Tillväxtverket

Civilsamhället

Det civila samhället utgör en central del av samhället, och ett väl fungerande civilsamhälle är viktigt för demokratin. En konsekvensutredning bör därför belysa förslagens påverkan på det civila samhällets aktörer, när det är relevant.

Det är viktigt att stärka och skapa goda förutsättningar för civilsamhället. Det innebär bland annat att civilsamhällets aktörer ska kunna bidra till en mångfald av både associationsformer och verksamhetsområden, företräda medlemmar eller grupper i det demokratiska samtalet och driva verksamheter i olika form och med olika syfte. Det innebär också att civilsamhället ska ha goda förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden i samhället.

I detta avsnitt finner du:

  • övergripande information om civilsamhället som kan vara till hjälp för vad du kan tänka på inför och under din analys
  • hjälp med hur du kan tänka när du identifierar berörda aktörer
  • information om samverkan med civilsamhället samt länkar till ytterligare material som kan vara till hjälp och av intresse.

Vad är civilsamhället?

I En politik för det civila samhället (prop. 2009:10/55) definieras det civila samhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Man kan också tala om den idéburna sektorn och den ideella sektorn, alltså när människor organiserar sig tillsammans för att de har ett gemensamt mål, ideal eller intresse av något slag.

Organisationer inom det civila samhället har ofta ideella syften – de vill bidra till samhällets utveckling, till att lösa utmaningar eller svara mot ett behov i samhället. Organisationerna använder sig ofta av näringsverksamhet och annan ekonomisk verksamhet för att främja sitt överordnade, ideella syfte. Det civila samhället spelar också en viktig roll i den demokratiska processen genom att kanalisera medborgarnas synpunkter och intressen i den politiska processen.

Civilsamhället präglas av stor mångfald vad gäller verksamheternas innehåll, arbetsformer och storlek. Civilsamhället utgörs bland annat av:

  • ideella föreningar
  • registrerade trossamfund och stiftelser
  • kooperativa rörelser som har någon form av oegennyttigt uppdrag (inte statlig eller kommunal)
  • sociala företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning
  • nätverk, rörelser och upprop (exempel på den icke-formaliserade delen av civilsamhället).

Läs mer om civilsamhällets roller och funktioner på CivSam.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Identifiera och kartlägg aktörer

Identifiera de aktörer inom det civila samhället som berörs av ett förslag. När du gör det kan du få stöd av FN:s statistiksystem för verksamhetsindelning av icke-vinstdrivande organisationer International Classification of Non Profit Organisations (ICNPO). ICNPO har klassificerat verksamheterna i civilsamhället i 12 huvudområden med 30 delområden.

Huvudområde

Delområde

Rekreation och kultur

Kultur och konst

Idrott

Övrig rekreation och sociala klubbar

Utbildning och forskning

Förskola, grundskola och gymnasium

Universitet och högskola

Folkhögskolor och övrig utbildning

Forskning och utveckling

Hälsa

Sjukhus och rehabilitering

Bostad med särskild service och särskilt boende

Psykisk hälsa och krisinstanser

Övrig hälso-och sjukvård

Social trygghet

Övrig social trygghet

Akut hjälp och stöd

Inkomststöd, underhåll och materiell hjälp

Miljö- och djurskydd

Miljö

Djurskydd

Bostäder, social och samhällelig utveckling

Ekonomisk, social och samhällelig utveckling

Bostäder

Sysselsättning och jobbträning

Opinionsbildning och politik

Medborgerliga, opinionsbildande verksamheter

Juridiska tjänster

Politiska verksamheter

Stiftelser, insamlande verksamheter

Utdelande stiftelser

Insamlande verksamheter

Internationell verksamhet


Religiös verksamhet


Bransch-/yrkesoorganisationer och fackföreningar

Branschorganisationer och arbetsgivarorganisationer

Yrkesorganisationer

Fackföreningar

Organisationsformer

När du sedan kartlägger organisationerna som berörs i detalj kan du behöva skilja på olika organisationsformer. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de vanligaste organisationsformerna inom det civila samhället.

Ideella föreningar: Den vanligaste associationsformen inom civilsamhället (drygt 60 procent enligt statistik från SCB från 2014). SCB:s statistik är dock baserad på ideella föreningar med organisationsnummer, och det är frivilligt för ideella föreningar att ha organisationsnummer. Det finns därför inget heltäckande register över alla ideella föreningar, vilket gör det svårt att skaffa en helhetsbild bild över de ideella föreningarna.

Trossamfund: Avser Svenska kyrkan och trossamfund som har registrerats enligt lagen om trossamfund. Det finns även organisationer som bedrivs för religiösa ändamål men som inte väljer att registrera sig. I så fall verkar de oftast som en ideell förening. Kammarkollegiet ansvarar för registret över de registrerade trossamfunden. Läs mer om villkoren för trossamfunden i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) rapportlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stiftelser: En stiftelse är en så kallad självägande förmögenhet och saknar medlemmar och ägare. Det finns olika former av stiftelser. Vanligast bland de som behandlar frågor som rör civilsamhället är insamlingsstiftelser och så kallade vanliga stiftelser (avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser). Alla stiftelser ska vara registrerade och registreringsmyndigheten (vissa länsstyrelser) ska föra ett stiftelseregister. När en stiftelse registreras får den ett organisationsnummer.

Ekonomiska föreningar: Ägnar sig åt ekonomisk verksamhet, det vill säga affärsmässigt organiserad och bedriven verksamhet, och åt att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

Majoriteten av de ekonomiska föreningarna räknas inte till det civila samhället eftersom de i första hand vill främja medlemmarnas ekonomi. Vissa ekonomiska föreningar räknas dock till civilsamhället, till exempel nykooperationen, där personal och brukare driver verksamhet som tidigare bedrivits av offentlig sektor, såsom förskolor.

Det finns även ideella verksamheter som bildats enligt äldre lagstiftning och då registrerades som ekonomiska föreningar. Ekonomiska föreningar med dubbla syften, det vill säga som både syftar till att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och har ideella ändamål, räknas till civilsamhället. Ekonomiska föreningar ska registreras i Bolagsverkets föreningsregister.

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning: Kännetecknas av att verksamheten drivs i ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst, och företagsformen är därmed anpassad för verksamheter som inte drivs i vinstsyfte. Registreras hos Bolagsverket.

Samfälligheter: Egendom, till exempel mark, vatten eller anläggning, som ägs gemensamt av flera fastigheter. En samfällighetsförening kan bildas för att exempelvis förvalta enskilda vägar, lekplatser, grönytor eller bredband. Samfällighetsföreningar ska registreras hos Lantmäteriet.

Statistik om civilsamhället

Statistiska centralbyrån (SCB) har i uppdrag att ta fram statistik över det civila samhället. Notera dock att SCB utgår från organisationer med organisationsnummer i sin statistik, så deras statistik omfattar inte alla civilsamhällets organisationer. Uppgifterna från SCB om ideella föreningar är speciellt osäkra, eftersom det inte finns något krav på ideella föreningar att registrera sig. Läs mer på SCB:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverka med civilsamhället

Skapa dialog och samverka med civilsamhällets aktörer under arbetet med konsekvensutredningen (Läs mer under Samråd med berörda aktörer i handledningen). Det kan göra att nya frågor och aspekter synliggörs. Civilsamhällets organisationer kan samla sina medlemmars synpunkter i olika frågor, bearbeta dem internt i organisationen och därefter föra fram dem i olika sammanhang. På så sätt kan enskilda individer få inflytande i olika samhällsfrågor, demokratin stärks, och beslutsfattaren får ett bättre underlag när det är dags att fatta beslut.

Det finns många olika samarbets-och samverkansformer, där det civila samhällets inflytande och delaktighet varierar. Ett exempel är så kallat sakråd, en ny form för samverkan med civilsamhället där fokus är på sakfrågor. Det relevanta är inte vem som är huvudansvarig för en viss fråga, utan att identifiera vilka parter som behöver sitta runt bordet och lösa frågan. Läs mer om sakråd på regeringens webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Verktyg för inflytande: Koden

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tillhandahåller ett verktyg för inflytande, den så kallade Koden. Koden ger bland annat en gemensam terminologi och utgångspunkt för samverkan. Läs mer om verktyget på MUCF:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ta hjälp av myndighetsnätverket

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor organiserar ett myndighetsnätverk för samverkan med det civila samhället. Genom att ta kontakt med relevanta myndigheter inom detta nätverk kanske du kan få ytterligare vägledning och information om hur du kan gå vidare med kontakten med civilsamhällesorganisationer som berörs av din utredning. Läs mer om myndighetsnätverket på MUCF:s webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster