Vägar till hållbar utveckling

Med hållbar tillväxt, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, kan vi tillfredsställa våra behov idag och samtidigt skapa förutsättningar för utveckling i framtiden. För att lyckas med det behöver vi förändra ekonomin i en mer hållbar riktning. I det här regeringsuppdraget bygger vi upp kapacitet för att jobba med hållbarhetsfrågor tillsammans med regioner, länsstyrelser och utpekade myndigheter.

Hållbarhetsfrågorna står högt på agendan i hela vårt samhälle. Globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Vi har tidigare arbetat mycket med den sociala dimensionen av hållbarhet. Nu är det dags att ta ett helhetsgrepp för att tillsammans med er regioner jobba med alla typer av hållbarhetsfrågor. Agenda 2030 är grundläggande för uppdragets genomförande.

Så genomför vi uppdraget

Programmet ska genom att utveckla och stärka de regionalt utvecklingsansvarigas kapacitet och handlingsförmåga, bidra till ett mer diversifierat och omställningsbenäget näringsliv, med ökad tillit, ett starkare regionalt ledarskap och en hållbar utveckling i samtliga regioner. Detta ska ske genom finansiellt stöd, ett möjliggörande av kunskapspåbyggnad, erfarenhetsutbyte och skapat utrymme för utveckling av nya metoder och arbetssätt på regional nivå.

Uppdraget har anlitat konsultfirman Policy In Practice att genomföra en heltäckande uppföljning och utvärdering av uppdraget från start till slut med delrapporter årsvis och presentationer. Utvärderarna har dels kontakt med de regionala aktörerna och dels med uppdragsteamet på Tillväxtverket för att säkerställa kvalité i våra insatser.

Vad är hållbar regional utveckling

Vad är hållbar regional utveckling och hur jobbar regionerna med Tillväxtverkets program Vägar till hållbar utveckling? I filmen får du se exempel på vad programmet innehåller och hur tre regioner arbetar med hållbarhet.

Hur olika maktordningar samspelar och påverkar varandra

För att säkerställa de olika aspekterna i genomförandet av uppdraget, på både nationell och regional nivå, kommer ett intersektionellt perspektiv att genomsyra arbetet. Med en intersektionell analys synliggörs normer och maktfördelning mellan och inom olika grupperingar.

Fokus kommer att vara på kön, ålder, utländsk bakgrund och plats (territoriellt perspektiv) som stående variabler i analysen. Att analysera plats och bransch som variabler är ett grepp som är nytt och inte traditionellt inom genusforskningen. Dessa tillhör inte diskrimineringsgrunderna.

Erfarenhet från tidigare uppdrag

Eftersom vi tidigare inom uppdrag som Jämställd tillväxt och Öppna Upp strategin valt att inkludera både plats, bransch och företagsform för att anpassa det intersektionella efter näringslivspolitiken väljer vi att göra det i det här programmet också. Det finns en tydlig norm även i dessa, det vill säga att stad kontra land och manligt dominerande branscher kontra branscher där många unga kvinnor och personer med utländsk bakgrund verkar.