Tillväxtverket

Jämställdhet

Målet med jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. 

Varför?

Jämställdhetsperspektivet ska ingå i allt beslutsfattande och i alla steg av processen. Strategin för detta kallas jämställdhetsintegrering. Därför ska alla förslag och underlag grundas på en jämställdhetsanalys och förslagens konsekvenser ska utredas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Då får beslutsfattaren förutsättningar att fatta beslut som får en positiv inverkan på jämställdheten.

En analys som endast ser till kön kan dock vara för begränsad. Den kan resultera i att konsekvenserna för vissa grupper inte blir belysta. Olika faktorer påverkar varandra och kan ibland förstärka varandra.

Tips: Tänk alltid kön men aldrig bara kön. Andra faktorer kan också påverka möjligheterna till jämställdhet. Ett första steg kan därför vara att även inkludera ålder och svensk och utländsk bakgrund i analysen.

Det här bör du göra

Nästan alla förslag påverkar människor, även om denna påverkan kan vara olika lätt att se. Analysera förslaget ur ett jämställdhetsperspektiv. Använd nedanstående punkter som stöd.

  • Redovisa statistik om vilka som berörs med kön som övergripande indelningsgrund.
  • Inkludera vid behov uppgifter om ålder och bakgrund.
  • Analysera statistiken och redovisa konsekvenserna för dessa olika grupper.
  • Analysera på vilket sätt förslaget påverkar jämställdheten.
  • Om förslaget har en oförändrad eller negativ inverkan på jämställdheten, redogör för om det finns alternativa lösningar eller andra åtgärder som har en mer positiv inverkan.
  • Om jämställdhet inte är relevant för förslaget, ange det och motivera din slutsats.

Så här kan du resonera

Fundera kring hur förslaget påverkar människor, direkt och indirekt. Utgå till att börja med från jämställdhet och analysera förslaget utifrån kön. Om förslaget kan få mer omfattande effekter bör du även inkludera andra faktorer som ålder och bakgrund. Vilka faktorer som du bör ta med beror dels på ambitionsnivån, dels på vad som är aktuellt för det enskilda fallet.

Utgå alltid från kön i analysen

Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund, även när den kombineras med andra faktorer. Redogör därför alltid för om förslaget berör kvinnor och män, flickor och pojkar samt personer med annan könstillhörighet. Samla in statistik som relaterar till individer, analysera den och presentera den efter kön. Målet är att synliggöra könsmönster, det vill säga olika villkor och förhållanden som beror på kön. Om det finns kända könsmönster bör förslaget utformas på ett sätt som främjar jämställdheten.

Fördjupa analysen med ålder och bakgrund

För en närmare analys av hur människor kommer att påverkas av förslaget kan du inkludera uppgifter om ålder och bakgrund. Använd statistiknedbrytning för att få mer information än enbart vilken andel kvinnor och män, flickor och pojkar som förslaget berör. Till exempel kan du visa i vilken grad eller på vilket sätt olika grupper berörs.

Redovisa statistiken med ett tredjeköns alternativ och på fler variabler än kön, till exempel, ålder eller svensk och utländsk bakgrund. Därmed tar du hänsyn till att kvinnor och män inte är statiska eller homogena grupper och att alla inte ser sig själva som kvinnor eller män.

Kom ihåg: Om uppgifterna bygger på personnummer kan det exkludera personer med annan könsidentitet än kvinna eller man och personer som identifierar sig med ett annat kön än vad deras personnummer visar. Redovisa därför vad statistiken bygger på.

Kom ihåg: Redovisa aldrig uppgifter som går att härleda till utpekade individer eller företag. Gör heller inget register. Tänk på att följa lagar och förordningar om behandling av personuppgifter.

Beskriv konsekvenserna för olika grupper

Utgå från analysen och beskriv vilka konsekvenser förslaget får för olika individer, beroende på kön, ålder och bakgrund. Beskriv även hur förslaget påverkar deras villkor och levnadsförhållanden.

Redovisa både skillnader och likheter mellan grupperna, både kvantitativt och kvalitativt. Beskriv gruppernas olika behov och vilka olika krav och förväntningar som är kopplade till stereotypa föreställningar om kön, det vill säga vad som allmänt uppfattas som ”typiskt” för olika kön. Beskriv vilka konsekvenser olika beslutsalternativ får när det gäller till exempel fördelning av makt och resurser. Resurser kan till exempel vara pengar, tid, utrymme, lokaler, verktyg eller utbildning.

Fördjupa analysen: Redogör för förslagets konsekvenser med olika faktorer, inte bara faktorer som är kopplade till kön. Läs mer om intersektionell analys längre ner.

Hur påverkas jämställdheten av förslaget?

Skillnader för kvinnor och män kan vara tecken på bristande jämställdhet, men behöver inte vara det. Det kan till exempel finnas grund för skillnaderna utifrån forskning, erfarenhet eller politisk prioritering. Ibland kan det vara motiverat att ge mer resurser till ett kön, till exempel när det är ett led i jämställdhetsarbetet.

Redogör för om förslaget har en positiv eller negativ inverkan på jämställdheten eller om situationen kommer vara oförändrad. Finns det eventuella utmaningar kopplade till jämställdhet inom det aktuella området som förslaget berör? Om de identifierade konsekvenserna är lika för alla individer, oberoende av kön, redogör för på vilka grunder det är så. 

Om du inkluderar flera perspektiv i din analys har du större möjligheter att kunna ge en rättvis bild av hur förslaget påverkar jämställdheten.

Bidrar förslaget till förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen?

Du bör redogöra för om förslaget leder till att målen om jämställdhet uppfylls för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Du kan analysera förslagen utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande.
  • Ekonomisk jämställdhet.
  • Jämställd utbildning.
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
  • Jämställd hälsa.
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
  • Redovisa sedan hur du bedömer att förslaget bidrar till målen. Redogör för om förslaget bidrar till en positiv, oförändrad eller negativ inverkan på målen.

Finns det andra åtgärder för att få en positiv inverkan på jämställdheten?

Om förslaget riskerar att motverka jämställdhet, resonera kring om det finns andra lösningar som skulle kunna främja jämställdheten. Det kanske finns alternativa lösningar som du inte har övervägt?

Redogör för vilka för- och nackdelar som finns med olika lösningar. Föreslå åtgärder för att korrigera skillnader eller likheter som beror på bristande jämställdhet. Om det inte finns alternativ som främjar jämställdheten, redovisa detta och motivera din slutsats.

Fördjupning

Jämställdhetsanalys med ett intersektionellt perspektiv

Det finns risker med en jämställdhetsanalys som endast utgår från kön. Du riskerar att exkludera vissa grupper och kan missa att ta hänsyn till att människor kan ha olika makt och möjligheter beroende på andra faktorer än kön.

Med ett intersektionellt perspektiv kan du utveckla jämställdhetsanalysen så att fler inkluderas. Du gör också en mer nyanserad analys eftersom alla män inte är överordnade alla kvinnor och alla kvinnor är inte underordnande alla män. Genom att inkludera fler faktorer kan analysen täcka in fler grupper av kvinnor och män, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar att nå de jämställdhetspolitiska målen.

En intersektionell jämställdhetsanalys utgår ifrån att en persons förutsättningar är komplexa och påverkas av flera faktorer som samspelar. Exempel på sådana faktorer är ekonomi, etnicitet, funktion, hudfärg, könsidentitet, sexualitet och ålder. I en intersektionell analys ser man på flera faktorer samtidigt, och på hur de samverkar och skapar över- eller underordning.

Olika faktorer kan påverka och ibland förstärka varandra. En intersektionell analys förutsätter dock inte att samtliga faktorer analyseras. Välj de faktorer som är relevanta för det aktuella förslaget.

Genom att följa punkterna under "Det här bör du göra" ovan och inkludera fler faktorer kan du närmare visa på förslagets konsekvenser.

Mer information

Jämställ.nu är en nationell resurs för jämställdhet. På webbplatsen www.jamstall.nulänk till annan webbplats hittar du fakta och nyheter om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete. Där kan du också läsa mer om jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv.

Jämställdhetsmyndighetens verksamhet startade 2018. För mer information om deras verksamhet, se Jämställdhetsmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationella sekretariatet för genusforskning har en webbplats med mer information. Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Statistiska centralbyrån har statistik uppdelat för kvinnor och män som kan vara till hjälp i utredningsarbetet. Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Målet för jämställdhetspolitiken

Det övergripande målet är en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Delmålen är:

  • Ekonomisk jämställdhet – Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  • Jämställd utbildning – Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet – Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  • Jämställd hälsa – Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra – Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Termer och förklaringar

Jämställdhetsintegrering är en strategi som används för att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska mål. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i all politik som påverkar människors villkor, så att alla kvinnor och män, flickor och pojkar kan leva jämställda liv.

Jämställdhet avser förhållandet mellan kvinnor och män. Jämställdhet råder då kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Jämlikhet avser lika möjligheter, skyldigheter och rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället.

Jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv innebär att hänsyn tas till att det finns fler maktordningar utöver kön. Det tar således hänsyn till att kvinnor och män inte är homogena grupper och att det finns olika grupptillhörigheter som personer genom kategorisering tillskrivs har olika mycket makt. Det finns maktordningar som beskriver strukturella, det vill säga generella samhälleliga mönster från vilka det finns individuella undantag.

Diskrimineringsgrunder enligt Diskrimineringslagen:

  • kön
  • könsidentitet eller könsuttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Fler faktorer spelar roll för vilka villkor en människa lever under, utöver diskrimineringsgrunderna. Några exempel är geografi, utbildning, socioekonomi, sysselsättning, hudfärg, tillhörighet till nationell minoritet, politisk åskådning eller utseende.