämpas av få av Sveriges kommuner och regioner. Exempel på sådana metoder är att skriva fram särskilda landsbygdsstrategier, arbeta med medborgarbudet i landsbygdsområden eller att utifrån ett landsbygdsperspektiv arbeta med strukturerade konsekvensbedömningar inför beslut (ibland kallat landsbygdsäkring).
  • En jämförelse mellan sex kommuntyper, enligt Tillväxtverkets klassificering, visar på att de identifierade metoderna sammantaget tillämpas i något större omfattning i de så kallade blandade kommunerna jämför med de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna. Storstadskommunerna tillämpar dessa typer av metoder i mycket liten omfattning.
  • Vid en jämförelse mellan regionernas tillämpning av metoderna identifieras inga tydliga mönster och förekomsten av regionala arbetssätt varierar över landet.

Denna kartläggning kan primärt ses som underlag för vidare fördjupade studier om hur dessa organisatoriska strukturer och arbetsmetoder fungerar i praktiken och hur de påverkar politiken kommunalt och regionalt. Men även utan att rapporten gå in på hur dessa metoder fungerar när de tillämpas så kan förhoppningsvis enbart den översikt som presenteras ge inspiration och idéer till kommuner och regioner som överväger att utveckla sina arbetssätt i förhållande till sina landsbygder.

Genomförande i korthet

  • Kartläggningen bygger på en sammanställning av information insamlat via skriftliga enkäter, intervjuer och websökningar.
  • Denna sammanställning innehåller data för 138 slumpmässigt utvalda kommuner och samtliga 21 regioner.
  • Av dessa har 93 kommuner och 20 regioner intervjuats. Intervjuerna har bidragit med data om mer av detaljerna kring de olika identifierade organisatoriska strukturerna och arbetssätten.
  • Gällande kommunerna har data om tillämpning av olika arbetsmetoder jämförts mellan sex kommuntyper enligt Tillväxtverkets klassificering av olika kommuntyper.
  • Studien genomfördes av forskare vid Institutionen för stad och land på SLU – i samverkan med Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Att sätta fokus på landsbygder, del 1 - så gör kommuner och regioner

Kontakt på Tillväxtverket:

Klas Fritzon

Så utvecklar myndigheter kunskap om landsbygder

I studien har vi ställt samman lärdomar från hur 21 nationella myndigheter tillämpar ett landsbygdsperspektiv i sin kunskapsutveckling. En generell iakttagelse är att det i stor utsträckning finns potential för ett mer framträdande landsbygdsperspektiv.

Mer om studien

Landsbygdernas utmaningar och möjligheter berör många samhällssektorer. Den sammanhållna landsbygdspolitiken är till sin karaktär sektorsövergripande och ett landsbygdsperspektiv behöver integreras i genomförandet av många politikområden och i arbetet hos många myndigheter. Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen att utveckla uppföljning och lärande kring landsbygdspolitiken i samverkan med ett antal utpekade myndigheter.

Som ett steg i det arbetet och för att bättre förstå hur landsbygdsperspektiv framträder i olika myndigheters arbete har Tillväxtverket sammanställt och syntetiserat lärdomar från utvärderingar och analyser som 21 utpekade myndigheter genomfört under de senaste 5–10 åren.

För många myndigheter överskuggas landsbygdsfrågor av mer sektorsspecifika frågeställningar och hur ett landsbygdsperspektiv kan utvecklas är inte självklart. Tillväxtverket har en viktig roll att bistå andra myndigheter i utvecklandet av ett mer framträdande landsbygdsperspektiv. Förhoppningsvis kan lärdomarna från denna rapport underlätta det arbetet.

Sex slutsatser i studien

  • Landsbygdsperspektivet förekommer i olika utsträckning bland myndigheternas rapporter, men genomgående finns det potential för ett mer framträdande landsbygdsperspektiv i merparten av rapporterna. Med ett mer framträdande perspektiv stärks förutsättningarna för landsbygdspolitikens genomförande.
  • Det finns ingen given eller objektivt korrekt definition av landsbygdsbegreppet. Tvärtom förekommer det en rad olika definitioner, från väldokumenterade etablerade definitioner till subjektiva och kvalitativt upplevda definitioner hos individer. Vilken definition som är bäst och mest lämplig beror på sammanhanget.
  • Även om det inte finns utrymme i varje rapport att utveckla exempelvis varför det är territoriella skillnader i ett ämnesområde så finns det ofta potential för myndigheter som helhet att utifrån belysande fakta och jämförande studier ta vara på och utveckla den kunskapen som framkommit i framtida rapporter och analyser.

Tre tyngdpunktsförskjutningar är motiverade:

  • Från ett territoriellt perspektiv till ett landsbygdsperspektiv: I rapporter där ett territoriellt perspektiv är motiverat kan ett tydligare landsbygdsperspektiv bidra till att det territoriella perspektivet blir än mer meningsfullt därför att det ger en fördjupad förståelse för hur olika politikområden behöver anpassas till olika geografiska områden för att få önskvärt genomslag. Ett hjälpmedel i en sådan utveckling är de etablerade kommungruppsindelningar som på olika sätt möjliggör särskiljandet av olika kommuntyper.
  • Från implicita till explicita landsbygdsperspektiv: Rapporter inom sakområden där landsbygden är så självklar att den inte ens benämns som landsbygd är ofta bärare av viktiga landsbygdspolitiska lärdomar. För att synliggöra dessa och underlätta förmedlandet av dem till andra politikområden finns det anledning att använda den landsbygdspolitiska begreppsapparaten eftersom den utgör ett gemensamt språk för aktörer inom det landsbygdpolitiska fältet.
  • Från beskrivande perspektiv till hävstångsperspektiv på landsbygder. I många rapporter beskrivs landsbygden men analysen stannar ofta innan landsbygdernas betydelse för andra mål och politikområden diskuteras. Genom att i större utsträckning lyfta fram behovet av att hantera sakfrågor utifrån landsbygdernas specifika utmaningar och möjligheter stärks förutsättningarna för måluppfyllelse inom fler sektorer; eftersom det ger förutsättningar i form av kunskap och kännedom om aktörer för bättre riktade och målgruppsanpassade insatser.

Genomförande i korthet

  • Studien baseras på en bred genomlysning av cirka 450 rapporter, ett fördjupat urval av 60 rapporter och ett ytterligare fördjupat urval av 23 rapporter som lästes mer ingående.
  • Studien består av kvantitativa sökningar och kvalitativa genomläsningar av hur landsbygdsperspektivet framträder i myndigheternas rapporter, vilka landsbygdsdefinitioner som används och om landsbygden hanteras ur ett beskrivande perspektiv eller som hävstång för uppfyllandet av mål inom andra sektorsområden.
  • Genomlysningen har begränsats till de 21 myndigheter som jämte Tillväxtverket pekas ut specifikt inom landsbygdspolitiken och till de tematiska områden som finns utifrån de mål och delmål som politiken omfattar.
  • Det bör noteras att detta inte är en studie av landsbygdsperspektivet hos myndigheterna som sådana, utan i de rapporter som tagits fram av dessa myndigheter. Det innebär att de iakttagelser som görs och den diskussion som förs baseras på publicerade myndighetsrapporter och inte nyhetsbrev, pressmeddelanden, informationsfolders, webbsidor, seminariemedverkan, eller annat underlag.
  • Studien genomfördes av konsultbolaget WSP under 2020, på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Kontakt på Tillväxtverket: Gunnar Lindberg

Så skildrar media framtiden för landsbygder och städer

I studien belyser vi hur media skildrar framtiden för landsbygder och städer – i samband med begreppen hållbar utveckling och attraktionskraft. Det blir också tydligt hur coronapandemin påverkar rapporteringen.

Mer om studien

Svensk media är inne i en period av stora förändringar. Forskning lyfter bland annat fram att landsbygderna riskerar hamna i medieskugga när lokal journalistik minskar i omfattning. Detta kan i sin tur bana väg för att människor upplever att de ”osynliggörs” och tappar förtroende för samhällets institutioner. För att bredda denna bild har Tillväxtverket, inom ramen för vårt arbete med livskraftiga landsbygder, tagit fram en analys som visar på hur media skildrar framtiden för landsbygder (glesbygd och landsbygd) och städer (stad och storstad) i svenska tidningar.

Vi bedömer att analysen ökar vår förståelse för hur olika geografier skildras – men vill också betona att slutsatserna gäller de studerade perioderna.

Sju slutsatser i studien

  • Publiciteten i kategorin glesbygd minskade kraftigt mellan 2019 och 2020. Under 2019 drog nyheter från budgetpropositionen upp antalet artiklar och även andelen fördelaktig publicitet. Under den studerade perioden 2020 kategoriseras bara en artikel som fördelaktig i glesbygdernas publicitet.
  • Landsbygd är den geografi som skildras mest neutralt under såväl 2019 som 2020. En förklaring är att publiciteten till stor del drivs genom så kallat åsiktsmaterial som innehåller både problem och lösningar i samma artikel – och därför neutraliserar sig själva.
  • Inom kategorin städer utgör Kommun den vanligaste aktören i publiciteten för 2020. Noterbart är att dessa artiklar enbart ger en neutral eller negativ syn på framtiden. I åsiktsmaterial syns främst ämnet digitalisering och transport, där samtliga artiklar är neutrala.
  • Publiciteten i kategorin storstad påverkas kraftigast av coronapandemin. Under 2019 är Företag den vanligaste aktören och samtidigt den grupp som ger den mest fördelaktiga bilden av framtiden. Under 2020 är Företag istället den kategori som genererar mest negativ publicitet (även om ledarskribenter gått om som den vanligaste kategorin av aktörer).
  • Pandemin påverkar såväl omfattningen av publiciteten som synen på framtiden. I alla analyserade geografier minskar andelen fördelaktig publicitet mellan 2019 och 2020.
  • En annan förändring som följer av coronapandemin är att antalet artiklar om digitalisering ökar. Det handlar till exempel om att det numera är möjligt att bo och göra karriär också i landsbygder – under förutsättning att det finns en utbyggd digital infrastruktur.
  • Det finns inget entydigt mönster för hur media skildrar framtiden i landsbygder och städer – men vad gäller negativ publicitet är andelen högst för glesbygd och storstad under såväl 2019 som 2020.

Genomförande i korthet

  • Analysen bygger på en kombination av statistiska metoder och manuella bedömningar
  • Analysen bygger på ett riksrepresentativt urval av tidningar (totalt 66 stycken) från varje län.
  • Analysen bygger på 935 tryckta artiklar för perioderna september till november 2019 och motsvarande period samma år. De artiklar som ingår hanterar antingen glesbygd, landsbygd, stad eller storstad ur ett generellt perspektiv. Det betyder att artiklar som utspelar sig i en viss geografi, men saknar ett generellt perspektiv, inte ingår.
  • Varje artikel har bedömts utifrån faktorerna; vilket ämne som är i fokus, vilken typ av aktör som är i fokus samt om artikeln skildrar framtiden negativt, neutralt eller fördelaktigt.
  • Medieföretaget Retriever genomförde studien under 2020 på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Kontakt på Tillväxtverket: Klas Fritzon

Städer och landsbygder – forskning, fakta och analys

I rapporten Städer och landsbygder gör vi en kartläggning av i vilken utsträckning kommuner och regioner har strukturer och arbetssätt som riktar fokus mot landsbygdernas förutsättningar. Vi analyserar också skillnader mellan olika typer av kommuner och regioner.

Mer om studien

I det politiska samtalet liksom i debatter och berättelser om Sverige har begreppen stad och land kommit att få en central roll. Begreppen används inte sällan som ett motsatsförhållande, en dikotomi, trots att den synergi som städer och landsbygder ytterst för med sig är Sverige – vårt samhälle, vår tillväxt och välfärd.

Tillväxtverket på uppdrag av regeringen tagit fram en kunskapsutvecklande rapport som är baserad på aktuell forskning avseende synergier och länkar mellan städer och landsbygder med bäring på företagande, sysselsättning, boende och välfärd. Rapporten belyser särskilt social hållbarhet. Bakgrunden till uppdraget är behovet av kunskapsunderlag för den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Rapporten besvarar följande övergripande frågeställningar:

  • Vilken forskning finns inom området länkar och synergier mellan städer och landsbygder och vilka resultat, teorier och inriktning har den?
  • Vilka likheter och skillnader finns avseende företagande, sysselsättning, boende och välfärd mellan städer och landsbygder?
  • Hur ser länkar och flöden, beroenden och synergier ut mellan städer och landsbygder avseende företagande, sysselsättning, boende och välfärd?

Fyra övergripande bidrag från studien

  • Synergier är svagt beforskat och det finns inte ett uttalat intresse inom forskningen för synergier mellan städer och landsbygder. Det finns däremot ett starkt policyintresse för synergier.
  • Förhållanden belyses på kommuntypsnivå vilket bidrar till nya perspektiv på städer och landsbygder
  • Vi behöver veta mer om platsers förutsättningar, förhållanden och potential (såväl städers, små städers/tätorter, landsbygder) för att
    • utforma insatser som träffar rätt
    • identifiera flöden, beroenden, länkar och synergier (nationellt/internationellt)
  • Narrativens betydelse och effekter för utvecklingskraft
    • genom metaanalys och faktabeskrivningar breddas kunskapen

Genomförande i korthet

  • Inledningsvis redogör vi för den kontext uppdraget kan förstås utifrån och det sammanhang som gör att synergier och länkar mellan städer och landsbygder i allt högre utsträckning är i fokus.
  • Vi presenterar en samlad bild av forskningen inom området synergier och länkar mellan städer och landsbygder.
  • Vi redovisar indikatorer för olika aspekter av företagande, sysselsättning, boende och välfärd, utifrån sex olika kommuntyper. Hur ser likheter och skillnader mellan städer och landsbygder ut? Vad innebär de i form av likvärdiga förutsättningar för individer?
  • Avslutningsvis analyserar vi och drar sammanfattande slutsatser utifrån forskningen och faktabeskrivningen

Fördjupa dig

Rapporten Städer och landsbygder – forskning, fakta och analys

Kontakt på Tillväxtverket

Projektledare AnnSofi Persson-Stenborg och analytiker Sofia Tano.

Geografier som inte syns

I studien analyserar vi hur regionerna hanterar landsbygder och städer i sina regionala utvecklingsstrategier. Ett särskilt fokus ligger på om och i så fall hur de lyfter fram länkar eller synergier mellan olika geografier.

Mer om studien

De regionala utvecklingsstrategierna präglas av sin roll som samlande och politiskt inriktningsdokument för regionernas utveckling. Genom strategierna stakar regionerna ut en väg för den långsiktiga riktningen i utvecklingsarbetet. Det har därför betydelse i vilken utsträckning en viss fråga tar plats eller hur ett perspektiv lyfts fram. Flertalet regioner har under 2018-2020 tagit fram nya strategier och det är mot den bakgrunden Tillväxtverket gjort studien av hur olika geografier hanteras i regionernas utmaningar, visioner och behov.

Studien bidrar till att synliggöra hur regionerna hanterar landsbygder och städer i de regionala utvecklingsstrategierna. Genom kompletterande intervjuer ökar den också förståelsen av de överväganden regionerna gjort i processen att ta fram nya strategier.

Sju slutsatser i studien

  • De regionala utvecklingsstrategierna är generellt sett formulerade på en övergripande nivå. Utgångspunkten är ofta en regional vision eller prioriterade sakområden, snarare än olika geografier inom regionen.
  • Inom dessa övergripande perspektiv är ”hela regionen” och ”alla” de nivåer som adresseras i strategierna. Detta kan ses som ett ”geografi-blint” perspektiv präglat av en urban norm men…
  • … de resultatet av de fördjupande intervjuerna pekar snarare på att det är ett medvetet val för att hålla samman regionen och skapa eller bygga vidare på en gemensam regional identitet
  • De geografiska perspektiven kan hanteras i underliggande strategier och handlingsplaner. När så inte sker formas de istället i det operativa arbetet med till exempel fördelning av projektmedel. Detta kan ge ökad flexibilitet och handlingsfrihet i arbetet, men riskerar också att rådande normer ökar i betydelse eller att geografiska perspektiv förbises.
  • De regionala utvecklingsstrategierna är generellt mer utförliga vad gäller behov, åtgärder och insatsområden, jämfört med hur de beskriver utmaningar och visioner i ett territoriellt perspektiv.
  • Få regioner diskuterar kopplingar och synergier mellan olika geografier. Det händer att regionerna nämner att sådana kopplingar och synergier finns och ska tas tillvara. Däremot specificerar de sällan eller aldrig vilka dessa kopplingar och synergier är eller hur de ska tas tillvara. De regionala utvecklingsstrategierna saknar i stora delar visioner och åtgärder som adresserar frågan om att stärka länkar mellan stad och land.
  • Strategierna skiljer sig kraftigt åt vad gäller omfattning, struktur och detaljeringsgrad. Bland de regioner som arbetat med regionala strukturbilder finns möjligen en tendens till att de är mer explicita och detaljerade vad gäller beskrivningar av just olika geografier i sina regionala utvecklingsstrategier.

Genomförande i korthet

  • Analysen bygger i första hand på politiskt antagna regionala utvecklingsstrategier i den mån sådana nyligen antagits. I andra hand utgörs dataunderlaget av remissversioner. I de fall studien baseras på remissversion framgår detta tydligt i rapporten.
  • Vidare har andra typer av underlagsdokument använts i studien, såsom bilagor eller andra strategier som den regionala utvecklingsstrategin hänvisar till.
  • Vilka begrepp regionerna använder för att beskriva landsbygder och städer skiftar i de regionala utvecklingsstrategierna. Detta har gjort att vi använder och tolkar de begrepp regionerna själva använder.
  • Analysen kompletteras med en intervjustudie som syftar till att fördjupa förståelsen av hur territoriella perspektiv hanterats under framtagandet av de regionala utvecklingsstrategierna. Under intervjuerna undersöktes även vilka resultat och effekter som regionerna anser har uppkommit av deras sätt att hantera de geografiska perspektiven i arbetet.
  • Studien genomfördes av konsultbolaget Policy in Practice under 2020, på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Rapporten Geografier som inte syns - Om landsbygder och städer i de regionala utvecklingsstrategierna

Kontakt på Tillväxtverket

Klas Fritzon

Länsstyrelsernas arbete med ett landsbygdsperspektiv

I studien gör vi en översiktlig kartläggning av hur länsstyrelserna integrerar ett landsbygdsperspektiv i sin verksamhet. Vi lyfter fram vilka delar av deras verksamhet som är av betydelse för landsbygdspolitikens övergripande mål och delmål.

Mer om studien

Länsstyrelsernas verksamhetsområden har en stor spännvidd och är i högsta grad relevanta för utveckling på landsbygder. Hur arbetar länsstyrelserna med att bidra till målen för en sammanhållen landsbygdspolitik? Integrerar de ett landsbygdsperspektiv i verksamheten? Detta är frågor som det är fokus på i kartläggningen.

Resultaten från kartläggningen ger oss en bredare förståelse för hur länsstyrelserna arbetar med fokus på landsbygder. Kartläggningen fångar även upp behov som finns för att utveckla länsstyrelsernas arbete inom området och hur länsstyrelsernas arbete framåt skulle kunna samordnas med Tillväxtverkets arbete inom landsbygdspolitiken.

Denna studie kompletterar den tidigare genomförda kartläggningen av hur 21 myndigheter arbetar med ett landsbygdsperspektiv.

Sju slutsatser i studien

  • Arbetet med landsbygdsfrågor är olika organiserat vid länsstyrelserna. Drygt hälften har en särskild funktion/person med uttalat ansvar för att samordna landsbygdsfrågor. Ungefär en tredjedel har någon rutin för att integrera ett landsbygdsperspektiv, men dessa ser olika ut vid de länsstyrelser där de finns.
  • En stor del av länsstyrelsernas verksamheter bedöms relevant för målen för en sammanhållen landsbygdspolitik – både för det övergripande målet samt för de tre delmålen.
  • Det finns en omfattande samverkan kring frågorna med en bredd av aktörer, både lokalt, regionalt och nationellt. Samtliga länsstyrelser uppger exempelvis att de samarbetar med regionen, men inte just om en sammanhållen landsbygdspolitik.
  • Både i enkäten och i workshopen betonade länsstyrelserna vikten av tydliga och finansierade uppdrag om frågorna ska få större genomslag.
  • Ett utvecklat och förtydligat ledarskap kring dessa frågor vid länsstyrelserna skulle ge landsbygdsfrågor större genomslag. Arbetet uppges även ofta ske i stuprör och om frågorna ska få mer horisontellt genomslag behöver de utvecklas.
  • Samarbetet med Tillväxtverket kan utvecklas, och det är viktigt för länsstyrelserna att ses som betydelsefulla aktörer i arbetet med en sammanhållen landsbygdspolitik.
  • Även samarbetet mellan länsstyrelser kan gärna utvecklas och de vill gärna lära mer av varandra.

Genomförande i korthet

  • Sonderande intervjuer med en länsstyrelse samt tjänstepersoner på Regeringskansliet (Näringsdepartementet).
  • Webbenkät till länsstyrelserna. 20 av 21 länsstyrelser besvarade enkäten.
  • Kompletterande frågor till länsstyrelser som uppgett att de har rutiner för att lyfta ett landsbygdsperspektiv inför beslut, remissyttranden eller utveckling av planer.
  • Resultaten av enkäten diskuterades vid en workshop med länsstyrelsernas nätverk för hållbar tillväxt (NHT-21) den 7 oktober.
  • Kartläggningen genomfördes under 2020 av konsultbolaget Governo, på uppdrag av Tillväxtverket.

Kontaktperson på Tillväxtverket

Elisabet Olofsson

Så får vi servicearbete som fungerar

I studien identifierar vi fem faktorer som behöver samspela för att arbetet med kommersiell service ska leverera långsiktigt hållbara lösningar. Studien bygger på lärdomar från projekt som Tillväxtverket finansierat via Landsbygdsprogrammet.

Mer om studien

Runt om i landet pågår utvecklingsarbete för att från olika nivåer, regionalt, kommunalt och lokalt, försöka påverka och stärka tillgängligheten till kommersiell service. Det handlar om mataffärer, mackar, post och apotek på platser där människor verkar och bor. Servicen betyder lika mycket i glesa områden som i täta, men den kan behöva andra lösningar för att fungera när kundkretsen är mindre.

För att lösningarna ska bli långsiktiga behöver fem faktorer samspela och ett antal risker hanteras. Det här är kunskap vi fått genom att se vilka projekt kring service som har fungerat och varför.

Sex slutsatser i studien

  • Utgå från behoven. Det har visat sig vara framgångsrikt att arbeta utifrån platsens förutsättningar och behov. Att sätta platsen i centrum är nödvändigt och att ha det lokala behovet som grund. Det stora antalet aktörer på olika nivåer gör det också nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv i utvecklingsarbetet.
  • Förankra arbetet. Att genomgående arbeta med förankring är en förutsättning för engagemang och för att servicearbetet ska bli framgångsrikt. Det handlar om att skapa relationer, förtroende och tillit mellan parter och till arbetet i sig.
  • Samverkan ger driv. Det allra viktigaste för att lyckas med utvecklingsinsatserna är att det finns en fungerande samverkan som skapar nya möjligheter. Det kan handla om flernivåsamverkan, samverkan mellan olika lokala krafter och samverkan mellan offentliga och privata aktörer.
  • Planera för handling. Ett sätt att hantera arbetet framåt är att ta fram lokala handlingsplaner. I dessa behöver det framgå vad som ska åstadkommas, vilka som är ansvariga för att genomföra aktiviteter och åtgärder samt möjliga finansieringslösningar. I några bygder har man organiserat sig i ekonomiska föreningar, som ansvarar för handlingsplanens genomförande.
  • Enas om riktningen. Samverkan mellan många aktörer och nivåer tar ofta mycket tid. Så för att samverkan ska vara produktiv behövs en tydlig strategi, organisering och styrning samt att parterna enas om en gemensam riktning.
  • Se upp för hinder och risker. Samtidigt som enskilda individers engagemang lyfts som en förutsättning i arbete med serviceutveckling, finns det betydande risker med att det lokala servicearbetet i hög grad bygger på så kallade lokala eldsjälars engagemang. Arbetet blir personberoende och sårbart när det beror på personer istället för strukturer.

Genomförande i korthet

  • Rapporten är i huvudsak baserad på intervjuer med projektledare och kontaktpersoner för sammanlagt 20 initiativ inom ramen för Tillväxtverkets handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014–2020.
  • Konsultbolaget Sweco genomförde studien mellan 2017 och 2019, på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Läs mer på Tillväxtverkets webb – Så får vi servicearbetet att fungera där du hittar hela rapporten, en kort film och konkreta exempel från projekt.

Kontakt på Tillväxtverket

Camilla Jägerhem

Myndigheters verksamhet i ett landsbygdsperspektiv

I studien gör vi en översiktlig kartläggning av hur 21 nationella myndigheter integrerar ett landsbygdsperspektiv i sin verksamhet. Det är tydligt att perspektivet kan stärkas inom områden som beslutsprocesser, uppföljning och analys samt kommunikation.

Mer om studien

Tillväxtverket leder ett arbete där vi tillsammans med utvalda statliga myndigheter ska ta fram metodstöd för landsbygdsbedömning. Myndigheter ska bidra till landsbygdspolitikens genomförande och med metodstödet som verktyg utveckla landsbygdsperspektivet i sina verksamheter.

Som inledning till arbetet med att ta fram ett metodstöd genomfördes en kartläggning som ger en översiktlig bild över i vilken grad hur och om de myndigheter som är utvalda i uppdraget har ett landsbygdsperspektiv i sin verksamhet idag. I kartläggningen ingår 22 myndigheter, varav femton myndigheter är särskilt utpekade inom landsbygdsuppdraget.

Sex slutsatser i studien

  • Den statliga styrningen av myndigheterna är relativt utvecklad och många har återrapporteringskrav kring bidrag till en sammanhållen landsbygdspolitik i regleringsbreven för år 2020.
  • För att få genomslag i arbetet med att integrera ett landsbygdsperspektiv är det viktigt att myndigheterna arbetar metodiskt och samordnat med perspektivet, samt att det finns ett ledarskap som prioriterar frågorna. ​
  • Ett landsbygdsperspektiv kan tydligare integreras i myndigheternas beslutsprocesser. Sammantaget arbetar myndigheterna i relativt låg grad med detta även om det finns enstaka myndigheter som har rutiner för att lyfta fram vilka konsekvenser ett beslut får för olika geografier.
  • Få av myndigheterna kan redovisa hur verksamheten faller ut geografiskt. En utvecklad uppföljning skulle ge myndigheterna en bättre förståelse för hur verksamheten är spridd och vilka territoriella effekter det ger. Det skulle vidare kunna ge en indikation om hur statliga insatser stödjer landsbygdspolitiken och vilka möjligheter eller utmaningar som finns därtill. ​
  • Arbetet med indikatorer viktigt även för myndigheterna. Tillväxtverket ska föreslå indikatorer för uppföljning av arbetet med en sammanhållen landsbygdspolitik. Även myndigheterna nämner behov av stöd för att identifiera metoder för redovisning av verksamhet, exempelvis med stöd av indikatorer i årsredovisningar. ​
  • Få myndigheter synliggör landsbygdsfrågor på sina webbplatser​ och i sin externa kommunikation.

Genomförande i korthet

  • Kartläggningen har bestått av dokumentstudier och telefonintervjuer.
  • Dokumenten som studerats för varje myndighet; instruktion, regleringsbrev för 2020, särskilda regeringsbeslut, myndighetens återrapportering i årsredovisningen för 2019 samt myndigheternas webbplatser.
  • De intervjuade har ofta varit myndighetens representant i Tillväxtverkets myndighetsnätverk för regional utveckling och landsbygdspolitik och i vissa fall någon eller några ytterligare personer.
  • Intervjufrågorna har varit kring hur landsbygdsperspektivet kommer in i myndighetens verksamhet, om myndigheten har utvecklingsmedel inom området, hur myndigheten är organiserad kring dessa frågor samt hur man arbetar med uppföljning, definitioner och samverkan inom området.
  • Resultaten av kartläggningen diskuterades vid en workshop 31 mars 2020.
  • Kartläggningen genomfördes under 2020 av konsultbolaget Governo på uppdrag av Tillväxtverket.

Kontaktperson på Tillväxtverket

Elisabet Olofsson

Landsbygdsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet

I studien ställer vi samman regionernas rapporteringar av hur de hanterar inomregionala skillnader och ett landsbygdsperspektiv i sitt arbete med regional utveckling. Detta avsnitt utgör en del i av en bredare rapportering.

Mer om studien

Sveriges 21 regioner är ansvariga för arbetet med regional utveckling. Inom ramen för den rollen genomför de insatser som syftar till att stärka utvecklingen i såväl landsbygder som städer av olika typ. Varje år sammanställer och analyserar Tillväxtverket arbetet i en rapport, med utgångspunkt i den återrapportering regionerna gör i enlighet med villkorsbeslut och anvisningar från regeringen. För 2019 infördes ett utvecklat återrapporteringskrav som innebar att regionerna skulle rapportera hur de hanterar inomregionala skillnader och landsbygdernas förutsättningar inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret.

Genom sammanställningen av regionernas redovisningar fördjupar Tillväxtverket förståelsen av hur regionerna integrerar landsbygdsperspektivet som en del i det samlade arbetet med regional utveckling.

Sju slutsatser i studien

  • I redovisningarna beskriver regionerna hur på en övergripande nivå tar en platsbaserad utgångspunkt. Flera regioner lyfter fram att de inte ställer land mot stad, utan i stället utgår från att olika platser har olika förutsättningar. Fokus ligger på att det finns flöden och beroenden mellan platser av olika karaktär – och att detta hanteras i tillväxtarbetet.
  • Femton regioner redovisar att inomregionala skillnader/landsbygdernas förutsättningar hanteras i befintliga eller kommande utvecklingsstrategier. I vilken utsträckning detta sker varierar emellertid. Noterbart är hur region Stockholm som enda region redovisar en särskild strategi för landsbygdsutveckling.
  • Strukturbilder framstår som ett viktigt verktyg för att bygga kunskap och synliggöra inomregionala skillnader. Det är i redovisningarna däremot generellt sett inte möjligt att identifiera vilka insatser och resultat som följer av den nya kunskapen.
  • Regionerna redovisar exempel på hur den egna verksamheten anpassas efter inomregionala skillnader och landsbygdernas förutsättningar. Anpassning sker till exempel utifrån att a) aktörer i landsbygder kan ha lägre kapacitet att driva projekt eller delta i regionala nätverk, b) inom innovationsområdet utifrån skiftande förutsättningar i näringslivet, samt c) utifrån behov av geografiska prioriteringar.
  • De utmaningar som regionerna redovisar fokuserar på den nationella styrningen. Det handlar framförallt om att regionerna upplever det som problematiskt att de själva inte hanterar medel som finns inom ramen för Landsbygdsprogrammet.
  • När det gäller fördelningen av projektmedel svarar en majoritet av regionerna att de olika förutsättningar som råder i olika delar av länet har påverkat fördelningen.
  • I takt med att kunskapen om territoriella förutsättningar och beroenden fördjupas, bör det både vara möjligt och önskvärt att utforma insatser efter de nya kartbilderna. Det ställer dock sannolikt nya krav på såväl politisk styrning som flexibilitet i genomförande, till exempel vad gäller finansieringsformer och samverkansstrukturer.

Metod i korthet

  • Sammanställningen bygger på återrapporteringar från samtliga Sveriges 21 regioner
  • Återrapporteringarna bygger i sin tur på regionernas villkorsbrev och en särskild rapporteringsmall
  • Sammanställningen är kvalitativ till sin karaktär. Det innebär att Tillväxtverket systematiskt har läst, kategoriserat, analyserat och tolkat redovisningarna med ambitionen att ge en samlad bild av de olika återrapporteringspunkterna så som det uttrycks i redovisningarna.
  • I steg två ställs regionernas rapporteringar mot annan tematisk rapportering som har gjorts inom området och/eller kvalitetssäkras med personer som har tematisk sakkompetens.

Fördjupa dig

Rapporten Regionalt tillväxtarbete 2019

Kontakt på Tillväxtverket

Klas Fritzon

Kompetensförsörjning i landsbygder

I studien belyser vi inom vilka sektorer och yrken arbetsgivare har särskilt svårt att hitta kompetens i Sveriges landsbygder. Vi föreslår också åtgärder för att skapa en mer fungerande kompetensförsörjning.

Mer om studien

En fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för livskraftig utveckling i Sveriges landsbygder. Regeringen lyfter fram kompetensförsörjningen som ett tematiskt område i den landsbygdspropositionen. Mot den bakgrunden har Tillväxtverket på uppdrag av regeringen analyserat inom vilka sektorer och yrken arbetsgivare har särskilt svårt att hitta kompetens i landsbygderna. Som en del i uppdraget föreslår vi åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen i Sveriges landsbygder.

Nio slutsatser i studien

I kunskapsöversikten framgår att:

  • Förklaringen till svårigheter med kompetensförsörjning på landsbygderna i första hand beror på att arbetskraftsutbudet är för litet.
  • Landsbygderna har kompetensbrist inom bland annat tjänstenäringar, välfärdsyrken samt bygg- och anläggning.

Den statistiska genomlysningen visar att:

  • Små och medelstora företag i landsbygdskommuner hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än små och medelstora företag i övriga kommuntyper.
  • I de tre branscher där företag i landsbygder har det som värst är det över 40 procent av företagen som ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Dessa branscher är Bygg, Information & kommunikation samt Utvinning & tillverkning.
  • Utbildningsnivån i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdsregioner är avsevärt lägre än riksgenomsnittet.
  • Matchningen fungerar också sämre i de landsbygdsregionerna, dvs. det är en mindre andel personer som har ett arbete som matchar den utbildning de genomgått.
  • Pensionsavgångarna kommer de närmsta åren att vara större i avlägset och mycket avlägset belägna landsbygdsregioner än riksgenomsnittet.
  • De utlandsföddas kompetens tas tillvara något sämre i dessa landsbygdsregioner jämfört med riket som helhet.
  • Bristen inom olika yrkesområden är något större än riksgenomsnittet i Landsbygdskommuner nära en större stad (se tabell 4.4). Det gäller yrkesområdena Bygg- och anläggning, Pedagogiskt arbete, Installation, drift och underhåll samt Data/it. I Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna och i Landsbygdskommuner avlägset belägna är bristen störst inom Hälso- och sjukvård.

Våra förslag för att stärka kompetensförsörjningen

  • Förbättra transportsystemet så att arbetsmarknaderna blir geografiskt större.
  • Stärk möjligheterna för landsbygdernas yrkesverksamma att vidareutbilda sig.
  • Fördjupa kunskapen om yrkeshögskoleutbildningarnas relevans för den ort där de placeras.
  • Stärk lärcentra.
  • Möjliggör distansarbete och mer flexibla arbetstider.
  • Stöd satsningar på rekrytering från storstädernas förorter.
  • Underlätta tillgången på säsongsarbetare i gröna näringar.
  • Förbättra uppföljningen av villkoren på landsbygderna.
  • Inför eventuellt ekonomiska incitament för att locka högutbildade till landsbygderna.

Metod i korthet

  • Konsultbolaget Oxford Research genomförde en sammanställning av vad forskning och annan litteratur har kommit fram till gällande kompetensbehov i Sveriges landsbygder, inklusive åtgärdsförslag.
  • Tillväxtverket kompletterade kunskapsöversikt med bland annat en statistisk genomlysning utifrån matchningsindikatorer och enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet.
  • Kunskapsinsamling och analysarbete avslutades i februari–mars 2020, varför de samhällsekonomiska effekterna av det nya coronaviruset covid-19 inte har kunnat inkluderas.

Fördjupa dig

Rapporten till regeringen om landsbygders kompetensförsörjning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finns en kortare webbartikel.

Kontaktperson på Tillväxtverket

Therese Wallqvister

Behovet av statliga myndigheters verksamhet

I studien belyser vi genom intervjuer med aktörer i landsbygder vilka behov de har av den verksamhet som statliga myndigheter ansvarar för. Som utgångspunkt använder vi de tematiska områden regeringen lyfter fram i den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Mer om studien

Tillgång till kommersiell service är grunden för att företag ska kunna verka och utvecklas i alla delar av landet. Tillgänglighet till bensin, dagligvaror samt möjlighet att hämta eller lämna paket måste finnas inom rimligt avstånd för att vi som individer ska vilja bo på en plats. Men vilken service behöver företag som verkar i serviceglesa områden för att de ska vilja, våga och kunna verka på orten?

Rapporten tar avstamp i befintlig kunskap om utveckling av kommersiell service i landsbygder. Vi vill med rapporten bidra till ökad kunskap och diskussionsunderlag för utvecklingsgrupper, kommuner och regioner när de genomför regionala serviceprogram. Vi önskar att den inspirerar till nya sätt att tänka kring servicelösningar.

Fem slutsatser i studien

  • Tillgången på drivmedel, post/paket och dagligvaror är den service som flest företag rankar som viktigt eller mycket viktig och det är också servicefunktioner som används ofta. Detta oavsett vilken geografisk tillgänglighetsklass som ett företag tillhör. Företagen i landsbygder är beroende av drivmedel till sina fordon och post/paket för att kunna skicka varor och ta emot paket.
  • När det gäller drivmedel finns en oro att drivmedelsanläggningarna ska minska ytterligare i glesare landsbygder framöver. Turist‐ och restaurangnäringarna samt till viss del handeln anser att betaltjänsterna för kontanter och dagskassehantering är viktiga eller mycket viktiga för deras verksamhet. Turistnäringen lyfter även fram tillgången på restauranger och kollektivtrafik som mycket viktiga förutsättningar.
  • En försämrad tillgänglighet till service skulle medföra flera negativa effekter för de flesta företagen. Det som skulle påverkas mest är lönsamheten, tidsåtgången och direkta kostnader. Vissa företag som redan idag har begränsad tillgång till service, framhåller att de eventuellt måste flytta eller lägga ner verksamheten vid en försämring av servicenivån.
  • En betydande del av den service som finns idag styrs och drivs av marknaden. De brister på service som företagen påvisar beror ofta på att marknadsunderlaget är alltför litet i landsbygder. Det finns ett behov av ekonomiska incitament för att säkerställa att de viktigaste servicefunktionerna som behövs är tillgängliga. Detta för att möjligheter ska finnas för företagen att fortsätta verka och för att nya företag ska etablera sig.
  • Kommunerna har ett viktigt ansvar för sina bygders fortlevnad, och de har en viktig roll i att bedriva och stimulera insatser som gör det möjligt för företag att verka på ett hållbart sätt. För att servicegraden ska utvecklas eller bibehållas i landsbygder behöver kunskaperna om hur servicegraden ser ut på regional och kommunal nivå vidareutvecklas. Hur möjligheterna ser ut beror på respektive kommun eller regions unika förutsättningar och behov, såsom branschstruktur och scenerier av framtidens utveckling.

Genomförande i korthet

  • Rapporten bygger på intervjuer med 30 företagare och analyser av enkätsvar från 454 företag.
  • Konsultbolaget Sweco genomförde studien under 2017-2018, på uppdrag av Tillväxtverket

Fördjupa dig

Rapporten Företagens behov av service.

Det finns även en kort film som beskriver resultaten i rapporten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kontakt på Tillväxtverket

Pär Ove Bergquist

Företagens behov av service i landsbygder

I studien gör vi en sammanställning över vilken typ av service som företag i landsbygder behöver för att de ska vilja, våga och kunna verka på orten. Med studien vill vi inspirera till nya sätt att tänka kring servicelösningar.

Mer om studien

Regeringen presenterar i proposition 2017/18:179 inriktningen för landsbygdspolitiken. Möjligheten för människor att bo och leva i Sveriges landsbygder utgör såväl övergripande mål som medel för politikens genomförande. Generella näringslivsinsatser i landsbygden, riktade insatser till kommuner i glesbygd med särskilda utmaningar, digital kommunikation och transportinfrastruktur, kompetensförsörjning, är exempel på områden som i propositionen lyfts som särskilt viktiga för att landsbygderna ska utvecklas. I propositionen understryks behovet av statens närvaro på landsbygder liksom betydelsen av det civila samhällets aktörer.

Men vad finns då för behov hos aktörer på landsbygder när det gäller myndigheters närvaro och verksamhet? Det är en grundläggande fråga som Tillväxtverket ställer för att kunna utveckla och förbättra de utpekade myndigheternas verksamheter till större nytta för Sveriges landsbygder. Syftet med kunskapsunderlaget är därför att undersöka vilka behov aktörer i olika typer av landsbygder har av myndigheternas verksamhet och närvaro.

Sex slutsatser i studien

  • I princip samtliga respondenter i undersökningen har svårt att i detalj svara på vad olika myndigheter bidrar med sett utifrån ett landsbygdsperspektiv då de främst ser på myndigheternas roll utifrån ett mer generellt samhällsperspektiv
  • Kartläggningen indikerar behov av att regionernas och länsstyrelsernas roller för landsbygdsutveckling tydliggörs. Framförallt finns behov att se över hur samverkan mellan de båda aktörerna kring landsbygdsfrågor kan stärkas.
  • Behoven av statlig verksamhet i landsbygd speglar de behov som även finns i mer urbana områden. Däremot behöver staten måste vara mer lyhörd kring de skillnader som finns mellan landsbygder och städer. Respondenterna understryker att landsbygder och städer inte får bli varandras motpoler i den generella, regionala tillväxtpolitiska diskussionen där städer ses som närande och landsbygder som tärande.
  • Myndigheter som kommunerna ser som mest angelägna utifrån den statliga verksamheten gällande “grundförutsättningarna” är Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Trafikverket, Post- och Telestyrelsen samt länsstyrelsen. Vad det gäller “tillväxtförutsättningar” är återkommande myndigheter Tillväxtverket, ESF-rådet och länsstyrelsen.
  • När det gäller behov av anpassning av statlig verksamhet behövs framförallt en tydlig styrning från regeringen kring den praktiska ambitionen med landsbygdskommunerna. Ambitionen bör synliggöras i en ökad anpassning av myndigheters verksamhet så att de bättre tar fäste på de behov som finns i landsbygderna och hur behoven skiljer sig åt från ett rikssnitt.
  • Den statliga verksamheten behöver förbättra sin förmåga till konsekvensanalyser vad det gäller nedläggning av myndigheter i landsbygdskommuner och dess påverkan på exempelvis grupper i behov av särskilt stöd. I de landsbygdskommuner där myndigheter inte längre finns lokaliserade bör staten anpassa verksamheten och öka tillgängligheten genom att tillgodose kommunen med statliga servicekontor. Staten bör i alla avseenden hantera den känsla av otrygghet som polisens frånvaro i flera landsbygdskommuner upplevs ge upphov till.

Genomförande i korthet

  • Metoden för kunskapsunderlaget baseras på dokumentstudier, och intervjuer.
  • Intervjuer är genomförda med 54 aktörer som representerar landsbygdskommuner, 13 aktörer på regional nivå (länsstyrelser, regioner och leadergrupper) och 11 nationella organisationer med verksamhet i landsbygdsområden.
  • Dokumentstudier genomfördes av de regleringsbrev för 2019 som omfattar återrapporteringskrav gällande de 15 myndigheter som ingår i Tillväxtverkets uppdrag för samordning av landsbygdsfrågor inom myndighetsnätverket.
  • Studien genomfördes av konsultbolaget Oxford Research under 2019 – 2020, på uppdrag av Tillväxtverket.

Kontakt på Tillväxtverket

Per Johansson

Platsens betydelse för industrin

I studien synliggör vi industrins nuvarande och framtida platsbehov samt förtydligar vad offentliga aktörer kan göra för att främja utvecklingen. I rapporten analyseras bland annat hur olika scenarier över framtidens industri ger effekt i olika typer av kommuner.

Mer om studien

Industrin är viktig för Sverige. Den står för 20 procent av BNP och sysselsätter 800 000 personer, direkt och indirekt. Industrin finns dessutom i alla Sveriges kommuner, och i många kommuner står industrin för en stor andel av sysselsättningen.

Rapporten Platsens betydelse för framtidens industri är ett kunskapsunderlag som identifierar industrins nuvarande och framtida platsbehov och förtydligar vad offentliga aktörer kan göra för att främja industrins utveckling. Rapporten riktar sig till alla som vill fördjupa sin kunskap om industrins förutsättningar i Sveriges kommuner och regioner.

Sex slutsatser i studien

  • Scenarierna får olika konsekvenser på olika platser: Inom ramen för uppdraget har tre scenarier för framtidens industri tagits fram: det cirkulära scenariot, det automatiserade scenariot och det rationaliserande scenariot. Landsbygder och mindre orter har flest utmaningar i samtliga scenarier.
  • Mark nära transportstråk och kollektivtrafiknära lägen: Marktillgång i kommunerna kommer även i framtiden vara en viktig faktor för att möta industrins behov. Närheten till transportstråk och kollektivtrafiknära lägen ökar i betydelse.
  • Samlokalisering och kluster: I en framtid med en mer cirkulär ekonomi – där hållbarhetskrav ökar och behovet av nischade kompetenser är stort – kan platser som erbjuder delade resurser (både personal och ytor) vara en attraktiv lösning.
  • Framkomlighet för gods- och persontransporter: Godstransporterna har ökat senaste åren och transportinfrastrukturen kommuner även i framtiden vara viktig för industrin. Oavsett scenario kommer underhåll och utbyggnad av järnväg vara avgörande för framtidens industri.
  • Tillgång till grön energi: Tillgången till grön energi med hög leveranskapacitet blir allt viktigare för att tillgodose industrins behov. Digitaliseringen och elektrifieringen har medfört ett stort behov av leveranssäker elförsörjning.
  • Platsens helhetserbjudande: Kunskapsinnehållet i industrin ökar och för att attrahera arbetskraft behöver platser i högre grad erbjuda ett attraktivt helhetserbjudande. Det handlar om att erbjuda en god livsmiljö med bland annat bra skolor, bostäder och rekreationsmiljöer.

Genomförande i korthet

  • Studien bygger på en litteraturstudie om industrins platsbehov, med syfte att skapa en överblickbar bild av teoretiska perspektiv på industrins platsbehov och de trender som påverkar dessa.
  • 15 semistrukturerade intervjuer med sakkunniga används för att komplettera litteraturstudien. Intervjuerna gav inspel till frågor om trender som påverkar industrins utveckling i Sverige och hur samhällsplaneringen kan stödja industrin.
  • Som avslutning genomfördes två workshops. Den första var intern för deltagare från Tillväxtverket, där syftet var att ta fram scenarier för hur framtidens industri kan komma att utvecklas. Den andra workshopen riktade sig till näringslivschefer och planerare i kommuner och regioner.
  • Konsultbolaget Sweco genomförde studien under 2019-2020, på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Rapporten Platsens betydelse för industrin.

Kontakt på Tillväxtverket

Olof Billebo eller Daniel Fahlander

Hinder och stödbehov som företag upplever vid export

I studien gör vi en kartläggning av i vilken utsträckning kommuner och regioner har strukturer och arbetssätt som riktar fokus mot landsbygdernas förutsättningar. Vi analyserar också skillnader mellan olika typer av kommuner och regioner.

Mer om studien

För att stödja små och medelstora företag i deras internationalisering behöver det svenska exportfrämjandet vara uppdaterat och anpassat efter företagens behov. Denna rapport har som syfte att bidra till det genom att skapa en kunskapsöversikt över exporthinder och stödbehov som små och medelstora företag i olika delar av Sverige upplever vid export till utländska marknader. Särskilt viktigt har varit att sammanställa kunskap kring hur hinder och behov varierar utifrån företagens geografiska placering.

Fyra slutsatser i studien

  • Kartläggningens huvudsakliga slutsats är att de flesta exporthinder i någon mån berör företag oavsett bransch, storlek, geografi och exportmarknad. Exporthinder är barriärer som försvårar eller omöjliggör för företag att exportera till en annan marknad. Det kan vara problematiskt för exportfrämjandet att fokusera alltför mycket på skillnader. Hindren skiljer sig dock vid olika slags export. Inte oväntat, upplever fler företag exporthinder utanför EU jämfört med när de exporterar till den inre marknaden.
  • Företag i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner upplever oftare exporthinder än företag i mer tätbefolkade kommuner. Det gäller särskilt resursbrist (kompetensbrist, svaga nätverk, låg tillgång till finansiering), geografiska hinder och institutionella hinder som drabbar landsbygdsföretagen hårdare än andra företag.
  • Företag av olika storlek uppfattar också exporthinder olika – medelstora företag hämmas mer sällan av bristande tillgång till finansiering och höga kostnader för export än soloföretag, mikroföretag och små företag. Skillnaderna är emellertid relativt små och de flesta exporthinder hämmar företag av olika storlek ungefär lika ofta.
  • Företag i vissa branscher är dock mer utsatta– exempelvis livsmedelsföretag och företag i kemisk industri – hämmas oftare av exporthinder än företag i andra branscher.

Genomförande i korthet

  • Studien genomfördes inom ramen för regeringsuppdragen kring regional exportsamverkan och näringslivsinsatser inom landsbygdspolitiken.
  • Rapporten har utgjort ett underlag i en strategiprocess för den nationella styrgruppen inom regional exportsamverkan.
  • Kartläggningen utgår från material som samlats in av Tillväxtverket, Sweco och de exportfrämjande aktörer som medverkar i regeringsuppdraget
  • Konsultbolaget Sweco genomförde studien under 2019-2020, på uppdrag av Tillväxtverket.

Fördjupa dig

Rapporten om hinder och stödbehov vid export.

Kontakt på Tillväxtverket

För mer information kontakta Anna Bergdahl.