Tillväxtverket
Kvinna i ett kontor.

Vägledning - en investering för framtiden

Att satsa på studie- och yrkesvägledningen är en investering för framtiden. En studie- och yrkesvägledning som integreras i undervisningen i skolan och där hela skolan tar ett ansvar, rustar våra ungdomar i kunskap om arbetsmarknaden och gör att valen till gymnasieskolan är mer välgrundade. Samordning av studie- och yrkesvägledningsprocessen bidrar till ökad kunskap, utvecklade metoder, färre tidiga skolavhopp och ger ökade förutsättningar för en lyckad kompetensförsörjning.

Flera kommuner har avtalat om att samarbeta kring skol- och arbetslivsfrågor med regionala utvecklingsaktörer. Huvudmannen, dvs. kommunen har fastställt i sin huvudmannaplan hur de ska arbeta och samverka kring studie- och yrkesvägledning samt vad som är skolans ansvar, där till exempel lärarna tar ansvar för studie- och yrkesvägledningsfrågor genom att integrera arbetsmarknadskunskap i olika ämnen. I huvudmannaplanen anges målsättningar för studie- och yrkesvägledningen samt en handlingsplan som fastställer roller och ansvar för att eleverna ska få en likvärdig studie- och yrkesvägledning. Planen ska kvalitetssäkra studie- och yrkesvägledningsprocessen.

Exempel på lyckade satsningar

I Västernorrland och Jämtland har flera kommuner en huvudmannaplan med konkret handlingsplan. I Västmanland har liknande planer tagits fram och förslag till en regional stödfunktion för samordning av studie- och yrkesvägledning. I Västra Götaland har man förutom samordning mellan delregionerna arbetat fram en kollegial webbplattform www.syvonline.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med metoddatabas och forum som stöd för studie- och yrkesvägledning. I Uppsala genomförs gemensamma utbildningar för studie och yrkesvägledare hos kommunen och arbetsförmedlingen för att öka kunskapen om arbetsmarknadens funktionssätt.

Hur når man framgång?

Projekten är exempel på hur man kan arbeta för att skapa något som ger bestående strukturer för samverkan. De har utgått från huvudmännens utmaningar inom studie- och yrkesvägledningen och har getts utrymme för att lära av varandra och att ha tid för reflektion i samverkan. Kommunernas representanter har varit aktiva och sett nyttan av samarbetet. Projektledningen har fungerat som stöd men ansvaret har legat på kommunernas representanter då det ger bättre beredskap på en verklighet efter projektet. Deltagarna blir vana att driva frågorna vidare. Att arbeta med målstrukturer har underlättat strategiska samtal och förankring och engagemang i olika nivåer. Det skapar ökad medvetenhet av vinsterna med studie- och yrkesvägledning och hur det stöder övergripande målsättningar.