Utred konsekvenser av regler

Tillväxtverket stödjer myndigheter, departement och kommittéer i konsekvensutredningsarbetet genom utbildning och rådgivning. Genom stödet bidrar vi till ökad kvalitet på konsekvensutredningarna och till mer ändamålsenliga regler.

Rådgiving
För rådgivning om en enskild konsekvensutredning kan du kontakta Annika LeBlanc, kontaktuppgifter se nedan.

Utbildning
Kommittéservice inom Regeringskansliet har till uppgift att ge administrativt stöd till de kommittéer och utredningar som sitter i kommittélokalerna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Jönköping. Vid de kommittéutbildningar som genomförs medverkar vi och berättar  om konsekvensutredningsarbetet.

Generella frågor om utbildningar besvaras av Per Högström, kontaktuppgifter se nedan.

Kontakt
Annika LeBlanc, enheten Bättre regler, Rådgivning om en enskild konsekvensutredning
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 65 89

Per Högström, enheten Bättre regler, Information om utbildningar
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 66 15

Verktyg

Oavsett om du arbetar på en myndighet, ett departement eller i en kommitté kan Tillväxtverket bidra med stöd i konsekvensutredningsarbetet i form av rådgivning, utbildning, metoder och digitala verktyg.

Metodstöd för konsekvensutredning

Handledning för konsekvensutredning

Checklistan Smart start för enklare regler

Företagens kostnader - räkna på reglerna

I beräkningsguiden Så beräknar du företagens kostnader kan du läsa mer om hur du kan analysera och kvantifiera ekonomiska effekter för företag av regler.

Verktyget Regelräknaren hjälper dig att beräkna företagens kostnader i samband med nya eller ändrade regler.

Kontakt
Katarina Porko, enheten Bättre regler, Metodstöd
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08- 681 91 55

Oskar Holmqvist, enheten Bättre regler, Företagens kostnader
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 92 64

För myndigheter regleras konsekvensutredningsarbetet i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd så ska de kostnadsmässiga och andra konsekvenserna så tidigt som möjligt utredas och dokumenteras i en konsekvensutredning. De som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs ska även ges tillfälle att yttra sig om förslaget och om konsekvensutredningen. Om det innebär fara för miljön, liv, personlig säkerhet, hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en regel inte beslutas, får konsekvensutredningen och samråd med berörda genomföras efter beslutet. Om myndigheten bedömer att det saknas skäl får myndigheten besluta om regler utan att genomföra en konsekvensutredning. En sådan bedömning ska dokumenteras.

Förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Konsekvensutredningar ska alltid innehålla de delar som räknas upp i 6 §. Det handlar om beskrivning av problemet och vad man vill uppnå, alternativa lösningar, vilka som berörs, vilka bemyndiganden som regelgivarens beslutanderätt grundar sig på, uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser, bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU, och en bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdandet och om det finns behov av speciella informationsinsatser.

Om reglerna som övervägs kan ha effekter för företag ska konsekvensutredningen dessutom innehålla de delar som räknas upp i 7§. Det handlar om antalet företag som berörs, vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen, tidsåtgång och påverkan på administrativa kostnader, vilka andra kostnader reglerna medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som kan behöva vidtas till följd av reglerna, påverkan på konkurrensförhållandena för företagen, påverkan i andra avseenden samt om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning.

Om den föreskrift som föreslås kan få effekter för kommun eller landsting ska konsekvensutredningen enligt 8 § dessutom innehålla en redogörelse för de överväganden som myndigheten gjort enligt 14 kap. 3 § regeringsformen.

Om föreskrifterna innebär förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter, respektive grunderna för kommunernas eller landstingens organisation eller verksamhetsformer, ska en beräkning göras av de kostnader och intäkter som följer av förändringen.

Regelgivaren gör i varje enskilt fall en bedömning av hur omfattande konsekvenserna behöver utredas.

Uppföljning

En myndighet ska också följa upp konsekvenser av sina föreskrifter och allmänna råd. Har de grundläggande förutsättningarna för regleringen ändrats ska den omprövas och en ny konsekvensutredning genomföras.

För departement

Om du arbetar på departement så regleras arbetet i riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar. Då ska du göra en konsekvensutredning så tidigt som möjligt när du tar fram förslag till nya eller ändrade regler. Om det inte finns skäl att göra en konsekvensutredning får en sådan utredning underlåtas. En konsekvensutredning behöver inte upprättas om förslaget är av mindre omfattning och föreliggande material ändå ger möjlighet att förutse effekterna av förslaget på ett tillfredställande sätt. Om en konsekvensutredning skulle fördröja ärendets behandling på ett sätt som medför väsentlig olägenhet med beaktande av vikten av att en reglering kommer till stånd, behöver någon utredning inte heller göras innan nya eller ändrade regler beslutas.

Riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Enligt riktlinjerna ska förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning vara vägledande kring konsekvensutredningens innehåll.

Förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

För kommittéer

Vid kommittéarbete ska det göras en konsekvensutredning om betänkandet innehåller förslag till nya eller ändrade regler. Det regleras av kommittéförordningen (1998:1474).

Kommittéförordningen (1998:1474)

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet.

Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall kommittén föreslå en finansiering.

Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regeringen anger närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som skall finnas i ett betänkande.

Regelrådet granskar konsekvensutredningar till nya och ändrade föreskrifter som kan få effekter för företag. Myndigheternas skyldighet att skicka material till Regelrådet regleras i förordningen (2011:118) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet.

Förordningen (2011:118) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet

Om du arbetar på ett departement eller i en kommitté regleras inhämtandet istället av riktlinjer för Regeringskansliets överlämnande av underlag till Regelrådet.

Närmare information om Regelrådet finns på deras webbplats. Där kan du även se alla yttranden som Regelrådet har lämnat samt de bakomliggande förslagen och konsekvensutredningarna. Där hittar du också Regelrådets årsrapport.

Gå till Regelrådets webbplats

Regeringens medgivande

Innan en förvaltningsmyndighet beslutar föreskrifter som vid tillämpningen kan få sådana effekter på kostnader för staten, kommuner eller landsting som inte är oväsentliga, ska regeringens medgivande att besluta föreskrifterna inhämtas. Detta regleras i förordningen (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter. Närmare information om förordningen lämnas av Ekonomistyrningsverket.

Förordningen (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter

Gå till Ekonomistyrningsverkets webbplats

Här hittar du exempel på konsekvensutredningar som Regelrådet beslutat uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (KUF) och där dessutom samtliga redovisningspunkter i konsekvensutredningarna har bedömts som godtagbara.

• Riksbankens förslag till föreskrifter om rapportering av krediter (KRITA) och Regelrådets yttrande
• Betänkandet "Effektiv och rättssäker PBL-överprövning" (SOU 2014:14) och Regelrådets yttrande
• Betänkandet "Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd" (SOU 2016:37) och Regelrådets yttrande
• Betänkandet "Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter" (SOU 2016:68) och Regelrådets yttrande
• Betänkandet "Ny resegarantilag" (SOU 2016:84)och Regelrådets yttrande
• Finansdepartementets förslag om utvidgat växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag och Regelrådets yttrande
• Betänkandet ”Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi” (SOU 2017:22)
• Livsmedelsverkets förslag till ändring i föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och aerosolbehållare med brandfarligt innehåll och Regelrådets yttrande

Konsekvensutredningen är ett utredningsarbete som ska påbörjas tidigt i regelgivningsprocessen. Exempel på några faktorer som kan bidra till att konsekvensutredningen håller god kvalitet och verkligen blir en del i beslutsunderlaget är:

• att arbetet med konsekvensutredningar betraktas som viktigt inom organisationen och att det finns stöd från ledningen
• att det finns tydliga och kända rutiner för föreskriftsarbetet där konsekvensutredningen kommer in tidigt i processen
• att konsekvensutredningen efterfrågas som en del i beslutsunderlaget av den som fattar beslut om reglerna
• att det avsätts tillräckligt med tid och personella resurser för arbetet och att det är rätt kompetenser (till exempel särskild sak-kompetens, juridisk och ekonomisk kompetens och kompetens inom kommunikation) som medverkar i arbetet
• att det finns tillgång till stöd som kan underlätta arbetet

Samråd med berörda

Samråd med berörda kan vara värdefullt i olika skeden av arbetet, och inte endast avslutningsvis genom remissförfarandet. Genom tidigt samråd kan regelgivare till exempel få förslag på alternativa lösningar, få hjälp att identifiera konsekvenser, få underlag som innebär att konsekvenserna kan belysas utförligare och tydligare och få hjälp att bedöma behovet av särskilda informationsinsatser.

Läs gärna publikationen Att lyssna på företagen - En vägledning för myndigheters samråd med näringslivet i regelgivningsarbetet

Tillväxtverket har även sammanställt en förteckning med exempel på branschorganisationer.